UPPSALA UNIVERSITET
Inst. för Neurovetenskap
Enheten för fysiologi
Olof Nylander, VT-2010
MÅLBESKRIVNING FÖR KURSEN I FYSIOLOGI, 7.5 HP, INOM
RECEPTARIEPROGRAMMET, 180 HP
Övergripande mål
Fysiologi är läran om hur vår kropp fungerar. Grundläggande kunskaper i
fysiologi är en förutsättning för att förstå hur sjukdomar utvecklas samt hur
läkemedel påverkar kroppsfunktionerna. Förutom fysiologin kommer
föreläsningarna att innehålla viss makro- och mikroanatomi, speciellt den som
är nödvändig för förståelsen av fysiologin. Den studerande skall efter
genomgången kurs besitta sådana kunskaper och färdigheter att han/hon
övergripande kan beskriva hur kroppens olika organ fungerar samt hur dessa
samarbetar för att upprätthålla en fungerande homeostas. Vidare ska kursen i
fysiologi ses som en viktig grundsten för de fortsatta studierna i farmakologi,
toxikologi, farmakokinetik samt farmakoterapi.
Detaljmål
Transportprocesser
Du skall kunna;
definiera begreppen homeostas, extracellulär- och intracellulärrummet
beskriva fördelningen (i mM) av Na+, K+, Cl- och Ca2+ mellan det
intracellulära och det extracellulära rummet
skilja på och namnge olika typer av transport
förstå hur en transport uppkommer
skilja på passiv och aktiv transport
skilja på enkel och faciliterad diffusion
ge exempel på några viktiga molekyler som via enkel diffusion kan ta
sig in och ut ur cellen
ge exempel på några viktiga ämnen som behöver bärarproteiner i
plasmamembranet för att ta sig in och ut ur cellen
skilja på kanaler och porer
skilja på diffusion och konvektion
redogöra för vad man menar med osmos
den normala osmolaliteten i kroppsvätskorna
betydelsen av begreppen hypoton, isoton och hyperton
Hormoner
Det endokrina systemet utgör ett av kroppens viktigaste kontrollsystem. Detta
system använder sig av specifika kemiska ämnen, s.k. hormoner, som frisätts
in i blodet (s.k. inkretion) för att via blodcirkulationen förmedla information till
andra celler. Hormonerna har effekter på den intermediära metabolismen men
har också många andra viktiga funktioner bl.a. på fortplantningen. Det
endokrina systemet regleras av specifika nervceller lokaliserade i en viss del
av mellanhjärnan d.v.s. hypothalamus. Dessa nervceller frisätter olika
neuropeptider som via ett specifikt blodcirkulationssystem tar sig till
hypofysens framlob där de påverkar frisättningen av framlobshormoner.
Du skall kunna;
namnge kroppens endokrina körtlar
definiera endokrin-, neuroendokrin-, parakrin- samt autokrin
kommunikation
beskriva hur hormoner transporteras i blod
beskriva hur hormoner hittar sina målorgan
beskriva den generella verkningsmekanismen för vattenlösliga (ex.
peptider, adrenalin) och fettlösliga hormoner (steroidhormoner och
thyreoideahormoner)
beskriva hur frisättningen av hormoner regleras (negativ- och positiv
återkoppling)
beskriva hypofysens läge, struktur, neuron och förbindelse med
hypothalamus
ge en redogörelse för ”releasing factors”, det lokala portasystemet och
frisättningen av adenohypofysens hormoner
ange vilka hormoner som kommer från framloben (adenohypofysen)
samt deras målorgan/målceller och fysiologiska funktion
redogöra för baklobens (neurohypofysen) hormoner; deras
bildningsställe, stimuli för frisättning samt fysiologiska funktioner
beskriva tyreoideahormonernas fysiologiska funktioner
redogöra för effekten av parathormon på bensubstans, njure och tarm
redogöra för de fysiologiska effekterna av aktivt vitamin D (kalcitriol) på
bensubstans, njure och tarm
binjurarnas läge och struktur (bark och märg)
beskriva glykokortikoiden kortisols fysiologiska funktioner
ange vilka hormoner som bildas i binjuremärgen
beskriva vilka fysiologiska stimuli som stimulerar och hämmar
frisättningen av pankreashormonerna insulin och glukagon samt deras
fysiologiska funktioner
Könsorgan
Du skall;
känna till spermiernas mognad och lagring i testiklarna
känna till sertolicellens fysiologiska funktion
kunna ange i vilken cell testosteron bildas och vilka effekter
testosteronet har på; a) könsorgan och b) kroppens andra organ
kunna beskriva sambandet mellan de hypothalamico-hypofysära
hormonerna och testikelns hormonproduktion
känna till äggstockarnas uppbyggnad
kunna beskriva uppbyggnaden av en follikel samt vilken funktion
granulosaceller och thecaceller har
kunna ange vilka hormoner som äggstocken bildar samt övergripande
beskriva deras fysiologiska funktioner
känna till uterusslemhinnans uppbyggnad och förändringar under
menstruationscykeln
kunna beskriva sambandet mellan hypofysens och ovariets
hormonproduktion under menstruationscykeln
kunna ange framlobens hormoner av betydelse för könskörtlarnas
funktion
övergripande kunna beskriva de hormonella ändringar som sker under
graviditet
kunna beskriva laktationens fysiologi, framförallt prolaktinets och
oxytocinets funktion i detta sammanhang
Nervsystemet
En central del av kroppens kontrollsystem utgörs av nervsystemet.
Nervsystemet kan delas upp i det centrala- och perifera nervsystemet.
Nervsystemet är uppbyggt av två huvudtyper av celler, nervceller (neuron)
och gliaceller. Nervcellerna skickar information i form av aktionspotentialer
(nervimpulser) som fortleds till nervändslutet där s.k. neurotransmittorer
frisätts. Dessa binder till speciella proteiner, s.k. receptorer, belägna på
nervceller eller andra celler vilket ger upphov till olika fysiologiska effekter.
Du skall kunna;
rita och beskriva nervcellens olika komponenter samt
redogöra för vad som menas med membranpotential och hur en sådan
uppkommer
beskriva hur en aktionspotential uppkommer och hur denna propagerar
längs med en nervfiber
beskriva olika typer av jonkanaler och neurotransmittorreceptorer
ge exempel på olika nervtransmittorer
berätta om andra celler i nervsystemet och deras funktioner
beskriva centrala och perifera nervsystemets komponenter (de olika
delarna av stor- och lillhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen,
ryggmärgen och de perifera nerverna samt basala ganglier och
limbiska och retikulära systemen), deras läge i kroppen och
övergripande funktioner
i stora drag redogöra för blod-hjärnbarriären och cerebrospinalvätskan
övergripande redogöra för de gemensamma dragen hos
sinnesorganen
- ange olika typer av sinnesreceptorer
- beskriva begreppen receptorpotential, tröskelvärde och receptivt fält
- redogöra för hur sinnesreceptorstimulering omvandlas till
nervimpulser i sensoriska nerver
- redogöra för hur olika energiformer omvandlas till nervimpulser i
sensoriska nerver
i stora drag redogöra för det somatiska nervsystemet
(somatosensoriska och motoriska nerver),
redogöra för komponenterna i en reflexbåge
redogöra för uppbyggnad och funktion av muskelspolen
redogöra för sträckreflexen
övergripande redogöra för andra sensoriska nervbanor (syn, hörsel,
lukt, smak)
autonoma nervsystemet; redogöra för skillnaden mellan det
parasympatiska och det sympatiska nervsystemets vad gäller
uppbyggnad, funktioner, transmittorsubstanser och receptorer
Muskelfysiologi
Du skall känna till;
skillnaderna mellan skelett-, glatt- och hjärtmuskel
kontraktionsmekanismen i tvärstrimmig muskulatur
den sekventiella stimuleringen av muskelkontraktionen
Blodet
Du skall kunna;
beskriva blodets olika komponenter och definiera vad som menas med
hematokrit
Cirkulation
Cirkulationssystemets har bl.a. till uppgift att leverera syrgas och
näringsämnen till kroppens celler samt att borttransportera metaboliska
slaggprodukter. Cirkulationssystemet utgörs av två pumpar d.v.s. höger- och
vänsterkammaren samt olika blodkärl såsom artärer, kapillärer och vener.
Du skall kunna;
beskriva hjärtats och de större kärlens (aorta, truncus pulmonalis,
arteria carotis och vena cava) anatomi
redogöra för hur aktionspotentialen sprider sig i hjärtat och ange
namnen på de olika knutor och banor utgörande det s.k.
retledningssystemet
rita en aktionspotential från sinusknutan och en kammarmuskelcell och
ange vilka jonkanaler som bidrar till aktionspotentialens utseende
redogöra för skillnaderna mellan lungkretsloppet och systemkretsloppet
redogöra för tryck, volym och flöden samt bakgrunden till dessa i
hjärtats olika delar, i inflödesvener och i utflödesartärer under en
”hjärtcykel”
ange normalvärden för hjärtminutvolym, pulsfrekvens och slagvolym i
vila och vid optimalt arbete
definiera systoliskt- och diastoliskt tryck samt pulstryck
med en enkel formel ange relationen mellan hjärtminutvolym, drivande
tryck och perifer resistans
beskriva arteriolernas, kapillärernas samt veners allmänna
uppbyggnad och funktion
redogöra för det sympatiska- och det parasympatiska nervsystemets
effekter på hjärtat och blodkärlen
definiera begreppet autoreglering av blodflödet
redogöra för den kortsiktiga (momentana) regleringen av blodtrycket
(baroreceptorreflexen); rita en figur över cirkulationscentrums centrala
och perifera förbindelser och ange dessa och centrats funktioner
Du skall känna till hur den interstitiella vätskan kan ta sig in i lymfkärlen
och hur lymfan transporteras vidare och återförs till blodcirkulationen.
redogöra för ”benmuskelpumpens” betydelse för att återföra det
venösa blodet till hjärtat
redogöra för Starlings kapillärmodell samt ange vilken transportprocess
som är viktigast för;
- nutritionen av vävnaden
- reglering av extravaskulär- och intravaskulär vätskevolym
Njuren och urinvägar
Njuren har viktiga funktioner för att avlägsna slaggprodukter från
livsprocesserna i kroppen och för att reglera kroppsvätskans sammansättning
och volym. Kroppens syra-basbalans regleras via njurarna i samspel med
lungorna. Njuren har också en endokrin roll och stor betydelse för kroppens
långvariga blodtrycksstegring.
Du skall kunna;
ange njurens betydelse för reglering av kroppens vatten- och
elektrolytinnehåll
ange njurens betydelse för upprätthållandet av ett normalt blodtryck
och för den normala bildningen av erytrocyter
beskriva njurens grovanatomi
beskriva nefronets olika delar och ange deras läge
beskriva den juxta-glomerulära apparaten och ange
njurgenomblödningens storlek
beskriva glomerulus och glomeruslusmembranets struktur samt
genomsläpplighet för molekyler och partiklar
beskriva mekanismerna för filtration samt definiera primärurin
definiera GFR och förstå hur GFR autoregleras
beskriva uppbyggnaden av tubulusväggen
ge exempel på olika mekanismer för reabsorption och beskriva
reabsorptionen av vatten och joner längs nefronet
redogöra för reglering av urinproduktionen via
antidiuretiskt hormon, aldosteronsystemet, renin-angiotensinsystemet
samt nerver
ge exempel på en typ av diuretika samt redogöra för vid vilka
patologiska tillstånd diuretika används som läkemedel
förstå njuren roll i kroppens syra-bas balans
Respiration
Respirationssystemet består av luftvägarna och lungalveoler. Det är i
lungorna som blodet tar upp syrgas och avger koldioxid.
Du skall kunna;
redogöra för det grovanatomiska underlaget för andningsfysiologin
d.v.s. andningsvägarna och lungalveolernas uppbyggnad
beskriva det respiratoriska membranet
redogöra för tryckförhållanden i pleuraspalten och alveoler under inoch utandning. Redogöra för hur luften sugs in och ut ur lungorna.
definiera begreppet lungcompliance
redogöra för betydelsen av surfactant i lungalveolerna
definiera begreppen; tidalvolym, vitalkapacitet och residualvolym.
redogöra för skillnaden mellan minutventilationen och den alveolära
ventilationen och i detta sammanhang kunna definiera begreppet
”anatomiskt döda rummet” Cdead space)
beskriva hemoglobinets syrgasmättnadskurva och hur den ändras av
ligander (CO2, H+) till Hb
redogöra för hur syre och koldioxid transporteras mellan vävnader och
blod samt i blodet
redogöra för respirationscentras läge och funktion.
redogöra för hur syrgastrycket, koldioxidtrycket och pH påverkar
andningen och via vilka mekanismer
Digestion
Mag-tarmkanalens huvuduppgift är att spjälka maten till fria fettsyror,
monosackarider och aminosyror samt att absorbera dessa näringsämnen.
Näringsämnena används sedan för cellernas energiomsättning. Tillsammans
med näringsämnen absorberas stora mängder elektrolyter och vatten. En
annan viktig uppgift är att försvara kroppen mot potentiellt farliga ämnen i
födan. Till försvarsmekanismerna räknas bl.a. motoriken och slemhinnornas
vätskesekretion. I mag-tarmkanalen finns även ett immunsystem,
mukosaimmunsystemet, men detta kommer ej att behandlas under kursen.
Du skall;
kunna redogöra för vilka organ som ingår i mag-tarmkanalen.
känna till det enteriska nervsystemets uppbyggnad och funktion
kunna beskriva regleringen av salivsekretionen
kunna beskriva magsäcksslemhinnans uppbyggnad samt de olika
celltypernas fysiologiska funktioner
kunna beskriva vad som reglerar magsäckens tömning
kunna beskriva gastrinets fysiologiska effekter
kunna redogöra för hur saltsyra bildas (H+/K+-ATPas)
kunna redogöra för de viktigaste mekanismerna för stimulering
respektive inhibition av saltsyrasekretionen
känna till tunntarmens makro- och mikroanatomi
känna till typer av motorik i tunntarmen och defaekationsreflexen
känna till mängderna vatten och elektrolyter resorberade i tarmen
övergripande kunna beskriva mekanismerna för absorption av glukos,
aminosyror samt elektrolyter och vatten i tunntarmen
kunna beskriva absorptionen av fett och gallsalternas funktion i detta
sammanhang
övergripande beskriva kolons fysiologiska funktioner
kunna, i stora drag, redogöra för pankreassekretets sammansättning
samt beskriva de stimuli som ökar sekretionen.
kunna redogöra för cholecystokininets och sekretinets fysiologiska
effekter
känna till leverns mikroanatomi, blodcirkulation och sekretion av
gallsalter samt hur en gallblåsekontraktion utlöses
kunna beskriva det enterohepatiska kretsloppet
