M-komponent- associerad polyneuropati

INTRESSEORGANISATIONER
Neuroförbundet
Box 49084, 100 28 Stockholm
tel 08-677 70 10
e-post [email protected]
www.neuroforbundet.se
SOCIALSTYRELSENS
KUNSKAPSDATABAS
Det här är en kort sammanfattning av texten om
M-komponentassocierad polyneuropati i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser.
Databasen ger aktuell information om sjukdomar
och skador som leder till omfattande funktionsnedsättningar och finns hos högst hundra personer per
miljon invånare.
Databasen finns på:
www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser
INFORMATIONSCENTRUM FÖR
OVANLIGA DIAGNOSER
För produktion och uppdatering av texterna i databasen ansvarar Informationscentrum för ovanliga
diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi svarar även
på frågor och hjälper till med informationssökning.
Kontakta oss gärna.
Informationscentrum för ovanliga diagnoser
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Box 422, 405 30 Göteborg
tel 031-786 55 90
e-post [email protected]
www.ovanligadiagnoser.gu.se
Reviderad april 2016
Artikelnummer 2016-4-35
M-komponentassocierad
polyneuropati
M-komponentassocierad
polyneuropati
M-komponentassocierad polyneuropati är en
inflammatorisk sjukdom i perifera nerver som
sannolikt orsakas av antikroppar mot nerven. Att
enbart ha en förhöjd koncentration M-komponent
i blodet är ett relativt vanligt och oftast godartat
tillstånd. Polyneuropatin medför muskelsvaghet
och nedsatt känsel i fötter, ben och händer.
• Den exakta förekomsten är inte känd, men cirka
50 personer får varje år diagnosen i Sverige.
• Orsaken är troligen en störning i benmärgen
som gör att det bildas onormala kloner av
immunglobuliner. Immunförsvaret kan då
aktiveras och angripa den skyddande substansen
runt nervtrådarna i armar och ben. Sjukdomen
är inte ärftlig.
• Sjukdomen börjar ofta i 50-70-årsåldern med
att kraften och känseln minskar i fötter, ben
och händer. Domningskänsla, gångsvårigheter
och koordinationssvårigheter är vanligt, och
skakningar i armarna förekommer relativt ofta.
Musklerna i händer, underben och fötter försvagas, och droppfot kan utvecklas.
Symtomen kan vara långsamt fortskridande
eller komma i form av mer akuta försämringsskov. M-komponentassocierad polyneuropati
förekommer i två olika former.
• Diagnosen ställs utifrån resultat av provtagningar och med hjälp av neurofysiologiska och
kliniska undersökningar.
• Behandlingen beror på vilken typ av M-komponent som orsakar polyneuropatin. En långsamt fortskridande polyneuropati kontrolleras
men ska inte alltid behandlas. M-komponenten
i blodet måste också undersökas regelbundet,
eftersom det i sällsynta fall kan ske en omvandling till malign blodsjukdom. I så fall ska
behandlingen ske i samråd med en hematolog.
Läkemedel som dämpar immunförsvaret
och minskar inflammationen i perifera nerver
kan användas. Vanligtvis står då valet mellan
intravenöst immunglobulin och att avlägsna
antikropparna genom plasmabyte. Kortison och
biologiska läkemedel används också.
Skakningar i armarna kan ibland hämmas
genom elektrisk stimulering av en del av hjärnan.
I noga utvalda fall kan en stamcellstransplantation med hjälp av egna stamceller (autolog
stamcellstransplantation) övervägas.
Det kan också bli aktuellt med rehabiliteringsinsatser i form av fysioterapi, hjälpmedel och
anpassningar. Psykologiskt och socialt stöd
behövs ofta.
SAMHÄLLETS STÖDINSATSER
Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan få olika typer av stöd och insatser.
Olika lagar reglerar de möjligheter till stöd som
finns. En funktionsnedsättning eller en diagnos
ger inte automatiskt rätt till en viss stödinsats, utan
graden av funktionsnedsättning och det i­ndividuella
behovet avgör. Den som har om­fattande funktionsnedsättningar kan få stöd och service enligt lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(1993:387, LSS) men stöd kan också ges enligt
socialtjänst­lagen (2001:453). Kommunen har det
yttersta ansvar­et för att den enskilde får den hjälp
han eller hon behöver.
KOMMUNEN ansvarar för stöd som kan under­
lätta vardagen, t ex personlig assistans, av­lösning,
hjälp i hemmet, bostad med särskild service,
bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Kontakta
kommunens biståndsbedömare, LSS-handläggare
eller motsvarande för mer information.
LANDSTINGET OCH KOMMUNEN har delat
resurser på riks- och
regionnivå
Neurologiska och hematologiska kliniker vid
regionsjukhusen.
ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I patientlagen
(2014:821) regleras rätten till bl a information, delaktighet, tillgänglighet, fast vårdkontakt och individuell planering samt val av utförare. Habilitering/­
rehabilitering kan innebära stöd av t ex arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och fysioterapeut.
Landstinget eller sjukvårdsregionen ansvarar för
tandvård samt tolktjänst för bl a döva. Kontakta
landstinget eller sjukvårdsregionen för mer information.
STATEN VIA FÖRSÄKRINGSKASSAN
handlägger och beviljar ekonomiskt stöd som
föräldraförsäkring, vårdbidrag, bilstöd, assistansersättning, handikappersättning och särskilt tandvårdsbidrag. Kontakta försäkringskassan för mer
information.