Uppföljning av likabehandlingsplanen läsår 2009/2010.

2010-09-16
HÄLLEKIS SKOLAS
LIKABEHANDLINGSPLAN
för
Förskolan
Fritidshemmet
Grundskolan
1
Den första januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i skollagen(14 a kap.) den del av barnoch elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om
diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen. Barn- och
elevskyddslagen upphörde därmed att gälla.
I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan/årlig plan.
På Hällekis skola finns följande arbetsgrupper:
I antimobbingteamet ingår:
Elevhälsoteamet
Rektor Tomas Eriksson
Specialpedagog Lotta Hätting
Skolsköterska Eva-Britt Bohlin
Förskollärare Annbritt Dahl
I EQ-gruppen ingår:
Kicki Ahlberg, klass 5
Staffan Edholm, fritidshemmet
Eva-Karin Hallset, klass 2
Johanna Tapper förskolan
Ann-Britt Dahl förskolan
Skolans kamratstödjare/EQ-grupp är:
Klass 3
Casper Thor, Embla Åhgren
Klass 4
Love Grip-Eriksson, Viktoria
Klass 5
Nora Olsson, Hugo Glaning
Klass 6
Filip Kroon, Joel Allen
Hällekis skola/förskola
Industrivägen 1
533 74 HÄLLEKIS
Telefon rektor: 0511 – 38 66 11 alt telefon exp: 0511 - 38 66 10
Skolans hemsida: www.gotene.se
2
Innehåll
1. Lagstiftning och styrdokument
sid 4
- Vad styr oss?
2. Enhetens vision
sid 5
3. Ansvarsfördelning
sid 5
4. Allmänna åtgärder
sid 6
4.1 Uppföljning/utvärdering och åtgärder utifrån Likabehandlingsplanen sid 6
Uppföljning av Likabehandlingsplanen läsår 2009/2010.
4.2 Förankring hos personal, elever och vårdnadshavare
sid 7
4.3 Metod och arbetssätt
sid 8
4.4 Förebyggande arbete
sid 9
5. Rutiner för dokumentation
sid 10
6. Definitioner av olika begrepp
sid 11
sid 12-13
Bilagor:
Skollagen 14 kap
Att förebygga och stoppa mobbing (Gunnar
Höistad)
Händelseblankett
Hemmeddelandeblankett
Språkbrukslapp
3
1. Lagstiftning och styrdokument
- Vad styr oss?
Skollagen 1 kap 2§
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet
mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden”.
14 kap
”kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen
(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. (2008:571)”.
Diskrimineringslagen 1 kap 1§
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på alla arbetsplatser. Det finns regler båda för den fysiska och
psykosociala arbetsmiljön i skolan. Arbetsgivaren är skyldig att följa dessa regler. Enligt
arbetsmiljölagen skall eleverna genom elevskyddsombuden få vara med i arbetsmiljöarbetet på skolan.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94
Alla som arbetar i skolan skall:
Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper
Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt
Läraren skall:
Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och
motverka alla former av kränkande behandling.
Tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna grupper.
Eleverna skall
Känna till grunderna för samhällets lagar och normer och veta om sina rättigheter och skyldigheter
i skola och samhälle.
Respektera andra människors egenvärde.
Ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att
bistå andra människor.
Rektors ansvar:
”upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och
motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever
och anställda”
Barnkonventionen
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger
på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och
utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd.
4
Artikel 3:
”Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs
för dess välfärd… .. och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga åtgärder”.
Artikel 19:
”…… åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller
övergrepp.”
Artikel 28
Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställda att disciplinen i skolan
upprättshålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överenskommelse med
denna konvention.”
Artikel 36
”Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i
något avseende.”
2. Enhetens vision
En utmanande och stimulerande mötesplats för lärande mellan personal och barn/elever, där den
enskilda människan skall stå i centrum så att den upplever trygghet och utveckling.
Enhetens värdegrund
Vår människosyn är……
Varje människa är:
Lärande
Ansvarstagande
Känslig
Mottaglig
Varje människa vill bli: Respekterad
Uppskattad
Synlig
Behövd
Hällekis skola ska utgöra en social gemenskap som präglas av trivsel och arbetsro. Hällekis skola
ska kännetecknas av trygghet och visad respekt för den man möter.
Varje människa har lika värde och det skall råda jämställdhet mellan kvinnor och män.
Ingen skall utsättas för mobbning eller andra trakasserier.
Vi accepterar aldrig någon form av mobbing, diskriminering eller kränkande beteende. Om vi
upptäcker att detta förekommer, kommer vi med all kraft att se till att det upphör. Vi kommer också
att jobba förebyggande mot alla former av kränkande beteende.
3. Ansvarsfördelning
Det är rektors ansvar att:
- all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande
behandling inte är tillåten i verksamheten.
- det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka
diskriminering och kränkande behandling av barn/elever och personal.
- tillsammans med EQ-gruppen under medverkan av barnen / eleverna vid den verksamhet
för vilken planen gäller, årligen utvärdera och skriva en Likabehandlingsplan/årlig plan. Utformningen
och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande skall anpassas efter deras ålder och mognad.
5
- det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering och kränkande
behandling.
-om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer, se till
att utredning görs och åtgärder vidtas.
-hålla det systemteoretiska förhållningssättet vid liv genom att utbilda och handleda personal.
-ansvarar för att ny personal informeras om och utbildas i det systemteoretiska förhållningssättet.
Det är personalens ansvar att:
-all personal (inklusive vaktmästare, lokalvårdare och kostpersonal) i verksamheten har ett ansvar för
att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling.
-all personal ska följa skolans Likabehandlingsplan/ årlig plan och förmedla och tydliggöra dess
budskap till barn/elever.
-åtgärder vidtas då diskriminering och annan kränkande behandling misstänks/anmäls/
upptäcks.
-fylla i händelseblankett vid behov, se bilaga.
- att undervisande personal har kontinuerliga EQ-lektioner
Det är EQ-gruppens ansvar att:
-vid varje terminstart upprätta en nulägesanalys utifrån bl.a. sammanställningen av
händelseblanketterna, elevenkäter, kartläggning av kamratstödjare och ärenden i EHT
- listar de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar.
- upprätta en ny likabehandlingsplan i början på det nya läsåret.
- sammanställa och analysera händelseblanketterna i dokumentationspärmen en gång/termin.
- ta del i skolans löpande arbete i EQ-frågor och ge förslag på kommande arbetsområden.
- arbeta för skolans gemensamma värdegrund.
4. Allmänna åtgärder
4.1 Uppföljning/utvärdering och åtgärder utifrån likabehandling/årssplanen.
Det upprättas en nulägesanalys för respektive verksamhetsområde (förskola, skola och fritidshem)
varje nytt läsår. Vi utvärderar det aktuella läget genom att sammanställa olika fakta t ex
händelseblanketter, trivselenkäter, utvecklingssamtal och den dagliga föräldrakontakten. Utifrån
insamlad fakta upprättar varje verksamhetsområde varsin nulägesanalys. Aktuell nulägesanalys
bifogas likabehandlingsplanen. Nulägesanalysen ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.
Uppföljning av likabehandlingsplanen läsår 2009/2010.
Skolan
Den senaste sammanställningen gjord under vårterminen visar att det förekommer
kränkningar. De flesta sker på skolgården.
Vi har under vårterminen identifierat tre mobbningsärenden. Vi har då använt oss av den plan
som finns som bilaga till likabehandlingsplanen. En modell av Gunnar Höistad. Vi kan se att
den delvis var framgångsrik. Det är vårt mål att alla elever och föräldrar känner till att denna
plan finns och hur vi definierar kränkning och diskriminering. Här kommer vi bl a att använda
föräldramöten för att informera om planen.
Föreläsningen av Gunnar Höistad som vi alla tog del fick oss att fundera över att arbetet med
att främja en god psykosocial miljö sker på olika nivåer. Höistad menar att den vuxne
pedagogen måste börja med sig själv, ”den enskilde vuxnes syn på sig själv, på sin relation till
sina medarbetare samt sin syn på eleverna. Det är våra attityder till våra elever som påverkar
mest – inte våra metoder”.
6
Den arbetslagsutveckling alla pedagoger deltagit i kan bidra till ökat stöd för den enskilde
pedagogen i arbetslaget. Arbetslaget kan bli en ännu bättre källa för stöd och nytänkande
kring frågor som har med undervisning och psykosociala frågor att göra.
Kamratstödjarna är alltid en källa till ansvarsfulla och viktig samtal för att skapa trivseln på
skolan. Samma elever kommer att ingå i gruppen under läsåret 10/11 samt kommer vi att välja
in ytterligare två elever från klass 3 då några lämnat skolan för högstadiet.
Generellt behöver vi identifiera på vilket sätt vi ska arbeta främjande för att skapa en god
social gemenskap på skolan. Det måste ske på olika nivåer och med olika insatser.












Aktivt arbete för att skapa en social gemenskap t ex faddersystem, kamratstödjare
kamrataktiviteter, storsamlingar osv.
Medveten extra satsning på det goda sociala klimatet i de nybildade grupperna.
Eleverna är involverade i värdegrundsarbetet (trivselregler i klassen, känslobarometer).
Normer, värderingar och attityder diskuteras ofta inom ramen för verksamheterna
(Frågan lyfts på AE-konferens, AL-planering och Enhetsträffar).
Personalen har ett gemensamt förhållningssätt.
Rutiner finns, är kända och FÖLJS.
Skolledningen är engagerad och präglas ofta av en kontinuitet.
Höga förväntningar på elever och på personal. Genomgång av Höistads
förväntansdokument med elever, personal och föräldrar.
Öka vuxennärvaron vid elevernas icke-schemabundna tid.
Se till att eleverna får förtroende för vuxnas vilja, ork och förmåga.
Reflektera över vilka förhållningssätt som råder på skolan.
Tydliggör kamratstödjarnas uppdrag.
Tittar vi på den enkät föräldrar svarat på så får vår skola relativt låga betyg på frågan om
stämningen mellan elever. Det är att ta på allvar, trots att underlaget, svarsfrekvensen var låg,
hälften av elevernas föräldrar i 2:an och 5:an svarade. Analys av elevenkäten ger en mer
positivare resultat. Svaren styrker vår ambition att arbeta med dessa frågor. Under kommande
läsår är målet att utveckla det främjande arbetet för att skapa en god social gemenskap på
skolan. Vi ska söka fler former för att undersöka hur eleverna mår.
Förskolan
Med utgångspunkt i Hällekis skolas vision är vårt arbete inriktat mot att Hällekis skola ska
utgöra en social gemenskap som präglas av trivsel och arbetsro. Hällekis skola ska
kännetecknas av trygghet och visad respekt för den man möter.
Pedagogerna har tillsammans med barnen under året arbetat med att främja en god
psykosocial miljö. Vissa veckor har arbetet fokuserat på frågor som rör trivsel och hur alla
kan bidra till en god social gemenskap. Barnen har genomfört EQ-lekar, masserat varandra
och diskuterat kring känsloansikten. Detta har lett till att barnen vid arbetet med kompissolen
kunnat samtala om frågor som har med trivsel att göra. Barnen har uttryckt vad som
kännetecknar en god kamrat.
En annan aspekt av likabehandlingsplanen är hur väl pedagogerna bemöter det enskilda barnet
utifrån dess behov och förutsättningar. Pedagogerna har under året samtalat med
specialpedagogen för att skapa bra förutsättningar för det enskilda barnets behov.
Pedagogerna har omvärderat sina arbetsrutiner för att hitta de lösningar som kan fungera. Det
7
flexibla arbetssättet medför även att gruppen kan delas efter de behov som behöver
prioriteras.
En av pedagogerna på förskolan finns med i EQ-gruppen. Den grupp som är ansvarig för
Likabehandlingsplanen, arbetet med att främja en god social gemenskap.
Regelbundet fokuserar pedagogerna på dessa frågor. Bland de yngre barnen handlar livet
mycket om social kompetens. Pedagogerna har tillsammans med barnen funderat över vad
som är rätt och fel i olika situationer. Genom drama har frågor och situationer aktualiserats.
Barnens reaktion är tydlig och de kan uttrycka vad de tycker och tänker. Detta har varit
framgångsrikt.
Fritdshemmet
Med utgångspunkt i Hällekis skolas vision är vårt arbete inriktat mot att Hällekis skola ska
utgöra en social gemenskap som präglas av trivsel och arbetsro. Hällekis skola ska
kännetecknas av trygghet och visad respekt för den man möter.
Under året har likabehandlingsplanen gjorts synlig genom kontinuerliga samtal och
diskussioner kring vad den står för både bland pedagoger och barn. Tidigt försöker man
grundlägga tankarna om lika värde och respekt för varandra. Denna aspekt av verksamheten
har av tradition tydligt etablerat sig på fritidshemmet.
Fritidshemmet för ständiga dialoger kring hur den fysiska och psykosociala miljön kan
utformas så att den är säker, trygg, trivsam och utvecklande. Pedagogerna uppmuntrar
föräldrar/vårdnadshavare till ett engagemang i deras barns vardag genom att inbjuda till
föräldramöten, HÄFFA-möten, drop- in-fika, vernissage.
Gruppen inskrivna barn har under året fungerat väl på Kullens fritidshem. De situationer som
uppstått där barn upplevt sig orättvist behandlade eller kränkta har kunnat redas ut.
Pedagogerna har noggrant samtalat med berörda barn och följt upp överenskommelser.
4.2 Förankring hos personal, elever och vårdnadshavare.
Personalen följer kontinuerligt upp och utvärderar likabehandlingsplanen. Ny personal informeras om
likabehandlingsplanen av rektor.
När höstterminen startar samtalar elever och personal om skolans förhållningssätt och regler, samt hur
vi arbetar mot kränkande behandling. Under läsåret pågår kontinuerligt EQ-arbete i alla
barn/elevgrupper. Alla elever ska känna till vilka personer som ingår i de olika arbetsgrupperna.
Vid varje läsårsstart skickas en förkortad version av Hällekis skolas likabehandlingsplan till alla hem.
Hela planen finns på skolans hemsida (www.gotene.se). Planen diskuteras och gås igenom på första
föräldramötet på höstterminen och på föräldraföreningen HÄFFA:s första möte varje läsår.
8
3 Metod och arbetssätt
Teori
Vår professionella utgångspunkt är ett systemiskt förhållningssätt. Med det menar vi att vi lever i ett
sammanhang där vi påverkar och påverkas av varandra. Genom samtal och överenskommelser skall
alla komma till tals och bli rättvist behandlade.
Alla har rätt till sin upplevelse. Det finns oftast inte en ”sanning”, det finns flera och vi kan lära oss
genom att utforska dessa. Genom det kan vi finna vägar framåt, lösa upp låsta positioner och skapa
positiva mönster. Vi kan skapa en grund för förändring utan att nödvändigtvis alltid tala om hur.
Vi är allas skola, vi stödjer alla. Det är beteenden vi vill befrämja eller motverka, inte personer.
Arbetssätt
Med det systemiska synsättet som grund vill vi skapa en skola där barn/elever, lärare, övrig personal
samt föräldrar har en möjlighet att ha en aktiv roll. Barnen/eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget
lärande och kan tillgodogöra sig undervisning i en trygg och stimulerande miljö. Vi arbetar
förebyggande och kontinuerligt mot diskriminering och annan kränkande behandling.
Tyngdpunkten ligger på det dagliga arbetet där elever, lärare och övrig personal möts. Det är viktigt att
skolan har vuxna som är tydliga. Kommunikationen mellan hem och skola är viktig.
Tecken som kan tyda på mobbing:
Håglös, tystlåten, grubblande.
Passiv, ”Ingen lust” ”Vill inte” ”Orkar inte”.
Uppgiven: ”Ingen idé”.
Håller sig undan de andra, går eller står för sig själv.
Leker passivt eller bara ser på.
Håller sig i närheten av en vuxen.
Dröjer sig kvar i klassrummet, går ogärna ut på rast, orolig och okoncentrerad inför eller efter
rasten. Uppriven efter rasten.
Överdrivet clownbeteende.
Skolresultaten har försämrats.
Klagar ofta på ont i magen och/eller huvudvärk.
Ofta sjuk, dålig aptit.
Det är viktigt att föräldrar informerar personalen då de får kännedom om att något barn/elev är utsatt
för kränkningar.
Metod vid oönskade situationer/kränkningar
Då oönskade situationer uppstår såsom våld, konflikter, trakasserier, mobbning, skadegörelse m m
utgår vi från samtal som grund för förändring. Ansvariga för dessa samtal är i regel berörd pedagog.
Det lokala elevhälsoteamet kan bistå vid svårlösta konflikter.
Vid konkreta situationer :
Arbetsgången för barn-och elevärenden är:
-Berörd pedagog och inblandade elever samtalar om det som har hänt och försöker komma överens om
en lösning. En händelseblankett upprättas. Bestämmer tid för uppföljande samtal.
-Ärendet tas upp i arbetslaget
-Löses inte problemet i arbetslaget så lyfts ärendet till vårt elevhälsoteam, där åtgärdsprogram
upprättas.
-Elevhälsoteamet kan tillsammans med berörda lärare kalla till en elevvårdskonferens där elev och
förälder deltar
-Om inte de föreslagna åtgärderna räcker till flyttas ärendet upp via specialpedagogen till
rådgivningscentrum.
9
Då barn/elev känner sig utsatt av en eller flera barn/elever
Vi arbetar efter vår uppgjorda likabehandlingsplan enligt följande arbetsgång:
-Vi utreder omständigheterna kring kränkningarna och vidtar åtgärder som behövs för att förhindra
framtida kränkningar. (se Gunnar Höistads förslag).
-Berörd pedagog+klassläraren/antimobbingsteamet ser till att ett möte kommer till stånd så fort som
möjligt där berörda parter deltar. Allas röster/upplevelser ska bli synliggjorda.
- Mötets syfte är att omedelbart få stopp på oönskade beteenden.
- Ett åtgärdsprogram upprättas samt bestämma tid för uppföljande samtal.
- Alla samtal dokumenteras.
- Hemmen informeras av klasslärare efter första samtalet.
Vid konflikt mellan pedagog och barn/elev, vilket påverkar undervisningssituationen.
Rektor kallar berörda parter till ett möte tillsammans där man försöker lösa upp låsta positioner samt
upprätta ett åtgärdsprogram för ett positivt framtida samarbete. Tid för uppföljande samtal skall
beslutas. Antalet uppföljande samtal är beroende av hur samarbetet fungerar. Barnens/elevernas hem
skall kontaktas.
Vid konflikt mellan personal.
Rektor kallar berörda parter till ett möte där man försöker lösa upp låsta positioner. Vid svårare
konflikt kontaktas även skyddsombud.
Vid akuta situationer – ”backup-system”
Om akuta allvarliga situationer uppstår under skoldagen kontaktar berörd personal tillgängliga
pedagoger för hjälp. Även rektor informeras om händelsen.
Hot och Våld
Vid allvarliga hot eller vid fara för liv och hälsa skall polisanmälan alltid ske. Kontakta rektor som gör
denna anmälan. Se vidare vår handlingsplan för hot och våld.Vid komplicerade fall.
I alla fall där enskilda personer i de ovannämnda situationerna har behov av enskild stöttning i frågor
som faller under skolhälsovården och/eller kurators samt skolpsykologs ansvarsområde refereras de dit
efter att fallet har behandlats på en EVG och EVK.
Sanktionsmöjligheter
Vad får vi göra enligt grundskoleförordningen? (6 kap. Disciplinära åtgärder)
§9 ”Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren
uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens
vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av
pågående undervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timma efter
skoldagens slut. ”
§10. ”Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller
an allvarlig förseelse, skall saken dels anmälas för rektor, dels hänskjutas till elevvårdskonferensen.
Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom
åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.”
4.4 Förebyggande arbete
Det dagliga arbetet.
I det vardagliga arbetet tillsammans med elever ingår att arbeta för en positiv psykosocial miljö.
Exempel på detta är Antimobbingteam, Elevvårdsteam, Kamratstödjare, Klassråd, Elevråd,
10
stegbladssamtal för social utveckling mellan elev och lärare och EQ-arbete.Rutiner för tillsyn:
Rastvakt, bussvakt och matvakt.
Antimobbingteam – Elevvårdsteam
I antimobbingteamet ingår rektor och elevhälsoteam. De samarbetar med kamratstödjare. Rektor
träffar kamratstödjarna för avstämning kontinuerligt (10-12 ggr/år). Skolans elevhälsoteam (rektor,
speciallärare, specialpedagog, förskolllärare och skolsköterska) träffas 1 gång/månad och tar då upp
elever med speciella behov. Rådgivningscentrum deltar vid behov. Rådgivningscentrum kommer att
schemaläggas på förskolan för barn/föräldrars behov.
Kamratstödjare
Kamratstödjarnas arbetsuppgift är att observera händelser på skolgården/klassrummet. De rapporterar
vad de ser och hör till antimobbingteamet. De träffar rektor 10-12 ggr /år. Rektor ansvarar för dess
möten. Nyval av kamratstödjare görs varje år vid skolstart. Alla elever på skolan ska känna till vilka
kamratstödjarna är. Tavla med foto och namn finns uppsatt på skolan.
Klassråd
Klassråd sker i alla klasser. Eleverna får pröva på att vara ordförande och sekreterare och mötet leds
med hjälp av klassläraren.
Elevråd
Vid skolstart väljs elevrådsrepresentanter i varje klass. Elevråd äger rum 1 gång/månad. Vald
ordförande leder elevrådet tillsammans med rektor. Elevrådsstyrelsen träffas ytterligare 1 gång/månad
utöver elevrådsmötena. Elevrådet bearbetar klassrådens ärende och kommer även med egna förslag.
Stegbladssamtal
Varje klasslärare har ansvar för att regelbundna samtal med eleven kring dess sociala situation
genomförs. På utvecklingssamtal informeras föräldrarna om elevens sociala utveckling. Vid
klasskonferens 1 gång/läsår sker en avstämning om varje elevs utveckling. Vid behov sker
även avstämning i arbetslaget.
EQ-arbete
EQ finns som ett ämne på schemat. 6-12-åringarna arbetar med läromedlet EQ-verkstaden.
I förskolan arbetar de med ett EQ-material anpassat för de yngre åldrarna.
Kompetensutveckling av personalen
Målet med det psykosociala arbetet på Hällekis Skola är att all personal skall omfattas av ett
systemiskt förhållningssätt och arbetssätt. Det är de direkt berörda lärarna som skall ansvara för arbetet
med konflikter etc som uppstår. Arbetslagen i skolan har under våren och hösten 2010 omfattats av
kompetensutveckling som syftat till att utveckla arbetslagen till att bli en källa för stöd och
uppmuntran. Ett arbete som indirekt ska främja ett gott psykosocialt klimat bland elever på skolan.
5. Rutiner för dokumentation
För att få en överblick över vad som händer på skolan samt för att synliggöra det arbete som utförs
dokumenterar vi vilka samtal vi för och vilka som är inblandade. En blankett skall fyllas i av
samtalsledaren och förvaras i en pärm. EQ-gruppen sammanställer varje termin blanketterna.
Sammanställningarna kan visas för föräldrar och personal för att tydliggöra arbetet. Efter
sammanställningen av händelseblanketterna skrivs en nulägesbeskrivning för varje verksamhet. Den
ska ge en samlad bild av hur den aktuella situationen ser ut på hela enheten. I beskrivningen kan man
läsa om vårt förebyggande arbete och vilka åtgärder som sätts in vid behov. Dokumentationen skall
inte innehålla information av konfidentiell natur.
11
Definitioner av olika begrepp.
(Hämtade från Skolverkets Allmänna Råd nr 2004:19)
Definition av kränkning
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Att avvika från normen, att i något avseende uppfattas som annorlunda, är ofta
en grund för kränkning.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Även institutioner som
t ex skolan, kan genom strukturer och arbetssätt upplevas som kränkande. Kränkande behandling kan
äga rum i alla miljöer - när som helst. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara
systematisk och återkommande. Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna. Det är den
enskildes upplevelse som avgör om han eller hon blivit kränkt.
Kränkningar kan vara:
- Verbalt (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög)
- Fysiskt ( t ex att bli utsatt för slag och knuffar)
- Psyko-socialt (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
- Text- och bildburna (t ex klotter, brev och papper, e-post, sms och mms)
Mobbning:
När en eller flera personer upprepade gånger under en längre tid utsätter en eller flera individer för
medvetna destruktiva handlingar och/eller uteslutning.
Förtydligande av definitionen:
Upprepade gånger betyder: att mobbingen ska ske flera gånger under en viss tid. Enstaka tillfällen
är inte mobbing. En längre tid betyder att det måste äga rum under en tidsperiod som är längre än t
ex en rast eller en dag. Det ska vara en kontinuerlig handling riktat mot en speciell person.
Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer
eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder.Diskriminering används också som begrepp i fall där samhällsinstitutioner
genom t ex sina strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet.
Rasism
Rasism bygger föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att
det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrunden av en sådan uppfattning ses vissa
folkgrupper som mindre värda och därmed legitima förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller
beteendemässiga karakteristiska.
Homofobi
Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexuella personer
12
Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling
”kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara
diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker
ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
Tvingande bestämmelser
4 § Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta
kapitel är utan verkan. Lag (2008:571).
Ansvar för personalen
5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de
skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i
tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571).
Aktiva åtgärder
Målinriktat arbete
6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att
motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare
föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§. Lag (2008:571).
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
7 § Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att
förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Lag (2008:571).
Årlig plan
8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga
och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen
ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska
tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
13
Förbud mot kränkande behandling
9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571).
Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande
behandling.
10 § Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett
barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig
att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och
i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Lag (2008:571).
Förbud mot repressalier
11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn
eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller
eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller
anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet.
Lag (2008:571).
Skadestånd
12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina
skyldigheter enligt 7-11 §§ ska huvudmannen dels betala
skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta
innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av
åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid
repressalier utgår dock inte, om kränkningen är ringa.
Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning
sättas ned eller helt falla bort. Lag (2008:571).”
14