Normkritiskt förhållningssätt

Strategier
för att
främja, förebygga och åtgärda diskriminering och
kränkande behandling
Silvia Edling
[email protected], [email protected]
•Förbjud
•Främja
•Förebygga och förhindra
•Förankra
•Följa upp
Likabehandling - likvärdighet
MÅL
Karin
Ani
Miika
Albin
Anna
Yanosh
Juridik
• Plan mot kränkande
behandling (Skollag)
• Likabehandlingsplan
(Diskrimineringslag)
• = en plan för lika
behandling och mot
kränkande behandling
Juridik
• Barn kan trakassera andra barn (kopplat
till diskrimineringsgrunderna), men de
kan aldrig dömas för det om de är under
15 år.
• Det är endast huvudmännen/kvinnorna
(kommunala nämnden/privata styrelsen)
som kan dömas.
Juridik (Förbjudet)
• Om inte förskolan och
skolan aktivt jobbar för att
förebygga kränkande
behandling, diskriminering
och trakassering så kan
vite/straffpåföljd utkrävas.
Huvudman kan (även) bli
skyldig att betala ut
skadestånds/diskrimineringsersättning
till de som drabbas.
• Om förskolan eller skolan
inte har en plan eller om
planen inte omfattar det
den ska omfatta så döms
den också ut – vilket kan
leda till straffpåföljd (vite).
Vad fungerar…?
Bred förklaringsmodell (exempel):
- Fortbildning som stimulerar kritiskt tänkande och visar på olika
sätt att se som möjliggör en nyanserad tolkning av en praktik
(vad ser jag, vad är problemet, vilka möjligheter finns det etc.).
- En ständigt återkommande uppföljning/utvärdering av
verksamheten
- En oljad organisation – kooperativt lag, åtgärder
- Att låta människor (även barn och elever) i en organisation
vara delaktiga i förändringsarbetet.
- Rastvaktssystem (F)
- Relationsfrämjande (P)
- Dokumentation (P)
- Ordningsregler (P)
- Disciplinära strategier (P)
- Intresse, vilja, tålmodighet, mod, engagemang mm….
Vikten av en oljad organisation och en medvetenhet
om normers betydelse
• Oljad organisation
• Främja
• Förebygga
• Förhindra (åtgärda)
• Förankra
• Följa upp
Oljad organisation
• Vikten av att dokumentera verksamheten
- Anteckna tankar och iakttagelser under dagen
- Se till att ha någon som skriver protokoll under
möten
• Struktur och ansvarsfördelning måste vara
glasklar
- Vem vänder sig barnen/eleverna till vid behov?
- Vem är ansvarig för att organisera och hantera
frågor som rör anmälningar av diskriminering och
kränkningar.
- Hur ser processen ut vid utredningar och
åtgärder?
• Vikten av att tidigt planera in personalmöten
under terminen…
• …men också skapa rutiner för kortare möten för
att stämma av och bolla tankar som uppstår i
verksamheten.
Exempel på strategi
Huvudman/
kvinna
Verksam/Pedagogen
får kännedom om att
barn/elever far illa
Vuxna som
upplever sig
diskriminerade
kränkta
Rektor
Barn/elev som
upplevt sig
diskriminerad/
kränkt
Föräldrar
Barn/elev-er som
har kränkt eller
diskriminerat
BO
DO
Vuxna som har
kränkt eller
diskriminerat
Polis?
Främjande arbete
• Det främjande arbetet handlar
om den miljö som barn, elever
och vuxna dagligen vistas i och
skapar tillsammans.
Sammanflätad med
Diskrimineringslag och Skollag
• Det behövs ingen specifik
anledning för att det arbetet
ska bedrivas
• och kan handla om en
medvetenhet och kunskap om
varför lärare väljer det innehåll
de gör, formulerar sig på det
sätt de gör, väljer att
problematisera och diskutera
vissa frågor och skapar
aktiviteter där alla kan delta på
så lika villkor som möjligt – för
att nämna några exempel.
Exempel på främjande arbete
• hur en utflykt ska ordnas med hänsyn till allas förutsättningar att delta
• anordna aktiviteter som kan skapa gemenskap och ansvarskänsla, såsom
caféverksamhet, kör, teatergrupp och mobbningsteam
• ordningsregler
• att se till att vuxna finns tillgängliga i olika situationer (rast, undervisning,
utflykt)
• lyhördhet vad gäller normer som är rådande i undervisningen, rasten,
korridoren, personalrummet etcetera, och deras styrkor och brister i
förhållande till olika syften
• ledarskap, upplägg av undervisning och innehåll (vad tas med och vad saknas)
• hur jag som pedagog talar och förhåller mig till andra, vilka fördomar –
föreställningar – som kommer till uttryck
• hur elever, barn och kollegor talar och förhåller sig gentemot varandra – jargong
och ordval,
• En fungerande organisation
• (se till exempel Skolverket, 2009; Skolverket, 2011c; Martinsson & Reimers, 2005)
Fyra strategier för att
motverka socialt våld
Utbildning för andra
Utbildning om andra
Utbildning om normer
Utbildning och lärande
från andra
”Idag ska vi läsa om samer och deras historia”.
”Vad tänkte du Zoran när vi läste det här kapitlet om kosovoserber - du som är
Från Kosovo?”
”Under rasten hörde jag att flera pratade om att
muslimer är läskiga – ta fem minuter allesammans
”Nu har vi läst prinsessan
och skriv hur ni tänker. Det är anonymt och vi
och reklamgubben. Varför
diskuterar det i slutet av lektionen”
Var prinsessan alltid klädd
i rosa och reklamgubben i grått?”
Förebygga
• Det förebyggande
arbetet, som är
sammanflätad med de
främjande insatserna,
har som ambition att
förhindra risker för att
olika former av
diskriminering och
kränkningar ska kunna
äga rum. Det kräver olika
former av mer eller
mindre systematiska
kartläggningar av
verksamheten och dess
relationer.
Exempel på förebyggande
insatser
• Daglig vakenhet och lyhördhet inför de relationsmönster och normer
som tar form och förändras i barn-, elev- och personalgruppen
- att ständigt ha en anteckningsbok med sig
- en kollega iakttar den andres arbete och för dialog om vad som
fungerar bra och vad som kan förbättras.
- Det kan handla om att personalgruppen och barn- och elevgruppen,
med tillåtelse från målsman, filmar sig själva och funderar på de
mönster som tar form under de aktuella aktiviteterna.
• Kartläggning handlar också om att åtminstone en gång per termin
mer systematiskt göra enkätstudier, intervjua och/eller observera
barn-, elever- föräldrar- och/eller personal och fundera på,
tillsammans med alla inblandade vilka åtgärder som behöver sättas
in baserat på resultaten i kartläggningen
(jmf Skolverket, 2012).
Vad vill vi ta reda på?
Fångar in de
som inte tycker
om att tala
Utvecklingssamtal
Intervjuer/
enkätstudie med
föräldrar och barn
Värderingsövningar
Observationer på
exp. skolgård,
klassrum, korridor,
omklädningsrum…
Upplevelser
kvalitet
intervjuer
handlingar
Hur många…?
kvantitet
enkätstudie
Vilka ingår i kartläggningen?
Personal
Föräldrar
Elever/barn
Figur: 3.2 Bild från DO: Bilden och handledningen går att finna på följande länk:
http://www.do.se/Documents/Material/Handledningar%20och%20verktyg%20%20utbildning/HusmodellenHandledning20101029.pdf
Frågors betydelse
• Exempel på öppna
frågor:
- Berätta så mycket som
möjligt om en av dina
skoldagar
- Om jag säger skola vad
tänker du på då –
berätta?
- Berätta, vad tycker du
om lärarna, dina
kompisar etc?
- Berätta om dig själv.
Frågors betydelse
• Exempel på mer
ledande frågor:
- Berätta om tillfällen då
du får bestämma hur
andra ska göra?
- Har det förekommit
tillfällen då du har känt
dig ledsen – vad har
det berott på?
- Berätta om tillfällen då
du har mått
bra/mindre bra i
skola/förskola? Varför?
Frågors betydelse
• Frågor som kan vara
problematiska:
• Känner du dig
kränkt/mobbad/diskriminerad
etc?
Jämför
• Vad betyder ordet kränkt etc
för dig? När har du upplevt dig
vara det?
Synliggör hur ni tänker
• Samla information
• Beskriv med egna
ord hur du tolkar
den insamlade
informationen
• Lyft det till
begreppsnivå
Synliggör hur ni tänker…
• Talat språk
Konstig/jobbig
omtyckt
kroppsspråk
organisation
Skrivet språk
kläder
värden
attityd
normer
[inspirerad av Svaleryd & Hjertson: 2012].
erfarenheter
Lekar
Åtgärder
• Ett åtgärdande arbete bygger på
goda rutiner för att bemöta
individer som utsätts för någon
form av övergrepp.
• Får ni veta/misstänker ni att ett
barn eller elev far illa? Då är det
viktigt att det utreds,
och sätts
dokumenteras
in åtgärder för att förhindra
att det upprepas.
• Det är också avgörande att
insatserna följs upp för att se om
de är tillräckliga eller om
situationen kräver något annat.
Exempel på åtgärder
• Prata med alla inblandade en och en – försök att ringa in
problemet (dokumentera) – kräver fingertoppskänsla och
analys/kritiskt förhållningssätt
• Fråga de inblandade parterna om vad de tror vore en lösning –
skriv kontrakt
• Uppmuntra om de håller avtalet (belöningssystem och/eller
meningsfullhet)
• Utvärdera/följ upp regelbundet (observation/intervju)
• Föräldrar kan bjudas in till samtal tillsammans med barn/elev.
Fundera på lösning tillsammans (dokumentera)
• Om det innebär att någon utsatts för våld kan polis kontaktas
(diskutera gränser med barn och personal)
• Om situationen är ohållbar kan disciplinära åtgärder sättas in.
Disciplinära åtgärder
Disciplinära åtgärder
Befogenhet
Mindre disciplinära åtgärder såsom tillsägelse,
möjligheter att byta plats på stunder i
klassrummet
Lärare
Utvisning
Lärare
Kvar (för)sittning
Lärare
Utredning
Rektor
Skriftlig varning
Rektor
Tillfällig omplacering för att vinna tid
Rektor
Tillfällig placering vid annan skolenhet
Rektor
Avstängning av grundskoleelever (max 2
v/termin)
Rektor
Omhändertagning av föremål (får ej tas med våld)
Rektor
Förmedla
Barn, föräldrar och personal måste få information
om vad som gäller.
1) Brev hem
2) Prata om likabehandlingsplanen med
barn/elever personal
3) Sätt upp planscher som ger överblick
4) Använd likabehandlingsplanen som underlag
vid utvecklingssamtal
Följa upp…
• Informellt:
T ex: I personalrummet
med en kopp varm dryck i
handen – vad gick bra, vad
gick mindre bra?
• Formellt:
Planerade möten – hur har
ni jobbat för att förbättra
verksamheten utifrån
tidigare kartläggningar.
Vad har fungerat
bra/mindre bra? Vad
behöver göras?
Diskussionsfrågor
Nulägesananlys: Hinder och möjligheter i det fortsatta lokala arbetet. Erfarenhetsoch ideutbyte om hur vi går vidare. Utgångspunkter – frågorna nedan:
• Har och på vilket sätt har eleverna deltagit aktivt i det förebyggande arbetet?
• Vilka rutiner finns för att åtgärda, bearbeta, stödja och följa upp både den som
blivit trakasserad och den som trakasserar?
• Vilket/vilka är det största hindret/hindren för att arbeta för jämställdhet och
likabehandling i skolan?
• Se även ”Checklista för nulägesanalys”, finns på Studentportalen (kurssidan)
Börja planera för en organisation som kan hantera kränkningar och diskriminering –
hur kan den tänkas se ut utifrån de förutsättningar som ni har? (Tips: presentera
det för rektor för att se vad som kan förankras i verksamheten)
• Hur kan alla i Er verksamhet involveras i arbetet (försök att konkretisera)?
• Vilka eventuella hinder finns för att ett arbete mot diskriminering och kränkning
kan förankras i Er verksamhet? Finns det sätt att hantera hindren – vilka i sådant
fall?
• Hur ska ni dokumentera verksamheten så smidigt som möjligt i ert löpande
arbete?
Frågor?
[email protected]
Tips på litteratur
• Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt: en bok om
begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS Förlag.
• Björk, N. (1999). Under det rosa täcket. Wahlström & Widerstrand.
• Brade, L, Engström, C, Sörensdotter, R, och Wiktorsson, P (2008) I
normens öga – metoder för en normbrytande undervisning. Friends.
• Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar.
Kunskapsföretaget AB
• Edling, S. (2012). Vilja andra väl är inte alltid smärtfritt – om mångfald
och motverkandet av kränkningar och diskriminering i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur
• Hjertson, M & Svaleryd, K (2011). Likabehandling i arbetslivet – en
handbok för chefer. Så följer du den nya diskrimineringslagen.
Stockholm: Liber.
• Kumashiro, Kevin (2002). Troubling education. New York: Routledge
Falmer.
• Månsson, A (2000). Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola
mellan pedagoger och de yngre barnen i ett genusperspektiv. Malmö:
Malmö Högskola.
• Svaleryd, Kajsa och Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola &
skola. Stockholm: Liber.