Vuxenutbildningens
historia och filosofi
FÖRELÄSNING 5
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst
Harmoniorienterat synsätt
-(ut)bildning ett medel att förändra individen och kunskap som
ett självändamål ”Den kunnige arbetaren kan skaffa sig sitt bröd”
Konfliktorienterat synsätt
-(ut)bildning som ett medel för social förändring och kunskap som
ett medel att åstadkomma förändring
”Först bröd, därefter bildning” ”Kunskap är makt”
Vad händer senare under 1900-talet
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge
En borgerlig bildningstradition
(a) En liberal med avsikt förbättra de sämst ställdas position
(b) Filantropisk med välgörenhet som medel (en altruistisk och en
taktisk-politisk falang, inom denna grundas arbetarsamfunden)
Arbetarrörelsen
Först endast politisk agitation
I början av 1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska agitatorer
Arbetarnas opplysningsforbund 1931
Kamp för revolutionära förändringar i samhället
Väckelserörelsen
En icke-religiös landsbygdstradition
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet – Norge
- från idealism till kommersialism
- institutionalisering av det sociala engagemanget
- från främja social förändring till att förhindra social förändring
Folkrörelserna i början av 1900-talet
- representerade en sub- och motkultur till samhällets dominerande kultur
- mål att åstadkomma social förändring (ståndsamhället)
- kämpa för demokrati
- skapa aktiva medborgare, utbilda ledare, förbättra rörelsens inre effektivitet,
propagera för dess kultur
De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet
- direkt demokrati i stället för representativ demokrati
- finns alltid en ansvarig för det som görs – individuellt ansvar
- internationella till sin karaktär (kopplar inrikes och utrikespolitik samman)
- frågor inom den offentliga sektorn blir frågor för civilsamhället
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
Förhållandet till det rådande systemet
Kollektiv
orientering
Individuell
orientering
Förändra
bibehålla/utveckla
Folkbildning
Vuxenutbildning
Studiecirkel
Vuxenfostran
Livslångt
Lärande
Öppen
inlärningsmiljö
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet - Sverige
- från ett instrumentellt synsätt på kunskap till att betrakta kunskap som
ett självändamål att kunna argumentera, diskutera, känna till lagstiftning,
nationalekonomi m.m.
- från ett kollektivistiskt synsätt till ett individualistiskt synsätt
de samhälleliga ämnen ersätts av mera fritidsinriktade ämnen
- från spontanitet till organisering organisation till institution
- från självbildning till allmän utbildning
från specifika grupper till allmänheten,
från organisationsorientering till utbildningsmarknadsorientering
Folkbildningen och studiecirkelverksamheten
blir en del av vuxenutbildningssystemet
Instrumentet för att skapa ett välfärdssamhälle
blir ett instrument för välfärdssamhället
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Folkets många betydelser i folkbildningsarbetet
Ihminen
Aikuinen yksilö
Kehityspsykologia
Ihmiselämän vaiheittaisuus
Henkinen kasvu - sivistyksen
avulla raadannan yläpuolella
Demokraattisessa
hyvinvointivaltiossa
Moraalisen sääntelyn
Projektin hedelmä
Socius
Ethnos
Demos
Sosiaalinen kategoria
Rahvas ja työväestö
ylempien yhteiskuntaluokkien vastakohtana
Etninen kategoria
Kansakunta, identiteetti kieli,
historia, traditiot, tavat,
Kulttuuriset erityispiirteet
Demokraattinen yhteiskuntaJärjestys - Kansanvaltaiset
toimintaperiaatteet ja –tavat
Itseään suvereenisti hallitseva
subjekti
Talonpoikaisto
Perusvalmiudet
Työväestö
Yhteiskunta rauha
Sosiaalinen merkitys
Demokraattinen merkitys
Kansan laajat rivit, työväestö alempana
yhteiskuntaluokka
arbetare -> folk
Kansan laajat rivit, työväestö alempana
yhteiskuntaluokka
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Popular
education
A strive for
social change
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Folk
enlightenment
Citizens in
civil societies
Översättningar
Nordic tradition of
education
avadult
folkbildning
Individual growth
and development
Sense of community
and belonging
Liberal
education
Community
education
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. Jansen, T. & Wildermeersch, D. 2000
The origins of adult education in Europe
– emancipation and re-education
Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett Europeiskt perspektiv
Enlightenment as the common ground for all projects
Processes of social transformation; industrialisation, secularisation,
proletarisation, growth of cities, nation-state building
Period of intense instability and transformation of the social fabric
conflicts among social groups, classes, ideologies, emancipatory struggles
Various social and cultural movements
abour movement, farmers movements, nationalistic movements
The role of adult education in efforts to emancipate/discipline various groups
Emancipation and identity work
(revolts against oppressive traditions)
Re-education; materially more decent life and ontological security
(project they were involved in made historical and existential sense)
Re-education: Create conditions for functional qualification
-> vocational and continuing education
Emancipation: Create conditions for existential qualification
-> liberal adult education
Det fria bildningsarbetets idébakgrund och utveckling
Begrepp
Idebakgrund
Tidsperio
d
Organisationsformer
Primära
syften
Dolda
syften
Folkbildning
Idealism
18501870
Folkskola
medborgarlighet
reproduktion
social kontroll
selektion
Folkupplysning
nationalism
liberalism
socialsim
1860
Folkhögskola
Arbetarinstitut
Bibliotek
nationella
indoktrinering
Frittbildningsarbete
nationell
konsolidering
1920
Folkbildningsorganisationer
ideella
socialisering
Vuxenutbildning
Välfärd
1950
Radio, TV
allmänbildande
yrkeskvalifikation
konsensus
Fritt bildningsarbete
Demokrati
jämlikhet
(frihet)
1970
Kommunal
vuxenutbildning
intresse
opposition
Vuxeninstitut
Frihet
service
1990
Samarbete
konkurrens
Fortbildning
Marknadsföring
utbud enl.
opposition
efterfrågan
Källa: Sjöberg 1994
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from moral economy to life politics
En sammanfattande periodisering
Moralekonomi
Den flitiga och duktige arbetaren och medborgaren
Planeringspolitik
Utveckla ett heltäckande välfärdssystem genom planering
Livslångt lärande i marknadsekonomin
Konkurrenskraften och framgången beroende av aktiva medborgare
om ständigt lär sig nytt
Livspolitik
Individerna gör sina val utgående från sina vardagsambitioner
Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm
Livslång utbildning – Unesco; vetenskaplig humanism
Andragogik – Knowles; självstyrning
Kritisk-radikal inriktning – Freire; befrielse
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2006
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Grundläggande principer och gemensamma utgångspunkter
för vuxenutbildning oberoende filosofisk grund
1. Samhällen kan och måste alltid förbättras och utvecklas och i detta
vuxenutbildningen har en viktig roll och uppgift
2. Om individerna och samhällen skall nå framgångar måste inlärning
och utveckling pågå genom hela livet
3. Vuxna är kapabla att lära mera och utvecklas. De bör behandlas med
värdighet och respekt
4. Alla vuxna borde ha möjlighet att lära sig de grundläggande färdigheterna som fullvärdigt agerande i ett samhälle förutsätter
5. Oberoende hur man betraktar skillnaden mellan ungdomar och vuxna
skiljer sig sammanhanget för vuxenutbildning på ett avgörande sätt från
sammahangen i ett tidigare skede av livet.
