intresseorganisationer
Reumatikerförbundet
Box 12851, 112 98 Stockholm
tel 08-505 805 00
e-post [email protected]
www.reumatikerforbundet.org
Unga Reumatiker
Harpsundsvägen 96, 124 58 Bandhagen
tel 08-605 82 70
e-post [email protected]
www.ungareumatiker.org
SOCIALSTYRELSENS
KUNSKAPSDATABAS
Det här är en kort sammanfattning av texten om
polymyosit i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om
ovanliga diagnoser. Databasen ger aktuell information om sjukdomar och skador som leder till omfattande funktionsnedsättningar och finns hos högst
hundra personer per miljon invånare.
Databasen finns på:
www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser
INFORMATIONSCENTRUM FÖR
OVANLIGA DIAGNOSER
För produktion och uppdatering av texterna i databasen ansvarar Informationscentrum för ovanliga
diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi svarar även
på frågor och hjälper till med informationssökning.
Kontakta oss gärna.
Informationscentrum för ovanliga diagnoser
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Box 422, 405 30 Göteborg
tel 031-786 55 90
e-post [email protected]
www.ovanligadiagnoser.gu.se
Reviderad november 2015
Artikelnummer 2015-11-18
Polymyosit
Polymyosit
Polymyosit är en kronisk reumatisk sjukdom
som kännetecknas av muskelsvaghet, minskad
muskeluthållighet och inflammation i muskelvävnaden.
• Sjukdomen förekommer hos vuxna i alla åldrar,
oftare bland kvinnor än män, men mycket
sällan hos barn. Polymyosit kan uppstå som en
isolerad sjukdom eller tillsammans med annan
reumatisk sjukdom.
• Orsaken är okänd. Mycket tyder på att sjukdomen är autoimmun, vilket innebär att
immunförsvaret är felaktigt riktat mot kroppens
vävnader. Någon ärftlighet har inte påvisats,
men sannolikt har en kombination av genetiska
och miljöfaktorer betydelse för att insjukna.
• Symtomen uppträder oftast i 40-60-årsåldern.
Muskelsvagheten kommer oftast smygande
med en successiv och symmetrisk försämring
av framför allt lår- och överarmsmuskler.
Muskulaturen i nacke och händer kan också
försvagas. Ofta är uthålligheten i muskulaturen
mer nedsatt än kraften. Muskelinflammationen
leder ibland till förtvining av musklerna. Värk i
musklerna kan uppstå både i vila och vid fysisk
ansträngning.
Ibland förekommer värk och svullnad i lederna,
ofta fingerlederna. Fingrarna blir ofta bleka och
stumma i kylig miljö. Trötthet är vanligt.
En del får svårt att svälja, men allvarliga
sväljningssvårigheter är ovanligt.
Kronisk lunginflammation förekommer. Den
kan leda till ökad bindvävsomvandling av lungorna (lungfibros), med ökad andfåddhet och
ibland besvärande rethosta som följd.
• Blodprov, magnetkameraundersökning (MR),
neurofysiologiska undersökningar och vävnadsprov från musklerna påvisar förändringar.
• Sjukdomen behandlas med kortison och
vanligen också med något immunhämmande
läkemedel som komplement. Behandlingen är
långvarig. En del kan så småningom avsluta
medicineringen, medan andra måste fortsätta
med den, ibland livet ut. Hos många förbättras
muskelstyrkan, men förbättringen sker långsamt. Få återfår helt sin tidigare styrka och
uthållighet i musklerna.
Fysioterapeutisk behandling är viktig för att
bibehålla rörlighet, förbättra muskelstyrka och
uthållighet.
Psykologiskt och socialt stöd bör ges vid
behov.
resurser på riks- och
regionnivå
Utredning görs vid reumatolog- och neurologkliniker på läns- eller regionnivå.
För barn finns vid de flesta barnkliniker i
landet en barnläkare som är specialiserad inom
reumatologi. Länsklinikerna har ett nära samarbete med regionala barnreumatologiska enheter
i Göteborg, Lund och Stockholm när det gäller
svårare barnreumatologiska sjukdomar.
SAMHÄLLETS STÖDINSATSER
Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan få olika typer av stöd och insatser.
Olika lagar reglerar de möjligheter till stöd som
finns. En funktionsnedsättning eller en diagnos
ger inte automatiskt rätt till en viss stödinsats, utan
graden av funktionsnedsättning och det i­ndividuella
behovet avgör. Den som har om­fattande funktionsnedsättningar kan få stöd och service enligt lagen
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(1993:387, LSS) men stöd kan också ges enligt
socialtjänst­lagen (2001:453). Kommunen har det
yttersta ansvar­et för att den enskilde får den hjälp
han eller hon behöver.
KOMMUNEN ansvarar för stöd som kan under­
lätta vardagen, t ex personlig assistans, av­lösning,
hjälp i hemmet, bostad med särskild service,
bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Kontakta
kommunens biståndsbedömare, LSS-handläggare
eller motsvarande för mer information.
LANDSTINGET OCH KOMMUNEN har delat
ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I patientlagen
(2014:821) regleras rätten till bl a information, delaktighet, tillgänglighet, fast vårdkontakt och individuell planering samt val av utförare. Habilitering/­
rehabilitering kan innebära stöd av t ex arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och sjukgymnast.
Landstinget eller sjukvårdsregionen ansvarar för
tandvård samt tolktjänst för bl a döva. Kontakta
landstinget eller sjukvårdsregionen för mer information.
STATEN VIA FÖRSÄKRINGSKASSAN
handlägger och beviljar ekonomiskt stöd som
föräldraförsäkring, vårdbidrag, bilstöd, assistansersättning, handikappersättning och särskilt tandvårdsbidrag. Kontakta försäkringskassan för mer
information.
