Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html
VUXENPEDAGOGIK
Folkbildning – vuxenutbildning- livslångt lärande
och de filosofiska utgångspunkterna
utgångspunkt – medel – mål ??
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html
Liberal
Progressiv
Behavioristisk
Humanistisk
Radikal
Mångsidig utveckling av
intellektet
Praktisk kunskap, problemlösningsfärdighet – reformera samhället,
bidra till social
förändring
Beteendeförän
dring, människans, mänsklighetens överlevnad
Personlig utveckling, självförverkligande,
öppenhet, fortlöpande inlärning,
utveckling
Grundläggan
de social, politisk, ekonomisk förändring genom
utbildning
Den
lärande
Intellektuell,
kultiverad
kunskapssökare
Den lärandes
behov, intressen och erfarenheter plattformen
Aktiv, agerande, prövar på
nytt, får
feedback från
omgivningen
Motiverad,
självstyrd,
ansvarsfull
gällande lärandeprocessen
Jämlik med
läraren, personlig autonomi
Läraren
Expert, auktoritativ kunskapsförmedlare styr
Organisatör,
guide för lärandeprocesserna
stimulerar, utvärderar
Ledare, kontrollant
utformar
lärandemiljöer
Underlättare,
hjälpare,
kompanjon
skapar möjligheter
Provokatör,
antyder om
möjligheter,
riktning
Syfte
Mål
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
www.fsu.edu/adult-ed/jenny/philosophy.html
Liberal
Progressiv
Behavioristisk
Humanistisk
Radikal
rationellt tänkande, intel,
lekt, allmänbildning
problemslösning, pragmatism, demokrati, livslångt
lärande, socialt
ansvar
stimulus-respons, kompetens, färdigheter, försökmisstag,
feedback
erfarenhetsbaserad inlärning, frihet,
självstyrning,
samarbete
medvetandegörande, autonomi, kritisk tänkande, social
handling
dialektisk, föreläsning, studiegrupper,
kritisk reflektion
problemlösning
aktivitet, experiment, projekt
programmerad undervisning, undervisningsmaskiner
erfarenhetsmässig, arbete
och diskussion i grupper,
självstyrning
dialog, problemställning,
interaktion,
diskussion
auktoritet
Västvärlden
Sammanhanget
Omgivningen
Den lärande
Politisk/ekonomisk ojämlikhet
tidsperpektiv
klassisk grekisk kultur
1800-talet, pragmatisk, empirism
1920-talet
1950/60-talet
representanter
Sokrates, Platon, Aristoteles
Pestalozzi, Dewey, Lindeman
Watson, Skinner, Thorndike,
Rousseau, Rogers, Maslow,
Knowles
Viktiga
begrepp
Metoder
1800-talet/ anarkism 1960 Freire
Freire, Illich
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Andragogik och självstyrd inlärning (Knowles)
€ Förmågan till självstyrning utvecklas kontinuerligt under livets gång
€ Enorm påverkan på vuxenpedagogisk praxis
€ Individen i centrum, godhet och potential hos varje människa,
kapacitet att förverkliga sig själv samt autonomi och självstyrning
som kännetecken för vuxenhet
€ Individualism och på ”företagsamhet” grundad demokrati
Fenomenologi (Stanage)
€ Den vuxne studerande som person
€ Fokusera känslor, erfarenheter och medvetenhet, och speciellt de
enskilda personernas fria och avsiktliga handlingsmotiv
€ Ta fasta på hur erfarenheter omvandlas till medvetenhet
€ Förstå essensen i ett så betydelsefullt socialt fenomen som
vuxenutbildning
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Världsbildskonstruktion (Mckenzie)
€ Ta fasta på de fortlöpande utvecklingen och mognaden gällande förståelse
€ Hur man konstruerar och förstår världen, verkligheten, de andra och sig själv
€ Vuxenutbildningens främsta mål är att bidra till världsbildskonstruktionen och
sökandet efter personlig mening
€ Tänkandet och kunnandet en systematiskt, balanserad och produktiv process
€ Koppla erfarenheter, idéer, ställningstagande och trossystem till en
meningsfull helhet
Perspektivförändring (Mezirow)
€ Rötter i kognitiv psykologi, psykoterapi och kritisk social teori
€ Vuxenheten en lång process av personlig meningsskapande då de under
tidigare skeden av livet erhållna antaganden och värderingarna omprövas
(meningsperspektivet förändras)
€ Inlärning i vuxen ålder en fortlöpande tolknings- och omprövningsprocess
€ Undervisningen och aktiviteterna skall stöda den vuxne i de meningsskapande
aktiviteteten
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Kritisk teori
€ Utgångspunkt i Habermas (kommunikativ handling, praxisen som en dialektisk process)
€ Kunskap som ideologi, kulturell reproduktion, den sociala kontrollens makt
€ Betrakta frågan om autonomi, individualitet och jämlikhet utgående från ett ideologiskt perspektiv i stället för att ta fasta på tillgång till och utbud av utbildning
€ Utgå från de filosofiska och politiska principerna bakom vuxenutbildning i stället
för att ta fasta på metoder, planering och administration
€ Kritisk analys av de politiska, ekonomiska och sociala aspekterna av vuxenutbildning och dess organisation
Feministisk teori
€ Rötterna i radikal filosofi, kritisk teori och humanistisk psykologi
€ Förklara de ojämlika maktförhållanden som baserar sig på kön, ras eller klass
€ Leder till förtryck av kvinnorna vilket som kommer till uttryck i vuxenutbildningssystemet, som är ett patriarkalt system trots att majoriteten kvinnor
€ Feministisk pedagogik emancipatorisk och bemyndigande (empowering)
€ Utgå från kvinnans mera empatiska och känslomässiga förhållningssätt till
verkligheten
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Den aktuella situationen
Den progressiva inriktningen, baserad på rationalism och pragmatism,
har varit den mest genomträngande men inte medfört någonting nytt
under de två senaste seklerna
Mycket av den praktiska vuxenutbildningen baserar sig på behavioristiska principer och procedurer
Retoriken inom vuxenutbildning präglas av den humanistiska inriktningen och betonat betydelsen av individens tillväxt och utveckling
Den radikala kritiken har inte haft nämnvärd betydelse för utformandet
av den praktiska vuxenutbildningen men erbjuder ett alternativt perspektiv på såväl praktik som teori
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Finger, M. 1995
Adult education and society today
I slutet av 1970-talet tre övergripande paradigm/filosofiska inriktningar
inom vuxenpedagogiken och –utbildningen
€ Lifelong education based on scientific humanism
€ Radical adult education based on political empowerment
€ Andragogy based on the idea of human development
Fokusering på utvecklings- och kognitiv psykologi
Den lärande individen som primär intresse- och forskningsobjekt
De tre paradigmen kan betraktas som respons till eller försök att klara av de utmaningar som snabb industriell utveckling och uppkomsten av välfärssamhällen medförde:
”With the help of enlightened, responsible and skilled subject-persons adult
education theorists argued again in the 1960´s and early 1970´s that human
society would be able to master the additional challenges posed by industrial
development.”
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1995
Adult education and society today
1990-talet uppmärksamhet vid nya utmaningar
Den industriella utvecklingens biofysiska effekter och
begränsningar
Den sociokulturella förändringen (fragmenteringen)
- kopplingen mellan individuell och kollektiv utveckling håller
på att försvinna
- social fragmentering (förlorade kollektiva projekt, defensiv fundamentalism)
den upplysta, subjektpersonen tar hand om bara sig själv
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1995
Adult education and society today
Vad hände med de tre paradigmen ?
Livslångt lärande blir en autistisk diskurs som förlorar kontakten
med verkligheten - att främja utveckling och öka konkurrenskraften
blir ohållbart då de biofysiska gränserna kommer emot
Andragogik och främjandet av individuell utveckling bidrar till ökad
individualism, egoism, narcissism i en redan individualiserad värld
- kritiskt tänkande har blivit en av överlevnadskvalifikationerna
Den radikala inriktningen har förlorat sin verksamhetsarena
- det tidigare politiska systemet som man kritiserade har förlorat sin betydelse
- de viktiga (politiska) besluten görs ovanför (på en global nivå) eller under
(på en lokal nivå) det traditionella nationalstatliga planet
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1990
Does adult education need a philosophy?
Behovet att skilja åt
Vuxenlärande: Alltid samtidigt individuellt och socialt,
den betydelse lärande har för den vuxne och dess
funktion i samhället (hermeneutisk analys)
Vuxenutbildning: En normativ referensram, vägledande
princip, samhälleligt definierad (strukturell analys)
De två perspektiven borde överensstämma
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1995
Does adult education need a philosophy?
Den konventionella utbildningens filosofi
Upplysning, det moderna projektet (rationalitet, utveckling, tillväxt)
Givna standarder, fria/självständiga/ansvarstagande/medvetna individer
Vetenskap, tekniska framsteg, behärska/kontrollera natur, historia
Vuxenutbildningens (folkbildningens) framväxt
Spontant lärande anknytning till vardagsverkligheten och vardagliga
problem (praxisförankring)
Respons till de brister och olägenheter som åstadkommer p.g.a.
modernisering och industrialisering
”Repareringsaktivitet” Community Education, Education Permanente, Folkhögskolor
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1995
Does adult education need a philosophy?
Industrialisering
-> lett till individualisering, fragmentering, apati, utslagning m.m.
Reaktioner inom ramen för vuxenlärande:
1. Personlig utveckling (på fritiden) som reaktion på meningslösheten
på arbetsplatsen
2. Kvalitetscirklar som reaktion på specialisering och fragmentering
i anknytning till produktionsprocesserna, de traditionella problemlösningsprocesserna
”Illustrate best the direction adult learning is taking, away from passive
function of adapting and coping with change, to new function and
meaning of dealing more actively and more creatively with the more and
more numerous and more and more fundamental counterproductivities
of industrialization.”
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. 1995
Adult education and society today
Learning our way out
Klara av att hantera osäkerhet, kriser, otydliga problem
- Kollektiva lärprocesser i anknytning till vilka man relaterar kunskaper
och färdigheter till globala, biofysiska och sociokulturella utmaningarna
- Att undervisa och predika färdiga lösningar till individer måste ersättas
kollektiva, horisontella, vertikala och tvärdisciplinära lärprocesser
- Lärandet skall ske på lokal plan – i de vardagliga och naturliga
sammanhangen
Social learning – modeller: community development, learning organisation
Beakta
kopplingar mellan individ och kollektiv (individuell och social inlärning)
kopplingar mellan inlärning och förändring
hela människan i sitt naturliga och vardagliga sammanhang
Ge underlag för att man skall kunna orientera i dagens komplexa samhälle
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Vår tid
- början av det tredje årtusendet
Vad är det frågan om?
-> Kompetensutveckling som motiveras med förändring och utveckling !!??
individualisering och privatisering av inlärning och utveckling av
personlighet, identitet, moral ...
marknadens retorik – ständig brist på kvalifikationer (de/apolitiskt perspektiv)
man skall utbildas/undervisas i att leva sitt liv
osäker säkerhet, oviss visshet, otrygg trygghet (Baumann, Z. På spaning efter politiken)
livspolitik, identitetspolitik, representationspolitik, .......
individualisering, fragmentering, specialisering, valmöjligheter, frihet(er?)
överflöd av alternativ, valmöjligheter, information, kanaler, identiteter, resmål...
upplevelse-ekonomi, vars drivkraft är berättelser (ML-Pollari/Bisnes.fi 6-7/2001)
berättelser, metaforer, bilder, vokabulärer
från logik till etik (G. H. von Wright Helsingin Sanomat kuukausiliite, september 2001)
