sammanfattning kap 5,6 med uppg + svar

NATIONALRÄKENSKAPER och grundläggande begrepp:
Av JOAKIM PERSSON
OSP kap. 5, 6 och Berg s. 205-209 samt handout från Fregert och Jonung.
Föreläsningsmässigt kör BN: OSP, kap 5, Berg s. 205-209, kap. 6.4-6.6 (KPI/Inflation).
Och JP kör OSP, kap. 6.1-6.3 (arbetslöshet).
Distansstudenter skall lämna in svar på 4 frågor under GRUPPEXAMINATION.
Campusstudenter har inga obligatoriska inlämningsuppgifter.
MAKROEKONOMI: KORT INTRODUKTION
Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Nationalekonomi innehåller dels en
grundläggande ekonomisk teori som utgår från enskilda individer, företag och hushåll kallad
mikroteori dels en teori som utgår från nationell eller regional eller lokal nivå, kallad
makroteori.
Makroekonomin kan i sin tur delas in i två delar; kortsiktiga fluktuaktioner kring en trend och
långsiktiga trender. Historien visar att produktionsnedgångar och uppgångar kring en
långsiktig trend, med åtföljande arbetslöshet resp. brist på arbetskraft är återkommande
processer. Förut var sk konjunkturcykler – som innefattar en låg- och en högkonjuktur – ca 5
år. Idag är de mer oregelbundna.
NATIONALRÄKENSKAPER, BEGREPPEN ARBETSLÖSHET OCH INFLATION:
Litt.: OSS kap. 5, 6
De mest grundläggande begreppen och sambanden finner vi i nationalräkenskaperna. Vi
börjar med begreppet BNP (bruttonationalprodukt). På engelska heter det GDP (Gross
Domestic Product). Utgå från kretsloppet för att få en förståelse över vad BNP är. I kapitlet
presenteras tre sätt att mäta BNP:
1. Summan av all produktion, eller det totala förädlingsvärdet. Även kallad value added.
2. Summan av all användning, C+I+G+NX, lär er beteckningarna från början.
3. Summan av alla inkomster
Alla dessa tre går att finna i kretsloppet. Gör klart för dig att det är en och samma sak som
mäts på tre olika sätt.
BNP avser mängden varor och tjänster, inte mängden pengar. Den tredje BNP-beräkningen,
summa inkomster som vi vanligen uttrycker i en penningenhet, avser endast sådana inkomster
som är en ersättning för produktion av varor och tjänster. För den enskilde familjeförsörjaren
är det ingen skillnad på barnbidrag och lön. Men i BNP räknar vi endast in lön eftersom den
är ersättning för någon vara elle tjänst som producerats. Barnbidraget är en penningöverföring
(transferering från stat till hushåll).
När vi använder första beräkningssättet, summa produktion, så kan vi inte addera alla företags
försäljning. Vi måste dra bort värdet av insatsvaror från andra företag (intermediate goods), de
har ju redan räknats som produktion från ett annat företag.
När man väl har lärt sig den tekniska beräkningen är det dags att tolka det man fått fram. BNP
i Sverige var 2 600 mdr. år 2006 ( www.scb.se ). Det är en ökning med ca 4% sedan år 2005.
Ökningen kan delas in i två delar, dels har priserna stigit (har prisökningen varit 4% så
förklarar den hela ökningen) dels har produktionen ökat. Det är det sistnämnda vi är mest
intresserade av. Genom att räkna bort prisökningar får vi fram den sk. reala ökningen, den var
ca 2,5%%. Tekniken för att beräkna detta finner ni i kapitlet.
Den reala ökning vi fått kvar visar på hur mycket mer varor och tjänster vi har till vårt
förfogande. Men dra inte för långt gående slutsatser av ökningen förrän ni läst avsnittet om
BNP som välfärdsmått.
Prisökningar är ett störande moment när vi är intresserade av reala storheter. Prisernas
procentuella ökningstakt kallar vi i dagligt tal för inflation. Kom ihåg att inflation är den
genomsnittliga prisnivåns ökningstakt. Om vi sätter priserna till 100 ett år och de stiger till
110 nästa år så är inflationen 10%. Stiger priserna till 115 året därpå så har inflationen sjunkit
till 4,54%! Priser kan alltså stiga trots att inflationen sjunker. Konsumentprisindex är till hjälp
för att beräkna inflation, men vi kan också beräkna den med hjälp av BNP-deflatorn.
Slutligen har vi begreppet arbetslöshet. Arbetslösheten är en allvarlig komplikation som följer
av en produktionsminskning. Inte nog med att en massa produktion uteblir den kan dessutom
föra med sig sociala problem, om den blir långvarig. I kapitlet struktureras arbetslösheten upp
i olika typer. Det är ingen självklarhet hur vi mäter arbetslöshet, vilket ni väl lagt märke till i
valdebatten. Den metod som presenteras i boken gäller i huvudsak alla västländer inkl
Sverige.
Senaste uppgifterna, både för inflation och arbetslöshet, finner ni på www.scb.se. Där
kommer nya siffror varje månad.
Efter att ha läst kap. 5 skall du kunna följande:
1. Förklara var och ett av de tre sätten för att beräkna BNP
2. Förklara skillnaden mellan real BNP och nominell BNP
3. Förklara vad som ingår i C, privat konsumtion
4. Förklara vad som ingår i I, privat bruttoinvestering.
5. Förklara skillnaden mellan nettoinvestering och bruttoinvestering
6. Förklara vad som ingår i G, offentlig sektors utgifter för köp av varor och tjänster.
7. Förklara begreppet nettoexport
8. Skilja på begreppen GDP och GNP (BNP och BNI på svenska).
9. Beräkna NNP
10. Beräkna inflation med hjälp av GDP-deflatorn
11. Förklara de olika faserna i en konjunkturcykel
12. Kritiskt granska BNP som mått på välstånd.
Efter att ha läst kap. 6 skall du kunna följande:
1. Förklara hur man mäter arbetslöshetsgrad (unemployment rate)
2. Förklara hur man mäter grad av arbetskraftsdeltagande (labour force participation rate)
3.. Särskilja arbetslöshet grundad på säsongs, friktion, struktur och cykliska förändringar
4. Förklara begreppet naturlig arbetslöshet (natural unemployment rate).
5. Precisera vad som menas med full sysselsättning.
6. Förklara begreppet inflation
7. Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex.
8. Förklara begreppet deflation
9. Redogöra för inflationens kostnader.
Begrepp
GDP
GNP
Intermediate goods
Depreciation
Government purchases (G)
Transfer payments
Trade deficit
Trade surplus
Value added
Recession
Expansion phase
Peak
Trough
Labour force
Anticipated inflation
Unanticipated inflation
- BNP
- BNI
- Insatsvaror
- Förslitning (avskrivning)
- Offentlig sektors egna köp av varor och tjänster
- Transferering, penningöverföring, från offentlig
sektor till hushåll.
- handelsunderskott
- Handelsöverskott
- Förädlingsvärde
- Konjunkturnedgång
- Konjunkturuppgång
- Konjunkturtopp
- Konjunkturbotten
- Arbetskraft
- Förväntad inflation
- Oväntad inflation
Start: Föreläsning:
NATIONALRÄKENSKAPER: Mäta produktion och inkomst
Bruttonationalprodukten (BNP) till marknadspris är marknadsvärdet för alla nyproducerade
slutprodukter (varor och tjänster) som produceras i ett land under ett år.
Genom
BNP på engelska är Gross Domestic Product (GDP).
BNP kan mätas på 3 sätt:
Metod 1. från utgiftssidan; dvs. genom att mäta utgifterna för nyproducerade slutprodukter.
Metod 2. från inkomstsidan; dvs. Genom att summera löner och kapitalinkomster.
Metod 3. från produktionssidan. BNP kan beräknas genom att summera förädlingsvärdet I alla
branscher
I
ekonomin.
Förädlingsvärde
=
totalintäkt
–
kostnader
för
inputs/produktionsfaktorer som inte är arbetskraft och kapital. Sådana inputs är t ex
insatsvaror.
Förädlingsvärde på engelska är value added.
I en hypotetisk ekonomi utan offentlig sektor utan internationell handel (Export=impors=0):
Income, Expenditure
And the Circular Flow
There are 2 ways
of viewing GDP
Total income of everyone in the economy
Total expenditure on the economy’s
output of goods and services
Income $
Labor
HOUSEHOLDS
supply the factors of production (capital and labor)
to FIRMS which use
Households
Firms
these factors of production to produce final goods and services that are sold to the
HOUSEHOLDS.
Goods
Expenditure $
For the economy as a whole, income must equal expenditure.
GDP measures the flow of dollars in this economy.
Metod 1 mäter BNP från baserat på utgifterna för nyproducerade varor och tjänster
(slutprodukter). Metod 2 mäter BNP från inkomstsidan.
Hushållen bjuder ut arbetskraft och kapital till företagen. Med andra ord, hushållen äger
företagen. Företagen använder produktionsfaktorerna till att producera varor och tjänster som
säljs till hushållen.
Hushållens utgifter för varor och tjänster är lika med faktorinkomsterna (löner, räntor och
vinster).
Exempel på method 3; som innebär att BNP mäts genom att summera förädlingsvärdena I
ekonomins olika branscher. I detta ex. Antar vi att det finns en slutprodukt, som är bröd:
Bröd:
Totalintäkt=
Kostnader för Förädlings- Kapital- och
P*Q
inputs
som värde
arbetsinkomst
inte är K and
Försäljningsvärde
L:
Kostnad för
insatsvaror
Bonde: Vete
100
0
100
100
Mjölnare: mjöl
150
100
50
50
Bagare: bröd
150
50
50
200
Summa:
200
200
Metod:
1
3
2
Att jämföra BNP över tiden:
BNP till marknadspris i löpande priser (nominell BNP) och i fasta priser (real BNP).
BNP till marknadspris i löpande priser kan förändras pga. priserna förändras och pga. större
kvantiteter av varor och tjänster produceras. Vi beräknar BNP i fasta priser, real BNP, för att
se om kvantiteten av varor och tjänster ökar eller minskar över tiden.
Vi beräknar BNP till marknadspris i löpande priser enligt metod 1.
Antag två varor i ekonomin: Q1 , Q 2
1
1
2
2
Nominell BNP i 2000: GDP2000  P2000
 Q2000
 P2000
 Q2000
Real BNP 2000 (i 2000 års priser) = nominell BNP 2000.
1
1
2
2
Real BNP 2001 (i 2000 års priser) = P2000
 Q2001
 P2000
 Q2001
Om real BNP 2001 > real BNP 2000, då drar vi slutsatsen att ekonomin producerar mer varor
och tjänster 2001.
I media redovisas ofta data på BNP I löpande priser och på ett prisindex. Hur beräknas BNP i
fasta priser? Real BNP 2005 (i 2000 års priser) = Nominell BNP 2005/ prisindex 2005
År
Nominell BNP=
Prisindex =
Real BNP
BNP I löpande
BNP-deflator: P
I 2000 års priser:
priser: P*Q
(P*Q)/P=Q
2000
2500 miljarder kr
1.00
2500
2001
2600 miljarder kr
1.02
2600/1.02=2549
2002
2700 miljarder kr
1.04
2700/1.04=2596
2003
2800
1.07
2800/1.07=2616
2004
2900
1.10
2900/1.10=2636
2005
3000
1.12
3000/1.12=2678
2006
3100
1.14
3100/1.14=2719
Notera att Q kan inte direkt observeras då det finns många varor och tjänster i ekonomin.
Nominell BNP ökar med (3100-2500)/2500=0.24; dvs med 24 procent
Prisnivån ökar med (1.14-1)/1=0.14; dvs. Med 14 procent mellan 2000 och 2006.
Real BNP ökar med (2719-2500)/2500=0.088; dvs. Med 8.8 procent.
Real BNP (Q) = Nominell BNP (P*Q)/Prisnivån (P)
Vi kan beräkna tillväxttakten (=procentuella förändringen) av real BNP genom att använda en
approximativ formel:

realBNP no m BNP BNPdeflator



rea l BNP
nomBNP
BNPdeflator
3100  2500 114  100

 0.24  0.14  0.10
2500
100
Slutsats: det är 1.2 procents skillnad mellan den exakta och den approximativa beräkningen.
Reallön = nominallön / prisnivå
Om nominallönen (=lönen i kronor, I löpande priser) ökar procentuellt mer än prisnivån, så
ökar reallönen, vilket innebär att du kan köpa mer varor och tjänster: din köpkraft ökar alltså.
reallön no m lön BNPdeflator


rea l lön
nomlön
BNPdeflator
Mer om beräkning av BNP:
2) begagnade varor inkluderas inte när BNP beräknas.
3) Om nyproducerade varor läggs I lager, så räknas det som lagerinvestering som är en del av
privata bruttoinvesteringar. När varorna säljs till konsumenten räknas de som begagnade.
4) En del varor säljs inte på en marknad och saknar därför marknadspriser.
T ex, tjänsten: boende i egna hem samt värdet av tjänster från den offentliga sektorn. De
senare beräknas från kostnadssidan.
Prisindexar syftar till att mäta hur den allmänna prisnivån förändras i ekonomin. Vi
måste välja ett basår. KPI = konsumentprisindex. In english: consumer price index (CPI)
Antag KPI (2000) = 100. Antag 2 varor i ekonomin:
1
1
2
2
P2001
 Q2000
 P2001
 Q2000
KPI (2001)  1
1
2
2
P2000  Q2000
 P2000
 Q2000
När vi använder den ursprungliga varukorgen för att beräkna prisindexet så är indexet ett
Laspereys index. Om KPI (2001) > KPI (2000) då har den allmänna prisnivån ökat enligt
prisindexet.
1
1
2
2
P2001
 Q2001
 P2001
 Q2001
Alternativt KPI (2001)  1
1
2
2
P2000  Q2001
 P2000
 Q2001
När vi använder den nuvarande varukorgen som beräkningsgrund, då har vi ett Paasche index.
Konsumentprisindexet (KPI) och (BNP deflatorn)
BNP-deflatorn mäter prisutvecklingen på samtliga varor och tjänster som produceras I
ekonomin, inte bara de varor och tjänster som konsumenten konsumerar. KPI inkluderar inte
bara varor och tjänster som produceras i ekonomin utan KPI inkluderar även importerade
varor och tjänster som konsumenten konsumerar.
BNP-deflator = Nominell BNP (P*Q)/ real BNP (Q)
BNP-deflatorn är ett Paasche index.
I makroekonomiska modeller betecknas real BNP med Y, som då skall betracktas som ett
kvantitetsmåt. I makro används således inte Q för att beteckna kvantitet. Prisnivån betecknas
med P.
Att jämföra den materiella levnadsstandarden mellan länder/regioner
Vem har en högre materiell standard; dvs. vem är rikare I termer av varor och tjänster de kan
konsumera?
1. Växelkursmetoden.
BNP ($) = e ($/kronor)*Nominell BNP (kr) = e ($/kronor)*P(kr)*Y
2. Köpkraftsparitetsmetoden använder samma priser för alla länder för att få fram hur mycket
varor och tjänster länderna producerar. OM vi vill ha en jämförelse vad beträffar kvantiteter
bör vi konstanthålla priserna påverkan på nominell BNP. Till exempel i ett riktigt fattigt land
som Etopien där priserna (omräknade till USD) är lägre än ett världsmarknadsgenomsnitt är
deras BNP (dollar) enligt växelkursmetoden lägre än BNP (i dollar) enligt
köpkraftsparitetsmetoden.
BNP ($) = Genomsnittligt P ($) * Y.
I verkligheten finns fler än en vara I ekonomin. Nedan görs ett exempel med 2 typer av varor:
en vara är en handelsvara. En sådan vara bör ha ungefär samma pris i dollar i alla världens
länder ifall kostnaderna för att transportera varan är låg samtidigt som skillnader i
varubeskattning (t ex moms) är liten mellan länder. För varor och tjänster som är för kostsamt
att transportera mellan länder kan skillnader i prisnivå (uttryckt i samma valuta) mellan länder
vara betydande. T ex priset för ett restaurangbesök och en hårklippning.
Kursiv läsning: I mer detalj::
1. The Exchange Rate Method uses the current exchange rate to convert GDP in domestic
currency to GDP expressed in dollars:
Formula for calculating GDP from spending when assuming 2 goods in the economy:
GDP (kr) = Pnt(kr)*Qnt + Pt(kr)*Qt
Pnt = price of the non-tradable good, e.g. hair-cuts, housing services, etc
Qnt = quantity of the non-tradable good,
Pt= price tradable good, Qt=quantity of the tradable good
GDP in dollars:
GDP ($) = e ($/kronor)*GDP(kr) =
e ($/kronor)*Pnt(kr)*Qnt + e ($/kronor)*Pt(kr)*Qt
e ($/kronor) is the nominal exchange rate: In 2007: e ($/kronor) =1/6.
1. Purchasing Power Parity Method controls for the fact that prices differ across
countries. The method replaces domestic prices with average prices across countries
(in $).
GDP in dollars according to the PPP-method:
GDP ($) = e ($/kronor)*GDP(kr) =
Average Pnt ($)*Qnt + Average Pt ($)*Qt
We want to use the same prices because we want our measure of income to reflect the
quantity of goods that are available in one country during a year. Using different prices for
different countries distorts the picture.
If the law of one price holds for tradable goods, then
average Pt ($) = e ($/kronor)*Pt(kr)
That is, the law of one price says that the price of a tradable good expressed in the same
currency should be the same in all countries. We expect to hold if transportation costs and
differences in VAT are zero across countries.
Assuming zero transportation costs and no country-differences in VAT, arbitrage tends to
equalize prices across countries: It is profitable to buy the good where the price is low, and
ship it to the country where the price is high. Higher demand in the country in which the price
was initially low tends to put an upward pressure on the price in this country, and a higher
supply in the country where the price was initially high tends to put a downward pressure on
the price in this country. Thus, the market mechanism tends to equalize prices across
countries for tradable goods.
The law of one price does not hold for non-tradable goods and services:
In a poor country, the price of a non-tradable good tends to be lower because of lower labor
costs than in a richer country.
Ex: e($/Etiopian currency)* Pnt(Etiopia) < Average Pnt($)
 PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia > Not PPP-adjusted GDP ($) for Etiopia= GDP ($)
according to the exchange rate method.
Thus, the exchange rate method understates GDP ($) in poor countries.
Because domestic prices (in $) are lower in poor countries.
In news reports you hear that in this country they earn 400 per capita and year. I have often
thought: How can they survive? The explanation is that this income figure is not PPPadjusted.
Purchasing Power Parity means that prices expressed in the same currency are the same
across countries and regions. PPP does empirically not hold as prices on non-tradable goods
tend to be lower in poor countries.
Application on Regions within a country: If nominal income per capita in the Stockholm
region is twice as high as the nominal income per capita in the Karlstad region, the purchasing
power of income per capita in the Stockholm region might be less than twice as high due to a
higher price level; e.g. on non-tradable goods and services such as housing.
The BIG MAC INDEX:
The law of one price implies: e($/kronor) P(kronor) = P*(dollars)
If e($/kronor) P(kronor) > P*(dollars)
Then the Swedish currency is too strong; “ overvalued” according to the journal Economist.
Critique: The law of one price should not hold for Big Mac as it is not a tradable good.
Att mäta BNP genom utgiftsmetoden I verkligheten; dvs. Då vi har en offentlig sektor
och internationell handel.
FÖRSÖRJNINGSBALANS
Tillgång på nyproducerade varor och
Tjänsterr
BNP = 3000 miljarder kronor
Import = 1500 miljarder kronor
Summa: 4500 billions kronor
Användning
Privat konsumtion = 1500
Privata investeringar = 400
Offentlig konsumtion = 700
Offentliga investeringar =300
Export = 1600
Summa: 4500
Mao, BNP+imports = privat konsumtion+privata investeringar +
Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + export
Vi skriver om:
BNP = privat konsumtion+privata investeringar +
Offentlig konsumtion och offentliga investeringar + export - import
Vi kan uttrycka denna Nationalinkomstidentitet I reala termer (dvs. i konstanta priser):
Real BNP (Y) = real privat konsumtion (C)+real privata investeringar (I) +
Real offentlig konsumtion (GC) och reala offentliga investeringar (GI) + exports – imports
(NX)
Sålunda:
Real GDP (Y) = C+ I+ G+NX
Där G = GC+ GI. Notera att P*Y= BNP I löpande priser.
C = real privat konsumtion som är hushållens inköp av nyproducerade varor och tjänster.
Dessa varor delas ibland in i varaktiga och icke-varaktiga varor.
I = reala privata investeringar i fysiskt kapital som är företagens utgifter för nya maskiner, nya
byggnader. Här inkluderas även lageruppbyggnad. Om ett företag köper en ny volvo räknas
det som privat investering medan om ett hushåll köper en ny volvo räknas det som privat
konsumtion.
G: real offentlig konsumtion och investeringar.
Exampel på offentlig konsumtion (GC) är utgifter för lärare och doktorer.
Exampel på offentliga investeringar (GI) är nya vägar och offentliga byggnader.
Notera att offentliga transfereringar (bidrag och subventioner) till hushåll och företag inte
räknas in i G (=GC+GI): Sålunda är den offentliga sektorns totala utgifter =
G + offentliga transferingar till hushåll (A-kassa, social-, studie- och barnbidrag) och företag.
NX = real nettoexport = handelsbalansen = värdet av exporten av nyproducerade varor och
tjänster I fasta priser – värdet av importen av nyproducerade varor och tjänster I fasta priser.
Notera: Kapitalstocken (reala värdet av maskiner och byggnader) innevarande år =
kapitalstocken förra året + bruttoinvesteringarna – förslitningen av det fysiska kapitalet (dvs.
minskningen av det reala värdet av det fysiska kapitalet t ex till följd av förslitning).
Privata investeringar, netto = I – deprecieringen/förslitningen.
Ett sätt att tänka på reala variabler. Antag att det endast produceras en vara i ekonomin; majs.
I så fall mäts real BNP, Y, i termer av ton majs. En del av majsprodutionen (Y) äts av
hushållen (privat konsumtion), en del planteras (privata investeringar) så att det kan ge
avkastning nästa år, en del används till offentlig konsumtion och investeringar, en del kanske
exporteras utomlands (export) eller så kanske man importerar majs
Ex.: Y=C+I+G+NX: 100 = 50 + 20 + 20 + 10
Syftet med följande avsnitt är att visa att BNP mer eller mindre är lika med befolkningens
inkomster I en realistisk ekonomi; dvs. I en ekonomi med offentlig sektor och utrikeshandel.
Andra inkomstmått än BNP:
Bruttonationalinkomsten (BNI) = BNP – (löner och kapitalinkomster för svenska arbetare och
företag som är verksamma utomlands – (löner och kapitalinkomster för utländska arbetare och
företag som är verksamma I Sverige).
Dvs.:
Bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukten till marknadspris
(BNP) + faktorinkomster från utlandet, netto (NFI).
BNI mäter värdet av alla slutprodukter som produceras av svenska produktionsfaktorer
(arbetare och kapital/företag) oavsett var de finns I världen.
BNP mäter värdet av alla slutprodukter som produceras I Sverige oavsett vem som producerar
(svenska arbetare och företag eller utländska arbetare och företag).
BNI är ett inkomstmått medan BNP är ett produktionsmått.
I en sluten ekonomi (dvs. i en ekonomi utan utrikeshandel): BNI = BNP
I Stockholms län: BNP > BNI eftersom många arbetare/tjänstemän som bor och är skrivna i
andra län (Uppland och Södermanland) pendlar in till stockholm för att arbeta och därmed
bidrar till produktionen. För uppsala län bör gälla: BNP < BNI eftersom värdet av
produktionen är lägre än inkomsterna pga. utpendling till Stockholm.
BNI (Stockholm) = BNP (Stockholm) – löner för arbetare som arbetar I stockholm men som
är skrivna I Uppsala och Södermanland.
Ett annat inkomstmått är:
Disponibel bruttonationalinkomst (DBNI) = bruttonationalprodukt till marknadspris (BNP) +
faktorinkomster från utlandet, netto (NFI) + transfereringar från utlandet, netto (NFTr).
För Sverige DBNI < BNP eftersom transferingar från utlandet, netto, är negativa eftersom vi
har ett ulandsbistånd samt är nettobidragsgivare till EU.
I fortsättningen antar vi att NFTr=0.
Andra inkomstmått, fortsättning:
Nettonationalinkomst till marknadspris (NNI) =
Bruttonationalinkomst till marknadspris (BNI) – kapitalförslitning
Nettonationalinkomst till faktorpris =
nettonationalinkomst till marknadspris (NNI) – indirekta skatter (t ex moms)
Dvs.:
Nettonationalinkomst till faktorpris = NNP – indirekta skatter (t ex moms) = arbetsinkomster
inklusive direkta skatter på arbete och sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) +
kapitalinkomster före skatt.
Notera: arbetsinkomster inklusive direkta skatter på arbete och arbetsgivaravgifter utgör ca
2/3 av nettonationalinkomten till faktorpris.
Hushållens inkomster = nettonationalinkomst till faktorpris – företagsvinster – sociala avgifter
+ aktieutdelningar + transfereringar från den offentliga sektorn.
Hushållens disponibla inkomst = nettonationalinkomst till faktorpris – direkta skatter på
arbete och kapital – sociala avgifter + transfereringar till hushållen (barnbidrag, studiebidrag,
A-kassa).
Dvs.:
Hushållens disponibla inkomst = hushållens inkomster – direkta skatter.
Sammanfattning:
Bruttonationalinkomst till marknadspris (BNI) = Bruttonationalprodukt (BNP) +
faktorinkomster från utlandet, netto.
Nettonationalinkomst till marknadspris (NNP) = BNI – kapitalförslitning
Nettonationalinkomst till faktorpris = NNP – indirekta skatter (t ex moms) = arbetsinkomster
inklusive direkta skatter på arbete och arbetsgivaravgifter + kapitalinkomster före skatt.
Hushållens disponibla inkomst = nettonationalinkomst till faktorpris – direkta skatter på
arbete och kapital – arbetsgivaravgifter + transfereringar till hushållen (barnbidrag,
studiebidrag, A-kassa).
Vanliga förenklande antagande I den Keynesianska modellen:
NFI=depreciering av det fysiska kapitalet=0
Y =BNP=BNI=NNP= indirekta skatter +arbetsinkomster (inklusive direkta skatter och
sociala avgifter) + kapitalinkomster
Antag: T = skatter, netto = skatter – transfereringar till hushållen
Hushållens disponibla inkomst = Y - T
Dvs.
Y= BNP till marknadspris =BNI till marknadspris = NNI till marknadspris=NNI till faktorpris
+ indirekta skatter = indirekta skatter + Löneinkomster+direkta skatter + sociala avgifter +
kapitalinkomster.
Problem med att använda BNP per capita som ett mått på levnadsstandard eller
välfärd:
* BNP-måttet tar inte hänsyn till produktion som inte prissätts på marknader eller utförs av
den offentliga sektorn.
Det gäller t ex produktion som utförs i hemmet. Tidigare var de flesta kvinnor hemma och
utförde där en rad sysslor som numera utförs av den offentliga sektorn.
T ex dagis. Värdet av den offentliga sektorns produktion räknas in i BNP från inkomstsidan.
Dvs. lönekostnaderna för dagis-personalen räknas in i BNP.
Är det så att för U-länder så sker en större andel av produktionen utanför marknaden och den
offentliga sektorn? Vad innebär detta ifall man använder BNP per capita som ett mått på
levnadsstandard? Över- eller underskattas u-ländernas BNP per capita i relation till iländernas BNP-per capita?
* USA har högre BNP per capita än Europa. Men amerikanen jobbar i genomsnitt fler timmar
än europeen…Ifall vi gillar fritid så är BNP per capita ett dåligt mått på lycka.
* En stor svart sektor räknas inte in i BNP-måttet.
*En högre BNP innebär en högre materiell standard men kan även innebära större
miljöföroreningar. En ekonomi som inte producerar något förorenar inte heller.
ARBETSLÖSHET och något om inflation
Arbetslöshetsmått etc:
I arbetskraften är sysselsatta och arbetslösa.
Arbetslöshetsgraden = antalet arbetslösa/antalet i arbetskraften.
Arbetskraftsdeltagandegraden = arbetskraften/befolkningen 19-65
Sysselsättningsgraden = sysselsatta/befolkningen, 19-65
Detta mått visar hur stor andel av dom som kan jobba som faktiskt gör det.
Valdebatten 2006 var sysselsättningsgraden central i debatten om “utanförskapet”.
Teori: Typer av arbetslöshet
Vid full sysselsättning är arbetslösheten lika med den naturliga arbetslösheten.
Arbetslösheten = den naturliga arbetslösheten + cyklisk arbetslöshet.
Den cykliska arbetslösheten > 0 eller < 0 eller = 0.
I lågkonjunkturer är den cykliska arbetslösheten över 0. I en lågkonjunktur används inte heller
anläggningar och fabriker (det fysiska kapitalet) fullt ut. Dvs. i en lågkonjunkur är även
maskiner och byggnader arbetslösa.
Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet
Friktionsarbetslöshet är arbetslöshet till följd av att det tar tid för arbetare att hitta jobb och för
arbetsgivare att hitta personal. T ex efter examen kanske det tar lite tid innan man hittar jobbet
man utbildat sig till. Man kanske måste flytta. Friktionsarbetslösheten uppstår t ex av
geografiska skäl. Dvs även om det finns lika många vakanser som personer som söker jobb
med rätt kompetens förväntas en viss friktionsarbetslöshet i en markandsekonomin.
Nivån på friktionsarbetslösheten beror delvis på A-kassans storlek i förhållande till tidigare
löneinkomster, visar forskning.
Strukturell arbetslöshet uppstår pga. att nya branscher uppstår och expanderar medan andra
stagnerar. Kompentensen för att jobba i de expanderande branscherna inte är desamma som
kompetenserna för att jobba i de gamla sektorerna. Därför måste folk utbilda sig på nytt vilket
tar tid. Militärer kan inte direkt börja jobba som lektorer på högskolan.
Strukturell arbetslöshet uppstår också när lönerna är för höga.
Ibland kallas arbetslöshet pga. för höga löner klassisk arbetslöset. I så fall:
Den naturliga arbetslösheten = friktionsarbetslöshet + strukturell arbetslöshet + klassisk
arbetslöshet
KLASSISK (eller I vissa läroböcker strukturell arbetslöshet)
Real
wage
Wage rigidity is the failure of
wages to adjust until labor
supply equals labor demand.
S
U
Rigid
real
wage
D
Labor
If the real wage is stuck above the
equilibrium level, then the supply
of labor exceeds the demand.
Result: unemployment U.
The unemployment resulting
from wage rigidity and job
rationing is called structural
unemployment. Workers are
unemployed not because they
can’t find a job that best suits
their skills, but rather, at the
going wage, the supply of labor
exceeds the demand. These
workers are simply waiting for
jobs to become available.
Arbetslöshetens kostnader:
Produktionsbortfall. Vid ofrivillig arbetslöshet ohälsa etc
Inflationens kostnader
Förväntad inflation: Om inflationen är förväntad så att alla individer anpassat sig så består den
samhällsekonomiska kostnaden bland annat av slitage på skorna. Vid hög inflation är den
nominella ränta (bankräntan) hög, vilket innebär att individerna inte vill ha särskild mycket
pengar I plånboken eftersom de då går miste om en hög ränta. Dvs. Köpkraften för pengarna
urholkas. En annan samhällsekonomisk kostnad är att restauranger och kafeer måste trycka
om menuerna ofta.
Oförväntad inflation omfördelar förmögenheter mellan hushåll:
Om den faktiska inflationen är högre än den förväntade och låntagare och långivare bundit sin
ränta, så vinner låntagare och långivare (de som sparar) förlorar.
Realräntan (räntan korrigerad för inflation) = bankräntan (som antas vara fixt) – inflation.
När man bestämmer sig för att sätta in pengar på bank så gör man en bedömning av
inflationen. Dvs. man beräknar den förväntade inflationen.
Den förväntade reala avkastningen (=realräntan) = fix bankränta – förväntad inflation.
Faktisk real avkastning = fix bankränta – faktisk inflation.
Vidare förlorar arbetstagare att de fixerat nominallöneökningen genom kollektivavtal.
Om den faktiska inflationen blir högre än den förväntade så blir reallöneutvecklingen sämre
än den förväntade.
Hyperinflation är inflation som är högre än 50 procent per månad.
Att notera
Övningsfråga 1 är lik uppgift 1 i Räkneövningskompendiet, 2009.
Fråga 1 är lik uppgift 2 i kompendiet. Övning 0 är identisk med uppg 3 i kompendiet.
Även räkneuppgiften 2 från kompendiet är inkluderad i denna PM.
FRÅGA 1
Följande nationalräkenskapsdata gäller:
Privat konsumtion, C
Privat bruttoinvestering, I
Privat Kapitalförslitning
Offentlig konsumtion, GC
Offentlig bruttoinvestering, GI
Skatter, netto (dvs. skatter – transfereringar), T
Export av varor och tjänster, X
Import av varor och tjänster, M
1 600
600
300
750
150
750
1 400
1 200
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
c) Beräkna bytesbalansens saldo
d) Beräkna privat nettoinvestering
FRÅGA 2
Vid beräkning av BNP från produktionssidan summeras förädlingsvärdet från varje
produktionssektor.
Sektor A köper in insatsvaror (intermediate goods) till ett värde av 600. Sektorn producerar
varor för slutlig användning fördelat på konsumtionsvaror till ett värde av 800 och
investeringsvaror till ett värde av 300. Hur stor är sektorns bidrag till BNP?
FRÅGA 3
Det finns några grundläggande principer som vi stöter på i de flesta kapitel i boken, en av
dessa är Real – Nominal –principen.
Antag att vi producerar endast två typer av varor vara A och vara B. produktion och priser
enligt tabellen:
År 1
År 2
A
100 varor á 102 kr
110 varor á 110 kr
B
70 varor á 202 kr
70 varor á 220 kr
a) Beräkna Nominell BNP för de två åren
b) Beräkna real BNP för de två åren
c) Beräkna BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen utifrån BNP-deflatorn med åtminstone en decimal
e) Beräkna inflationen med hjälp av konsumentprisindex med åtminstone en decimal
f) Förklara varför inflation enligt BNP-deflatorn kan avvika från inflationen enligt KPI.
FRÅGA 4.
Svensk ekonomi är i ett läge med sjunkande arbetslöshet. Arbetslösheten uppgår dock till
några hundratusen beroende på hur man räknar. Vi har en del begrepp som skall hjälpa oss att
analysera arbetslöshetens karaktär.
a) Förklara skillnaden mellan strukturell och friktionell arbetslöshet.
b) Vid vilket konjunkturläge är arbetslösheten lägst?
ÖVNINGAR NATIONALRÄKENSKAPER, INFLATION,
ARBETSLÖSHET
0. Kanske ni kan göra denna övning först efter lektion om sparande
Antag att följande nationalräkenskapsdata gäller:
Finansiellt sparande i privat sektor
100
Finansiellt sparande i offentlig sektor
100
Privat bruttoinvestering
100
Offentlig bruttoinvestering
20
Privat konsumtion
500
Offentlig konsumtion
80
Handelsbalansens saldo
300
a)
b)
c)
d)
e)
Beräkna bytesbalansens saldo
Beräkna totalt finansiellt sparande
Beräkna privat sparande
Beräkna BNP
Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
1.
Hur påverkas Sveriges BNP av följande händelser,
a) Du köper den svenska boken Tillämpad makroekonomi i Akademibokhandeln
b) Du köper den svenska boken Tillämpad makroekonomi av en kompis
c) Du köper en post Ericsson A vid Stockholms fondbörs
e) Du minskar din arbetstid en timme om dagen. Timmen används till soldyrkan på altanen
2.
Följande gäller för Sverige 2005, avrundade tal
Privat bruttoinvestering
Offentlig bruttoinvestering
Offentlig konsumtion
Transfereringar från offentlig sektor till hushåll
Privat konsumtion
Inhemska löner
Vinster (driftsöverskott)
Kapitalförslitning (avskrivning)
Skatter
därav indirekta
Import av varor och tjänster
Export av varor och tjänster
Faktorinkomster från utlandet netto
300
100
660
600
1140
1500
530
300
1400
480
870
1000
-50
a) Beräkna BNP (GDP)
b) Beräkna BNI (GNP)
c) Beräkna NNP
d) Beräkna Nationalinkomsten = nettonationalprodukten till faktorpris
e) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
f) Beräkna bytesbalansens saldo
3.
Antag att ekonomin består av följande branscher.
1. Jord och skog
2. Tillverkningsindustrin
3. Handel
Jord och skog säljer sina produkter enligt följande: Värde (kr):
Till tillverkningsindustrin
200
Till handeln
50
Till konsumenterna direkt
50
Tillverkningsindustrin säljer sitt enligt följande:
Till andra företag i tillverkningsindustrin
Till jord och skog
Till handel
Till konsumenterna direkt
500
150
1300
100
Handel säljer enligt följande:
Konsumenterna
2150
a) Beräkna förädlingsvärdet i var och en av sektorerna
b) Beräkna NNP
c) Beräkna slutlig konsumtion
4
Antag följande:
Privat konsumtion
Privat bruttoinvestering
Offentliga köp
Export av varor och tjänster
Import av varor och tjänster
Skatter
Privat Kapitalförslitning
C = 1 000
I = 400
G = 500
X = 900
M = 800
T = 600
= 90
a) Beräkna BNP
b) Beräkna NNP
c) Beräkna bytesbalansen
d) Beräkna privat nettoinvestering
5.
I en sluten studentekonomi finns två typer av produkter. Nedanstående data gäller:
År
2005
2006
2007
Öl
50
60
62
Kvantiteter
Litteratur
10
5
6
Priser
Öl
100
110
110
Litteratur
300
310
320
a) Beräkna nominell BNP för vart och ett av åren
b) Beräkna real BNP med 2005 års priser för vart och ett av åren
c) Beräkna real tillväxt för åren 2005 och 2006
d) Beräkna BNP-deflatorn
e) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
6.
Tag fram senaste uppgifter på följande:
Sysselsatta
Arbetslösa
Arbetskraften
Utanför arbetskraften
Undersysselsatta
Ej sysselsatta som kan och vill arbeta men ej söker arbete
a) Beräkna relativ arbetslöshet (unemployment rate)
b) Beräkna arbetskraftsdeltagande (participation rate)
c) Tag fram arbetslöshetsuppgifter för de senaste åren och ta ett genomsnitt som mått på
naturlig arbetslöshet. Jämför med USA utifrån uppgifter i läroboken.
7. Använd siffermaterialet i uppgift 5 och beräkna inflationen med hjälp av
konsumentprisindex. Använd år 2005 som basår.
Varför blir inflationen inte densamma när vi använder CPI istället för BNP-deflatorn?
UPPGIFT 3
I studentland finns följande utgifter i ekonomin:
År 1
1000 pkt. Nudlar
5 kr paketet
1 hyrd lägenhet
1850 kr
15 CD-skivor
150 kr per skiva
100 l öl
70 kr litern
År 2
1200 pkt. Nudlar
1 hyrd lägenhet
16 CD-skivor
90 l öl
5,50 kr paketet
2000 kr
180 kr per skiva
60 kr litern
a) Beräkna nominell BNP för båda åren
b) Beräkna real BNP med år 1 som basår
c) Beräkna inflationen med hjälp av BNP-deflatorn
d) Beräkna inflationen med hjälp av CPI
e) Förklara varför inflationen blir olika i de två sista deluppgifterna.
UPPGIFT 4
Jag går igenom definitioner på finansiellt sparande innan avsnitt om ekonomisk tillväxt.
Antag att följande nationalräkenskapsdata gäller:
Finansiellt sparande i privat sektor
100
Finansiellt sparande i offentlig sektor
100
Privat bruttoinvestering
100
Offentlig bruttoinvestering
20
Privat konsumtion
500
Offentlig konsumtion
80
Handelsbalansens saldo
300
f) Beräkna bytesbalansens saldo
g) Beräkna BNP
h) Beräkna offentlig sektors budgetsaldo
Räkneövning 2 – Arbetsmarknad
Litteratur: OSP kap.6, Berg kap. 5
AKU-data dec. 2008, 20-64 år.
Sysselsatta
Arbetslösa
Utanför arbetskraften
4 282 000
267 000
875 000
Beräkna:
a) Arbetskraften
b) Befolkningens storlek 20-64 år
c) Relativ arbetslöshet
Ytterligare övningar från annan grundläggande lärobok:
Nationalräkenskaper
Fill I siffror I tabellen där det nu finns ett frågetecken (?).
Privat konsumtion (C)
?
Offentlig konsumtion och offentliga
300
investeringar (G)
Privata investeringar,
150
Inklusive lagerinvesteringar (I)
Handelsbalansen (NX)
400
Arbetskraftskostnader inklusive sociala
900
avgifter
Kapitalinkomster
400
Kapitalförslitning
100
Indirekta skatter, t ex moms
200
Faktorinkomster från utlandet, netto
50
(NFI)
Transfereringar från utlandet, netto (NFTr)
0
Skatter, inklusive moms
350
Bytesbalansen
?
Bruttonationalprodukten till
?
Marknadspris (BNP)
Bruttonationalinkomst till
?
Marknadspris (BNI)
Nationellt finansiellt sparande
?
Offentligt finansiellt sparande
?
Privat finansiellt sparande
?
NOTE: For a country and for the private and public sector: SAVING equals income minus
consumption.
Problem 2.2: A farmer grows a bushel of wheat and sells it to a miller for 1 dollar. The miller
turns the wheat into flour and then sells the flour to a baker for 3 dollars. The baker uses the
flour to make bread and sells the bread to an engineer for 6 dollars. The engineer eats the
bread. What is the value added by each person?
Problem 2.3: Suppose a woman marries her butler. After they are married, her husband
continues to wait on her as before, and she continues to support him as before (but as a
husband rather than as an employee): How does marriage affect GDP? How should it affect
GDP?
Problem 2.4: Place each of the following transactions in one of the four components of
expenditures: consumption, investment, government purchases, and net exports.
4a. Boeing sells an airplane to the Air Force.
4b. Boeing sells an airplane to American Airlines.
4c. Boeing sells an airplane to Air France.
4d. Boeing sells an airline to a private person.
4e. Boeing builds an airplane to be sold next year.
Problem 2.6: Consider an economy that produces and consumes bread and automobiles. In the
following table are data for two different years:
Year
2000
2010
Price of an automobile
USD 50,000
USD 60,000
Price of a loaf of bread
USD 10
USD 20
Number of automobiles produced
100
120
Number of loaves of bread produced
500,000 loaves
400,000 loaves
Problem 2.7: Abby consumes only apples. In year 1, red apples cost one dollar each, green
apples cost two dollars each, and Abby buys 10 red apples. In year 2, red apples cost two
dollars, green apples cost one dollar, and Abby buys 10 green apples.
2.7a. Compute a consumer price index for apples for each year. Assume that year 1 is the base
year in which the consumer basket is fixed. How does your index change from year 1 to year
2?
2.7b. Compute Abby’s nominal spending on apples in each year. How does it change from
year 1 to year 2?
2.7c. Using year 1 as the base year, compute Abby’s real spending on apples in each year.
How does it change from year 1 to year 2?
2.7d. Defining the implicit price deflator as nominal spending divided by real spending,
compute the deflator for each year. How does the deflator change from year 1 to year 2?
2.7e. Suppose that Abby is equally happy eating red or green apples. How much has the true
cost of living increased for Abby? Compare this answer to your answers to parts (a) and (d).
What does this example tell you about Laspeyres and Paasche price indices?
Problem 2.8: Consider how each of the following events is likely to affect real GDP. Do you
think the change in real GDP reflects a similar change in economic well-being?
2.8a. A hurricane in Florida forces Disney World to shut down for a month.
2.8b. The discovery of a new, easy-to-grow strain of wheat increases farm harvests..
2.8c. Increased hostility between unions and management sparks a rash of strikes.
2.8d. Firms throughout the economy experience falling demand, causing them to lay off
workers.
2.8e. Congress passes new environmental laws that prohibit firms from using production
methods that emit large quantities of pollution.
2.8f. More high-school students drop out of school to take jobs mowing lawns.
2.8g. Fathers around the country reduce their work-weeks to spend more time with their
children.
Svar till moment 1
FRÅGA 1
a) BNP = 3300
b) T - G = -150
c) X – M = 200
d) Inet = 300
FRÅGA 2
Produktionsvärde 1100
Insatsvaror 600
Förädlingsvärde, dvs. bidrag till BNP 1100 – 600 = 500
FRÅGA 3
a) År 1
År 2
100*102 + 70*202 = 24 340
110*110 + 70*220 = 27500
b)Utse ett år som basår. Det vanliga är att vi utser år 1 som basår (SCB använder nu år 2000
som basår).
År 1 är real BNP 24 340.
År 2
110*102 + 70*202 = 25 360
c) 27 500/25 360 = 1,084
d) Priserna har stigit från 1 till 1,084. Ökningen är 8,4%. Inflation 8,4%.
e) Konsumentprisindex. Här köper vi den ursprungliga varukorgen varje år. Prisökning på
korgen är inflation. År 1 kostar korgen 24 340.
År 2 kostar samma korg 100*110 + 70*220 = 26400.
Prisökning: (26400)/24 340 = 1,085, dvs 8,5%
f) Bnp-deflatorn är ett Paasche index (vilket använder slutårets kvantiteter som vikter) medan
KPI är ett Laspeyres index, vilket använder den ursprungliga varukorgen som vikter.
FRÅGA 4
a)Vid strukturell arbetslöshet finns det jobb men inte på hemorten eller i den arbetslöses yrke.
Det krävs en strukturell förändring
Vid friktionell arbetslöshet finns det också jobb men nu på hemorten och i rätt yrke. Men det
tar en tid innan den arbetslöse och företaget har funnit varandra.
b)Vid nuvarande läge, dvs i en högkonjunktur är arbetslösheten lägst
SVAR-OCH KORTA SKOMMENTARER TILL ÖVNINGAR I
NATIONALRÄKENSKAPER
Övning 0
a) 100+100 - 120 =80
b) 200
c) 100
d) 500+100+(80+20)+(300)=1000
e) 100
UPPGIFT 1
a) ökar
b) oförändrad
c) oförändrad
d) minskar
UPPGIFT 2
a) BNP = 1140 + 300 +760 + 1000 – 870 = 2330
b) BNI = 2330 – 50 = 2280
c) NNP = 2280 – 300 = 1980
d) NI = 1980 – 480 = 1500
e) T – G = 1400 – 600 – 660 – 100 = 40
f) X – M = NX = 1000 – 870 – 50 = 80
UPPGIFT 3
Sektor
1. Jord o skog
2 Tillverkning
3. Handel
Prod - insatsvaror = förädlingsvärde
300 - 150
=
150
2050 – 700
=
1350
2150 - 1350 =
800
SUMMA
2300
Förädlingsvärdet, 2300 går endast till konsumtion
a) Se tabell
b) 2300
c) 2300
b) och c) får samma svar eftersom all produktion går till konsumtion
UPPGIFT 4
a) BNP = 2000
b) NNP = 1910
c) X-M = 100
d) In = 310
UPPGIFT 5
a)
2005
8 000
2006
8 150
2007
8 740
b)
2005
2006
2007
8 000
7 500
8 000
c)
2006
2007
- 6,25%
6,6% från året före
0% från 2001
d)
Deflatorn är 109 både 2006 och 2007
e) Inflationen är således 9%
UPPGIFT 6
Enligt AKU från juli 2007
Sysselsatta
Arbetslösa
Arbetskraften
Utanför AK
Undersysselsatta
Latent arbetslösa
4 660
243
4 904
973
248
128
a) 5,0%
b) 83%
c) För USA varierar arbetslösheten från 4% till 6,5% (beroende av upplaga på boken)
Europa hävdar man har ett snitt på 7% – 10 %.
Sverige ligger på ungefär samma nivå som USA beroende av vilka år man tar med i
beräkningen
Det finns några varianter på arbetslöshetsmåttet, den senaste tiden har det vait en
diskussion om hur arbetssökande studenter skall behandlas.
UPPGIFT 7
Vid beräkning av CPI är kvantiteterna oförändrade medan priserna ändras. BNP och inflation
beräknad på det sättet blir:
BNP
Inflation
2005
8 000
2006
8600
7,5%
2007
8700
1,2%
Vid beräkning med BNP-deflatorn slår förändringar i konsumtionen igenom. Vid beräkning
med CPI har dessa ingen betydelse. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index medan
BNP-deflatorn är Paasche index.
RÄKNEÖVNING
UPPGIFT 3
a) Nominell BNP år 1: 5*1000 + 1850*1 + 150*15 + 70*100
år 2: 5,5*1200 + 2000*1 + 180*16 + 60*90
= 16100
= 16880
b) Real BNP år 1
år 2: 5*1200 + 1850*1 + 16*150 + 70*90
= 16100
= 16550
c) Nom. BNP år 2/Real BNP år 2: 16880/16550
= 1,0199 (1,99%)
d) Nom BNP år 1
5,5*1000 + 1*2000 + 15*180 + 100*60
(16200-16100)/16100
= 16100
= 16200
= 0,006 (0,6%)
e) Ett väsentligt skäl hittar vi i ölen som har sjunkit i pris. I KPI antar vi dock att konsumtionen
ligger kvar på den höga nivån. KPI eller CPI på engelska är ett Laspeyres index medan BNPdeflatorn är Paasche index.
UPPGIFT 4
f) 100+100=200
g) 500+100+(80+20)+(300)=1000
h) 100
RÄKNEÖVNING 2
a) 4549
b) 5424
c) 5,87%
Ytterligare övningar från annan grundläggande lärobok:
Answer: Problem 2.1:
a. Current account balance = NX + NFI + net transfers from abroad = 400 + 50 + 0.
b. GNP = labor income + capital income + depreciation of capital + indirect taxes =
900+400+100+200=1600.
c. GDP = GNP – NFI = 1600 – 50 = 1550.
d. GDP = C + G+I+NX: 1550 = C + 300 +150+400. C = 1550 – 850=700
e. National saving = Income – consumption = GNP + net transfers from abroad – (C+G)
= 1600 +0 – (700+300)=600.
We can calculate this in a different way:
GDP = C + G+I+NX GDP + NFI + net transfers from abroad = C + G+I+NX+ NFI + net
transfers from abroad.
GNP + (NFTr) – (C+G)=I + current account balance =150+450=600
f. National saving = private saving + public saving
Private saving = GNP + (NFTr)– taxes – C = 1600 – 350 – 700 = 550.
Public saving = taxes – G = 350 – 300=50.
Answer: problem 2.2: The value added by the farmer, the miller, and the baker is 1, 2, and 3.
GDP is total value added, or 1 + 2+ 3 = 6, which equals the value of the final good.
Answer: problem 2.3: GDP falls by the amount of the butler’s salary.
Answer: problem 2.4: a. G. b. I. c. NX. d. C. e. I, inventory investment.
Answer: Problem 2.6:
a. Nominal GDP in 2000 = 10 000 000 dollars
Nominal GDP in 2010 = 15 200 000 dollars
Real GDP in 2010 in 2000 year prices = 10 000 000 dollars
Implicit price deflator = 1.52. CPI = 1.6 in 2010.
b. By 52 percent according to the implicit price deflator and by 60 percent by CPI.
CPI is a Laspeyres index and the implicit price deflator is a Paasche index.
Answer: Problem 2.7: A. CPI = 2 in year 2. B.Nominal spending remains constant at 10
dollars. C. Real spending in year 2 in year 1 prices is 20 dollars. D. Implicit price deflator =
0.5 in year 2. E. If Abby thinks that red and green apples are perfect substitutes, the true cost
of living is the same in year 1 and in year 2.
Answer: Problem 2.8: A.Real GDP falls. B. Real GDP increases. C. Real GDP falls. D. Real
GDP falls. E. Real GDP is likely to fall. F. Real GDP rises but future real GDP may fall. G.
Real GDP falls.