IP/04/1280
Bryssel den 21 oktober 2004
Punktskatter: Kommissionen beslutar att dra Sverige
inför EG-domstolen för skattediskriminering av vin
Europeiska kommissionen har beslutat att dra Sverige inför EG-domstolen
på grund av landets skattediskriminering av vin i förhållande till öl.
Kommissionen anser att det svenska skattesystemet innebär ett otillbörligt
skydd för öl, som huvudsakligen produceras i Sverige, i förhållande till vin,
som kommer från andra medlemsstater. Enligt kommissionen strider detta
diskriminerande skattesystem mot bestämmelser i EG-fördraget (artikel 90),
enligt vilka medlemsstaterna inte får lägga högre skatter på produkter från
andra medlemsstater än på konkurrerande inhemska produkter. EGdomstolen har i flera fall fastställt att öl och bordsvin är konkurrerande
produkter.
Enligt Frits Bolkestein, kommissionsledamot med ansvar för skattefrågor, måste
kommissionen ingripa mot alla former av protektionism på den inre marknaden.
Även om han säger sig till fullo stödja medlemsstaternas försök att lösa de
folkhälsoproblem som är kopplade till alkohol, anser han inte att det finns något
giltigt skäl för att tillämpa mycket högre skatter på en utländsk produkt, såsom vin,
än på en konkurrerande nationell produkt, i detta fall öl.
Både vin och öl beskattas i Sverige i enlighet med dessa dryckers slutliga alkoholhalt
i volymprocent. För öl med en alkoholhalt av över 2,8 volymprocent är skatten 147
svenska kronor per hektoliter och per volymprocent alkohol. För öl med en
alkoholhalt av högst 2,8 volymprocent tas det inte ut någon skatt. Vin med en
alkoholhalt som är lägre än 2,25 volymprocent beskattas inte heller, men sedan
tillämpas en rad skattesatser för beskattning av vin. Vin med en alkoholhalt av 8,5–
15 volymprocent beskattas med 2 208 svenska kronor per hektoliter.
För en liter öl med en alkoholhalt av 10 volymprocent är punktskatten således 14,7
svenska kronor, medan en liter vin med exakt samma alkoholhalt beskattas med
22,08 svenska kronor. Vin beläggs alltså med högre skatt än öl, inte bara för att dess
grundpris och alkoholhalt är högre än för öl, utan också för att punktskatten utgör en
större del av priset.
Den överväldigande andelen av det öl som förbrukas i Sverige produceras i landet,
medan vinet kommer från andra länder. EG-domstolen har konsekvent framhållit att
öl och bordsvin är konkurrerande varor. EG-domstolens rättspraxis bekräftar också
att den diskriminering som är förbjuden enligt andra stycket i artikel 90 i EGfördraget innefattar diskriminering som leder till en minskning av den ”potentiella”
konsumtionen av importerade varor.
Bordsviner är i Sverige belagda med högre skatt per enhet alkohol än öl. Resultatet
är att skattesystemet på ett effektivt sätt medverkar till att forma konsumenternas
smak genom att befästa den fördel som ölet har och diskriminera vin från andra
medlemsstater.
Kommissionen betonar dock att den inte kräver att Sverige skall beskatta vin och öl
till en särskild skattesats (så länge dess skattesatser förblir högre än de miniminivåer
som fastställts i gemenskapens punktskattedirektiv). Vad som krävs för att
diskrimineringen skall upphöra är att de konkurrerande produkterna beskattas på
samma sätt, oavsett skattesatsen.
Kommissionens agerande är ett resultat av två formella uppmaningar i form av två
motiverade yttranden till Sverige om att ändra sin lagstiftning (se IP/01/819 och
IP/04/921). Efter den första uppmaningen minskade Sverige skillnaden i skattesatser
mellan vin och öl. Efter att ha analyserat situationen ansåg kommissionen emellertid
att skattesystemet fortfarande missgynnade importerat vin och utfärdade ett andra
motiverat yttrande. Sverige har därefter förklarat att man inte kommer att rätta sig
efter kommissionens yttrande.
2
