Vuxenutbildningens
historia och filosofiska
utgångspunkter
FÖRELÄSNING 3
2011
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
PROCESS ELLER MÅL?
Bildning som en process
Gustavsson, B. 1991.
Bildningens väg.
Bildning handlar om att
bli lik en förebild
Bli något
Bilda, skapa, forma
Bli någon
Frihet till någonting
Bildning som en fri och självstyrd aktivitet
som växer fram ur den egna personligheten
och blir en kreativ och nyskapande process
Självbildning > personlighetsbildning > medborgarbildning
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Elias & Merriam 1995
Philosophical foundations of adult education
Vuxenpedagogisk filosofi handlar om att
Reflektera över
varför vuxna skall utbildas (utifrån)
varför de deltar i utbildningsaktiviteter (inifrån)
Bildning som en process eller ett mål?
Kan beskrivas/följas upp
Öppet, fritt, flexibelt
Livslångt lärande
Kan utvärderas
intentionellt, systematiskt
Livslång utbildning
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing
concept of enlightenment: Danish adult education
over five centuries.
Kristen upplysning 1500-talets början
KYRKAN, BIBELN - läsfärdighet
Medborgarupplysning
Före 1700-talets mitt
NATUREN - ENSYKLOPEDIN
kvällskolan
skrivfärdighet - aritmetik
Personlig upplysning
under 1900-talet
Psykologi, Workshops
Nationell upplysning
efter 1700-talets mitt
FOLKVISOR- SÅNGHÄFTET
folkhögskola
– historia och litteratur
Arbetarnas upplysning
Före 1800-talets mitt
KOMMUNISTISK MANIFEST
Arbetarskolan ”öppna högskolan” –
vetenskap och ekonomi
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing
concept of enlightenment: Danish adult education
over five centuries.
Martin Luther
John Locke
Tabula Rasa
Immanuel Kant
JJ Rousseau
Johann Herder
NFS Grundtvig
Karl Marx
”Självverksamheten är en
reflektiv process där individen reflekterar över förhållandet mellan sitt handlande
och sin erfarenhet, sina
intryck och tidigare kunskaper, sina upplevelser och
förståelse” (Uhlin 2002, 40)
Learning as
practising a practice
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing
concept of enlightenment: Danish adult education
over five centuries.
Kants politiska och sociala filosofi
Alla rationella varelser har både en inneboende
rätt till frihet och en plikt att ingå i ett samhälle
styrt av ett socialt kontrakt, det senare för att
kunna realisera och bibehålla sin frihet.
Bildning som process och mål
Folk-Bildning
Wikipedia
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Korsgaard, O. 2000. Learning and the changing
concept of enlightenment: Danish adult education
over five centuries.
Korsgaards sammanfattning – vad ledde det
femhundraåriga upplysningsarbetet till?
1. Education has become the key factor in determining
the individuals job possibilities throughout the life.
2. Education has become a key factor in firms
competitive power in the global market
3. Education is a key factor in shaping a nations
possibilities in the framework of global competition
PROCESS eller MÅL?
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Från encyklopedia
till Wikipedia
Encyklopedia
en skriven sammanfattning av mänsklig kunskap. Termen kommer från
grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning", i betydelsen
"allmänbildning". Uppslagsverk kan vara allomfattande, innehållande artiklar
om ämnen inom alla områden, (Encyclopædia), eller vara specialiserade inom
särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk.
Det finns också uppslagsverk som täcker alla möjliga ämnen från exempelvis
ett land, till exempel den svenska Nationalencyklopedin.
Wikipedia
en flerspråkig internetbaserad encyklopedi med öppet innehåll som utvecklas
av sina användare. Wikipedia drivs av den icke vinstdrivande stiftelsen
Wikimedia Foundation med stöd av Free Software Foundation. Projektets
programvara är uteslutande fri och har öppen källkod. Det finns idag runt 250
språkversioner av Wikipedia tillgängliga. Nitton av dessa versioner har fler än
100 000 artiklar, varav den största är den engelska med över 2 miljoner artiklar.
Totalt har Wikipedia fler än 11 miljoner artiklar.
H. (Hur) har synen på kunskap förändrats?
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Wikipedia på svenska 29.10.2006
Vad säger Wikipedia om den Franska revolutionen?
Förbereddes under en lång tid före 1789 (-1799) av upplysningen och
dess filosofer (tex Voltaire) och tankar om folkstyre och människans
förnuft som inspirerade befolkningen till uppror och krav på större
jämlikhet gentemot kungamaktens och adelns provocerande lyxliv.
Många såg den brittiska parlamentarismen som ett föredöme.
Liberté – Éqalitè - Fraternite
Folkbildning är ett samlingsbegrepp för det fria bildningsarbetet. [..]
Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få
medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar vilka de inte kan ta till sig på annat sätt än genom studiecirklar,
bibliotek osv.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Ideologiska trender under 1800-talet som kommer till uttryck
a) i de sociala rörelsernas verksamhet
b) i folkupplysning- och folkbildningsarbete
~ upplysningsidéen - betonar kunskap och rationellt tänkande i
utvecklandet av individen och samhället.
~ nationalism och uppkomsten av nationalstater (ett folk, en nation)
~ socialism resulterar i uppkomsten av arbetarrörelsen kring
sekelskiftet (höja bildningsnivån hos arbetarbefolkningen)
~ liberalismen inom vilken man arbetade för mindre kontroll och styrning
av det ekonomiska systemet
Först folkskolan och -undervisningen,
därefter det fria folkupplysningsarbetet
Frihet – Jämlikhet - Gemenskap
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Ett agrart samhälle
Industrisamhälle
FÖRÄNDRING
Välfärdsstat
Samhälleliga och
sociala strukturer
Arbete
FOLKRÖRELSER
FOLKSTYRE
Rösträtt i representativ demokrati
Dugligt
medborgarskap
Föreningsverksamhet
FOLKBILDNING
Studiemässig
Självstyrd
Arbetarinstitut
Folkhögskolor
Studiecentraler
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Industrisamhälle
Medborgarsamhälle
Informationssamhälle
FÖRÄNDRING
Samhälleliga och
sociala strukturer
Arbete
MEDBORGARSTYRE
Deliberativ &
direkt demokrati
Socialt
medborgarskap
NYA SOCIALA
RÖRELSER
Platser & omgiv-ningar för lärande
och kunskap Arbetarinstitut
Social, kritisk,
politisk, etisk
inlärning
Folkhögskolor
Studiecentraler
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Industrisamhälle
Marknadssamhälle
FÖRÄNDRING
Samhälleliga och
sociala strukturer
Arbete
LÄRANDEMARKNADSGlobala
DEMOKRATI marknader MARKNADER
Konsumentskap
Corporate citizenship
LÄRANDEINDUSTRI
Instrumentell,
Individuell
inlärning
Viga
virtuella
lärocenter
Vuxenutbildningens historia och filosofi
Fritt bildningsarbete 1880-2000
1920
24 institut
de första
arbetarinstituten
Lag om
Kansanvalis- 1899 Tammerfors
statsunderstöd
tusseura 1907 Vasa, Uleåborg
1926
1874
1908 Åbo, Viborg
förnyelse 1938
SFV 1882
1913 Helsingfors
ca. 50 % av
1917 Jakobstad
kostnaderna
1880
1965
157 institut
1945
64 institut
stark
Ny lag om
1990-talet
expansion
statsunderstöd
expansionen
under
1962 ca. 65 % av 1960-talet
avtar
kostnaderna
många nya
medborgarinstitut
1945
64 folkhögskolor
Folkbildning
2000
1960
de första
1909
folkhögskolorna
Ny lag
Lag om
sammanlagt
1889-1892
1950
statsunderstöd
Kangasala 41 folkhögskolor
högst 70 % av
1925
varav
Borgå
studieca. 50 % av
14 svenskKronoby
kostnaderna
kostnaderna
språkiga
Esbo
Ilmajoki
Folkupplysning
1997
274 institut
1999
Lag om
fritt
bildningsarbete
omfattar även
idrottsinstitut,
sommaruniversitet
1965
84 folkhögskolor
Vuxenfostran
1997
91 st.
Vuxenutbildning
Livslångt
lärande
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Folkbildningen på 1900-talet
välfärdssamhälle
civilsamhälle
servicesamhälle
Jordbrukssamhälle
Industrisamhälle
övergång
övergång
folkbildningen
“föds”
rötterna i
ungdomsföreningar
nykterhetsrörelsen
arbetarrörelsen
väckelserörelser
IT/Kunskapssamhälle
folkbildningens
och
föreningsverksamhetens
glansperiod
folkbildning och
föreningsverksamhet i kris ?
nya typer av
“rörelser”
I. Vilka är skillnaderna vi de två övergångarna
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi i Vasa/Vuxenpedagogik2011
Likheter och olikheter
vid de två övergångsperioderna
Likheter
de övergripande strukturerna förändras - arbete (relationen fritid och arbete),
organisationer/företag, geografi/internationalism (världen krymper), synsättet på
tiden, familjestruktur (identitet)
osäkerhet inför det nya - negativa reaktioner - destruktivism, polarisering
förändringar i värdesystem, ideologierna ny andlighet, fundamentalism
friheten, öppenheten ökar (?)
kollektivism som reaktion på en ökande individualism
decentralisering - verksamhet på lokal nivå
Olikheter
vid första övergången inga vuxenutbildningsorganisationer
samhällsystemet outvecklat, på osäker grund
förändringstakten - förändringens synlighet
inlärningsbehovet
vi vet mera idag, kan mera ??
jämlikhet mellan könen
framtidstron
