LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rälla skola och fritidshem
2015/2016
Trygga barn!
1
Rektorn har ordet
Som rektor har jag det övergripande ansvaret för arbetet med att främja
likabehandling samt förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Jag har ansvaret att en plan årligen upprättas, följs och förankras.
Trygghet och trivsel för alla är grunden för mitt arbete. Om man inte är
trygg och känner trivsel är det svårare att arbeta och lära sig saker.
Därför är det viktigt att alla bemöts med respekt och värme samt känner
sig bekräftad.
Jag träffar regelbundet elevrådet som har representanter från varje
årskurs. Här får jag tillfälle att möta eleverna och höra hur de har det på
skolan. På arbetsplatsträffarna med personalen tar vi också upp frågan
om trivsel och trygghet på skolan. Jag träffar också personalen
regelbundet i trygghetsgruppen. I trygghetsgruppen finns personal som
tillsammans med mig håller i skolans kamratstödjarmöten och det blir en
naturlig länk mellan elever, personal och mig som rektor.
Känner barnen sig trygga och sedda både hemma och i skolan har de
goda förutsättningar att lära sig saker. Känner personalen sig trygga och
sedda har de goda möjligheter att utöva sitt yrke.
Jag arbetar för en trygg skola för alla.
Marwin Johansson
Syftet med likabehandlingsplanen
Alla skolor och fritidshem ska ha en plan för att främja likabehandling
och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Detta regleras bl.a. genom Diskrimineringslagen och Skollagen.
Likabehandlingsplanen upprättas i början av hötterminen och
genomsyrar arbetet under läsåret. Ansvarig för att upprätta den nya
planen är rektor, tillsammans med personal och elever på skolan.
Genom denna plan vill vi berätta hur vi arbetar för att åtgärda och
förebygga diskriminering och kränkande handlingar samt hur vi främjar
en trygg skola för alla.
2
Definitioner
Kränkande behandling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar kan äga rum så väl mellan
elever, personal och elever, elever och personal samt mellan personal.
Kränkningar kan vara:
fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms och lappar
uppträdande som kränker en elevs värdighet vid upprepade
tillfällen
Diskriminering
Olika former av kränkande handlingar som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under
en viss tid. Dessutom råder en obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning.
3
Vår vision
På Rälla skola och på fritidshemmet Kattfoten arbetar vi för att alla
elever och vuxna trivs och känner sig trygga.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde. På Rälla skola finns det kamratstödjare,
elevråd och trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska kunna följa
riktlinjerna i Likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för
att avvärja risker för diskriminering eller annan kränkande behandling
och de omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor.
Gruppen träffas för att diskutera riktlinjer för förebyggande och
främjande arbete på skolan, t ex vilka insatser som behövs för att
motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling.
Trygghetsgruppen träffas 1 gång/månaden för att diskutera de ärenden
och den dokumentation som inkommit samt åtgärda vid behov. De
fördelar arbetet i de fall som ett ärende har blivit anmält till rektor, lärare
eller till trygghetsgruppen och kontinuerlig uppföljning sker.
Skolan har regelbundna träffar med Elevhälsan. Under dessa träffar kan
skolan lyfta frågeställningar och/eller problemformuleringar som
arbetslaget behöver extra stöd i.
Elevernas delaktighet
Elevrådet träffas en gång per månad för att diskutera synpunkter från
klassråden om frågor som rör skolan. Skolans ordningsregler diskuteras
på läsårets andra elevråd och ska vara kända av både elever och föräldrar.
Syftet är att öka elevinflytandet på den fysiska miljön. Elevrådet består av
en representant från respektive årskurs 1-5.
I klasserna 3-5 väljer eleverna representanter, en kille och en tjej från
varje årskurs, till att vara kamratstödjare på skolan. De är representanter
för klassen som tillsammans med trygghetsgruppen och övrig personal
arbetar för skapandet av en trygg miljö på skolan, utifrån de mål som
skolan har i likabehandlingsplanen. Kamratstödjarna träffas vid tre
4
tillfällen under terminen tillsammans med en representant från
trygghetsgruppen och rektor och pratar om det sociala klimatet i
klasserna.
Klasserna har kontinuerliga etiska diskussioner och samtal kring
diskrimineringsgrunderna under hela läsåret, med utgångspunkt från
olika material. De etiska samtalen förs i både mindre grupper och större
grupper. Där får eleverna möjlighet att utveckla empati och förståelse för
andra. Hur man är en bra kamrat, hur vi bemöter varandra och hur vi
talar till varandra är frågor som diskuteras kontinuerligt i klasserna och
på fritidshemmet.
Skolan har olika temadagar under terminerna, där arbete sker i
tvärgrupper, både ute och inne. Genom att arbeta åldersblandat och att
ha gemensamma skolgårdsaktiviteter så stärks banden mellan alla skolans
elever och därmed minskas risken för diskriminering. Vi arbetar
medvetet för att öka barnens förståelse för varandras olikheter. Vi
använder oss av samarbetsövningar, dramatiseringar och muntliga
diskussioner.
Varje termin svarar eleverna på en trivselenkät och en sammanställning
av enkätsvaren redovisas för hela skolan och i Skolrådet. Av enkätsvaren
framkommer i vilken grad eleverna trivs i skolan och om någon plats
känns otrygg. Den sammanställs och används som underlag för att
kartlägga nuläget av tryggheten på skolan.
I början av läsåret när likabehandlingsplanen revideras diskuterar
eleverna på klassråd och elevråd vilka ordningsregler vi ska följa på
skolan. Dessa skrivs ner och sätts upp synligt. Rektor beslutar om
ordningsreglerna utifrån de diskussioner som förts med eleverna på
klassråd och elevråd.
Vid dessa olika tillfällen och forum har eleverna möjlighet att påverka
innehållet i likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På Rälla skola finns det en föräldraförening. Den består av
föräldrarepresentanter från förskoleklassen till årskurs fem och där ges
möjlighet att diskutera likabehandlingsplanen. Föräldrarna har möjlighet
att ge sina tankar och synpunkter om planen vid föräldramöten.
Vid utvecklingssamtalen samtalar elev, föräldrar och lärare om elevens
situation i skolan.
5
Personalens delaktighet
Den pedagogiska personalen ansvarar för att delta vid upprättandet av
likabehandlingsplanen, följa den och förankra den. De är också ansvariga
för elevernas delaktighet.
All personal är skyldig att ingripa om någon utsätts för kränkande
behandling eller diskriminering.
Skolans regler diskuteras och revideras varje läsår. Reglerna är kända för
både elever och föräldrar.
Vid varje arbetsenhetskonferens avsätts tid till samtal om det sociala
klimatet på skolan.
Rastvakts-systemet ses över regelbundet och kartläggs för att de vuxna
ska vara synliga och eleverna ska känna sig trygga. Det är viktigt att
kommunicera detta med eleverna, för att veta hur de upplever tryggheten
på rasterna.
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan har personalen
goda möjligheter att uppmärksamma om kränkande handlingar eller
diskriminering pågår. Skolan är då skyldig att utreda händelsen och vid
behov sätta in åtgärder för att få stopp på det.
Alla som arbetar i skolan som får kännedom om att en elev upplevt sig
kränkt har skyldighet att anmäla det till rektor. Personalen på skolan har
gemensamt ansvar för att dokumentera kränkningar och diskriminering
som sker på skolan. Personal registrerar vad som händer när de har
lektioner, när de rastvaktar och under vistelse i fritidsverksamheten. Det
man ser eller hör och som kan betraktas som ett olämpligt agerande
markeras direkt och man upplyser eleven om att detta skrivs upp och
rapporteras till berörd lärare. Sammanställningen och överblicken av
tryggheten på skolan ansvarar trygghetsgruppen för samt för att sätta in
åtgärder vid behov (se bilaga 1).
Mål
Alla elever/barn utvecklar sin förmåga att klara samspel och
konflikter på ett bra sätt.
6
Åtgärder/Så här arbetar vi för att nå målen:
Alla elever/barn utvecklar sin förmåga att klara samspel och konflikter på ett bra
sätt.
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska vara trygga
på skolan och kunna samspela med varandra. Ökad gemenskap
skapar trygghet och minskar konflikter mellan eleverna.
Åka på lägerskola för 4-5:an i början av terminen, för ökad
gemenskap och träna samspel.
Frågan tas upp i enkät.
Temadag med åldersblandade grupper, minst en
gemensam/termin.
Fritidshemmet använder taktil beröring, en pedagogisk
arbetsmetod för att ge barnen ökad förståelse för varandra
och träna empatin.
Dramatiserar situationer av socialt samspel i klasser och på
fritidshemmet för att skapa diskussioner och ge alternativa
sätt för barnen att hantera konfliktsituationer.
Personalen fortbildas av Friends som ger oss verktyg att
använda i klasserna, t.ex. ”Friends temaböcker”.
Vi har schemalagda samarbetsövningar, klassvis, där vi bl.a.
använder oss av EQ-verkstadens material.
Vi lyssnar och tar varje konflikt på allvar. Det som vi vuxna
kan tycka vara en bagatell är ofta något stort för barnet.
Vi ingriper bestämt när vi ser eller får kännedom om att
kränkande handlingar förekommer. Vid behov kontaktar vi
de berörda vårdnadshavarna och meddelar det inträffade.
Hur vi mäter resultaten och utvärderar
Vi analyserar informationen vi får in genom enkäter, observationer under
raster och i klassrummen samt elev- och föräldrasynpunkter från
klassråd, utvecklingssamtal och skolrådet. Vi stämmer av med
trygghetsgruppens dokumentation. Kartlägger genom diskussioner i
arbetslagen, kamratstödjarna och elevråd. Därefter diskuterar vi på
arbetsenhetskonferensen och vidtar åtgärder för kommande
likabehandlingsplan.
7
Förankring av likabehandlingsplanen
Personal, elever och föräldrar ska informeras om likabehandlingsplanen.
Det är av stor betydelse att arbetet med planen förankras bland anställda,
elever och föräldrar. Den färdiga likabehandlingsplanen finns tillgänglig i
klassrummen och på kommunens hemsida. Föräldrarna påminns om detta
genom veckobrev. Planen diskuteras och informeras om på föräldramöten,
skolrådsmöten, i trygghetsgruppen och på arbetslagsmöten. Alla ska känna
till att planen finns och vart man vänder sig om man känner sig utsatt på
något sätt.
Utvärdering
Skolan utvärderar likabehandlingsplanen under slutet av vårterminen.
Den revideras sedan utifrån utvärderingen och det skrivs en ny plan
utifrån diskussion och analys av läsårets förebyggande, främjande och
åtgärdande arbete mot kränkningar och diskriminering.
Likabehandlingsplanen ska vara klar senast 30/9-15.
Dessa mål satsade vi extra på under läsåret 2014/2015
Alla ska känna till vart de ska vända sig om de blir utsatta för
kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
Alla elever/barn utvecklar sin förmåga att klarar samspel och
konflikter på ett bra sätt.
Alla elever/barn känner sig delaktiga och upplever att de har
inflytande i skolans och fritidshemmets likabehandlingsplan.
Alla föräldrar kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Rälla skola kan göra mycket, men det
är nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du
inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och
hem klart tar avstånd från all kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vad kränkande behandling är.
Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med
skolan om ditt barn själv upplever att det är kränkt eller vet om någon som
är det.
8
Barn berättar inte alltid om de vet om någon är utsatt därför att de tror att
det är skvaller eller att de är rädda för hämnd. Det är inte skvaller, det är att
hjälpa någon som har det svårt. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där
alla trivs och mår bra. Ta kontakt med någon av lärarna på skolan om du
vet någon som behöver hjälp.
9
Bilaga 1
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar och/eller diskriminering
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår
Likabehandlingsplan påbörjas ett utredande arbete som leder till
åtgärder, vilket vi enligt lag är skyldiga att göra. Det kan vara utifrån den
sammanställning av händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan även
vara svar utifrån trivselenkäterna eller information som inkommit på
annat sätt. Trygghetsgruppen uppmärksammar kränkningar eller
diskriminering mellan eleverna på skolan. Sker detta mellan personal och
elev utreds detta av rektor direkt.
Om personal uppmärksammar att någon elev uppfattar sig kränkt eller
diskriminerad ska personalen direkt anmäla det till rektor genom
blanketten ”Anmälan till rektor gällande kränkande behandling”. Kopia
av anmälan lämnas till trygghetsgruppen. Om personal ser eller hör att
kränkning eller diskriminering sker på skolan utreds detta av berörd
person direkt vid händelsen. Trygghetsgruppen sammanställer
regelbundet de inkomna anmälningarna, vilket ger gruppen en överblick
av vilka elever som mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende
och vilka elever som utsätts.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte
och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat
kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling eller
diskriminering kan vända sig till trygghetsgruppen direkt eller andra
vuxna på skolan.
Om bedömningen görs att det krävs en utredning om ett flertal
kränkningar eller eventuell mobbning behandlas det och dokumenteras
fortlöpande av trygghetsgruppen och rektor enligt följande:
En representant från trygghetsgruppen tillsammans med rektor
pratar med den utsatte. En person leder samtalet, medan den
andra är med och dokumenterar och följer samtalet som en
10
trygghet för eleven. Under hela arbetsprocessen har gruppen
fortlöpande samtal med denne.
Samma person ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor
hämtar den elev som utövar kränkningarna för samtal där det
klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att
kränkningarna fortsätter.
Vårdnadshavare kontaktas till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker efter första samtalet enligt
överenskommelse, för att kontrollera att beteendet upphört.
Om kränkningarna fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett
möte där rektor sammankallar vårdnadshavare och eleven som
utövar kränkningen. Åtgärdsprogram skall upprättas om
kränkningarna leder till att någon av de inblandade eleverna
uppvisar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av
särskilt stöd, där åtgärderna dokumenteras.
Om mobbningen/kränkningen trots insatta åtgärder inte upphör
följer skolan de bestämmelser som finns i skollagens kapitel 5 om
Trygghet och studiero samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande
behandling.
När kränkning eller diskriminering uppmärksammas påbörjas en
utredning av trygghetsgruppen och vid behov sätts åtgärder in. Vid
uppmärksammad pågående kränkning eller diskriminering åtgärdas det
direkt på plats. Samtalen dokumenteras. Trygghetsgruppen
dokumenterar också datum över när samtalen inleds och när de avslutas.
Övriga ärenden som inte bedöms som ett ärende för trygghetsgruppen
lämnas över till klassläraren. Klassläraren för samtal med berörda elever i
klassen och för dokumentation över detta. All personal i elevernas närhet
hjälps åt att hålla koll så att kränkningarna har upphört.
Elevhälsan informeras om de elever som uppmärksammas i händelser
rörande diskriminering och/eller kränkningar.
När alla är överens om att kränkningarna har slutat avskrivs det och
dokumenteras.
11
Bilaga 2
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Steg 1
Information och eventuell dokumentation överlämnas till rektor. Bedöms
kränkningen som mycket allvarlig, d v s att handlingen är att betrakta som en
brottslig handling anmäls ärendet till polisen och rapporteras till utbildningschefen.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
1. Information och eventuell dokumentation överlämnas till rektor
Steg 2
Rektor kallar genast berörd personal tillsammans med fackliga ombud till ett möte.
Steg 3
Om möjligt har rektor och lärare ett möte med berörd elev. Vårdnadshavare
informeras om samtalet och erbjuds att delta. Eleven kan även ta med sig en för
eleven trygg vuxen från skolan som stöd.
Steg 4
Om kränkning inte upphör omedelbart överlämnas ärendet till utbildningschefen.
Steg 5
Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från skolpsykolog/kurator
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling
på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när
en elev, exempelvis som vittne medverkat i en utredning.
Bifogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen eller för skolan. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens
mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
12
Bilaga 3
Utbildningsförvaltningen
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer Klass
Skola
Anmälan görs av
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
13
Protokoll för dokumentation av ärende
Elevens namn:
Klass:
Datum
händelse/åtgärd/beslut
14
signatur
Bilaga 4
Åtgärder på olika nivåer
Övergripande
nivå
Ökad kunskap
Mål
När
Ansvar
Det finns kännedom
och kunskap om
planen mot
diskriminering och
kränkande
behandling hos all
personal.
Studiedagar
Rektor
Arbetsenhetskonferenser
Etiska diskussioner
förs i arbetslaget.
Enkätundersökningar
och samtal
genomförs varje
termin för att visa hur
situationen är på
skolan.
Alla tar ansvar för
rastvakterna.
Personalen ingriper
bestämt om
kränkningar
förekommer.
Alla föräldrar känner
till vad man ska göra
om någon elev blir
utsatt för
kränkningar.
Hösttermin/vårtermin
Fungerande
grupper
Alla raster. (Information
till vikarie ska finnas i
varje klassrum.)
De som har
vakt
under skoltid
Föräldramöten
Information på
kommunens hemsida
Veckobrev till föräldrar
Vid utvecklingssamtal
Personal i
skolan och
på
fritidshemmet
Kamratstödjare
Arbetslaget på
skolan
Regelbundna möten en
gång i månaden för
kamratstödjare.
Regelbundna möten
veckovis.
Alla som är
med i de
olika
grupperna.
Klassnivå
Mål
När
Ansvar
Ökad kunskap
Skolregler finns.
Dessa diskuteras
regelbundet.
15
På klassråden
Föräldramöten
Klasslärare
Fritidspersonal
Fungerande
rastvakter
Fungerande
kommunikation
och information
till föräldrar
Fungerande
kommunikation
och information
till elever
Arbetet med etiska
diskussioner
förekommer
regelbundet i varje
klass.
Varje vecka
Klasslärare
Fritidspersonal
Samarbete med
Friends, arbete med
Friends material.
Kontinuerligt under tre
år.
Alla elever ska känna
till planen mot
diskriminering och
kränkande
behandling.
På klassråd och andra
lektioner. Informationen
ska ske regelbundet då
nya elever annars
riskerar att inte få
information.
Klasslärare
Fritidspersonal
De vet vart man ska
vända sig om man
blir utsatt för
kränkande
handlingar.
Individnivå
Mål
När
Ansvar
Samtal
Samtal med de
inblandade
personerna och som
följs upp under en
längre tid.
Så fort skolan får
vetskap om att en
misstänkt kränkning har
skett
Lärare i
klassen och i
arbetslaget.
Samtal med föräldrar
till inblandade elever
genomförs alltid vid
en anmälan om
kränkande
behandling.
Om den som utför
kränkande handlingar
inte upphör med sitt
beteende ska elev,
lärare, föräldrar och
rektor träffas för att
upprätta ett
åtgärdsprogram för
eleven.
16
Rektor kallar
till ett möte.
Bilaga 5
Styrdokument
Diskrimineringslagen (2008:567)
Syfte:
Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju grunderna:
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder
Förbud mot diskriminering
Krav på förebyggande arbete
Regler om tillsyn och sanktioner
Förbudet mot ” annan kränkande behandling” flyttat till skollagen
Vilka skyddas av lagen?
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola,
högskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,
komvux, särvux och SFI
samt folkhögskola.
Skollagen (1 kap. 2 §):
Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö.
Särskilt skall den som verkar i skolan bemöda sig om att hindra försök från elever att
utsätta andra för kränkande behandling.
Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem
Alla som verkar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i
sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt
motverka förtryck av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen
och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
Skolutvecklingsplan för Borgholms kommun
I vårt samhälle behövs förståelse och acceptans för människors olikheter. Det
demokratiska samhället förutsätter allas delaktighet. För att skapa detta vill vi ge
våra barn och ungdomar en bred kunskap om de grundläggande värden som vårt
samhälle vilar på.
Skolans arbete ska bedrivas under demokratiska arbetsformer och aktivt ta avstånd
från främlingsfientlighet och utanförskap.
17
18
