1 Trygghetsplan Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Grundsärskolan Nyckelbergsskolan, Grundsärskolan Scheeleskolan, Scheeleskolans yttre annex (SYA), Nygårdsskolan, Gymnasiesärskolan, Ullvigymnasiet, Fritidsklubben Nygård, Fritidsklubben Scheele samt Fritidshemmet Ugglebacken Läsåret 2015/2016 Reviderad ht 2015 2 SÄRSKOLAN Trygghetsplan: Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling Vision …. att hos eleverna förankra vårt samhälles grundläggande värden tolerans solidaritet ansvarstagande rättskänsla Mål Särskolan har nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I samarbete med hem och skola är målet att uppnå en trygg skolmiljö med respekt för alla människors lika värde och rättigheter. All personal har ett gemensamt ansvar för att aktivt motverka fysiska och verbala trakasserier i skolans inom – och utomhusmiljö. Bakgrund till arbetet med trygghetsplanen Från och med den 1 januari 2009 regleras trygghetsplanen i två regelverk som innefattar Diskrimineringslagen (2008:567) samt 6 kap. i Skollagen (2010:800). Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet: en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Denna plan inkluderar bägge ovanstående och går under namnet trygghetsplan. Kommunen har också en gemensam Likabehandlingsplan (bilaga 1) samt Handlings- och åtgärdsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling (se under fliken Arbetsmiljö i denna pärm). Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har som mål att främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. När man talar om diskriminering i skolan syftar man i huvudsak på när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man brukar skilja mellan två typer av diskriminering. Reviderad ht 2015 3 Direkt diskriminering Innebär att en person eller grupp missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, funktionsskillnad med mera. Indirekt diskriminering Kan förklaras av att skolan kan använda en regel eller ett förhållningssätt som verkar neutral, fast i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering. Att kunna delta på lika villkor för människor med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet. Skollagen (2010:800) I skollagen (6 kap.) framgår de åtgärder skolan är skyldig att vidta vid kränkande behandling. I lagen tydliggörs skolans handlingsplikt som innebär att skolan är skyldig att utreda och åtgärda kränkande behandling (6 kap. 11§) FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Barnkonventionen Likabehandlingsplanen utgår ifrån att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Den handlar om hur skolan ska hantera och därmed förverkliga sitt värdegrundsarbete. Barnkonventionen omfattas av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på särskolan influeras av nedanstående artikel. Artikel 2 Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsskillnad eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Reviderad ht 2015 4 Definitioner Kränkande behandling Med kränkande behandling avser man ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan bland annat yttra sig som: Fysiska (t.ex. slag och knuffar) Verbala (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala medier.) När man talar om kränkningar kan det till exempel handla om att reta eller mobba någon för att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg. Det behöver dock inte ha koppling till en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning och knuffar eller att till exempel rycka någon i håret räknas också som kränkande behandling. Mobbning Definition enligt Skolverket: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Att förebygga kränkande behandling Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar. Särskolan har som mål att: skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal barn/elever ska i så stor utsträckning som möjligt ges ett verkligt inflytande på sitt lärande och sin utveckling. regelbundet fortbilda ledning, barn och personal i förebyggande arbete. förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar barns/elevers empati och sociala kompetens. alla ska känna sig trygga Reviderad ht 2015 5 Metoder: Personal arbetar förebyggande genom att: regelbundet kartlägga elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande behandling ha få, men tydliga trivselregler i positiv anda vid utevistelse, alltid ha närvarande vuxna bland eleverna kamratstödjare från åk 1-5 finns på grundskolan där våra särskoleelever är integrerade, i åk 6-9 finns även grundsärskoleelever som kamratstödjare trivsel ska vara en stående punkt vid utvecklingssamtalen ha övningar i empatisk förmåga, t ex Komet, drama ha återkommande samtal med elever enskilt eller i grupp det finns ett elevhälsoteam som diskuterar ämnet kontinuerligt vi använder seriesamtal och sociala berättelser i förebyggande syfte för att stärka elevernas självkänsla och samspel med andra och involveringssamtal för att förtydliga orsak/verkan, olika upplevelser och eget ansvar vid konflikter Detta vill vi också värna om: Möjliggöra och tillhandahålla uteaktiviteter/material. Stanna upp när elever tjatar, bråkar, skojknuffas; VI SKA LÄGGA OSS I! Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Alla har rätt att bli sedda och bekräftade. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkningar. Observera tysta och tillbakadragna elever. Alltid reagera på ”fula ord”. Att personalen arbetar för att stärka enskilda elever i gruppen och aldrig prata om elever i andras närvaro. Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder, men det viktigaste av allt är det positiva dagliga arbetsklimatet som skapar goda lärmiljöer för elever och vuxna. Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling Skolor som når långt i sin ”nolltolerans”, fördelar ansvaret till alla, såväl barn/elever som ledning och personal. På Särskolan ska all personal aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda ”nolltolerans”! Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive förskoleklasspersonal/fritidspersonal/klasslärare/mentor. När det är en vuxen person inblandad kontaktas rektor. Reviderad ht 2015 6 UPPTÄCKA Kartläggning via trivselenkät. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar. Kamratstödjare från skolår 3-5, 6-9 grundsär. (Se ovan under ”Metoder”) Stående punkt på klassråd, elevråd, fritidssamlingar, arbetslagsträffar och utvecklingssamtal: Hur har Du det i gruppen/klassen? Återkommande fortbildning för all personal. Kontinuerlig föräldrainformation. Uppmana vårdnadshavare att prata med sina barn om trivsel i gruppen/klassen. UTREDA Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas igång. Kränkning mellan elever 1. Klassläraren/mentorn genomför enskilda samtal med berörda elever för att reda ut vad som hänt. Vi använder bland annat involveringssamtal utan dömande. Fyller i blanketten ”anmälningsblankett, diskriminering och/eller kränkande behandling” (se Anmälan om kränkande behandling, samt Anmälningsblankett, Bilaga 2 och3) http://intranet.vmkfb.se/koping/service-och-stod-i arbetet/Blanketter/Sidor/Gemensamma-blanketter-BoU.aspx 2. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda samt vårdnadshavarna informeras. 3. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka och följs sedan upp regelbundet under en längre tid. 4. Vid återkommande kränkning meddelas rektor. Den ifyllda blanketten ” Anmälningsblankett, diskriminering och/eller kränkande behandling” (Bilaga 3) lämnas in. Rektorn tar sedan upp ärendet på Elevhälsan som utreder för att se om man ska öppna ett ärende om kränkande behandling. Blanketten ”utredningsblankett, diskriminering och/eller kränkande behandling”(bilaga 4) ska användas. 5. http://intranet.vmkfb.se/koping/service-och-stod-i arbetet/Blanketter/Sidor/Gemensamma-blanketter-BoU.aspx 6. Rektor informerar BUN, Barn och utbildningsnämnden. 7. Rektor informera BUN, Barnpersonal och utbildningsnämnden. Det är viktigt att allaska stegäven dokumenteras av berörd för framtida behov av uppföljning. 8. Om ingen ändring sker, elevkonferens med rektor, berörd personal, Den skriftliga dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevmappen. förälder och elev. Socialtjänstanmälan/polisanmälan kan aktualiseras. Reviderad ht 2015 7 Huvudmannens ansvar Köpings kommun är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter i enlighet med rådande lagstiftning gällande diskrimineringslagen (2008:567) samt 6 kap. i Skollagen (2010:800). Rektors ansvar Särskolans rektor har det yttersta ansvaret för att säkerställa att skolans verksamhet främjar barns och elevers lika rättigheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (Se bilaga 1) Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Vuxnas kränkning av elev 1. Rektor samlar information om händelsen 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Uppföljning inom en vecka. Rektor dokumenterar steg 1-4. Elevers kränkningar av vuxna – rektors ansvar Kränkning mellan vuxna – rektors ansvar, agerar utifrån arbetsmiljölagen www.arbetsmiljoverket.se Reviderad ht 2015 8 ÅTGÄRDA Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett. De riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen där det i akuta lägen kan bli nödvändigt att sära på vissa elever genom placering i olika grupper. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning – kurator. Formulera långsiktiga lösningar. Klassläraren upprättar ev. ett åtgärdsprogram. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Dokumentera och följa upp åtgärderna. Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. Tel: 090-17 07 00 Att hålla handlingsplanen levande Aktivitet Ansvarig Följa upp och utvärdera årligen. Rektor Trivselenkät bland elever varje termin. Rektor Återkoppling av trivselenkäten till personalen. Rektor Personal, elever och föräldrar ska känna till vad som står i likabehandlingsplanen. Rektor till personal vid höstterminens start. Personal till eleverna vid höstterminens start. Personal till föräldrar vid höstens första föräldramöte. Plan för kompetensutveckling i förebyggande och åtgärdande arbete. Reviderad ht 2015 Rektor 9 Information till föräldrar Att stoppa mobbning är en fråga om civilkurage Prata med ditt barn om mobbning Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Vad kan ditt barn göra för att hjälpa sina kamrater? Om skola och hem tar avstånd från mobbning får det en positiv inverkan på alla barn i skolan och i förlängningen även i samhället. Vi kan få en trygg och livsbejakande arbetsmiljö för våra barn samt ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras. Det är inte skvaller att berätta om mobbning utan ett tecken på mod och civilkurage Det är fegt att inte berätta – då tycker man likadant som den som mobbar, plågar och kränker Skolans personal berättar inte varifrån de får sin information – barn som vill berätta om mobbning är ofta rädda för hämnd från dem som mobbar Samarbete hem - skola Om mobbning förekommer måste vi kraftfullt åtgärda det, eftersom det inte går över av sig själv. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt, både för det mobbade barnet och förövaren. Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken vill vi på särskolan samarbeta med er. Om ditt barn mobbar andra ska du: Göra klart för ditt barn att varken du eller samhället accepterar mobbning – det är helt enkelt fel – och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolan så att vi tillsammans kan komma tillrätta med problemet. Reviderad ht 2015 10 Förslag på litteratur i ämnet Olikas lika värde; Myndigheten för skolutveckling Mobbning bland barn och ungdomar; Rädda barnen Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken; Björn Lindell Se även i Värdegrundsakten i denna pärm för Planer och rutiner Läs mera på… www.skolverket.se www.riksdagen.se www.rb.se Reviderad ht 2015