I NSTITUTIONEN
FÖR
K EMI
Kommentarer till budget 2010
Utveckling av grundutbildningsuppdraget
Tabell 1 visar utvecklingen av grundutbildningsuppdraget från 2004. Sedan år 2005 har färre
studenter sökt till kurserna vid institutionen och vi har inte nått vårt grundutbildningsuppdrag.
För 2009 räknar vi med ungefär samma som utfallet 2008 dock med en bättre prestationsgrad.
Uppdraget/budgeten för 2010 ser rimlig ut eventuellt kan antalet helårsstudenter öka något.
Vid 2009 års slut kommer det att finnas en utgående ackumulerad skuld på grund av att
institutionen har utnyttjat den marginal om 5 % som vi har. I budgeten är det inte räknat med
att denna skuld skall återbetalas.
Inom lärarutbildningen är det budgeterat med en intäkt om ca 900 tkr inkl deras
lokalanslag. Denna summa baseras på att vi förväntar oss att prestera samma som under 2008.
Tabell 1. Utveckling av grundutbildningsuppdraget
2004
Utfall
2005
Utfall
2006
Utfall
2007
Utfall
2008
Utfall
2009
2009
Uppdrag Prognos
2010
Budget
Ordinarie
Antal HST
Antal HPR
Prestgrad
499
443
89
449
397
88
479
423
88
412
331
80
390
312
80
415
365
88
385
331
86
360
317
88
Lärarutb
Antal HST
Antal HPR
Prestgrad
36
38
104
41
35
86
30
27
90
14
10
71
15
14
93
14
12
86
15
14
93
15
14
93
Utveckling av externa medel
De externa bidragen har legat på ca 30 miljoner kronor under en rad år. I tabell 2 visas att
utfallet 2007 hamnade på en högre nivå än tidigare år, 38,5 mkr, dels tack vare medveten
satsning mot forskning och dels på grund av ”nya” professorer. (Ökningen 2005 berodde på
ett enskilt stort bidrag.) Den kraftiga ökningen som ägde rum 2008 tillskrivs bl.a. ett
utrustningsbidrag från KAW om 6,9 mkr. Trots att inga fler stora utrustningsbidrag ingår
2009 eller 2010 räknar institutionen att hamna på en nivå om ca 50 mkr. Forskarassistent
Gergely Katona kommer att erhålla särskild forskartjänst, VR, fr. o.m. 2010.
Institutionen för kemi
Kemigården 3, 412 96 Göteborg
Biokemi och biofysik, Medicinaregatan 9 C, Box 462, 405 30 Göteborg
031 772 1000, 031 772 1394 (fax) | 031 786 0000, 031 786 3910 (fax)
www.chem.gu.se
Tabell 2. Utveckling av externa medel
Bidrag (tkr)
Uppdrag (tkr)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Prognos
32 600
515
36 600
623
31 000
2 000
38 500
2 700
52 200
2 900
Budget
50 000
2 000
46 400
2 200
Semesterskuld
Utvecklingen av semesterlöneskulden visas i Tabell 3. Ingen ökning prognostiseras vare sig
2009 eller 2010.
Tabell 3. Semesterskulden
IB
förändring
UB
2004
Utfall
2 062
562
2 624
2005
Utfall
2 624
-379
2 245
2006
Utfall
2 245
1 178
3 423
2007
Utfall
3 423
663
4 086
2008
Utfall
4 086
745
4 917
2009
Prognos
4 917
0
4 917
2010
Budget
4 917
0
4 917
Investeringar
På grundutbildningsverksamheten budgeteras ersättningsinvesteringarna till 300 tkr och på
anslagsfinansierad forskningsverksamheten till 400 tkr. För externa verksamheter beräknas
nyinvesteringarna uppgå till 1 000 tkr. Investeringarna uppdelas i avskrivning på 3 år på
grundutbildnings- och anslagsfinansierad forskningsverksamheten samt direktavskrivningar
på externa medel.
Lokaler
Institutionen får lägre hyra f om 2010 dels p.g.a. att man centralt har omförhandlat kontraktet
gentemot Chalmers och dels p.g.a. att verksamheten hos institutionen har förtätats.
Hyressänkningen påverkar inte direkt institutionens resultat eftersom fakulteten bidrar med
anslag i lika stor omfattning som kostnaderna är på fakultetsfinansierad grundutbildnings- och
forskningsverksamhet.
Stödverksamhet och fakultetsfinansierad forskningsverksamhet
Fr.o.m. 2010 räknas den centrala IT-verksamheten som en institutionsgemensam kostnad. Om
man jämför de gemensamma kostnaderna som institutionen inte direkt kan påverka ökar de
med 2,1 mkr jämfört med 2009. De övriga institutionsgemensamma kostnaderna förväntas
minska med ca 500 tkr jämfört med budget 2009. Fördelningen mellan
grundutbildningsverksamhet och forskningsverksamhet förväntas bli 17 % respektive 83 % i
budgeten 2009 var motsvarande fördelning 19 % respektive 81 %. Anslagen är ungefär
desamma 2010 som 2009 på grundutbildningsverksamheten om man tar bort lokalanslagen
(nollsummespel 2010). Däremot ser anslagen, exkl. lokalanslag, ut att bli 800 tkr lägre på
fakultetsfinansierad forskningsverksamhet. Fakulteten inför en ny modell för fördelning av
anslag. Därmed kommer de specifika satsningarna av anslagsmedel på dermatokemi (4,8 mkr
2009) och läkemedelskemi (2 mkr 2009) att fasas ut under en 3 års period med start 2010.
Detta sker trots att kemi så sent som under våren fått besked att det inte var aktuellt att ta bort
denna satsning under de närmaste åren och därmed har dermatokemi och läkemedelskemi
tillåtits anställa doktorander under dessa förutsättningar. Det är oacceptabelt för kemi att en så
drastisk ändring sjösätts utan förvarning. Nya doktorander är på väg in och kommer att vara i
systemet minst fem år framåt. Det här kommer vi att ta upp i budgetdialogen.
Känslighetsanalyser
• Som tidigare nämnts är inte den ackumulerade skulden på grund av tidigare års
underprestation inom grundutbildningen, 5 % regeln, inte inlagd i budgeten.
• En ökning av externa bidrag är budgeterat för 2010 jämfört med prognosen för 2009, se
avsnittet ”utveckling av externa medel”. Det råder en osäkerhet om hur stor detta belopp
blir. Dels är inte alla bidrag för 2010 beslutade ännu och dels är osäkerheten stor när det
gäller EU-medel hur utbetalningarna fördelas mellan åren inom respektive projekt.
• En omfattande analys av personalsituationen har gjorts och i budget är alla kända
förändringar inlagda och schablonmässiga kostnader är inlagda under externa medel i
förhållande till nya bidrag som förväntas inkomma.
• Budgetbeloppet för driftskostnader baseras främst på årets utfall. Det är svårt att veta hur
utfallet blir på alla olika forskningsprojekt (både under anslagsfinansierade och
externfinansierade).
• Den nya overheadmodellen är svår att budgetera. Det är osäkert om alla budgeterade
direkta kostnader äger rum och om de inte gör det kommer för lite av stödverksamhetens
kostnader att fördelas ut. Fördelningen mellan grundutbildning och forskning är
uppskattad. Sker förändringar däremellan slår det på hur mycket av stödverksamheten som
triggas ut. Totala pålägg för grundutbildningen är 183 % (varav lokal 69 %) och för
forskningen 68 % (varav lokal 31 %). Förbrukningen på kärnverksamheter och
förhållandet mellan löner och andra direkta kostnader påverkar medfinansieringen.
Medfinansieringen påverkas också av vilken typ av projekt som generar kostnader, t ex EU
projekt medfinansieras mer än VR projekt. Kostnaden för externa verksamheters
medfinansiering belastar anslagsfinansierad forskning. Därför kan medfinansieringen slå
kraftigt på resultatet. Ingen medfinansiering är inlagd i budgeten avseende
anslagsfinansierad forskning (t ex plattformar) och grundutbildningsverksamhet (enskilda
projekt). Eftersom denna medfinansiering inte påverkar resultatet utan blir ett
nollsummespel under respektive verksamhetsgren.
• Ett eventuellt bidrag från GU centralt avseende medfinansiering av EU projekt är inte med
i budgeten.
• Det finns ett stort ackumulerat ”överskott/oförbrukade medel” på anslagsfinansierad
forskningsverksamhet som vi har räknat med att enskilda forskare inte kommer att utnyttja
under 2010. Vid tertial 2 var det ca 10 mkr.
Resultat
Budgeten är baserad på det beslut om tilldelning av medel till institutionerna som
fakultetsnämnden fattade 2009-10-06 och 2009-11-12. Under avsnittet känslighetsanalyser
ges en beskrivning av de poster som finns med i budgeten men med de största osäkerheterna.
Kemiinstitutionen räknar med ett underskott på 2,3 mkr för 2010, se tabell 4. Underskottet
finansieras av eget kapital för att främja forskningen i och med medfinansiering på ca 5 mkr.
Fakulteten bidrar till medfinansieringen eftersom institutionen räknar med att trigga ut 8,2
mkr på lokalkostnader under anslagsfinansierad forskningsverksamhet medan lokalanslaget
som går till denna verksamhet uppgår till 11,1 mkr. Grundutbildningsverksamheten har inte
anpassat kostnader efter förväntade intäkter. Underskottet ser ut att bli drygt 4 mkr.
Totala intäkter och kostnader
Omsättningen ser ut att minska om man jämför budgeten med prognosen för tertial 2 2009.
Den största anledningen är att lokalhyran minskar från 27,8 mkr till 22,4 mkr. Under
kostnader så ligger stödverksamheten två gånger dels under verksamhetsgren 3 och dels under
respektive grundutbildnings- och forskningsverksamhet. Beträffande övriga kostnader och
intäkter har vi gått på inlämnade budgetunderlag från forskare och jämförelser med tidigare
år.
Balanserat kapital
Institutionen hade vid 2009 års ingång ett balanserat kapital om 24,2 mkr och efter 2009 års
slut förväntas det att bli 22,9 mkr. Vid utgången av år 2010 ser det ut som om det skulle ha
gått ned till 20,6 mkr. Varav minst 10 mkr är uppbundna till olika anslagsfinansierade
verksamheter inom forskningen och grundutbildningen.
Tabell 4 Budget 2009
Göteborg 2009-11-25
Gunnar Nyman
Prefekt
Ann Amberntson
Adm. chef
