Förlängd koncession för befintlig 145 kV
ledning Västansjö-Hybo-Edeforsen samt
Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals
kommun, Gävleborgs län
SAMRÅDSUNDERLAG
31 mars 2017
Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm
Säte Stockholm. Org-nr 556037–7326
Telefon 08-606 00 00
ellevio.se
Samrådsunderlag
Projektorganisation
Ellevio AB
115 77 Stockholm
Telefonväxel: 08-606 00 00
Org.nr: 556037-7326
Ansvarig tillståndsfrågor: Sofia Miliander
Samrådsunderlag
NEKTAB, Nordisk ElkraftTeknik AB
Flöjelbergsgatan 20 C
431 37 Mölndal
www.nektab.se
Uppdragsledare: Kristin Boman
Handläggare: Peter Waldeck
2 (19)
Samrådsunderlag
INNEHÅLLFÖRTECKNING
1
INLEDNING ..................................................................................... 4
1.1
1.2
Bakgrund och syfte
Presentation av ledningsägaren
2
TILLSTÅNDSPROCESSEN ............................................................ 5
2.1
2.2
2.3
Koncession
Markåtkomst
Samrådsprocessen
3
BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING ..................................... 6
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Ledningens sträckning
Ledningens utformning
Ledningsunderhåll
Elsäkerhet
Elektriska och magnetiska fält
4
ALTERNATIV ................................................................................ 11
4.1
4.2
4.3
Nollalternativ
Utredning av alternativ - inledning
Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo
5
PLANFÖRHÅLLANDEN ............................................................... 13
5.1
5.2
Översiktsplan
Detaljplaner
6
BERÖRDA INTRESSEN OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN .......... 13
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
Boendemiljö och bebyggelse
Landskapsbild
Friluftsliv och rekreation
Naturmiljö
Hotade arter
Kulturmiljö
Infrastruktur
7
SAMMANFATTNING .................................................................... 18
4
4
5
5
5
6
7
8
9
9
13
13
14
14
15
15
16
17
17
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
11
12
12
Karta Översikt
Karta Alternativ station Ljusdal-Ämbarbo
Karta Riksintressen
Karta Naturobjekt
Karta Kulturobjekt
Karta Kulturobjekt station Ljusdal-Ämbarbo Alternativ 3
3 (19)
Samrådsunderlag
1 INLEDNING
1.1 Bakgrund och syfte
Ellevio planerar att ansöka om förlängt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för
befintliga 145 kV ledningarna Ljusdal-Hybo (AL3) i Ljusdals kommun, samt VästansjöHybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, Gävleborgs län. Ledningarna
ägs gemensamt av Ellevio och Holmen Kraft AB, men det är Ellevio som sköter drift och
underhåll av ledningarna samt ansvarar för koncessionerna.
2002 lämnade Ellevio (dåvarande Fortum Distribution) och Holmen Kraft AB in en
gemensam koncessionsansökan. Denna ansökan avslogs av Energimarknadsinspektionen i
maj 2016 med motivering att koncession enligt ellagen endast kan innehas av ett bolag. I
överenskommelse mellan Ellevio och Holmen ämnar nu Ellevio ensam ansöka om
koncession för aktuella ledningar.
Syftet med detta samråd är att inhämta synpunkter på ledningarna från berörda parter. I det
samråd som hölls inför den förra tillståndsansökan framkom att Ljusdals kommun ansåg att
sträckan station Ljusdal (tidigare benämnd station Kläppa)-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal är
olämplig eftersom den passerar nära planlagd och befintlig bostadsbebyggelse. Alternativa
lösningar på denna sträcka har därför utretts och redovisas i detta samrådsunderlag.
Figur 1. Sträckning befintliga ledningar
1.2 Presentation av ledningsägaren
Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka
930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i
väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och
4 (19)
Samrådsunderlag
förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka
3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av
pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis
Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se.
2
TILLSTÅNDSPROCESSEN
2.1 Koncession
För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857)
tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det
enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska
även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till
Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser.
Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession
beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år.
2.2 Markåtkomst
För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även
tillträde till berörda fastigheter. Befintliga ledningar har sedan tidigare ledningsrätt hos
Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning.
Ledningsrätten gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes
berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör.
2.3 Samrådsprocessen
Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 § miljöbalken
med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I
samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del
av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession.
Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap.
miljöbalken.
Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar
länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande
miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska
samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer
som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen.
Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets direkt.
Samråd genomförs nu med alla som kan antas vara särskilt berörda av projektet samt övriga
berörda. Samråd med allmänheten sker även genom kungörelse i Ljusdals-Posten och
Hudiksvalls Tidning.
Följande intressenter kontaktas för samråd:
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Ljusdals och Hudiksvalls kommuner
5 (19)
Samrådsunderlag
Berörda Fastighetsägare
Närboende
Försvarsmakten
Trafikverket
Skogsstyrelsen
Vattenfall
Svenska kraftnät
Ljusdals Energi
Gävleborgs läns Ornitologiska Förening
Strålsäkerhetsmyndigheten
Elsäkerhetsverket
Naturskyddsföreningen
De synpunkter som inkommer i samrådet beaktas i det fortsatta arbetet med ledningen och
sammanställs i en samrådsredogörelse som är en del av kommande MKB.
3
BESKRIVNING AV BEFINTLIG LEDNING
145 kV ledningen AL4 Västansjö-Edeforsen anlades 1960 för att förstärka elförsörjningen
till i Håstaholmens såg vid Hudiksvall. 145 kV ledningen AL3 Hybo-Ljusdal byggdes 1973
för att förstärka försörjningen till Iggesunds bruk och Hudiksvall. AL4 utgår från
kraftstationen i Edeforsen vid Ljusnan till en avgreningspunkt i Hybo. AL4 går därifrån
vidare mot Västansjö, där den via en transformatorstation anknyter till den 145 kV ledning
som går vidare mot Hudiksvall och Iggesund. Från avgreningspunkt Hybo går ledning AL3
till station Ljusdal i Kläppa, sydvästra Ljusdal. Detta ställverk är idag en knutpunkt där flera
kraftledningar passerar, bland annat Svenska kraftnäts 220 kV ledningar.
3.1 Ledningens sträckning
Befintliga ledningar går mellan Ljusdal och Hybo (AL3) i Ljusdals kommun samt VästansjöHybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvall kommuner, Gävleborgs län. Ledningarnas
totala sträcka är 28,6 km, varav AL3 utgör 6,1 km och AL4 22,5 km, se karta figur 1 och
bilaga 1.
Från Västansjö går AL4 i skogsmark i sydvästlig riktning, förbi jordbrukslandskapet vid Isbo
och vidare i skogslandskap förbi Rönnåsen och ner till Gryttjesbo. Vid Gryttjesbo korsar
ledningen väg 84 och fortsätter genom skogsmark till Hybo. Söder om Hybo korsas
järnvägen, ledningen fortsätter sedan ner till Edeforsen. AL3 Hybo-Ljusdal går från Hybo
nordost genom skogsmark, fram till Ämbarbo. Från Ämbarbo går ledningen parallellt med
järnvägen förbi bostadsområde Kläppa och sedan fram till ställverket Ljusdal. Större delen
av totala sträckan går genom skogsmark, varav viss sumpskog. Totalt berörs ca 2 km
åkermark och 3 km övrig mark (bl.a. vatten, myrmark och annan öppen mark).
På sträckan Hybo-Edeforsen i området söder om Hedklack löper en Ellevioägd 10 kV
ledning parallellt med AL4 ca 800 m. Från förgreningspunkten i Hybo löper en av
Vattenfalls 145 kV ledningar parallellt med AL3 på en sträcka av ca 3,8 km.
6 (19)
Samrådsunderlag
3.2 Ledningens utformning
Befintliga ledningar är byggda med portalstolpar av trä. Höjd från mark till regel är ca 12-13
meter och fasavstånd ca 4 m, se figur 2.
Figur 2 Ledningsgata vid Kläppa
Med ledningsgata avses det röjda markområde (skogsgata + sidoområden) som sträcker sig
längs en kraftledning eller liknande. Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas
trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen
ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan
måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i
sidoområdena. Skogsgatan är längs större delen av sträckan ca 35-40 meter, se figur 3. På
sträckan där Vattenfalls 130 kV ledning går parallellt är ledningsgatan ca 50-60 meter, se
figur 4.
Figur 3. Skogsgata
7 (19)
Samrådsunderlag
Figur 4. Ledningsgata vid Hybo. Ellevios ledning till vänster, Vattenfalls ledning till höger.
3.3 Ledningsunderhåll
Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet
med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med
därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter.
Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då
linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla
driftsäkerheten kommer att genomförs för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder
på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget.
Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området)
samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla
ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten.
Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och
stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens
längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska
en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms
komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort.
Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i
skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd
kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens
säkerhet.
Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första
hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg.
8 (19)
Samrådsunderlag
3.4 Elsäkerhet
Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon
person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger
regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att
känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den
som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till
och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en
befintlig kraftledning.
Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på
ledningens spänning och om det är detaljplanelagt område eller ej. Vid en ledning för
145 kV ska det horisontella avståndet mellan yttre fas och byggnad vara minst 5,4 meter
inom ej detaljplanelagt område. Inom detaljplanelagt område ska avståndet vara 10 meter.
Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra
anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en
kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta
avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt.
Undantag gäller för luftledningar över mindre, inte elektrifierade byggnader, som
jordkällare, mindre uthus och växthus, under förutsättning att betryggande säkerhet ändå kan
uppnås.
Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid
samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns
avseende magnetfält, se avsnitt nedan.
På fastighet Kläppaängarna 3:1 finns en komplementbyggnad ca 5 meter ifrån befintlig
ledning. Med anledning av byggnadens närhet till ledningen redovisas ett alternativ under
avsnitt 4 som innebär att en stolpe inom fastighet Kläppa 27:1 flyttas vilket gör att faslinorna
kommer längre ifrån byggnaden. På fastighet Hybo 13:1 finns även direkt under ledningen
ett litet skjul ca 3 x 2 meter stort. Ellevio avser att ta reda på mer om byggnaden under
samrådet.
3.5 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar,
transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare.
Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens spänning samt
avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med
avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar
inga höga elektriska fält inomhus.
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas
placering och på avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och
varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över
tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar
normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av
magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne
i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder.
9 (19)
Samrådsunderlag
Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor
och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På
deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för
elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Folkhälsomyndigheten bildades
den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan.
Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur
elektromagnetiska fält påverkar hälsan.
Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande
inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält
från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för
allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μT enligt
Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18).
Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och
byggande (Magnetfält och hälsorisker, 2009). Följande rekommenderas om det kan
genomföras till rimliga kostnader:
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger
förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i
hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer
3.5.1 Magnetfält från aktuell ledning
Magnetfältsberäkningar har gjorts för delsträckorna Hybo-Ljusdal (Kläppa), Västansjö-Hybo
och Hybo-Edeforsen, se figur 5. Magnetfältet längs den sträcka där en järnvägsledning (JL4)
går parallellt med AL3 redovisas figur 6. De i figurerna angivna lasterna i är
årsmedelströmlast. Lastvärden i järnvägsledningen har erhållits från Trafikverket. Den 10 kV
som går parallellt med AL4 på sträckan Hybo-Edeforsen är en hängkabel och bidrar inte till
magnetfältet.
10 (19)
Samrådsunderlag
3,5
µT
AL3 Hybo-Kläppa, 99 A
3
AL4 Vastansjö-Hybo, 88 A
2,5
AL4 Hybo-Edeforsen, 30 A
2
1,5
1
0,5
0
-50 -46 -42 -38 -34 -30 -26 -22 -18 -14 -10 -6 -2 2
6 10 14 18 22 26 30 34 38 42 46 50
Avstånd från överföringens centrum (m)
Figur 5. Magnetfält från befintlig ledning på sträckor utan parallella ledningar som bidrar till
magnetfältet.
5
µT
4,5
AL3 (99 A) +
JL4 (160 A)
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
-55 -50 -45 -40 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5
0
5
10 15 20 25 30 35 40 45 50 55
Avstånd från överföringens centrum (m)
Figur 6. Kombinerat magnetfält från befintlig ledning där en järnvägsledning går parallellt med AL3.
4
ALTERNATIV
4.1 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att aktuell luftledning inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta
skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området. En ny ledning med nytt
11 (19)
Samrådsunderlag
markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär att
de konsekvenser som nuvarande ledning medför försvinner.
4.2 Utredning av alternativ - inledning
Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla
befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur
ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller
delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit i ett tidigare
samråd, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av
samrådsunderlag.
I det fall inga tydliga intressekonflikter förekommer är det inte motiverat att studera
sträckningsalternativ, då en annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång
och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7§
miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid
denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med
kostnaderna för en sådan åtgärd.
För aktuella ledningar har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av
fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Största delen av befintlig ledning
bedöms inte stå i intressekonflikt med några hänsynsområden. För sträckan station LjusdalÄmbarbo, som går nära samlad bebyggelse, har dock alternativ studerats.
4.3 Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo
Ledningssträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal går nära ett bostadsområde
och i tidigare samråd har det framkommit att Ljusdals kommun helst ser att hela eller delar
av denna sträcka ändras. Sträckan är totalt ca 1700 meter. För denna del har ett antal
alternativ utretts, se figur 7 samt karta Bilaga 2.
Figur 7. Alternativa sträckningar mellan station Ljusdal och Ämbarbo.
12 (19)
Samrådsunderlag
4.3.1 Alternativ 1
Befintlig luftledning kvarstår i sin helhet.
4.3.2 Alternativ 2
Flytt av en stolpe på fastighet Kläppa 27:1 för att komma längre ifrån ett bostadshus samt en
komplementbyggnad. På övrig sträcka kvarstår befintlig luftledning. Detta alternativ
förutsätter att Svenska kraftnäts stolpe som står på Kläppaängarna 3:1 flyttas enligt plan (se
ny stolpplacering i figur 7 samt Bilaga 2).
4.3.3 Alternativ 3
Flytt av luftledning hela sträckan station Ljusdal -Ämbarbo till söder om järnvägen.
4.3.4 Alternativ 4
Markkabel på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i befintlig ledningsgata.
5
PLANFÖRHÅLLANDEN
5.1 Översiktsplan
Ledningarna berör översiktsplan för Ljusdals kommun antagen 2010, och översiktsplan för
Hudiksvalls kommun antagen 2008. Befintlig luftledningar AL3 och AL4 bedöms inte stå i
konflikt med dessa planer.
5.2 Detaljplaner
Ledningarna berör två detaljplaner i Ljusdals kommun, ”Kläppa-Hybo, delen HybovägenJärnvägen” samt ”Kläppa-Ämbarbo, delen Ämbarbo industriområde”. Befintlig luftledning
finns inritad i dessa planer och bedöms därmed inte stå i konflikt med planerna.
6
BERÖRDA INTRESSEN OCH FÖRUTSEDD PÅVERKAN
Länsstyrelsens GIS- data har studerats tillsammans med GIS-data från
Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och ArtDatabanken. Nedanstående intressen har
identifierats i direkt anslutning till den berörda sträckan och beskrivs här kortfattat.
I nuläget görs en enkel analys av ledningarnas påverkan på identifierade intressen, en mer
detaljerad analys görs i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att bifogas ansökan
om nätkoncession för linje.
Ellevio är mån om att ta del av den information och de synpunkter som Länsstyrelsen,
kommuner och övriga berörda kan ha för att på bästa sätt kunna beskriva ledningarnas
miljöpåverkan i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
13 (19)
Samrådsunderlag
6.1 Boendemiljö och bebyggelse
Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under
längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och
kontorslokaler.
Inom ca 50 meter från ledningen har ett tiotal bostadshus identifierats. Största delen av dessa
finns på ledning AL3, sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal. Det närmsta
bostadshuset ligger ca 27 meter från ledningens centrum på fastighet Kläppa 18:5 och
Kläppa 18:6. På detta avstånd är magnetfältet ca 0,35 µT. På sträckan där Vattenfalls ledning
går parallellt med AL3 ligger närmsta bostadshus på fastighet Hybo 9:2 ca 60 meter från
ledningens centrum. På AL4 ligger närmsta bostadshus på fastighet Säljesta 52:27 ca 50
meter från ledningen centrum. På båda dessa fastigheter är magnetfältet vid bostadshusen
under 0,2 µT. Ledningarna medför således inga kraftigt förhöjda magnetfält vid
bostadshusen och medför inte någon påverkan på människors hälsa.
För mer information om magnetiska fält, se avsnitt 3 ovan.
Alla alternativ förutsätts kunna utformas i enlighet med försiktighetsprincipen.
6.2 Landskapsbild
En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av
ledningsgatan. För större delen av sträckan har inga alternativ utretts och påverkan på
landskapsbilden ej kommer att förändras.
Befintlig ledning sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark, där påverkan på
landskapsbilden generellt är mindre eftersom ledningen endast i liten utsträckning exponeras.
Befintliga stolpar är 12-13 meter höga och omgivande skog har en medelhöjd på 15-20
(Timmerweb) meter.
I jordbruksmark och annat öppet landskap kan ledningen få ett större inverkan på
landskapsbilden. Aktuell ledningen passerar öppen mark framförallt vid Isbo. I detta område
domineras dock landskapsbilden av en betydligt högre stamnätsledning, se figur 8.
Figur 8. Landskapsbild vid Isbo
14 (19)
Samrådsunderlag
På sträckan där alternativ utretts kommer viss påverkan landskapsbilden ske. Oavsett vilket
alternativ som väljs kommer aktuell sträcka dock domineras av en ny stamnätsledning, se
figur 7 ovan.
6.3 Friluftsliv och rekreation
Ledningarna berör riksintresse rörligt friluftsliv och friluftsliv enligt tabell 1 och karta bilaga
3.
Tabell 1. Berörda intressen friluftsliv
Typ
Ledning
Friluftsliv
Ljusnans dalgång
Dellensjöarna
Rörligt friluftsliv
Ljusnan mellan Färila och Bergvik
Ljusnan mellan Färila och Bergvik
Berör
sträckningsalternativ
Berör aktuell luftledning (m,
uppmätt i karta)
AL4
AL4
1
1
150
500
AL4
AL3
1
1,2,3,4
700
1700
De alternativ för sträckan station Ljusdal-Ämbarbo som beskrivs i avsnitt 4 ligger alla
(inklusive befintlig ledning) inom riksintresse rörligt friluftsliv Ljusnan mellan Färila och
Bergvik. Befintlig ledning (alternativ 1) samt alternativ 2 och 4 ligger i en relativt smal
remsa mellan Hybovägen och järnvägen och bedöms ha obetydlig påverkan på friluftslivet.
Alternativ 3 innebär dock intrång på Golfbana Ljusdals GK, och medför därför störst
påverkan på rekreation och friluftsliv
6.4 Naturmiljö
I tabell 2 nedan samt på karta bilaga 3 och 4 redovisas de naturobjekt som berörs av
ledningarna. Inga reservat, biotopskydd, nyckelbiotoper eller Natura 2000 områden berörs.
Tabell 2 . Berörda Naturobjekt
Typ
Ledning
Riksintresse Naturvård
Dellensjöarna
Berör
sträckningsalternativ
Berör aktuell luftledning (m,
uppmätt i karta)
AL4
1
540
AL4
1
4800
fd Isbosjön 7 km NV Delsbo
AL4
1
500
Myr 800 m ONO Isbo 5 km VSV
Bjuråker
Valltjärnsmyran
11 km V
AL4
1
150
AL4
1
250
Valltjärnsmyran
AL4
1
250
Delanderstjärnen
AL4
1
Kant i kant ca 100 meter
Grolandsviken
AL4
1
Kant i kant en kortare sträcka
Lumpans Dalgång
AL4
1
1300
Hedklack
AL3
1
800
LST X Naturvårdsprogram
Nedre Mellanljusnan
NV Våtmarksinventeringen
Delsbo
SKS
Sumpskogar
LST X bevarandeplan jordbruksmark
15 (19)
Samrådsunderlag
Särskilt värdefulla vatten
Dellensjöarna
AL4
1
550
Riksintresse Vattendrag
Ljusnan mellan Laforsen och
Arbråsjöarna
Ljusnan
mellan Laforsen och
AL4
1
700
AL3
1,2,3,4
1700
Arbråsjöarna
Berörda naturobjekt förutom Riksintresse Vattendrag Ljusnan mellan Laforsen och
Arbråsjöarna ligger på ledningssträckor där inga alternativ utretts. Riksintresse Vattendrag
avser framförallt utbyggnad av älvar och oavsett vilket alternativ som väljs på denna sträcka
bedöms inte någon på påverkan riksintresset ske.
6.5 Hotade arter
Förekomst av rödlistade växter och vissa fågelarter har kontrollerats via Artdatabankens
webbplats artportalen och lokala ornitologigrupper. Inga rödlistade växter har noterats i
direkt anslutning till befintlig ledningsgata.
6.5.1 Påverkan på fågel
Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom
strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det
är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där
faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd (AEWA, 20121). Aktuella
ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd.
Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare,
hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar (AEWA, 2012 och Bevanger, 19952). Det är dock ont
om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar.
Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik
(Bevanger et al 20123). Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga
fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker.
6.5.2 Fåglar i aktuellt område
Fågelförekomst undersöks via Artdatabankens webbplats artportalen. Fokus har i detta skede
lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och där
häckningskriterier observerats. I utredningsområdet har säker eller misstänkt häckning av
bland annat vaktel (hönsfågel), kornknarr, småfläckig sumphöna (rallar), lappuggla och
fjällvråk rapporterats. Enstaka observationer av kungsörn och havsörn har gjorts i området,
men inga revir finns rapporterade. Det finns heller inga större populationer av svanar, gäss
eller tranor registrerade i Artportalen. Inga kända fågelflygstråk passerar aktuell sträcka av
1
AEWA, 2012. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids
in the African-Eurasian region.
2
Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest
habitats in central Norway.
3
Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and
economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012
16 (19)
Samrådsunderlag
ledningen. Enligt Gävleborgs ornitologiska förening finns inga kända problem ur
fågelskyddssynpunkt längs befintlig ledning.
6.6 Kulturmiljö
I tabell 3 nedan samt på karta bilaga 5 redovisas de kulturobjekt som berörs av befintliga
ledningar. De befintliga ledningarna bedöms inte påverka de kulturhistoriska lämningarna
eftersom inga gräv- eller anläggningsarbeten är planerade på berörda sträckor. Hänsyn tas till
aktuella lämningar vid underhållsarbeten. Alternativ 3 på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo
berör ytterligare två objekt som kan påverkas av anläggningarbete, se tabell 4 samt karta
bilaga 6. Alternativ 2 och 4 berör inga fornlämningar
Tabell 3. Berörda kulturobjekt befintlig ledning
Fornlämning RAÄ nr
Lämningstyp
Antikvarisk
bedömning
Ljusdal 275:1 (punkt)
Järvsö 271:1 (yta)
Vägmärke
Fångstgropssystem
Fornlämning
Fornlämning
Berör aktuell luftledning (meter
från ledningens centrumlinje,
uppmätt
i karta)
I ledningsgata
Ledningen korsar området
SKS Skog och Historia inventering
Id nr
Lämningstyp
2011458 (linje)
Lämningstyp
Flottningsanläggning
Ledningen korsar området
2011445 (linje)
Färdväg
Ledningen korsar området
1044692 (yta)
Område med flottningsanläggningar
35
Tabell 4. Berörda kulturobjekt Alternativ 3
Fornlämning RAÄ nr
Lämningstyp
Antikvarisk
bedömning
Ljusdal 733 (punkt)
Husgrund, historisk tid
Ljusdal 735 (punkt)
Lägenhetsbebyggelse
Övrig kulturhistorisk
lämning
Övrig kulturhistorisk
lämning
Berör Alternativ 3 (meter från
ledningens centrumlinje,
uppmätt i karta)
50
20
6.7 Infrastruktur
Befintlig ledning AL4 korsar riksväg 84 Hudiksvall-riksgränsen (riksintresse Väg) ca 1 km
sydväst om Gryttjesbo. Befintlig ledning AL3 går parallellt med Norra stambanan BollnäsLjusdal (riksintresse Järnväg) i ca 1300 meter i området vid Kläppa. Flertalet kraftledningar
korsar och löper parallellt med Ellevios ledningar. Befintliga ledningar bedöms inte påverka
någon infrastruktur i området då inget anläggningsarbete är planerat.
Alternativ 3 korsar Norra stambanan vid Ämbarbo och vid Kläppa. Korsningspunkterna med
järnvägen utformas i enlighet med elsäkerhetsföreskrifterna och i dialog med Trafikverket.
Alternativet bedöms innebära liten påverkan på framkomligheten under byggskedet.
Alternativ 2 och 4 påverkar inte riksintresse infrastruktur. Alternativ 4 kan dock orsaka viss
störning vid passage av Godtemplarvägen då kabeln troligtvis måste schaktas genom vägen.
17 (19)
Samrådsunderlag
7
SAMMANFATTNING
I tabell 5 nedan sammanfattas påverkan på sträckor där inga alternativ utretts.
Tabell 5. Sammanfattning av påverkan för ledningen Västansjö-Edeforsen (AL4) samt ÄmbarboHybo (del av AL3).
Boendemiljö
Landskapsbild
och
Friluftsliv och
Naturmiljö
Kulturmiljö
Infrastruktur
Inga skyddade
områden berörs.
Kortare sträckor berör
riksintresse naturvård
och vattendrag samt
tio utpekade områden
(bland annat
våtmarksinventering
och
Naturvårdsprogram).
Tre
fornlämningar
och tre SKS
skog och historia
inventeringar
ligger i eller i
närheten av
befintlig
ledningsgata.
Riksintresse väg
84 Hudiksvallriksgränsen
korsas.
rekreation
bebyggelse
Ca 35 m från
närmsta
bostadshus.
Viss påverkan
på
landskapsbilden
framförallt vid
Isbo
Landskapsbilden
i domineras
dock av
stamnätsledning
i området.
Kortare sträckor
i änden på
ledningarna
ligger inom
riksintresse
friluftsliv
I tabell 6 nedan redovisas skillnader mellan de olika alternativen på sträckan station LjusdalÄmbarbo (del av AL3) där alternativ tagits fram.
Tabell 6. Jämförelse mellan de olika alternativen på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo.
Alternativ 1
Alternativ 2
Alternativ 3
Alternativ 4
Boendemiljö och
bebyggelse
Ca 23 m från närmsta
bostadshus.
Ca 40 meter m från
närmsta bostadshus.
Ca 80 meter m från
närmsta bostadshus.
Kabel ca 35 meter m
från närmsta
bostadshus.
Landskapsbild
Viss påverkan på
landskapsbilden från
aktuell ledning.
Landskapsbilden i
stort kommer dock
domineras av
stamnätsledningarna.
Viss påverkan på
landskapsbilden från
aktuell ledning.
Landskapsbilden i
stort kommer dock
domineras av
stamnätsledningarna.
En ledning
försvinner i området,
men det blir ingen
påtaglig förbättring
av landskapsbilden i
och med att övriga
ledningar kvarstår.
Hela sträckan ligger
inom riksintresse
friluftsliv. Sträckningen
berör dock endast en
smal remsa mellan
järnväg och
Hybovägen varför
ingen påverkan på
friluftslivet bedöms
ske.
Hela sträckan ligger
inom riksintresse
friluftsliv. Sträckningen
berör dock endast en
smal remsa mellan
järnväg och
Hybovägen varför
ingen påverkan på
friluftslivet bedöms
ske.
Ledningen flyttas
längre ifrån
bebyggelsen vid
Kläppa, men är fortsatt
synlig. Totalt dock
marginell förbättring
eftersom
landskapsbilden
domineras av
stamnätsledningarna.
Hela sträckan ligger
inom riksintresse
friluftsliv.
Ca 700 meter på
golfbana
Anläggningsarbete
nödvändigt inom
golfbanan.
Naturmiljö
Ingen påverkan på
skyddade eller
utpekade områden.
Ingen påverkan på
skyddade eller
utpekade områden.
Ingen påverkan på
skyddade eller
utpekade områden.
Kulturmiljö
Ingen påverkan
Ingen påverkan
Viss avverkning i
området söder om
järnvägen. Ingen
påverkan på skyddade
eller utpekade
områden.
Anläggningsarbete i
närheten av två
fornlämningar
Friluftsliv och
rekreation
18 (19)
Hela sträckan ligger
inom riksintresse
friluftsliv.
Sträckningen berör
dock endast en smal
remsa mellan
järnväg och
Hybovägen varför
ingen påverkan på
friluftslivet bedöms
ske
Ingen påverkan.
Samrådsunderlag
Infrastruktur
Kostnad för
uppförande/
förläggning
(SEK)
Ingen påverkan
0
Ingen påverkan
0,5 miljoner
Korsar riksintresse
järnväg två gånger
2,8 miljoner
Ingen påverkan
20 miljoner
Vid en rimlighetsavvägning bedöms nyttan av alternativ 4 (kabelförläggning) inte vara
tillräckligt stor för att motivera kostnaden.
19 (19)
