Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande

1
Trygghetsplan
Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Grundsärskolan Nyckelbergsskolan,
Grundsärskolan Scheeleskolan, Scheeleskolans yttre
annex (SYA), Nygårdsskolan, Gymnasiesärskolan,
Ullvigymnasiet, Fritidsklubben Nygård,
Fritidsklubben Scheele samt Fritidshemmet
Ugglebacken
Läsåret 2015/2016
Reviderad ht 2015
2
SÄRSKOLAN
Trygghetsplan: Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling
Vision
…. att hos eleverna förankra vårt
samhälles grundläggande värden




tolerans
solidaritet
ansvarstagande
rättskänsla
Mål
Särskolan har nolltolerans mot all form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. I samarbete med hem och skola är målet att uppnå en trygg skolmiljö med respekt
för alla människors lika värde och rättigheter. All personal har ett gemensamt ansvar för att
aktivt motverka fysiska och verbala trakasserier i skolans inom – och utomhusmiljö.
Bakgrund till arbetet med trygghetsplanen
Från och med den 1 januari 2009 regleras trygghetsplanen i två regelverk som innefattar
Diskrimineringslagen (2008:567) samt 6 kap. i Skollagen (2010:800). Skolan ska varje år
upprätta två planer för likabehandlingsarbetet: en likabehandlingsplan och en plan mot
kränkande behandling. Denna plan inkluderar bägge ovanstående och går under namnet
trygghetsplan. Kommunen har också en gemensam Likabehandlingsplan (bilaga 1) samt
Handlings- och åtgärdsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling (se under fliken
Arbetsmiljö i denna pärm).
Diskrimineringslagen (2008:567)
Diskrimineringslagen syftar till att främja barns och elevers lika rättigheter och motverka
diskriminering och annan kränkande behandling av elever. Lagen har som mål att främja
barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsskillnad, sexuell läggning samt
könsöverskridande identitet eller uttryck.
När man talar om diskriminering i skolan syftar man i huvudsak på när skolan på osakliga
grunder behandlar en elev sämre än andra elever och det har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Man brukar skilja mellan två typer av diskriminering.
Reviderad ht 2015
3

Direkt diskriminering
Innebär att en person eller grupp missgynnas och det har en direkt koppling till
exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, funktionsskillnad med mera.

Indirekt diskriminering
Kan förklaras av att skolan kan använda en regel eller ett förhållningssätt som verkar
neutral, fast i praktiken missgynnar en elev utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna.

Från 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en form av diskriminering. Att kunna
delta på lika villkor för människor med funktionsnedsättning är en grundläggande
mänsklig rättighet.
Skollagen (2010:800)
I skollagen (6 kap.) framgår de åtgärder skolan är skyldig att vidta vid kränkande behandling.
I lagen tydliggörs skolans handlingsplikt som innebär att skolan är skyldig att utreda och
åtgärda kränkande behandling (6 kap. 11§)
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Barnkonventionen
Likabehandlingsplanen utgår ifrån att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Den handlar
om hur skolan ska hantera och därmed förverkliga sitt värdegrundsarbete. Barnkonventionen
omfattas av 54 artiklar som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på särskolan influeras av nedanstående
artikel.

Artikel 2
Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland
annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsskillnad eller
religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.
Reviderad ht 2015
4
Definitioner
Kränkande behandling
Med kränkande behandling avser man ett uppträdande som kränker en elevs värdighet men
saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan bland annat yttra
sig som:
 Fysiska (t.ex. slag och knuffar)

Verbala (t.ex. bli hotad, kallad hora, bög)

Psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)

Text- och bildburna (t.ex. klotter, e-post, sms, mms, facebook och andra sociala
medier.)
När man talar om kränkningar kan det till exempel handla om att reta eller mobba någon för
att han eller hon är överviktig eller har en viss hårfärg. Det behöver dock inte ha koppling till
en egenskap hos det utsatta barnet. Utfrysning och knuffar eller att till exempel rycka någon i
håret räknas också som kränkande behandling.
Mobbning
Definition enligt Skolverket:
En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
Att förebygga kränkande behandling
Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och
skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska
relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar.
Särskolan har som mål att:





skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och personal
barn/elever ska i så stor utsträckning som möjligt ges ett verkligt inflytande på sitt
lärande och sin utveckling.
regelbundet fortbilda ledning, barn och personal i förebyggande arbete.
förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar barns/elevers empati och sociala
kompetens.
alla ska känna sig trygga
Reviderad ht 2015
5
Metoder:
Personal arbetar förebyggande genom att:









regelbundet kartlägga elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande
behandling
ha få, men tydliga trivselregler i positiv anda
vid utevistelse, alltid ha närvarande vuxna bland eleverna
kamratstödjare från åk 1-5 finns på grundskolan där våra särskoleelever är integrerade,
i åk 6-9 finns även grundsärskoleelever som kamratstödjare
trivsel ska vara en stående punkt vid utvecklingssamtalen
ha övningar i empatisk förmåga, t ex Komet, drama
ha återkommande samtal med elever enskilt eller i grupp
det finns ett elevhälsoteam som diskuterar ämnet kontinuerligt
vi använder seriesamtal och sociala berättelser i förebyggande syfte för att stärka
elevernas självkänsla och samspel med andra och involveringssamtal för att förtydliga
orsak/verkan, olika upplevelser och eget ansvar vid konflikter
Detta vill vi också värna om:







Möjliggöra och tillhandahålla uteaktiviteter/material.
Stanna upp när elever tjatar, bråkar, skojknuffas; VI SKA LÄGGA OSS I!
Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Alla har rätt att
bli sedda och bekräftade.
Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkningar.
Observera tysta och tillbakadragna elever.
Alltid reagera på ”fula ord”.
Att personalen arbetar för att stärka enskilda elever i gruppen och aldrig prata om
elever i andras närvaro.
Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder, men det viktigaste av allt är det
positiva dagliga arbetsklimatet som skapar goda lärmiljöer för elever och vuxna.
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling
Skolor som når långt i sin ”nolltolerans”, fördelar ansvaret till alla, såväl barn/elever som
ledning och personal. På Särskolan ska all personal aktivt arbeta för att motverka alla former
av kränkande behandling. Det ska råda ”nolltolerans”! Den som uppmärksammar en
kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive
förskoleklasspersonal/fritidspersonal/klasslärare/mentor. När det är en vuxen person
inblandad kontaktas rektor.
Reviderad ht 2015
6
UPPTÄCKA







Kartläggning via trivselenkät.
Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet.
Misstanke om kränkning tas alltid på allvar.
Kamratstödjare från skolår 3-5, 6-9 grundsär. (Se ovan under ”Metoder”)
Stående punkt på klassråd, elevråd, fritidssamlingar, arbetslagsträffar och
utvecklingssamtal: Hur har Du det i gruppen/klassen?
Återkommande fortbildning för all personal.
Kontinuerlig föräldrainformation. Uppmana vårdnadshavare att prata med sina barn
om trivsel i gruppen/klassen.
UTREDA
Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan inträffa skall utredning sättas
igång.
Kränkning mellan elever
1. Klassläraren/mentorn genomför enskilda samtal med berörda elever för
att reda ut vad som hänt. Vi använder bland annat involveringssamtal
utan dömande. Fyller i blanketten ”anmälningsblankett, diskriminering
och/eller kränkande behandling” (se Anmälan om kränkande behandling,
samt Anmälningsblankett, Bilaga 2 och3)
http://intranet.vmkfb.se/koping/service-och-stod-i
arbetet/Blanketter/Sidor/Gemensamma-blanketter-BoU.aspx
2. Beslut om åtgärd tas gemensamt med de berörda samt vårdnadshavarna
informeras.
3. Uppföljningssamtal med de inblandade sker inom en vecka och följs sedan
upp regelbundet under en längre tid.
4. Vid återkommande kränkning meddelas rektor. Den ifyllda blanketten ”
Anmälningsblankett, diskriminering och/eller kränkande behandling”
(Bilaga 3) lämnas in. Rektorn tar sedan upp ärendet på Elevhälsan som
utreder för att se om man ska öppna ett ärende om kränkande
behandling. Blanketten ”utredningsblankett, diskriminering och/eller
kränkande behandling”(bilaga 4) ska användas.
5. http://intranet.vmkfb.se/koping/service-och-stod-i
arbetet/Blanketter/Sidor/Gemensamma-blanketter-BoU.aspx
6. Rektor informerar BUN, Barn och utbildningsnämnden.
7. Rektor
informera BUN,
Barnpersonal
och utbildningsnämnden.
Det är viktigt
att allaska
stegäven
dokumenteras
av berörd
för framtida behov av uppföljning.
8.
Om
ingen
ändring
sker,
elevkonferens
med
rektor,
berörd personal,
Den skriftliga dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevmappen.
förälder och elev. Socialtjänstanmälan/polisanmälan kan aktualiseras.
Reviderad ht 2015
7
Huvudmannens ansvar
Köpings kommun är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter i enlighet med
rådande lagstiftning gällande diskrimineringslagen (2008:567) samt 6 kap. i Skollagen
(2010:800).
Rektors ansvar
Särskolans rektor har det yttersta ansvaret för att säkerställa att skolans verksamhet främjar
barns och elevers lika rättigheter samt förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. (Se bilaga 1)
Personal och rektorsansvar (utdrag ur SFS 2011:878)
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta
de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
Vuxnas kränkning av elev
1. Rektor samlar information om händelsen
2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de
inblandade.
3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den
vuxne.
4. Uppföljning inom en vecka.
Rektor dokumenterar steg 1-4.
Elevers kränkningar av vuxna – rektors ansvar
Kränkning mellan vuxna – rektors ansvar, agerar utifrån arbetsmiljölagen
www.arbetsmiljoverket.se
Reviderad ht 2015
8
ÅTGÄRDA
Åtgärderna ska vara grundade på utredningen av vad som skett.






De riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen.
Omedelbart sätta stopp för kränkningen där det i akuta lägen kan bli nödvändigt att
sära på vissa elever genom placering i olika grupper.
Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning – kurator.
Formulera långsiktiga lösningar. Klassläraren upprättar ev. ett åtgärdsprogram.
Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå.
Dokumentera och följa upp åtgärderna.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket
underrättas. Tel: 090-17 07 00
Att hålla handlingsplanen levande
Aktivitet
Ansvarig
Följa upp och utvärdera årligen.
Rektor
Trivselenkät bland elever varje termin.
Rektor
Återkoppling av trivselenkäten till personalen.
Rektor
Personal, elever och föräldrar ska känna till vad som står i
likabehandlingsplanen.
Rektor till personal vid
höstterminens start.
Personal till eleverna vid
höstterminens start.
Personal till föräldrar vid höstens
första föräldramöte.
Plan för kompetensutveckling i förebyggande och åtgärdande arbete.
Reviderad ht 2015
Rektor
9
Information till föräldrar
Att stoppa mobbning är en fråga om civilkurage
Prata med ditt barn om mobbning
Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Vad kan ditt barn göra för att hjälpa
sina kamrater?
Om skola och hem tar avstånd från mobbning får det en positiv inverkan på alla barn i skolan
och i förlängningen även i samhället. Vi kan få en trygg och livsbejakande arbetsmiljö för
våra barn samt ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras.



Det är inte skvaller att berätta om mobbning utan ett tecken på mod och civilkurage
Det är fegt att inte berätta – då tycker man likadant som den som mobbar, plågar och
kränker
Skolans personal berättar inte varifrån de får sin information – barn som vill berätta
om mobbning är ofta rädda för hämnd från dem som mobbar
Samarbete hem - skola
Om mobbning förekommer måste vi kraftfullt åtgärda det, eftersom det inte går över av sig
själv. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt, både för det mobbade barnet och förövaren.
Det finns många orsaker till att barn mobbar andra, men oavsett orsaken vill vi på särskolan
samarbeta med er. Om ditt barn mobbar andra ska du:


Göra klart för ditt barn att varken du eller samhället accepterar mobbning – det är helt
enkelt fel – och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende.
Ta kontakt med skolan så att vi tillsammans kan komma tillrätta med problemet.
Reviderad ht 2015
10
Förslag på litteratur i ämnet
Olikas lika värde; Myndigheten för skolutveckling
Mobbning bland barn och ungdomar; Rädda barnen
Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken; Björn Lindell
Se även i Värdegrundsakten i denna pärm för Planer och rutiner
Läs mera på…
www.skolverket.se
www.riksdagen.se
www.rb.se
Reviderad ht 2015