plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 (18)
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
2015 - 2016
Öckerö rev. 2012-01-05
Rörö förskola/skolas handlingsplan
för lika behandling
2 (18)
3 (18)
INNEHÅLL
Inledning
sid 3
Definition
sid 3
Våra mål
sid 4
Alla barn och vuxna skall veta
sid 4
Rättigheter och skyldigheter
sid 4
För att nå våra mål arbetar vi med
sid 5
Förebyggande arbete
sid 6
Identifierande arbete
sid 10
Utredning
sid 11
Kompetensutveckling
sid 12
4 (18)
INLEDNING
Syftet med planen mot diskriminering och kränkande behandling är att främja
likabehandling, barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen skall
förebygga samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
På Rörö skola präglas verksamheten av vår gemensamma värdegrund. Att visa alla
människor respekt, solidaritet och tolerans är grunden för vår enhet. Att arbeta med att
motverka kränkande behandling är en del av vårt demokratiska uppdrag. Vårt arbete
utgår ifrån de demokratiska värdena, vår gemensamma värdegrund samt
jämställdhetsprincipen.
I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska skolan vilar på demokratins
grund och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje
människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Skollagen 1 kap).
Vi har som uppgift att i skolan förmedla grundläggande värden såsom alla människors
lika värde, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan män och kvinnor, individen
frihet och integritet och solidaritet med svaga och utsatta.
För att ytterligare skydda alla människors lika värde har också specifika skrivningar
angående kränkande behandling samt diskriminering gjorts i lagtexterna.
KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING
Den 1 januari 2009 upphörde den gamla lagen om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling att gälla. Innehållet som fanns i denna lag är nu uppdelat i två
olika lagar. Från och med januari 2009 måste därför skolorna beakta bestämmelserna i
Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) samt Skollagen 6 kap.
Nytt är att begreppet annan kränkande behandling ersatts av kränkande behandling.
SKOLANS UPPDRAG:
Enligt 6 kap i Skollagen ang. kränkande behandling samt 3 kap. 14§-16§ i
Diskrimineringslagen skall huvudmannen se till att:

Det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling och
diskriminering. (Skollagen 6 kap 6§, Diskrimineringslagen 3 kap 14§)

Man förebygger och förhindrar kränkande behandling och diskriminering
(Skollagen 6 kap 7§, Diskrimineringslagen 3 kap 15§)

Det upprättas en årlig plan/likabehandlingsplan (Skollagen 6 kap 8§,
Diskrimineringslagen 3 kap 16§)
5 (18)
DEFINITIONER
Kränkande behandling:
I skollagen 6 kap 3§ definieras kränkande behandling som:
Ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen
(2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571).
Detta motsvarar det som i den gamla kallades för annan kränkande behandling.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
 kränker principen om alla människors lika värde
 Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck
 Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
 En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och
återkommande
 Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som
uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningarna kan vara
 fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar),
 verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög),
 psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning),
 text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).
Diskriminering:
Diskriminering definieras i Diskrimineringslagen 4 § och är ett övergripande
begrepp för negativ behandling av individer eller grupper som leder till att de missgynnas
utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering används också som begrepp i fall
där institutioner genom t ex strukturer och arbetssätt missgynnar personer utifrån
diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är:







kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
könsöverskridande identitet
ålder
6 (18)
VÅRA MÅL ÄR



att alla skall känna sig trygga
att ha ett bra klimat och en god arbetsmiljö
att ingen på enheten skall känna sig diskriminerad, kränkt eller mobbad.
ALLA BARN OCH VUXNA SKALL VETA






att det är olagligt att kränka någon
att den som känner sig utsatt eller mobbad omedelbart ska berätta detta för en
vuxen
att man ska berätta för en vuxen om man ser eller hör något som man uppfattar
som kränkningar
att alla tendenser till kränkningar åtgärdas omedelbart av den vuxne som ser eller
hör detta
att man kan vända sig direkt till pedagogerna och få hjälp om man blivit kränkt
eller misstänker att någon blivit kränkt
att vi tar alla barn på allvar
Känslan av att vara utsatt är en subjektiv känsla som vi inte negligerar.
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på:
 FN:s konvention om barnens rättigheter
 Skollagen 1 kap 2§, 4 kap 2§
 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa
och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö
 Socialtjänstlagen (14 kap 1§) angående anmälningsskyldighet
 Brottsbalken
Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig
skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte
anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen.
I Brottsbalken finns inte mobbing eller kränkande behandling som särskilt
begrepp eller som brottsrubricering, men mobbing och även andra kränkningar
utgör inte sällan även brott enligt Brottsbalken, till exempel misshandel, olaga
hot, olaga tvång, ofredande, trakasserier, förtal/förolämpning, sexuellt ofredande
eller hets mot folkgrupp.
7 (18)
FÖR ATT NÅ VÅRA MÅL ARBETAR VI MED ATT


alla barn och vuxna på Rörö skola har rätt att inte utsättas för någon form av
kränkande behandling
alla barn och vuxna har ett ansvar för att samtliga skall ha det bra hos oss

alla tendenser till kränkningar tas tag i omedelbart

alla har en skyldighet att ingripa om något händer


all personal på enheten ansvarar för att våra mål ska uppnås
ha ett gott samarbete mellan förskola, fritids, skola och hemmen.
Mycket av det förebyggande arbetet sker i hemmen. Föräldrarna är ansvariga för
sina barn och det skall ges utrymme för föräldrarna att vara delaktiga i barnens
dag i våra verksamheter.

skapa ett klimat så att den som känner sig kränkt omedelbart berättar detta för en
vuxen eller en kamratstödjare

den som ser eller hör något som den uppfattar som en kränkning skall
omedelbart berätta detta för en vuxen eller för en kamratstödjare

vi har kamratstödjare
FÖREBYGGANDE ARBETE
Arbetslaget ansvarar för det förebyggande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande
arbetet så visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra.
Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för
problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder som
har samtalet som instrument. Genom samtal förväntas barnens demokratiska, empatiska
och sociala kompetens öka.
SKOLA
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Planen utvärderas i maj varje år och
revideras vid behov på läsårets första
arbetsplatsträff (aug).
Rektor
På läsårets första föräldramöte informerar
vi föräldrarna om hur vi arbetar mot
kränkande behandling.
Ansvarig
pedagog
Uppföljning av arbetet enligt
handlingsplanen sker på minst en
arbetsplatsträff per läsår.
Rektor
Årlig plan för arbetet med
Likabehandling
Arbetslaget arbetar fram en årlig plan. Där
det framgår vad som skall göras under året.
(aug-sept) Planen bygger på de resultat,
enkäter och samtal vi haft.
Ansvarig
pedagog
Tydliga ordningsregler som är väl
förankrade hos personal, barn och
föräldrar
Genomgång och utvärdering av
ordningsreglerna sker årligen. Detta arbete
sker i barngrupperna. Reglerna anslås i
klassrummen och på fritidshemmet.
Ansvarig
pedagog
Handlingsplan för att motverka
alla former av kränkande
behandling
8 (18)
Föräldrarna får vid läsårsstart information
om ordningsreglerna via informationsbrev.
Skolans nya elever får ta del av och
underteckna ett förväntanskontrakt som en
överenskommelse om att vi delar ansvar för
att följa reglerna för allas trivsel och
trygghet.
Vuxennärvaro där barnen vistas
Rastvärdar
Vi agerar direkt när något händer.
Vi arbetar regelbundet med
attityder och värderingar.
Vi synliggör och samtalar kring aktuella
upplevelser och problem. Vi lyfter fram
barnens tankar och handleder dem fram till
bra lösningar vid konfliktsituationer.
Vi har exempelvis kompisdagar och arbetar
med barnen i olika grupperingar. Vi arbetar
med ex EQ-övn., kompissamtal&
konflikthantering i grupp
Ansvarig
pedagog
Föräldrar och
elever
Ansvarig
pedagog
All personal på
enheten
Ansvarig
pedagog
9 (18)
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Gemensamt förhållningssätt
Vi markerar alltid nedsättande kommentarer
och ett felaktigt uppträdande.
All personal på
enheten
Pedagogen bestämmer när barnen byter
platser.
Ansvarig
pedagog
Barnen får inte dela ut inbjudningskort till
fester om inte alla barn i gruppen är bjudna.
Klassråd och elevråd
Vi har klassråd löpande under året
Ansvarig
pedagog
Kamratstödjare
På skolan har vi kamratstödjare.
Ansvarspedagogen utser kamratstödjare (efter
samtal med berörda), om möjligt en pojke och
en flicka/grupp
Ansvarig
pedagog
Vi har kamratstödjarmöten löpande under
läsåret. Deltagare är kamratstödjarna samt en
pedagog. Minnesanteckningar förs av
pedagogen. På kamratstödjarmötet har vi en
dialog kring sociala relationer och stämningen
på skolan
Ansvarig
pedagog
Kamratstödjarna är delaktiga i arbetet med
fokusfrågan från planen mot kränkande
behandling. Den arbetas med både på
Kamratstödjarmöten men också i alla klasser.
Nyanställda/nya barn
Information om Plan mot kränkande
behandling ges till nya barn, nyanställda och
VFU-studenter.
Ansvarig
pedagog för
kamratstöd.
Ansvarig
pedagog
samt rektor
10 (18)
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Skolråd
Vi har skolråd två gånger per läsår.
Skolrådet är barn och föräldrars forum där
de kan påverka och vara delaktiga i det
dagliga arbetet i verksamheten.
Rektor och de
pedagoger som
deltar på
skolråden.
På skolråden tar vi bland annat upp
stämningen och sociala relationer på skolan.
Föräldramöten
Vi har föräldramöten en gång på
höstterminen och vid behov en gång på
vårterminen. På höstterminens möte tas
planen mot kränkande behandling upp.
Ansvarig
pedagog
Utvecklingssamtal
På förskolan och i skolan genomförs
utvecklingssamtal med alla barn en gång per
termin. Då kartläggs och diskuteras barnets
hela situation.
Ansvarig
pedagog
Arbetsplatsträffar
På Apt har vi incidentuppföljning som
stående punkt på dagordningen. Arbetslaget
är tillsammans ansvarigt för skolans barn.
Rektor/
Ansvarig
pedagog
Elevhälsomöten
På elevhälsan har vi elevvård som stående
punkt på dagordningen. Arbetslaget är
tillsammans ansvarigt för skolans barn.
Specialpedagog
/ Ansvarig
pedagog
Elevenkäter och vuxenenkäter
På skolan genomförs minst en enkät/år i år 2
& 5 samt fritids
Ansvarig
pedagog
2 gånger per år genomförs en trygghetsenkät
Ansvarig
pedagog
I slutet av läsåret utvärderar pedagogerna
tillsammans underlagen från enkäterna och
resultatet ligger till grund för
kvalitetsredovisningen i slutet av varje läsår.
Rektor
IDENTIFIERANDE ARBETE/KARTLÄGGNING
Aktivitet
Ansvarig
Pedagoger som iakttar och hjälper barnen under inne- och
utevistelsen.
Ansvariga pedagoger
Barnintervjuer och elevenkäter (Se under rubriken förebyggande
arbete.)
Samtal med barn (Se under rubriken förebyggande arbete.)
Utvecklingssamtal (Se under rubriken förebyggande arbete.)
Kamratstödjare och kamratstödjarmöten (Se under rubriken
förebyggande arbete.)
Ansvarig pedagog
11 (18)
UTREDNING
När personal uppmärksammar kränkningen:
Aktivitet
Ansvarig
Vi har samtal snarast möjligt med berörda parter i enrum om vad som har
hänt och hur vi kommer att gå vidare.
Ansvarig pedagog
Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra.
Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra
dokumentationsmallar.
Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men
senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka.
Den pedagog som är
ansvarig vid samtalen
Om kränkningarna fortsätter
Föräldrarna informeras.
Ansvarig pedagog
Samtal förs med berörda parter, barn och föräldrar. Samtalen dokumenteras
skriftligt enligt våra dokumentationsmallar.
Ansvarig pedagog
Uppföljning sker med berörda parter inom en vecka och därefter kontinuerligt
tills mobbningen upphör.
Åtgärdsprogram upprättas för det kränkande och eventuellt för det kränkta
barnet.
Elevvårdsmöte sammankallas för det utsatta och inblandade barnen. Beslut
om åtgärder fattas.
Respektive ansvarig
pedagog
Rektor
Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter
Anmälan görs till sociala myndigheter.
Rektor/Ansvarig
pedagog
12 (18)
När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig
ha blivit kränkt:
Barnet tar kontakt med den närmsta pedagog som är ute på gården, sin ansvariga pedagog,
kamratstödjare.
Den som uppmärksammat kränkningen kan också göra en anonym anmälan. Detta kan ske skriftligt.
Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som ovan beskrivits.
När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling:
Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvariga pedagog. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur
som ovan beskrivits.
När en vuxen kränker ett barn:
Rektorn kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever sig ha
blivit kränkt.
Rektor kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet.
Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras.
Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef.
När ett barn kränker en vuxen:
Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till rektor.
Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till rektor.
Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av rektor.
Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Rektor leder
mötet.
Samtal och överenskommelse dokumenteras av rektor.
13 (18)
Om kränkningarna fortsätter:
Aktivitet
Ansvarig
Föräldrarna informeras.
Rektor
Föräldrar och inblandade parter kallas till ett elevmöte.
Åtgärdsprogram upprättas.
Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras.
Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter:
Elevmöte sammankallas. Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter
eller polis.
Rektor
När en vuxen kränker en vuxen:
Rektor kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever sig
kränkt.
Rektor utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras.
Rektor beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov förvaltningschef.
Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av rektorn kontaktas verksamhetschef av den som
upplever sig kränkt eller av rektor som utreder händelsen.
FÖREBYGGANDE ARBETE
Arbetslaget ansvarar för det förebyggande arbetet. Genom att prioritera det förebyggande
arbetet så visar vi barnen att det är viktigt med ett bra klimat där alla har det bra.
Grunden för det förebyggande arbetet är att öka barnens kunskaper och förståelse för
problem med diskriminering och kränkande behandling. Ofta används olika metoder som
har samtalet som instrument. Genom samtal förväntas barnens demokratiska, empatiska
och sociala kompetens öka.
FÖRSKOLA
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Handlingsplan för att motverka
alla former av kränkande
behandling
Planen utvärderas i maj varje år och
revideras vid behov på läsårets första
arbetsplatsträff (aug).
Förskolechef
På läsårets första föräldramöte informerar
vi föräldrarna om hur vi arbetar mot
kränkande behandling.
Ansvarig pedagog
Uppföljning av arbetet enligt
handlingsplanen sker på minst en
arbetsplatsträff per läsår.
Förskolechef
Arbetslaget arbetar fram en årlig plan. Där
det framgår vad som skall göras under året.
Specialpedagog
Årlig plan för arbetet med
Likabehandling
14 (18)
(aug-sept) Planen bygger på de resultat,
enkäter och samtal vi haft.
Tydliga ordningsregler som är väl
förankrade hos personal, barn och
föräldrar
Genomgång och utvärdering av
ordningsreglerna sker årligen. Detta arbete
sker i barngruppen.
Ansvarig pedagog
Föräldrarna får vid läsårsstart information
om ordningsreglerna via informationsbrev.
Ansvarig pedagog
Föräldrar och
elever
Vuxennärvaro där barnen vistas
Vi agerar direkt när något händer.
All personal på
enheten
Vi arbetar regelbundet med
turtagning, samarbeten och
samspelet.
I alla organiserade tillfällen tränar vi
samarbete och turtagning. Vi stöttar i leken
när det behövs.
Ansvarig pedagog
Vid konflikter hjälper vi barnen att
synliggöra och samtalar kring upplevelser.
Vi ger barnen plats att själva sätta ord på
sina tankar och känslor.
Gemensamt förhållningssätt
Nyanställda/nya barn
Vi markerar alltid nedsättande
kommentarer och ett felaktigt uppträdande.
All personal på
enheten
Barnen får inte dela ut inbjudningskort till
fester om inte alla barn i gruppen är bjudna.
Ansvarig pedagog
och föräldrar
Information om Plan mot kränkande
behandling ges till nya barn, nyanställda
och VFU-studenter.
Ansvarig pedagog
samt förskolechef
15 (18)
Aktivitet
Så här gör vi
Ansvarig
Skolråd
Vi har skolråd två gånger per läsår.
Skolrådet är barn och föräldrars forum där
de kan påverka och vara delaktiga i det
dagliga arbetet i verksamheten.
Förskolechefen
och de
pedagoger som
deltar på
skolråden.
På skolråden finns möjlighet att bland annat
upp stämningen och sociala relationer på
skolan.
Föräldramöten
Vi har föräldramöten minst en gång per läsår.
Då tas planen mot kränkande behandling
upp.
Ansvarig
pedagog
Utvecklingssamtal
På förskolan och i skolan genomförs
utvecklingssamtal med alla barn en gång per
termin. Då kartläggs och diskuteras barnets
hela situation.
Ansvarig
pedagog
Arbetsplatsträffar
På Apt har vi incidentuppföljning som
stående punkt på dagordningen.
Förskolechef/
Ansvarig
pedagog
På förskolan genomförs minst en enkät/år
Ansvarig
pedagog
I slutet av läsåret utvärderar pedagogerna
tillsammans underlagen från enkäterna och
resultatet ligger till grund för
kvalitetsredovisningen i slutet av varje läsår.
Förskolechef
Föräldraenkäter
IDENTIFIERANDE ARBETE/KARTLÄGGNING
Aktivitet
Ansvarig
Pedagoger som iakttar och hjälper barnen under inne- och
utevistelsen.
Ansvariga pedagoger
Samtal med barn (Se under rubriken förebyggande arbete.)
Utvecklingssamtal (Se under rubriken förebyggande arbete.)
16 (18)
UTREDNING
När personal uppmärksammar kränkningen:
Aktivitet
Ansvarig
Vi har samtal snarast möjligt med berörda parter om vad som har hänt och
hur vi kommer att gå vidare.
Ansvarig pedagog
Berörda parter kommer överens om framtida förhållningssätt till varandra.
Samtal och överenskommelser dokumenteras skriftligt enligt våra
dokumentationsmallar.
Föräldrar till inblandade barn informeras om möjligt samma dag, men
senast inom 24 timmar. Återkoppling sker inom en vecka.
Ansvarig pedagog
Om kränkningarna fortsätter
Föräldrarna informeras.
Ansvarig pedagog
Samtal förs med berörda parter, barn och föräldrar. Samtalen dokumenteras
skriftligt enligt våra dokumentationsmallar.
Ansvarig pedagog
Åtgärdsprogram upprättas för det kränkande och eventuellt för det kränkta
barnet.
Ansvarig pedagog
När ett barn uppmärksammar en kränkning eller när ett barn upplever sig
ha blivit kränkt:
Barnet tar kontakt med närmsta persona eller pedagog
När en förälder uppmärksammar en kränkande behandling:
Föräldrarna kontaktar sitt barns ansvarspedagog. Efter detta vidtar samma utredningsprocedur som
ovan beskrivits.
När en vuxen kränker ett barn:
Förskolechefen kontaktas av den som uppmärksammat kränkningen eller av det barn som upplever
sig ha blivit kränkt.
Förskolechefen kontaktar föräldrarna till det kränkta barnet.
Förskolechefen utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras.
Förskolechefen beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov verksamhetschef.
När ett barn kränker en vuxen:
Den kränkta vuxna/vuxne ger sin version av händelsen till förskolechefen.
Barnet som kränkt ger sin version av vad som hänt till förskolechefen.
Barnets föräldrar informeras om vad som hänt av förskolechefen.
17 (18)
Berörda parter kommer i ett möte överens om framtida förhållningssätt till varandra. Förskolechefen
leder mötet.
Samtal och överenskommelse dokumenteras av förskolechefen.
18 (18)
Om kränkningarna fortsätter:
Aktivitet
Ansvarig
Föräldrarna informeras.
Förskolechefen
Föräldrar och inblandade parter kallas till ett elevmöte.
Åtgärdsprogram upprättas.
Samtal och vidtagna åtgärder dokumenteras.
Om kränkningarna trots ovanstående åtgärder fortsätter:
Elevmöte sammankallas. Eventuellt görs en anmälan till sociala myndigheter
eller polis.
Förskolechefen
När en vuxen kränker en vuxen:
Förskolechefen kontaktas av den/de som uppmärksammat kränkningen eller av den som upplever
sig kränkt.
Förskolechefen utreder via samtal med berörda parter. Samtalen dokumenteras.
Förskolechefen beslutar om åtgärder och kontaktar vid behov förvaltningschef.
Om någon vuxen upplever sig ha blivit kränkt av förskolechefen kontaktas verksamhetschef av den
som upplever sig kränkt eller av förskolechefen som utreder händelsen.
KOMPETENSUTVECKLING
Det är viktigt att alla som arbetar på skolan har tillräckligt med kunskap för att kunna ta
sitt ansvar. Detta tillgodoses genom att i samband med nyanställning informera om
Planen mot diskriminering och kränkande behandling, samt om våra rutiner för att
arbeta förebyggande mot att kränkningar uppstår.
Vid det årliga medarbetarsamtalet är det rektors ansvar att följa upp
kompetensutvecklingsbehovet för varje enskild medarbetare. Såväl individuell som
arbetslagsgemensam kompetensutveckling genomförs utifrån identifierade behov i
relation till likabehandlingsarbetets fokusområde för innevarande år.