2007-02-06
Bilaga 5
1 (10)
LÄKEMEDELSSTATISTIK 2006
Landstingets totala kostnader ökade med 7,5 %
Landstingets kostnader för läkemedel och läkemedelsnära varor i öppen och sluten vård
ökade under 2006 med nära 4 %. Landstingets totala kostnadsökning uppgick till 7,5 %. Då
ingår även kostnader för smittskyddsläkemedel och SLL: s nya distributionsrutin för
diabetesmaterial. Beställarens totala kostnader för läkemedel i öppen vård ökade med ca 5 %.
Kostnaderna för specialläkemedel1 ökade med 13 %
Kostnadsökningen beror framför allt på specialläkemedel, vilka jämfört med 2005 ökade i
kostnad med nära 13 %. Andelen specialläkemedel av läkemedel totalt steg från 38 % 2003
till 46 % 2006.
Närmast oförändrade kostnader för basläkemedel2
Kostnaderna för basläkemedlen var däremot närmast oförändrade. En rad specifika
basläkemedel på Kloka listan minskade till och med i totalbelopp under året. Några exempel
är de antidepressiva medlen citalopram och sertralin eller simvastatin mot höga blodfetter.
Läkemedelskostnaderna i akutsjukvården steg med 8 %
Specialläkemedel utgör tre fjärdedelar av akutsjukvårdens läkemedelskostnader och på
grund av detta steg läkemedelskostnaderna i akutsjukvården med 8 % (7 % om även
läkemedelsnära produkter inräknas). Ökad andel distribution av specialläkemedel på
rekvisition istället för via öppenvårdsapotek, bidrog dock till att mildra
kostnadsutvecklingen, som annars varit ännu högre.
För detaljerade uppgifter, se www.janusinfo.se Läkemedelsstatistik.
LEpC / S. Ronge. Å. Karlsson på uppdrag av HSN-förvaltningen
1
2
Läkemedel som normalt inte sätts in i primärvården
Läkemedel för de vanligaste sjukdomarna, d v s merparten av läkemedlen på Kloka Listan.
HSN 0701-0057
Bilaga 5
2 (10)
Totalbelopp Stockholms län
Landstingets kostnader för läkemedel och läkemedelsnära varor ökade med 7,5 procent under
2006. Av detta svarade läkemedel för 5 procent, trots att kostnaderna för läkemedel på recept
endast ökade med knappt två procent, Tabell 1. Den lägre ökningstakten för receptförskrivet
beror delvis på överföring av distributionen av specialläkemedel från recept till rekvisition.
Basläkemedlen vilka framförallt förskrivs på recept, har samtidigt sjunkit i pris. Det är att
betrakta som en engångseffekt till följd av fortsatt utbud av nya prispressade generiska
synonymer i kombination med utbytessystemet vid receptexpedition.
Specialläkemedlen, där nya kostbara terapier fortlöpande introduceras, steg däremot kraftigt i
kostnad under året, Tabell 2. För att mildra denna kostnadsökning rekvirerades dessa
läkemedel i högre grad från sjukhusapotek istället för att förskrivas på recept.
Distributionskostnaden för SLL blev på detta sätt något lägre. Till skillnad mot recept leder
rekvisition av läkemedel inte till några registeruppgiftsposter om förbrukaren såsom ålder,
kön och mantalskrivningsort. Dessa uppgifter stannar i de ordinerande specialistklinikernas
journalsystem. Statistiken över ålder, kön och boende hos förbrukare av specialläkemedel är
därför sämre än för de mindre kostsamma basläkemedlen vilka normalt förskrivs på recept.
Tabell 1 visar vidare hur totalbeloppet för läkemedelsförmån och rekvisitioner liksom
landstingets kostnadsandel utvecklades under tiden 2005 - 2006 för läkemedel respektive
läkemedelsnära produkter. Med totalbelopp avses summan av kostnadsandelen för SLL och
egenavgifter. Med läkemedelsnära avses dels så kallade kostnadsfria hjälpmedel förskrivna på
hjälpmedelskort eller rekvisition. Teststickor för glukosbestämning i blod är den största
kostnadsposten bland läkemedelsnära varor. DiaLink har under året successivt tagit över
distributionen av testmateriel för glukosbestämning i blod från apoteken. Kostnaden för detta
under 2006, 99 Mkr, framgår inte av Tabell 1. Totalsumman för läkemedel inkluderar inte
heller utlämnandet av kostnadsfria läkemedel enligt Smittskyddslagen, 156 Mkr. Om båda
dessa poster inkluderas är kostnadsökningen 7,5 procent, inte 3,8 procent.
Tabell1: Försäljning av läkemedel och läkemedelsnära produkter till
befolkningen i Stockholms län.
Varutyp, distributör , försäljningssätt
Läkemedel:
Apotek
Recept/ApoDos
Rekvisitioner
)
Egenvård**
*)
Summa läkemedel
Läkemedelsnära:
Apotek
Recept/Hjälpmedelskort
Rekvisitioner
Summa läkemedelsnära
Summa
Totalt, Mkr
2006
4 794
1 167
592
6 554
292
***)
59
351
6 905
Landstingets andel, Mkr
'2005 Förändr
4 611
183
1 013
154
526
65
6 151
403
345
48
394
6 545
-53
10
-43
360
%
2006
4,0 3 510
15,3 1 137
12,4
0
6,6 4 647
-15,4
21,8
-10,9
5,5
281
***)
59
340
4 988
'2005 Förändr
3 452
57
971
165
0
0
4 424
223
335
48
383
4 807
-53
10
-42
180
%
1,7
17,0
0
5,0
-15,9
***)
21,8
-11,1
3,8
*) Inkluderar inte kostnader för fria läkemedel enligt smittskyddslagen, SML.
**) Exkl. moms (övriga försäljningssätt inkl moms). Avser receptfri försäljning.
***) Avser endast apoteksförsäljningen av materiel för glukosbestämning i blod. Distributionen av motsvarande
varor via DiaLink uppgick under till 99 Mkr. Den totala SLL- kostnaden för rekvisitioner av läkemedelsnära
produkter med mera uppgick således 2006 till 158 Mkr.
Bilaga 5
3 (10)
Tabell 2: Bas- respektive specialläkemedel. Totalbelopp per år 2003 –
2006 i Stockholms län samt förändring 2005 – 2006. Jämför Tabell 1.
Typ av läkemedel
Basläkemedel recept
Basläkemedel rekvisition
Summa basläkemedel
Specialläkemedel recept
Specialläkemedel rekvisition
Summa specialläkemedel
Summa läkemedel
Kostnadsandel specialläkemedel i %
2006
2 916
323
3 240
1 877
844
2 722
5 962
Mkr
2005
Förändring (%)
2 903
13
0,5
310
12
4,1
3 213
26
0,8
1 708
169
9,9
702
142 20,2
2 410
311 12,9
5 624
337
6
46
43
.
.
2004
2 968
296
3 265
1 659
585
2 244
5 510
2003
3 061
228
3 290
1 593
407
2 000
5 291
41
38
Inkluderar inte SLL-kostnader för fria läkemedel enligt SML.
Tabell 2 samt Figur 1 och 2 illustrerar den långsiktiga förändringen i totalbelopp för
specialläkemedel vilken i princip överensstämmer med kostnadsutvecklingen för SLL.
Andelen specialläkemedel av läkemedel totalt steg således i totalbelopp från 38 % 2003 till
46 % 2006. Totalbeloppet för basläkemedel har också förändrats mätt i både absoluta och
relativa mått, fast i betydligt mindre grad.
Läkemedel och läkemedelsnära varor. SLL-kostnader per vårdgren.
Med läkemedelsnära varor avses inte bara läkemedelsnära varor utan även rena
sjukvårdsartiklar som rekvireras från apoteken av främst slutenvården. Cirka 50 % av
kostnaderna för läkemedel och övriga apoteksvaror genereras av akutsjukvården. Det beror på
specialläkemedlen vilka svarar för tre fjärdedelar av akutsjukvårdens läkemedelskostnader,
Figur 3 samt Tabell 3 och 4. Primärvården och övrig vård svarade för en fjärdedel vardera av
SLL-kostnaderna för dessa varor.
Bilaga 5
4 (10)
6 000
5 000
38%
Mkr
4 000
41%
43%
46%
3 000
2 000
1 000
0
2003
2004
Basläkemedel recept
Specialläkemedel recept
2005
2006
Basläkemedel rekvisition
Specialläkemedel rekvisition
Figur 1: Totalbelopp per år i Stockholms län för bas- respektive
specialläkemedel samt andel specialläkemedel av total.
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
2003
2004
Andel rekvisitioner av basläkemedel
2005
2006
Andel rekvisitioner av specialläkemedel
Figur 2: Totalbelopp miljoner kronor per år. Andelen rekvisitioner av basrespektive specialläkemedel.
Bilaga 5
5 (10)
Till följd av specialläkemedlen, steg läkemedelskostnaderna mer i akutsjukvården (+8 %) än i
primärvården (+2 %). Kostnaderna för specialläkemedel ökade väsentligt mer i kostnad än
basläkemedlen inom samtliga tabellerade vårdgrenar, +10 -14 %, Tabell 4 och 5.
Övriga apoteksvaror än läkemedel minskade i kostnad totalt under året. Det synes helt bero på
att distributionen av analysmedel för glukosbestämning vid diabetes successivt övertogs av
DiaLink under året. Dessa varor kostade närmare 100 Mkr.
Figur 3: SLL-kostnad per vårdgren och varutyp 2005 och förändring 2006
Mkr.
6 000
SLL-kostnad 2005
5 000
Förändring 2006
4 000
Mkr
3 000
2 000
1 000
0
l
l
a
a
a
d
el
el
el
el
m
de
m
de
m
år
ed
ed
e
e
ed
ed
m
m
m
tl v
-1 000em
m
m
m
u
m
m
u
u
s
s
s
a
ke
k
ke
ke
ke
ke
ot
rd
rd
rd
lä
lä
lä
lä
lä
lä
T
å
å
å
j
j
j
v
v
e
e
e
rd
rd
rd
kv
är
ig
vå
rd
vå
rd
vå
rd
ju
r
r
m
å
k
å
å
s
v
i
t
ä
v
v
v
ig
ju
Ö
Pr
är
vr
ku
uk
ts
rim
rig
A
Ö
u
m
sj
P
v
i
t
k
r
Ö
u
A
P
k
A
Tabell 3: Läkemedel och läkemedelsnära (eg. ”ej läkemedel”. SLLkostnad per vårdgren 2005 och ökning 2006.
Vårdgren, varutyp
Akutsjukvård ej läkemedel
Akutsjukvård läkemedel
Akutsjukvård summa
Primärvård ej läkemedel
Primärvård läkemedel
Primärvård summa
Övrig vård ej läkemedel
Övrig vård läkemedel
Övrig vård summa
Totalt vård
Kostnad SLL 2005
Mkr
171
2 216
2 387
48
1 068
1 116
165
1 141
1 306
4 808
Exklusive smittskyddsläkemedel och försäljning teststickor via Dialink
Förändring 2006
Mkr
%
-4
-2%
181
8%
7%
177
3
7%
20
2%
2%
24
-42
-25%
22
2%
-2%
-20
4%
181
Bilaga 5
6 (10)
Tabell 4: Special- respektive basläkemedel. SLL-kostnad per vårdgren
2005 och ökning 2006.
Vårdgren, bas-, specialläkemedel
Akutsjukvård Specialläkemedel
Akutsjukvård Basläkemedel
Akutsjukvård summa
Primärvård Specialläkemedel
Primärvård Basläkemedel
Primärvård summa
Övrig vård Specialläkemedel
Övrig vård Basläkemedel
Övrig vård summa
Totalt vård
Kostnad SLL 2005
Mkr
1 633
583
2 216
111
957
1 068
450
691
1 141
4 424
Förändring 2006
Mkr
%
165
10%
16
3%
181
8%
15
14%
5
1%
20
2%
44
10%
-22
-3%
22
2%
223
5%
Exklusive smittskyddsläkemedel och försäljning teststickor via Dialink
Tabell 5. Special- respektive basläkemedel samt icke-läkemedel.
Kostnad SLL alla vårdgrenar.
Specialläkemedel
Basläkemedel
Totalt läkemedel*)
Icke-läkemedel**)
Kostnad SLL 2005
Mkr
2 194
2 231
4 424
384
Förändring 2006
Mkr
%
224
10%
-1
0%
223
5%
-43
-11%
*) Exklusive smittskyddsläkemedel.
**) Exklusive försäljning via DiaLink 99 Mkr.
Totalbelopp per huvudgrupp och undergrupp av läkemedel på recept och
rekvisition
Alla läkemedelssubstanser kan klassificeras systematiskt enligt ATC-systemet från A-V i fem
vertikala nivåer, se www.fass.se. Därutöver klassificerar Apoteket AB som uppgiftslämnare
till VAL-databasen övriga apoteksvaror som rekvireras enligt samma system, med
bokstäverna X-Z. Det gäller läkemedelsnära varor och andra sjukvårdsartiklar.
Nervsystemets läkemedel N är den i totalbelopp största huvudgruppen. Grupp N inkluderar
många läkemedel med stor volym och lågt pris såsom paracetamol och vissa bensodiazepiner.
Där finns också en rad specialläkemedel med liten volym men ibland mycket högt pris. Medel
mot MS, nya neuroleptika, medel mot demenssjukdomar, vissa nya antiepileptika och vissa
nya medel mot Parkinsons sjukdom är exempel på det senare.
Totalt svarar ATC-grupp N för 17 % av totalbeloppet för läkemedel, jämför Figur 4. Den
grupp som ökar mest är grupp L (+15 %), vilken uteslutande innefattar specialläkemedel mot
tumörsjukdomar och andra i många fall allvarliga sjukdomar. Där finns cytostatika,
immunologisk terapi och vissa hormonellt verkande medel avsedda för tumörbehandling.
Grupp L svarade för 16 % av totalbeloppet för läkemedel i Stockholms län. Den tredje och
Bilaga 5
7 (10)
fjärde största huvudgruppen, Hjärta-kärl respektive Mage-tarm, båda med andelen ca 10 % av
totalbeloppet, ökade mycket kraftigt under en lång följd av år. Under senare år har de inte
ökat lika mycket. I år har Hjärta-kärl-gruppens läkemedel till och med minskat i totalbelopp
till följd sjunkande priser på generiska läkemedel och ökad följsamhet till Kloka listan.
På så kallad treställig nivå i ATC-systemet var den beloppsmässigt största läkemedelsgruppen
i SLL 2006 Medel mot astma, R03, andel 7 % (+7 %). ATC-grupp N06 vilken bland annat
innefattar antidepressiva, har ungefär samma volymandel som R03 men minskade med 11 %
främst till följd av utlöpande patent på sertralin (Zoloft med flera).
De i totalbelopp trettio största läkemedelsgrupperna 2006 på fyrställig ATC-nivå (mer
detaljerat än ovan), framgår av Figur 5. Den största gruppen är Immunosupressiva som också
tillhör de grupper som ökar mest (+22 %), Figur 6. Denna grupp innefattar specialläkemedel
mot grav reumatoid artrit. Näst största läkemedelsgrupp är Antidepressiva. Till följd av
sjunkande priser på flera av dessa läkemedel under året, minskade totalbeloppet (-18 %).
Därnäst följer i storleksordning luftrörsvidgande medel mot astma (ökning +8 %) och
cytokiner och immunomodulerare som bland annat beta-interferoner mot leukemi (+1 %).
Antivirala medel, femma i storleksordning, innehåller i huvudsak medel mot HIV och för
vilka det utgår statsbidrag.
N Smärta, neurologi, psyk
L Tumörsjukd. immunologi
C Hjärta kärl
A Mage, tarm, insulin
B Blod, antikoagulation
J Antiinfektiva
R Andning
G Uro gyn könshormoner
M Muskler, skelett
D Hud
H Hormoner allmänna
S Ögon
V Läkemedelsnära
2005
Förändr. 2006
P Anitparasitära
T Dialysvaror
-200
0
200
400
600
800
1000
1200
Totalbelopp Mkr
Figur 4. Huvudgrupper av läkemedel och läkemedelsnära (recept +
rekvisitioner) enligt ATC-systemet (enställig nivå). Totalbelopp i topp
2006 inklusive förändring 2006
Bilaga 5
8 (10)
L04A immunosupressiva
N06A antidepressiva
R03A adrenergika mot astma
L03A cytokiner och immumodulerare
J05A antivirala medel
A02B medel mot syrarelaterade symtom
C10A lipidsänkare
B01A antikoagulantia
B02B vitamin k, koagulationsfaktorer
L01X cytostatika övriga
A10A insuliner
N05A neuroleptika
C07A betablockerare
N02A opioider
B03X övriga medel vid anemier
M01A NSAID
R03B övriga mot astma och KOL
C09C ARB
G04B övriga urologiska medel
N03A antiepileptika
J06B immunoglobuliner
B05B vitamin b12 och folinsyra
J01C pencilliner med ökat spektrum
L02B antihormoner mot tumörsjukd.
C08C kalciumflödeshäm. Kärlsel.
M05B benmineraliserare
N02C medel mot migrän
2005
Förändr 2005
H01A hypofysframlobens hormoner
N05C sömnmedel
J01D cefalosporiner
-100
-50
0
50
100
150
200
250
300
350
Totalbelopp Mkr
Figur 5. Undergrupper av läkemedel och läkemedelsnära produkter
(ATC4), jämför Figur 4.
L01X cytostatika övriga (10)
L04A immunosupressiva (1)
B02B vitamin k, koagulationsfaktorer (23) *)
N05A neuroleptika (12)
R03A adrenergika mot astma (3)
N03A antiepileptika (20)
C09C ARB (18)
J06B immunoglobuliner (21)
J05A antivirala medel (5) *)
B01A antikoagulantia (8)
N02A opioider (14)
B05D peritonealdialysvätskor
L02B antihormoner mot tumörsjukd. (24)
C09D ARB+tiazid
J01C pencilliner med ökat spektrum (23)
A10A insuliner (11)
R03B övriga mot astma och KOL (17)
A16A övriga medel för matsmältning och ämnesomsättning *)
L01C mitoshämmare (cytostatika)
G04B övriga urologiska medel **)
N01A allmänanestetika
B05B vitamin b12 och folinsyra (22)
L01B antimetaboliter (cytostatika)
N06B psykostimulantia (mot ADHD)
A08A medel mot obesitas**)
N04B dopainerga medel (mot Parkinson)
V08A kontrastmedel
Förändr 2005
2005
L01A alkylerande medel (cytostatika)
N02B övriga analgetika och antipyretika (som paracetamol)
N06D medel vid demenssjukdomar
0
50
100
150
200
250
300
350
Totalbelopp Mkr
Figur 6. . Undergrupper av läkemedel och läkemedelsnära produkter
(ATC4). Förändring totalbelopp i topp 2006 samt totalbelopp 2005.
(rank i totalbelopp, jämför Figur 5).
Bilaga 5
9 (10)
De mest kostsamma läkemedlen räknat i totalbelopp inkluderande ökningar och minskningar
under 2006, framgår av Figur 7. Sjutton av dessa läkemedel är specialläkemedel, främst för
behandling av tumörsjukdom, reumatologisk sjukdom, koagulationsrubbningar och MS. Av
resterande läkemedel tretton läkemedel är elva uppförda på Kloka listan varav de flesta kan
klassificeras som basläkemedel. Atorvastatin (Lipitor) mot hyperlipidemi, och esomeprazol
(Nexium) mot syrarelaterade symtom, plats 7 respektive 23 i storleksordning, finns inte på
Kloka listan.
Läkemedel som ökade och minskade mest i totalbelopp under 2006 framgår av Figur 8. Av de
femton läkemedel som ökade mest var 11 specialläkemedel. Tre av dessa femton, samtliga
basläkemedel (formoterolkombinationer mot astma, oxikodon mot svår smärta och
kandesartan mot hjärtsvikt och hypertoni) var upptagna på Kloka listan under 2006. Bland de
läkemedel som värdemässigt minskade mest fanns cirka hälften på Kloka Listan. Denna
minskning synes i huvudsak ha berott på minskade medelpriser till följd av generisk
konkurrens. Mer än hälften av de läkemedel som minskade mest var basläkemedel. Dessa
minskningar är således i många fall att betrakta som ett resultat av Kloka listan och ett
målmedvetet arbete att öka följsamheten till denna.
Det finns tre medel godkända medel för behandling av obesitas, orlistat (Xenical), sibutramin
(Reductil) och rimonabant (Acomplia). Totalbeloppet i länet under åren 2004, 2005 och 2006
uppgick för de förstnämnda till 38, 40 respektive 42 Mkr. Totalbeloppet i SLL för
rimonabant, vilket godkändes för läkemedelsförmån med vissa begränsningar i november,
uppgick för november och december till 2,5 Mkr motsvarande cirka 19 Mkr per helår.
S
Etanercept ( Enbrel ) - grav reumatoid artrit
Antihemofilifaktor A (Faktor Viii) ( Recombinate ) - blödarsjuka
S
S
Infliximab ( Remicade ) - grav reumatoid artrit
*
Formoterol + Budesonid ( Symbicort Turbuhaler ) - astma
Interferon Beta-1A ( Avonex ) - multipel skleros
Atorvastatin ( Lipitor ) - hyperlipidemi
S
Somatropin ( Genotropin Miniquick ) - tillväxtstörning
*
S
Omeprazol ( Omeprazol Sandoz ) - syrarelaterade symtom
Olanzapin ( Zyprexa ) - psykos
Erytropoietin ( Neorecormon ) - anemi (cytostatikabehandling)
*
S
S
Kombinationer ( Combivir ) - hiv
*
*S
Salmeterol + Flutikason ( Seretide Diskhaler ) - astma
Venlafaxin ( Efexor Depot ) - depressionssjukdom
Trastuzumab ( Herceptin ) - bröstcancer
S
Adalimumab ( Humira ) - grav reumatoid artrit
Budesonid ( Pulmicort Turbuhaler ) - astma
S
Immunoglobulin ( Gammanorm ) - immunbrist
Östradiol ( Vagifem ) - östrogentillägg lokalbehandling
*
*
Losartan ( Cozaar ) - hypertoni
*
*
S
Darbepoetin Alfa ( Aranesp ) - grav anemi
Paracetamol ( Alvedon ) - smärta
Esomeprazol ( Nexium ) - syrarelaterade symtom
Kolhydrater, Kombinationer ( Kabiven ) - parenteral nutrition
S
S
S
Bikalutamid ( Casodex ) - prostatacancer
Risperidon ( Risperdal ) - psykos
*
*S
Insulin Glargin ( Lantus Optiset ) - diabetes mellitus
Candesartan ( Atacand ) - hypertoni
Dalteparin ( Fragmin ) - blodpropp
*
Tiotropiumbromid ( Spiriva ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom kol
-10
S
*
Metoprolol ( Seloken Zoc ) - hjärtsvikt, hypertoni
10
30
*
2005
Förändring 2006
*
50
70
90
110
Totalbelopp Mkr
Figur 7. Totalbelopp i topp (recept + rekvisitioner) 2006 Mkr inklusive
förändring. Läkemedel (Substansnamn, exempel på varunamn,
huvudsaklig användning). S = Specialläkemedel, * = Kloka listan 2006.
Bilaga 5
Trastuzumab ( Herceptin ) - bröstcancer
Etanercept ( Enbrel ) - grav reumatoid artrit
Antihemofilifaktor A (Faktor Viii) ( Recombinate ) - blödarsjuka
Kombinationer Mot Hiv ( Combivir ) - hiv
Adalimumab ( Humira ) - grav reumatoid artrit
Formoterol + Budesonid ( Symbicort Turbuhaler ) - astma
Darbepoetin Alfa ( Aranesp ) - grav anemi
Duloxetin ( Cymbalta ) - depression
Candesartan ( Atacand ) - hypertoni
Protrombinkomplex Mot Faktor Viii-Antikroppar ( Feiba ) - blödarsjuka
Immunoglobulin ( Gammanorm ) - immunbrist
Infliximab ( Remicade ) - grav reumatoid artrit
Oxykodon ( Oxycontin ) - smärta
Dalteparin ( Fragmin ) - blodpropp
Pegfilgrastim ( Neulasta ) - tumörsjukdom
Buprenorfin ( Subutex ) - opiatberoende
Interferon Beta-1A ( Avonex ) - multipel skleros
Citalopram ( Citalopram Cnspharma ) - depressionssjukdom
Mirtazapin ( Remeron-S ) - depressionssjukdom
Insulin (Human) ( Mixtard 30 Penfill ) - diabetes mellitus
Simvastatin ( Simvastatin Hexal ) - förhöjda blodfetter
Metoprolol ( Seloken Zoc ) - hjärtsvikt, hypertoni
Glukosamin ( Artrox ) - artros
Cefuroxim ( Zinnat ) - infektion i sluten vård
Terbinafin ( Terbinafin Hexal ) - hud-/nagelsvamp
Erytropoietin ( Neorecormon ) - anemi (cytostatikabehandling)
Pravastatin ( Pravachol ) - förhöjda blodfetter
Lansoprazol ( Lanzo ) - syrarelaterade symtom
Amlodipin ( Norvasc ) - hypertoni
Sertralin ( Zoloft ) - depressionssjukdom
-45
-35
-25
-15
-5
10 (10)
S
S
S
S
S
S
S
S
S
*
*
*
S
S
S
S
**
*
*
*
S
S
*
*
5
15
25
Förändring totalbelopp 2006 mot 2005 Mkr
Figur 8. Läkemedel (recept + rekvisitioner). Största ökningar och
minskningar 2006 i totalbelopp Mkr, (Substansnamn, exempel på
varunamn, huvudanvändning). S = Specialläkemedel, * = Kloka listan.
Sten Ronge
apotekare LEpC
35
