Vad är hälsopromotion? I
Peter Korp
Idrottshögskolan
Göteborgs Universitet
Presentationens innehåll:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Mina utgångspunkter
Folkhälsobegrepp
Något om hälsobegreppet
Vad är hälsopromotion?
Makt och delaktighet – empowerment
Sociala hälsodeterminanter
Problem
Möjligheter
1. Mina utgångspunkter
Avhandling 2002
Hälsopromotion – en sociologisk
studie av hälsofrämjandets
institutionalisering
Institutionalisering av hälsopromotion
- hur den hälsopromotiva idén etableras
och formas till stabila och självreproducerande regler och rutiner.
Hälsopromotion som diskurs
hur den hälsopromotiva idén
begreppsliggörs och vilka praktiska
konsekvenser detta begreppsliggörande har,
kritik av den hälsopromotiva
diskursen.
2. Folkhälosbegrepp
Definition av folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskapen utgår ifrån ett
allmänt intresse, d v s inte enbart någon
speciell samhällssektor,
Fokus ligger på hälsans
bestämningsfaktorer i vid bemärkelse,
Utgångspunkten är att förbättra hälsan i
den allmänna befolkningen.
Ejlertsson G. & Andersson I. (2009), s. 22
En begreppsstruktur
Folkhälsoarbete
Sjukdomsförebyggande
arbete
(prevention)
Hälsofrämjande
arbete
(promotion)
Friskvård
Wellness – blandning av well-being
och fitness
3. Något om hälsobegreppet
WHO:
”Health is a state of complete
physical, mental and social wellbeing and not merely the absence
of disease or infirmity”
Om hälsobegreppet
Hälsa är ett dimensionellt begrepp,
Finns både objektiva och subjektiva
aspekter av hälsa,
Människors vardagsföreställningar
om hälsa skiljer sig åt.
4. Vad är hälsopromotion?
The Ottawa Charter for Health
Promotion, 1986
Hälsopromotion definieras som
”…the process of enabling people to increase control
over, and to improve, their health” (Ottawa Charter
for Health Promotion, 1986)
“Health promotion is the science and art of
helping people change their lifestyle to move toward
a state of optimal health. Optimal health is defined
as a balance of physical, emotional, social, spiritual
and intellectual health” (American Journal of Health
Promotion, 1989)
Fokus ”upstreams”
Enligt Ottawa Charter handlar
hälsopromotion om att:
Skapa en hälsoinriktad
samhällspolitik
Skapa stödjande miljöer för hälsa
Stärka möjligheterna för insatser på
lokal nivå
Utveckla personliga färdigheter
Förnya hälso- och sjukvården
Hälsopromotiva strategier: både
beteende och miljö
Environment
Health promotion
Health
Behavior
Green, L. W. & Kreuter, M. W. (1999) Health Promotion Planning: An Educational and Ecological Approach. Mountain View, Calif. : Mayfield
Mayfield
Sammanfattande: fyra huvudaspekter
av hälsopromotion
Holistiskt hälsobegrepp – hälsa mer
än frånvaro av sjukdom
(välbefinnande),
Holistisk strategi – flera nivåer och
sektorer; påverka både livsmiljö och
individuellt beteende,
Delaktighet och egenmakt
(empowerment),
Jämlikhet i hälsa.
Tvär- (eller mång-) vetenskaplighet
”Primary feeders”
Epidemiologi
Psykologi
Sociologi
Pedagogik
”Secondary feeders”
Kommunikationsvetenskap
Statsvetenskap
Marknadsföring
Bunton, R. & Macdonald, G.
(1992). Health Promotion:
Disciplines and Diversity. London:
Routledge.
Tre olika drivkrafter för hälsopromotion
Evidens
Ideologi (värderingar)
Resurser
Starka ideologiska drivkrafter bakom
”hälsopromotionsrörelsen”
Kritik av ”medicinska modellen”
(atomistisk, sjukdomsorienterad och
expertdominerad),
Rättvisepatos,
Hälsopromotion en social rörelse
som eftersträvar (radikal)
samhällsförändring.
5. Delaktighet och medverkan –
empowerment
Empowerment sägs vara
hälsopromotionens gemensamma
nämnare,
Empowerment är ett svåröversatt
begrepp – delaktighet och
”egenmakt”,
Skapa ”kritiskt medvetande”.
Perspektiv på empowerment:
Empowerment som medel för något
annat (t ex hälsa),
Empowerment som mål.
Nollsummeperspektiv – makt/kraft
en begränsad resurs,
Icke-nollsummeperspektiv –
makt/kraft inte en begränsad
resurs.
6. Sociala hälsodeterminanter
Samhället skapar hälsa
Samhället ger ekonomiska, sociala och
kulturella resurser för hälsa,
Samhället möjliggör interaktion mellan
människor som formar (socialiserar) den
enskilda individen och ger henne
sammanhang,
Samhället tillhandahåller begreppsliga och
normativa tolkningsramar som gör
världen begriplig och meningsfull för den
enskilda individen.
Men samhället skapar också ohälsa
De ekonomiska, sociala och kulturella
resurserna är ojämnt fördelade –
resursbrist skapar ohälsa,
Socialisationsprocesser kan begränsa
människors utvecklingsmöjligheter,
De begreppsliga och normativa
referensramarna kan vara förtryckande
för individer eller grupper av människor.
7. Problem
Teorisvaghet,
Saknas ”kritisk kultur”,
Svagt utvecklade framgångsmått –
mäter risker och ohälsa snarare än
hälsoresurser och hälsa,
Evidensproblemet: ”Breda”
interventioner, men ”smala”
framgångsmått.
8. Möjligheter
Teoriutveckling med fokus på livsstil
och levnadsvanor,
Interventioner och
interventionsstudier med fokus på
livsstil och levnadsvanor,
Dubbel strategi – påverka
beteende/livsstil och miljö,
Nedtonande av ideologiska ”credot”.
