Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Förskolan Förskolan Hea
Fastställd 15 november
Gäller läsåret ht 13/vt 14
Revideras varje läsår, ansvarig är rektor/förskolechef
Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea skall grundas på ömsesidig respekt och
utformas så att barnen känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och
kunskapsmässiga.
Barnen skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
På vår förskola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans skall vi
se till att dessa möten blir bra möten. På förskolan Hea accepterar vi inte diskriminering
eller annan kränkande behandling.
Rektor/förskolechef ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas
varje år. Rektor/förskolechef är också ansvarig för att vi på förskolan arbetar
förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling, att förskolan agerar
och åtgärdar de situationer som innefattas av likabehandlingsplanen.
Föräldrar och barn skall vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Allas
olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar och förskolan ska bidra till att utveckla
social kompetens hos våra barn.
Annika Nilsson
Rektor/Förskolechef
Postadress
Besöksadress
Sunne kommun Sunne RO
4. Bin, kansli
Kvarngatan 4
686 80 Sunne
Sunne
Telefon och fax
0565-160 00 växel
0565-164 10 fax
Internet
www.sunne.se
[email protected]
Giro och org nr
744-2684 bankgiro
212000-1843 org nr
Bakgrund
Sedan 1 januari, 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk –
diskrimineringslagen och skollagen. Förskolan ska nu årligen upprätta en
likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot
kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen). De båda planerna kan
sammanföras till en då dessa har många likheter och beröringspunkter.
Likabehandlingsplanen skall utvärderas varje läsår i syfte att ständigt utveckla arbetet
mot en tryggare miljö. I detta arbete är det viktigt att personalen, barnen och deras
vårdnadshavare får möjligheter att vara delaktiga och kunna påverka.
I planen ska det tydligt framgå på vilket sätt förskolan ska arbeta för att främja
likabehandling, förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska ha en
årlig uppföljning och utvärdering som ska tas med i efterföljande års plan.
Definitioner
Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund.
Det som avgör om en handling är att betrakta som kränkande är individens
upplevelse.
Kränkande behandling kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad ……..)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms)
En viktig utgångspunkt är att den som upplever att han/hon blivit kränkt, alltid tas
på allvar.
Vad är diskriminering?
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Ålder (undantag finns i diskrimineringslagen 3 kap. 6 §)
Diskriminering är när någon missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de
diskrimineringsgrunder som diskrimineringslagen omfattar.
Främjande arbete (långsiktigt)
Detta värdegrundsarbete syftar till att förstärka respekten för alla människors lika
värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn känner sig trygga och
utvecklas utifrån sina behov och förutsättningar. Arbetet ska vara en naturlig del i
verksamhetens vardag och omfatta alla diskrimineringsgrunderna.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt
vilja att hjälpa andra,
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska
dilemman och livsfrågor i vardagen
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund
och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionsnedsättning, och
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
(Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010)
Förebyggande arbete.
Det förebyggande arbetet på förskolan syftar till att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i den dagliga
verksamheten.
Kartläggning.
Varje förskola gör årligen en kartläggning av nuläget som ska utmynna i ett
aktuellt utvecklingsområde. Kartläggningen av verksamheten ska ske i dialog med
barn och föräldrar (ex. utvecklingssamtal).
En kartläggning ska ske varje år utifrån:
Klimat och miljö (språkbruk, attityder och värderingar, tillgänglighet,
trygghet, mat, aktiviteter, mångfald)
Kompetensutveckling (stöd, utbildning, aktiv ledning osv.)
Rekrytering/Antagning (alla erbjuds plats oavsett kön, etnisk tillhörighet
osv., webbplatsens information)
Introduktion (information till föräldrar och vårdnadshavare, önskemål,
rutiner osv.)
Kommunikation (föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen)
Rutiner för akuta åtgärder (främjande och förebyggande och rutiner om
man upptäcker trakasserier eller kränkande behandling)
Förskolans utvecklingsområde:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till
och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
Metod för det förebyggande arbetet: Samarbetsövningar, drama,
handdockor/gestaltning, kompisboken där man uppmärksammar barnens positiva
handlingar mot varandra.
Tidsperiod: 2 månader. Utvärdera 17 dec-12
Ansvarig medarbetare: Carina, Eva, Gunvor och Gunnel.
Uppföljning (med mätmetod ex. observationer, enkäter, intervjuer etc.):
Genom observationer och samtal.
De samarbetsövningarna som vi gjorde har fungerat mycket bra och barnen har
har själva tagit initiativ och lekt dem vidare eller så har de gett som förslag att få
leka dem.
Vi har också arbetat med en “kompisbok” – en bok där goda handlingar noteras.
Tex. När ett barn hjälper något annat tex. Vid påklädning, maten eller hämtar
någon vuxen om ett barn behöver hjälp.
De mindre barnen dramatiserade Bockarna Bruse. De fick möjlighet att sätta sig
in i de olika karaktärerna och deras känslor när de gestaltade de olika figurerna i
sagan. Barnen kom t.ex. med förslag på hur man skulle göra för att trollet skulle
bli snällt. Istället för att äta bockarna kunde han äta gröt istället.
Utvärdering:
Övningarna har fungerat bra eftersom de inte är tävlingsinriktade. Vi pedagoger
upplever att en del utav barnen finner tävlingsmomenten som jobbiga och blir ofta
arga/ledsna om de inte vinner eller blir tagna. Idag ser vi att barnen hjälper och
förklarar för de barn som inte lekt en specifik lek förut.
Genom kompisboken har barnen blivit uppmärksammade på sina goda
handlingar. De tänker mer på att hjälpa varandra för att bli noterade i
kompisboken om detta. En del utav barnen har även uppmärksammat om en
kompis hjälpt någon och berättat om det.
I arbetet med de yngre barnen krävs det ett medvetet förhållningssätt för att fånga
upp barnens tankar omkring känslor och förslag på hur man hjälper andra. Att ta
hjälp av för barnen välkända sagor har varit en metod fungerat i denna
barnngrupp.
Utveckling: 2013-02-18
Fortsätta med samarbetsövningar
Utveckla arbetet med kompisboken
Syfte:
Språkbruket barnen emellan har ändrats till det positivare när vi leker våra
samarbetslekar och har vuxenledda aktiviteter. Här hjälper de varandra och bjuder
in kompisen till att ha åsikter i det man gör för tillfället – hypoteser, bygger, målar
etc. I leken däremot kan det fortfarande förekomma ett “tuffare” klimat så det
känns viktigt att fortsätta lyfta det goda i vardagen.
Hypotesfråga: Att lyfta goda exempel ur vardagen gör att barnen själva lättare
agerar med goda handlingar mot varandra?
Hur/Metod
Även den yngre gruppen inför en “Kompisbok” där det ska skrivas ner gyllene
ögonblick från samspelet mellan barnen, de äldre fortsätter med sin. Boken ska
vara synlig för barnen och de vuxna så de lätt påminns om att den.
En gång varje vecka(samling måndag) lyfts det goda exempel ur boken för att
påminna om när man varit en hjälpande och empatisk kompis.
Tid: t.om. 3/6
Ansvarig medarbetare:
Vid planeringar i arbetslaget lyfts nuläget kring arbetet med Kompisboken.
Uppföljning:
Båda grupperna har arbetat med kompisboken större delen av våren.
De större barnen har fortsatt arbetat med samarbetslekar som på senare delen av
terminen gått över till regellekar utan tävlingskaraktär.
Utvärdering
Vi har sett att kompisboken är viktig för barnen men det är vi vuxna som måste
ansvara för att alla barnen finns med. Detta för att deras självkänsla ska växa.
Utveckling:
Sker hösten 2013.
Skicka med delar av Likabehandlingsplanen på nästa föräldramöte.
Men saker som vi redan nu funderat på är att börja använda är“Stopptecken”.
Sätta upp handen för att markera ordet stopp.
Förhållningssätt kring skvaller.
Utvärdering
Oktober-13
Vi delade inte ut delar av Likabehandlingsplanen på vårt föräldramötet då vi hade
fullt program.
Vi vuxna har varit dåliga på att introducera stopptecknet och i stället sagt till
verbalt. Detta har inte räckt utan vi ska nu förstärka med handen som stopptecken.
Efter att de äldsta barnen lämnade vår barngrupp i våras har det inte varit så
mycket skvaller. Skvaller är tex. Att barnen inte själva försöker klara ut en
konflikt, utan direkt hämtar en vuxen.
Uppföljning
Vi lämnar ut en del av likabehandlingsplanen till alla föräldrar och hänvisar till
den fullständiga planen som ligger på vår hemsida. Vi ber om föräldrarnas
synpunkter på planen då vi håller på att revidera den.
Vi pedagoger kommer att försöka initiera stopptecknet i barngruppen.
Vi kommer också att ta tillbaka kompisboken till barnen mellan 3-5 år då de
frågat efter den.
Utveckling
15 november kommer vi att göra klart revideringen av Likabehandlingsplanen
med hjälp av kartläggningen vi gjorde 30/10 och föräldrarnas synpunkter.
Maj -2014 kommer vi att utvärdera Likabehandlingsplanen.
Ansvarig medarbetare
Carina
Utvärdering
15 november-13
Föräldrarna verkar nöjda med vår likabehandlingsplan. En förälder ställde en
fråga bl.a om hur vi agerar om barn mår dåligt? Detta diskuterades omgående
med den föräldern. Tex. Kan vi ta hjälp utifrån vår rektor Annika Nilsson, BHV
eller “Stegen”.
Åtgärder vid kränkande behandling
Barn – barn
1. Vuxna som bevittnar en kränkande handling ingriper genom att omgående
avbryta handlingen och trösta, medla och prata med de inblandade barnen.
Berörd personal informeras om vad som hänt och vilka åtgärder som
vidtagits. Det som hänt tas vid behov upp med föräldrarna vid den dagliga
kontakten.
2. När vi i personalen i efterhand får vetskap om att något barn blivit kränkt
pratar vi med de berörda barnen och även i arbetslaget.
3. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningar informeras berörda
föräldrar och personal och föräldrar kommer överens om en handlingsplan.
4. Om kränkningarna fortsätter tas kontakt med rektor.
5. Samtal med berörda barns föräldrar, personal och rektor för vidare
åtgärder.
Barn – vuxen
1. Annan vuxen som bevittnar kränkningen ingriper.
2. Samtal med berörda barn, den vuxne och annan personal.
3. Samtal med berörda barns föräldrar.
4. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningarna kontaktas rektor.
5. Samtal med barnets föräldrar, personal och rektor för vidare åtgärder
Vuxen – barn
1. När en vuxen kränker ett barn ska den som bevittnar detta agera
omgående. Ta den vuxne åt sidan och samtala om det som hänt.
2. Samtal i arbetslaget.
3. Vid upprepade och/eller allvarliga kränkningar kontaktas rektor.
4. Rektor ansvarar för att informera barnets föräldrar, utreda, åtgärda och
följa upp kränkningen.
Vuxen – vuxen
1. Samtal mellan de inblandade
2. Annan vuxen samtalar med de inblandade
3. Arbetslaget samtalar om händelsen
4. Om kränkningarna fortsätter kontaktas rektor
5. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning med de berörda
Anmälan till rektor angående kränkande behandling.
Förskola och avdelning:
Utsatt barn:
Övriga inblandade barn:
Beskrivning av situationen och vidtagna åtgärder:
(datum, tid etc.)
Anmälan gjord av:
Datum:
Vårdnadshavare är informerad:
Ja
Nej
