Vuxenutbildningens
historia och filosofi
FÖRELÄSNING 3
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Ideologier och rörelser
bakom folkbildningen
Finland
Sverige
England
Ungdomsföreningsrörelsen
Nykterhetsrörelsen
Kristna värderingar
Arbetarrörelsen
Väckelserörelsen
Arbetarrörelsen
nationalism, humanism,
medborgarskap
liberalism, humanism,
skötsamhet
,
socialism, demokrati Folkbildnings- medborgarskap
verksamhet
rättvisa
jämlikhet
människovärde
frihet
Arbetarrörelsen
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland (kansanvalistustyö) 1874-1917
Kan indelas i två perioder
(1) det inledande skedet under vilken eliten, de bildade tog hand
om upplysning av folket
(2) det andra skedet under vilken folkrörelser och medborgarorganisationer
tar själv hand om bildningsarbetet
-> förenades av en kamp för finsk kultur och en självständig nation
1874 grundas Kansanvalistusseura som var en organisation vars uppgift
var att främja undervisnings- och kulturverksamhet bland befolkningen
folket och nationen uppstod genom folkrörelserna
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Ungdomsföreningsrörelsen -> folkhögskolorna
Då ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande kraft börjar minska
behövs det nya umgängesformer för att hålla samman och skapa gemenskap
bland befolkningen på landsbygden och skydda landsbygdens ungdom från
Fördärv Den första ungdomsföreningen grundas i Kauhava 1881 och den deklamerade som sin uppgift att främja bildning bland ungdomen på landsbygden
Tanken om folkhögskola föddes inom den danska frihets- och nationalitetsrörelsen i början av
1800-talet. Den danska kulturen var invaderad av främmande inslag – tysk dominans i fråga om
språk och politik. Det danska och nordiska kulturarvet låg i träda. Folkhögskolan i Sverige fick
fäste genom den praktiskt inritade skandinavismen; samhörighet, gemensamma historiska och
kulturella rötter (Gustavsson 1991)
Nykterhetsrörelsen
Fungerade som en förstadie till arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen organiserade sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet inom nykterhetsrörelsen. Supandet försämrade den enskilda arbetarens och hela arbetarrörelsens
möjligheter att främja sina egna intressen
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Arbetarrörelsen -> arbetarinstitut
Organiserades under 1800-talets slut som en samhällelig och politisk maktfaktor.
Påverkades av urbanisering, industrialisering (generalstrejk 1905)
Betonade betydelsen av utbildning och kunskap som medel till samhällelig makt
Bestod av den upplysningsrörelsen, den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen,
idrottsrörelsen, kvinnorörelsen, andelslagsrörelsen
Kvinnorörelsen
Bestod i huvudsak av kvinnor från medelklassen. Ett kvinnoideal som framträtt
inom nykterhetsrörelsen.
= En kvinna som hjälper de svaga och utslagna, moderlighet och hem som
ideal, en engagerad, omhändertagande moderlighet
en social och etisk aspekt, förmåga att ta hand om, uppfostra, förstå
Suomen naisyhdistys, Unioni Naisliitto, Marttayhdistys, Valkonauhayhdistys NNKY m.m.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Sarja, J. m.f.l. 1994
Fritt bildningsarbete i Svenskfinland
Grundläggande principer för det fria bildningsarbetet i Finland
i början av 1900-talet (enligt Castren, Liakka, Harva, Alanen m.fl.)
- Humanism
mångsidig utveckling av personligheten som en aspekt - självständighet,
behärskning av realiteter, samarbetsförmåga, vid tidsomfattning och lång spännvidd,
kontinuerlig beredskap för inlärning
- Självfostran
- Studiemässighet
- Allmänbildning
- Det fria bildningsarbetets autonomi
- Människans förståelse av sitt liv
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
Sverige: frikyrkorörelse – nykterhetsrörelse – arbetarrörelse
De tre centrala folkrörelserna har gemensamma drag och liknar varandra,
har sina rötter i upplysningen och franska revolutionen
Tre bildningsideal inom den svenska arbetarrörelsen
(1)
(2)
(3)
Medborgarbildningsidealet – förankring i upplysning
Självbildningsidealet – förankring i nyhumanism
Personlighetsbildande ideal – mera självständig strömning
Står i komplext förhållande till varandra, finns motsättningar mellan dem
Bildningens två sidor – process och mål
Bildningens motsättning mellan elitism och jämlikhet
(Allmän)bildning kontra specialisering (yrkesbildning)
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(1) Medborgarbildning (Richard Sandler)
Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som måste
underkastas en kritisk granskning
En stark prägel av professionalisering och specialisering
Folkbildningens allmänna mål är
1.
2.
3.
praktiska färdigheter
medborgerliga kunskaper
en vid allmänbildning
~ Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(2) Självbildning (Oscar Olsson)
En metod för kunskapssökande, bildning som självverksamhet
Bildningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs inneboende anlag,
slumrande resurser som under gynnsamma omständigheter kan väckas till
liv och utvecklas till en oändlig process som varar livet ut
– förutsätter självaktivitet
Självbildningsidealet motiverar idéen om studiecirkeln
Studiecirkeln som en sammansmältning av självbildningsarbetet i
folkrörelserna och den intellektuella motiveringen (förmedlades av
inflytelserika kulturpersonligheter)
~ Folkbildning, fritt bildningsarbete
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(3) Personlighetsbildning (Arthur Engberg)
Bygger på andra traditioner, den högre utbildningen
Den klassiska bildningsidealen (grekisk kultur, språk – dess egenvärde)
Språket centralt inslag; modersmål, stilistik
Förnuftet, tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen,
drifter som skall tyglas
Bildningen skall vara helt fri och bygga på människans egen strävan
Den fria personligheten: utan personlig frihet ingen bildning
~ vetenskaplighet, klassisk akademisk bildning
