Skildringen av islam i svenska läromedel

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Jessica Johansson
Skildringen av islam i svenska
läromedel
En undersökning om framställningen av
Muhammed, kvinnorna och Gud i svenska läromedel
Examensarbete 15 hp
Lärarprogrammet
Datum/Termin:
Handledare:
Examinator:
Personnr:
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
12-01-20
Anders Österberg
Anders Broman
86-05-14-0881
3
Sammandrag
Detta arbete handlar om hur islam skildras i svenska läromedel för religionsundervisningen.
Arbetet syftar till att undersöka hur islam framställs i svenska läromedel för grundskolans
tidigare år, hur den har framställts genom åren, och med hjälp av undersökningen dra
slutsatser kopplad till litteratur och forskning. Det frågeställningar som undersöks i arbetet är,
hur presenteras Muhammed, kvinnan och Gud? Avsikten var att i arbetets litteratur- och
forskningsöversikt, ta reda på, dels hur islam skildras i svenska läromedel, och hur religionen
framställs generellt. Jag har även tagit reda på hur dessa läromedel förhåller sig till aktuella
läroplaner. Anledningen till att jag valde att göra en läromedelsanalys om islam, är dels för att
religioner är något som är väldigt svårt att undervisa om, och dels för att islam är en religion
som generellt framställs negativ. I arbetets forskningsdel används litteratur skriven utav
forskare, islamologer och religionshistoriker. I detta arbete har jag valt att använda mig utav
en läromedelsanalys, där läromedel från 1970 till 2010 analyseras. Resultatet visar att islam
generellt framställs negativt, och som en främmande och aggressiv religion.
Nyckelord: Religion, Islam, Läromedel
4
Abstract
This paper is about how Islam is portrayed in Swedish textbooks for the religious
education. The purpose is to attempt to examine how Islam is presented in Swedish textbooks
for primary school, how it has been presented through the years, and using the research to
draw conclusions related to literature and research. The issues discussed in the work is, how is
Muhammed presented, the woman and God? My intention is to, in the literatur and research
review, learn how islam is portrayed in Swedish textbooks, and how the religion is
presented in general. My intention is also to find out how these materials relate to current
curriculum. The reason I chose to do an educationalanalysis of Islam, is partly because
religion is something that is very difficult to teach about, and partly because Islam is a
religion which is generally produced negative. The research part of the paper is literature by
researchers, islamologist and religious historians. In this paper I have chosen to use an
educational analysis, where textbooks from 1970 to 2010 are analyzed. The results shows that
Islam is generally produced negative, and as an foreign and aggressive religion.
Keyword: Religion, islam, teaching materials
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ..........................................................................................................................3
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................3
1.2 Syfte ...........................................................................................................................4
1.3 Frågeställningar ..........................................................................................................4
1.4 Disposition..................................................................................................................4
2. Metod................................................................................................................................6
2.1 Metod .........................................................................................................................6
2.2 Material ......................................................................................................................7
2.3 Avgränsningar.............................................................................................................7
2.4 Källkritik ....................................................................................................................8
3. Litteraturgenomgång.....................................................................................................10
3.1 Framställningen av islam i Sverige............................................................................10
3.1.1 Muhammed ........................................................................................................12
3.1.2 Den muslimska kvinnan .....................................................................................13
3.1.3 Gud – Allah........................................................................................................15
3.2 Läroplaner.................................................................................................................16
3.2.1 Lgr 69 ................................................................................................................16
3.2.1.1 Mål................................................................................................................16
3.2.1.2 Huvudmoment...............................................................................................17
3.2.1.3 Anvisningar och kommentarer.......................................................................17
3.2.1.4 Sammanfattning Lgr 69 .................................................................................18
3.2.2 Lgr 80 ................................................................................................................18
3.2.2.1 Mål................................................................................................................18
3.2.2.2 Huvudmoment...............................................................................................19
3.2.2.3 Sammanfattning Lgr 80 .................................................................................19
3.2.3 Lpo 94................................................................................................................19
3.2.3.1 Mål och riktlinjer...........................................................................................20
3.2.3.2 Strävansmål inom religionskunskap...............................................................20
3.2.3.3 Sammanfattning Lpo 94.................................................................................20
4. Undersökning av läromedel...........................................................................................22
4.1 Religioner i vår tid ....................................................................................................22
4.1.1 Muhammed ........................................................................................................22
4.1.2 Kvinnorna i islam...............................................................................................23
4.1.3 Gud ....................................................................................................................23
4.1.4 Sammanfattning .................................................................................................23
4.2 Vida världen – Religion 2 .........................................................................................24
4.2.1 Muhammed ........................................................................................................24
4.2.2 Kvinnorna i islam...............................................................................................24
4.2.3 Gud ....................................................................................................................24
4.2.4 Sammanfattning .................................................................................................25
4.3 Religion och liv.........................................................................................................25
4.3.1 Muhammed ........................................................................................................26
4.3.2 Kvinnorna i islam...............................................................................................26
4.3.3 Gud ....................................................................................................................26
4.3.4 Sammanfattning .................................................................................................27
4.4 Puls - Religionskunskap ............................................................................................28
4.4.1 Muhammed ........................................................................................................28
4.4.2 Kvinnorna i islam...............................................................................................29
6
4.4.3 Gud ....................................................................................................................29
4.4.4 Sammanfattning .................................................................................................30
4.5 Puls – Religion..........................................................................................................30
4.5.1 Muhammed ........................................................................................................30
4.5.2 Kvinnorna i islam...............................................................................................31
4.5.3 Gud ....................................................................................................................32
4.5.4 Sammanfattning .................................................................................................32
5. Diskussion.......................................................................................................................33
Källförteckning
7
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Som lärare är det väldigt viktigt att man ger en utbildning som är neutral, och att man inte på
något sätt försöker påverka eleverna till att tycka och tänka på ett visst sätt, utan att de ges
möjligheten till att bilda en egen uppfattning, utifrån korrekt fakta. Detta är någonting som är
väldigt svårt, då böcker, bilder och media påverkar oss, och bygger upp en bild, som ibland
kan vara felaktig. Därför är det relevant att man som lärare, granskar de underlag som
används i de olika ämnena, så att det vi lär ut är allsidigt och sakligt korrekt. En lärare måste
ha förståelse för vad det specifika läromedlet tar upp, och därför är det av stor betydelse att
läraren analyserar materialet innan användningen så att de delar ur läromedlet som ska
användas uppfyller de krav som ställs på undervisningen.
Religionskunskap är det ämne som jag själv anser är svårast att undervisa i. Ofta undervisas
det utifrån ett kristet perspektiv, och framförallt utifrån ett västerländskt perspektiv. Islam är
den religionen som, enligt mig, ofta framställs som negativ, vilket kan bidra till
främlingsfientlighet. Genom att göra en läromedelsanalys inom detta ämne, hoppas jag, att
både jag själv och andra, blir uppmärksammade på vad det är vi egentligen lär ut till eleverna.
Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där olika religioner och människor av olika
etniska ursprung lever tillsammans. I Sverige bor det idag cirka 250 000 muslimer1, och
många upplever att ”svenskar” har fått fel bild av islam. Skolan är en mångkulturell plats för
människor från hela världen, och i klassrummen blandas olika religioner och kulturer.
Läromedel har en viktig uppgift i att förmedla en rättvis och nyanserad bild av religioner, och
hur islam uppfattas tyckte jag var mest intressant att undersöka. Hur ser läromedlen i
religionskunskap ut? Vilka texter och bilder möter eleverna där? Har läromedlen lyckats att
förmedla förståelse för andra religioner och deras tro? Av anledningar som dessa är det viktigt
att veta hur islam presenteras i svenska läromedel. I detta arbete kommer analyser av
läromedel i religionskunskap göras, för att se hur islam skildras i dessa.
Invandringen är något som har pågått under en längre period, och därför är många muslimer
födda och uppväxta i Sverige. Detta innebär att skolan är och har varit en mångkulturell
mötesplats under en längre tid, och det är här vi lär oss, och har lärt oss, om olika religioner,
1
Ouis, Pernilla & Roald, Sofie, Anne. Muslim i Sverige. ScandBook AB, Smedjebacken. 2003 s 75
3
framförallt genom olika läromedel. Eftersom att det mångkulturella samhället ser annorlunda
ut idag, jämfört med för bara 40 år sedan, så har jag valt att analyser och jämföra äldre
läromedel med nyare läromedel. Detta för att få en förståelse för hur islam har framställts
genom åren.
Jag har även jämfört hur de olika läroplanerna har sett ut och utvecklats genom åren, och hur
läromedel inom religionskunskap förhåller sig till dessa. Istället för att skriva grundskolans
tidigare år så har jag valt att skriva låg- och mellanstadiet även om det inte är ett juridiskt
korrekt begrepp.
1.2 Syfte
Arbetet syftar till att undersöka hur islam framställs i svenska läromedel för grundskolans
tidigare år i årskurserna fyra till sex. Syftet är även att se hur islam har framställts i läromedel
från 70-talet fram till 2000-talet, genom att analysera läromedel från dessa årtionden. Jag har
även valt att se hur dessa läromedel förhåller sig till aktuella kursplaner, samt ställa detta i
relation till vad forskningen säger om islam.
1.3 Frågeställningar
 Hur presenteras Muhammed?
 Hur presenteras den muslimska kvinnan?
 Hur presenteras gud?
1.4 Disposition
Den första delen av detta arbete inleds med en bakgrund till ämnesvalet. Där presenteras även
syftet och frågeställningarna, som är målet med undersökningen. Arbetets andra del består
utav en metodbeskrivning. I den delen kan man läsa om undersökningens tillvägagångssätt,
vilka material som använts och vilka avgränsningar som finns. I litteratur- och
forskningsdelen tas det upp vad tidigare forskning säger om islam, hur den har framställts,
anledningar till varför den framställs på detta sätt, och vad forskningen säger om Muhammed,
kvinnorna i islam och Gud. Jag har även valt att ha med läroplaner i den delen. I
undersökningsdelen så beskrivs läromedel, vad olika läromedlen tar upp om Muhammed,
kvinnorna och Gud. Den avslutande delen är diskussionsdelen där läromedel kopplas ihop
med läroplaner och tidigare forskning, samt egna reflektioner och tolkningar utav resultatet.
4
För att förtydliga diskussionsdelen har jag valt att diskutera mina frågeställningar utifrån den
ordning som de tas upp i arbetet, först Muhammed, sedan kvinnorna och därefter Gud. I den
avslutande delen diskuteras forskningen generellt tillsammans med egna tolkningar, utifrån
den ordningen som frågeställningarna är presenterade.
5
2. Metod
2.1 Metod
Jag har valt att göra en läromedelsanalys utav religionskunskapsböcker för låg- och
mellanstadiet. Det som kommer granskas är religionen islam och hur den framställs i olika
läromedel. Jag har valt att göra en kvantitativ innehållsanalys som är en teknik avsedd att ge
en kvantitativ beskrivning av det direkta innehållet i en text, men även se till kvalitén i det
som skrivs, då jag riktar in mig på om texten har vissa egenskaper. Kravet för en
innehållsanalys är att hålla sig till det manifesta innehållet, dock är gränsen mellan manifest
och latent inte absolut, utan ses i relation till mottagaren. När man gör en beskrivning av det
direkta innehållet får arbetet en reliabilitet, och samma resultat kan nås oavsett tidpunkt och
oavsett vem som forskar inom ämnet.2
När det kommer till läromedelsanalysen, försöker jag i högsta mån vara objektiv, och
tolkningarna och egna tankar kommer in i diskussionsdelen. Det jag har valt att titta på är
skildringen utav Muhammed, kvinnorna och Gud. Jag har noga läst texten i läromedel. När
Muhammed, kvinnorna, eller Gud har nämnt, har texten skrivits ner för att sedan
sammanfattas med egna ord, fortfarande med meningens innehåll kvar, för att ge en tydlig
bild utav framställningen i läromedel. Därefter ställs texterna i relation till både läroplaner och
tidigare forskning.
I litteratur- och forskningsgenomgången redovisas vad forskningen säger om islam, bilden av
islam i läromedel, vad forskningen säger om Muhammed, kvinnorna i islam och om Gud.
Därefter kommer en genomgång av de läroplaner som är aktuella för de läromedel jag har valt
att undersöka. Detta är relevant då de officiella styrdokumenten styr böckernas innehåll.
Därför ges en kort resumé över de olika läroplaner och något om deras innehåll för att öka
förståelsen för läromedlens utformning. I undersökningsdelen presenteras de olika läromedel
som jag har undersökt, och vad som tas upp i dessa böcker om Muhammed, kvinnorna och
Gud.
Jag har valt att undersöka böckerna i kronologisk ordning, där jag börjar med det äldsta
läromedlet först och avslutar med det nyaste. Jag har även valt att sammanfatta varje
läromedel då det kan underlätta för läsaren, detsamma gäller genomgången utav läroplanerna.
2
Karl Erik Rosengren, Peter Arvidsson. Socioligisk metodik. Liber AB, Malmö. 2002 s.360
6
Slutligen så kommer diskussionsdelen, där jag kopplar ihop läroplaner med forskning och
undersökning. Det är även här jag ger resultatet utav undersökningen och ger svar på mina
frågeställningar, om hur islam framställs i läromedel.
2.2 Material
Som handbok i mitt examensarbete har jag använt mig utav Siv Strömquists bok,
Uppsatshandboken3. Denna bok har jag använt mig utav tidigare och den är därför välkänd för
mig. Jag har även använt mig utav Judith Bell, introduktion till forskningsmetodik4. De flesta
utav de läromedel som jag har undersökt, har jag fått låna på min verksamhetsförlagda
utbildningsplats i Karlstad. Jag fick även tillgång till skolmuseets biblioteksavdelning, där jag
fick tag på ett äldre läromedel från 1970. De läroplaner som jag har använt mig utav har jag
fått låna utav min examenshandledare.
Den forskning som har använts har jag lånat på diverse bibliotek. Kjell Härenstams bok,
Skolboksislam, är en bok som har använts i tidigare arbeten som jag har fått ta del utav, och
den boken är även känd inom forskningen av islam i svenska läromedel. En del utav Christer
Hedins böcker har jag även använt mig utav, detta då för att hans forskning är relevant till
mitt arbete. Detsamma gäller övrig forskning. Den forskning som är med, är de som jag anser
är relevant för arbetet. När det kommer till internetkällor har jag enbart använt mig utav är
Skolverkets hemsida.
Många utav de läromedel som jag har valt att undersöka är även läromedel som fortfarande
används i undervisningen, med undantag från det från 70-talet. De läromedel jag har lånat
från min verksamhetsförlagda utbildning, är sådana som ibland kan användas i
undervisningen, beroende på lärare, sen i vilken omfattning de används är oklart. Eftersom jag
ville göra en jämförande analys besökte jag även ett skolmuseum för att få tag i äldre
läromedel. Totalt analyseras fem läromedel, två stycken som är skrivna utifrån Lpo 94, två
som är skrivna utifrån Lgr 80, samt ett läromedel som är skrivet utifrån Lgr 69.
2.3 Avgränsningar
Det finns mycket forskning om islam, och för att avgränsa mitt arbete och anpassa det efter
tidsschemat så var jag tvungen att utgå från några specifika områden inom islam. Jag valde
3
4
Siv Strömquist, Uppsatshandboken. Hallgren och fallgren studieförlag AB. Uppsala, 2006.
Judith Bell. Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund. 1999.
7
därför att undersöka vad forskning och läromedel säger om Muhammed, eftersom han är en
central figur inom islam. Jag valde även att undersöka hur kvinnorna och Gud framställs. Tre
ämnen som jag tänkte mig kunde finnas både mycket forskning om och något som fanns att
analysera i läromedlen. Från början så ville jag undersöka, istället för Muhammed, hur islam
framställs generellt. Detta var mycket komplicerat då det var ett för stort område att täcka, så
därför avgränsade jag till Muhammed och mycket av det övriga föll under kategorin för
kvinnorna i islam eller Gud.
För att anpassa analysen efter arbetets omfång, så var jag tvungen att begränsa antalet
läromedel. Jag var även tvungen att förhålla mig till de läromedel som jag kunde få tillgång
till. Planen var först att jag skulle ha läromedel även från Lgr 62, dock så var utbudet
minimalt av läromedel om andra religioner från den tiden. Detta på grund av att det vid denna
tid inte fanns ämnet religionskunskap, utan ämnet hette då kristendomskunskap, som innebar
bibelkunskap. Det man kunde läsa om andra religioner på den tiden, läste man oftast i
geografiböcker, och där stod det inte mycket om själva religionen.
Att hitta forskning om islam var inte svårt. Det finns en hel del forskning om ämnet. Det som
har varit problematiskt har varit att avgränsa arbetet, och hitta den forskning som passar mitt
arbete bäst, då det inte finns tid och plats för att använda för mycket forskning. Kjell
Härenstams bok, skolboksislam, har varit till stor hjälp, då även denna bok är en forskning om
hur islam framställs i svenska läromedel. Samtidigt har jag känt att jag inte vill använda mig
för mycket utav hans bok, utan jag vill kunna bilda min egen uppfattning om hur islam
framställs i läromedel.
2.4 Källkritik
Då religionskunskap är ett väldigt komplext ämne och det finns oändligt mycket att skriva
om, är det på sin plats att minimera undersökningsområdet. För att lättare välja ut vad ska
granskas har jag valt att titta på vad olika läromedel tar upp om Muhammed, kvinnorna och
Gud. Hur läromedel beskriver Muhammed, vad skrivs om kvinnorna, om det ens nämns något
om kvinnan, och hur beskrivs Gud.
Den kritik som går att rikta mot en kvantitativ innehållsanalys är att man då riktar in sig
enbart på det som står i texten, och inte på det dolda budskapet, eller de bakomliggande
orsakerna. När man dock ställer texterna i relation till forskningen får man en förståelse för
8
varför texterna framställs som de gör.5 När det kommer till validiteten i arbetet undersöks det
som ska undersökas. Dock så är det enbart fem läromedel utav oändligt många som
undersöks. Detta kan ge intrycket att arbetet inte är giltigt. Däremot kan man se hur dessa
läromedel står i relation till tidigare forskning, om den styrker den eller tar avstånd från den,
och den visar även på att det som analyseras förekommer i vissa läromedel. Det går inte att
utifrån en läromedelsanalys på enbart fem böcker ge en rättvis bild utav framställningen av
islam i svenska läromedel. Om det hade funnits möjlighet till att analysera flera läromedel
skulle resultatet möjligtvis kunnat se annorlunda ut. Andra faktorer som möjligtvis hade
kunnat påverka resultatet är utifall att läromedel skrivna utifrån Lgr 11 hade granskats, samt
läroplanen Lgr 11.
Mitt arbete bygger mestadels på tryckta källor. En del utav de källor som jag har använt mig
utav är något äldre, men enligt min mening fortfarande relevant. Kjell Härenstams bok,
skolboksislam, är från 1993, dock så används fortfarande många utav de läromedel, som
Härenstam har undersökt, fortfarande i undervisningen. Detsamma gäller Hedins forskning.
Även hans forskning är något äldre, dock tror jag inte att det som tas upp har ändrats
nämnvärt. Eftersom min undersökning kommer beröra även äldre läromedel, är den äldre
forskningen relevant till dessa.
Otterbeck är doktorand, vilket kan innebära en viss kvalitetsgaranti på det han skriver.
Detsamma gäller övrig forskning. Jan Samuelsson är islamolog, Jan Hjärpe är islamolog och
religionshistoriker, vilket ytterligare ger en viss kvalitetsgaranti. När det kom till valet utav
forskning fanns det oändligt mycket att hitta, detta är ett område som det har forskats en hel
del om. Jag hade därför ett brett urval och valde utifrån det som jag ansåg var mest relevant
till mitt arbete. De läromedel som har analyserats, är de läromedel som fanns tillgängliga att
få tag på.
5
Karl Erik Rosengren, Peter Arvidsson. Socioligisk metodik. Liber AB, Malmö. 2002 s.370
9
3.
Litteraturgenomgång
3.1 Framställningen av islam i Sverige
Det är vanligt att lärare använder läroböcker i god tro om att de är sakliga och neutrala. Enligt
en rapport från Skolverket 2006, så har läroböcker en stark ställning. Flera studier visar att
läroböcker och tryckta läromedel dominerar undervisningen. Läroböcker används fortfarande
av lärare på flera områden, och främst i deras undervisningsarbete. Många lärare anser att
läroböcker fyller en stor funktion när det gäller att hitta källor.6
Jonas Otterbeck, islamolog, skriver i en artikel om läromedelstexter om islam, att det finns
många fördomar mot islam och muslimer i Sverige. Islam framställs i allmänhet som en
religion som inte drar någon gräns mellan andlighet och politik. Läromedelstexter bär på
många värderingar som inte uttrycks tydligt. Negativa aspekter framställer religionen som
främmande och aggressiv, och ofta presenteras islam med sharialagar.7
Islam beskrivs ofta som en hård och krävande religion, där ordet islam har översatts med
underkastelse. Enligt forskaren Christer Hedin, översätts ordet islam i västerländsk litteratur,
ofta med just underkastelse. Detta är något som i sig inte är fel, men det blir missvisande om
det rycks ur sitt sammanhang. Denna underkastelse beskrivs som en sträng lydnad för Guds
vilja, utan någon som helst reflektion eller eftertanke. Att leva som muslim innebär att leva
rätt i förhållande till Gud och andra människor.8 Även Kjell Härenstam nämner detta om
underkastelse. Han menar att även forskare ibland översätter islam med underkastelse. Ordet
underkastelse är problematiskt för att det har en negativ klang, som att Gud vore universums
nyckfulle diktator, och att människan är liten och obetydlig.9 Den negativa bilden av islam
beror på framställningen av islams gudsbild och att Guds främsta egenskap, barmhärtighet,
ofta försvinner i periferin.10 En av anledningarna, enligt Hedin, till att vi i Sverige har den här
bilden av islams gudsbild, är att vi har velat skapa en verkningsfull kontrast till vår goda
kristna Gud.11
6
Skolverkets rapport 284, läromedlets roll i undervisningen, Skolverket, 2006, s. 20
Jonas Otterbeck, vad kan man egentligen begära? – läromedelstexter om islam (publicerad i Didaktikens
forum nr1, 2004) s. 57-58
8
Christer hedin. Abrahams barn. Dialogs förlag, Stockholm, 2007 s. 153
9
Kjell Härenstam, Skolboks-islam. Acta Universitatis Gothoburgensis. 1993 s. 63
10
Hedin, 2007 s. 8
11
Hedin, 2007 s. 9
7
10
Elever och lärare tar del av massmedias information och propaganda. Det som sker utanför
skolan skapar en förförståelse för hur någonting ska vara, och påverkar hur man ser vissa
saker och vissa inte alls. Enligt Kjell Härenstam är denna förförståelse något som får effekt
när man undervisar om islam. Eleverna är laddade med förväntningar innan arbetet startar.
Skolans information är alltså inte den enda som når eleverna, utan flera faktorer påverkar och
ger en specifik bild av islam hos den enskilda eleven.12
Kjell Härenstam har i sin bok, skolboksislam, analyserat bilden av islam i läromedel. Han
menar att läroböcker visar en allmänt negativ hållning till islam. Anledningen till detta, menar
han, beror på att historiska faktorer har format attityder och bilder av muslimer. Två viktiga
konspirationsteorier har spelat en stor roll för västerlandets bild av islam, korstågstiden och
den europeiska imperialismen. Det förstnämnda är resultatet av den kunskap som
västerlandet, eller vissa makgrupper, har haft behov av för olika syften, tillexempel att kriga
och det sistnämnda var för att motivera allianser och handelsförbindelser, samt för
erövringspolitik. På 1000-talet kom medvetandet av en europeiskt-kristen gemenskap, där
islam var den gemensamma motståndaren, och kyrkan utnyttjade detta till att göra korståg
mot ”de otrogna”.13 Även i boken, Muslim i Sverige, skriver författarna om ”islamofobi”. Den
europeiska kolonialmakten spred rasistiska idéer om islam som en våldsam och barbarisk
religion. Västerlandet definierades som det goda landet, och islam var deras gemensamma
fiende.14
Jan Samuelsson skriver att när vi i Sverige talar om religion ofta utgår ifrån det västerländska
religionsbegreppet, och den uppfattningen som svenskar har om religion har formats utav
kristendomen. När vi sedan möter andra religioner så letar vi efter motsvarigheter till de
kristna begreppen och tankemönstren. Vi säger ofta att moské är muslimernas motsvarighet
till kyrka, att Mohammed är motsvarigheten till Jesus och att koranen är muslimernas bibel.15
Även Otterbeck menar att läroböcker över lag är skrivna med utgångspunkt från
kristendomen, läromedel tar upp att muslimer inte har någon präst, vilket genast tyder på att
man utgår från en kristen syn.16
12
Härenstam, 1993 s. 6
Härenstam, 1993 s 45
14
Pernilla Ouis, Anne Sofie Roald, 2003 s. 29
15
Jan Samuelsson, Islam i Sverige, nutid och framtid. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. 1999 s.11
16
Otterbeck, 2004 s. 63
13
11
3.1.1 Muhammed
Islam är enligt muslimerna, mänsklighetens ursprungliga och naturliga religion, som i
koranen kallas för guds religion. Islam framställs ofta i västerländsk forskning som en
grundad religion, och grundaren var Muhammed. Detta är något som muslimer avvisar, då de
anser att Gud var den som grundade islam och inte Muhammed. För muslimer är inte islam i
första hand en religion, utan en livsstil, en grundinställning till livet. Många gånger så kallar
man muslimerna för Muhammedaner, av den anledningen att islam skulle vara en grundad
religion av Muhammed.17
Enligt Jan Hjärpe kan Muhammeds betydelse för islam sammanfattas i två synpunkter, han är
den som fått förmedla uppenbarelsen, och han är föredömet för hur muslimer ska tro, leva och
handla. Men Muhammed var inte bara religionsstiftare och profet, han var även en politisk
och militär ledare. Han dog som härskare över hela Arabien, och det var Muhammed som
hade gjort folket redo för den stora expansion som följde efter hans död.18
Religionshistoriken Tor Andre skriver att Muhammed när han började arbeta för Khadidja,
vann en sådan stor makt över alla i karavanen och till och med karavanföraren, som i detta fall
var Khadidja, var som hans slav.19 Andre skriver även att det var Khadidja som bad om att få
gifta sig med Muhammed, och så länge som hon levde så äktade han ingen annan. Även efter
hennes död, talade han om henne med djup vördnad och kärlek. Att han inte äktade någon
annan medan Khadidja var vid liv, menar Andre, är det som visar på att Muhammed och
Khadidja var lyckliga tillsammans.20
Historien om Muhammeds kallelse har framställts olika genom tiderna. En berättelse talar om
hur Muhammed begav sig till berget Hira, där ängeln Gabriel utför omilda handlingar, i hans
drömmar, för att tvinga Muhammed till att läsa. På morgonen när Muhammed vaknade kände
han det som att skriften fanns i hans hjärta och utanför grottan såg han ängeln vart han än
tittade. Det finns berättelser som menar att Muhammed fick sin kallelse på natten i en mörk
håla och en annan mitt på dagen. Den version som berättas i västerlandet är den om ängeln
som tvingar Muhammed till att läsa.21
17
Hedin, 2007 , s. 153
Jan Hjärpe, Islam, läran och livsmönster. Nordstedts, Stockholm. 2006 s. 21
19
Tor Andre, Muhammed – hans liv och hans tro. Hjalmarson och högberg bokförlag AB, Stockholm. 2008 s.87
20
Andre, 2008 s. 88
21
Andre, 2008 s. 91
18
12
Muhammed framställs ibland som en martyr, och detta utav västerlänningar. En martyr som
för heliga krig i Allahs namn. I koranen står det att Muhammed ska ha sagt till sina
anhängare, när de anföll Mekka, att de som dödar åt Allah inte dör, utan de får leva med sin
herre och bli försörjda utav honom i paradiset där det finns många jungfrur.22
En annan religionshistoriker, Karen Armstrong, skriver att västerlänningarna finner det
stötande att Muhammed måste kriga sig fram till fred, makt och seger. Islam har utnämnts
som svärdets religion då de övergivit det andliga och ersatt det med våld och intolerans.
Muhammed växte upp i en tid då det inte rådde fred i Arabien, han var en flykting i Medina
och han svävade i flera år i livsfara. I väst tänker man sig ofta Muhammed som en krigsherre
som svingar sitt svärd för att tvinga på människor islam. Armstrong menar på att Muhammed
och hans anhängare inte hade något val, de kämpade för sitt liv, och de hade en uppgift, att
sprida budskapet, och det gick inte att undvika våld. Hon skriver att Muhammed levde under
en tid utav förvirring och sönderfall, freden kunde bara erövras med svärdet.23
Christer Hedin skriver i boken, Islam och västerlandet – möten, myter och motsättningar, att
västerlandet tidigare ville försöka förstå hur en så, enligt dem, människofientlig religion
kunde uppstå. För att försöka förstå islam så har den västerländska forskningen tidigare sökt
sig till att forska och kartlägga profeten Muhammeds liv och personlighet. Resultatet utav
forskningen gav då inte någon positiv bild utav profeten. Ibland kunde Muhammed få ett
erkännande att han kanske trodde att sina uppenbarelser från en början kom från Gud, men att
han därefter när han insåg att folk trodde hans budskap, utnyttjade detta för att få sina egna
drömmar uppfyllda. Han kunde tidigare beskrivas som mentalt sjuk, en besatt man av erotiska
begär, han tillät sina anhängare ha fyra fruar medan han själv hade nio. Hans vänner fick
förmåner och framskjutna platser i det nya riket, och muslimerna kunde inte skilja på religion
och politik.24
3.1.2 Den muslimska kvinnan
Den negativa kvinnosynen är ofta förekommande i de läroböcker som Härenstam har
analyserat. Kvinnans främsta plikt är att vara maka och mor. Koranen bestämmer förhållandet
mellan mannen och kvinnan, och det är mannen som är kvinnans härskare. Läroböcker
22
Andre, 2008 s. 103
Karen Armstrong. Muhammed – en biografi. Bokförlaget forum, Stockholm. 2003 s. 176-177
24
Christer Hedin. Islam och västerlandet – möten, myten och motsättningar. Dialogs Förlag, Stockholm. 2006 s.
27
23
13
framhäver även att det i koranen finns föreskrifter om hur kvinnan ska vara klädd, framför allt
detta med slöjan.25
Slöjan har kommit att bli den främsta symbolen för islam idag, bland icke-muslimer i Europa.
Ur en västerländsk syn, framställs ofta de muslimska kvinnorna som förtryckta. De tvingas
bära slöja, och är generellt förtryckta utav männen. Detta är en bild som många muslimska
kvinnor påstår är felaktig, och att det är ett provocerande påstående. Att bära slöja är deras
eget fria val.26 Slöjan ses som beskyddande, kvinnan har en sådan utstrålning att hon är
oemotståndlig för en man, och att kvinnorna behöver skyddas mot den lust som väcks hos
männen genom hennes existens. Uppfattningen om att kvinnan anses oemotståndlig är ett
fenomen som inte bara existerar inom islam, utan även inom andra livsåskådningar. Den
judiska chassidismens turban- och perukbärande kvinnor, slöja inom hinduism och i det
svenska bondesamhället ansågs det opassande för kvinnor att vara barhuvade.27
I västerländsk litteratur framställs ofta den muslimska kvinnan som ett offer, både för männen
och för religionen. ibland framställs hon som ett villigt offer som underkastat sig religionen,
och ibland som ett ovilligt offer som försöker fly. I medeltida texter framställs hon som
drottning, eller av ädel härkomst, stark och kraftfull. Ofta blir denna kvinna attraherad av en
kristen man, som slåss för att vinna hennes hjärta, och i slutändan konverterar hon till
kristendomen. Under 1600-talet dyker slöjan upp, men uppfattas inte som ett karakteristiskt
attribut. Under 1700-talet framställs den muslimska kvinnan som en haremsdam. Det är här
som den muslimska kvinnan börjar beskrivas som den andre, den europeiska hustruns
motsats. Under 1800-talet förknippas islam med kvinnoförtryck. Hon är inte längre stark, utan
undergiven och hjälplös.28
Koranen är tolkad utav män, och många har undrat hur det skulle se ut om en kvinna tolkade
den. Amina Wadud, professor i Islamic Studies, har anlagt ett kvinnligt perspektiv på
korantexterna. Både män och kvinnor inom islam är helt överens om att koranen är Guds
verk, tolkningarna däremot är människors verk, männens. Det finns starka strömningar inom
islam, som uppfattar tolkningarna som absoluta. Wadud påpekar att män och kvinnor inte har
samma status i samhällslivet, och om muslimernas handlande är det främsta uttrycket för
25
Härenstam, 1993 s. 233
Jan Samuelsson, Kvinnornas islam. Författarens Bokmaskin, Stockholm. 2005 s.21
27
Samuelsson, 2005 s.22
28
Samuelsson, 2005 s. 34-35
26
14
islams budskap, råder det inte jämställdhet, men hon påpekar även att kvinnan enligt koranen
är jämbördig med mannen.
Något som pekar på att kvinnan är undertryckt, är det faktum att männen får ha flera fruar.
Detta är något som är tillåtet inom den traditionella islamiska rätten, sharia. Sharia
utvecklades för att kunna förstå Guds vilja och tillämpa den i samhällslivet. Genom Koranen,
sunna och sharia fastslås vilka rättigheter kvinnan har i det islamiska samhället. Det finns
studier som visar på att sharia gav kvinnorna större rättigheter än som rådde innan. Det finns
många muslimer som uppfattar sharia som en gudagiven rätt. Sharia finns i en mängd
varianter och tolkningar, och alla dessa är gjorda av människor. En vanlig uppfattning av de
som läser och tolkar koranen är att män och kvinnor är skapade olika, med olika behov och
förutsättningar, och det är Guds vilja. Män och kvinnor kan inte ha samma rättigheter om det
inte är så att män och kvinnor är utbytbara mot varandra. En god och rättvis Gud bekräftar
och tillfredställer de behov kvinnorna har, och de som männen har, sharia är det redskap som
människan kan verkställa Guds vilja genom. Det är viktigt att åter påpeka att Guds egna ord
finns i Koranen, och inte i sharia.29
3.1.3 Gud – Allah
I många utav de läroböcker som Härenstam analyserat framställs islams Gud som
maktfullkomlig härskare, och människan fungerar närmast som en slav. Dock så varierar det
mellan olika böcker. I vissa fall har han enbart varit dömande, medan Gud i andra böcker kan
vara barmhärtig och förlåtande. Det dominerande temat är dock Guds makt och människans
underkastelse.30
Allah är det arabiska ordet för gud. Detta ord används även utav arabisktalande kristna och
judar. Många har uppfattningen att Allah är muslimernas egen gud, men så är inte fallet, Allah
betyder Gud. Dock är ordet så förankrat med muslimer nu för tiden att många muslimer som
talar andra språk ofta använder ordet Allah. Allah är den ende guden, och föreställningarna
om denna Gud har funnits långt innan Muhammeds tid. Innan Muhammeds tid dyrkades en
massa olika gudomligheter, genom Muhammeds uppenbarelse blev Gud den unike, den ende,
den vid vilkens sida ingen är. Gud är den aktive, han är skapare och han är domare. Guds
makt är absolut, Gud är herren och människan är tjänaren. Gud är skaparen, djur, växter och
29
30
Samuelsson, 2005 s. 32-33
Härenstam, 1993 s. 172
15
ting är underkastade Gud, termen för underkastelse är islam, och muslim innebär de som
underkastar sig Gud. Gud är allsmäktig, men barmhärtig, den som förlåter och den som gör
väl. Koranen är Guds ord, som förmedlats genom Muhammed, men Gud är även den fördolde
och har inte gett hela sitt väsen till känna, han är den som människan aldrig förmår helt fatta.
Gud är den störste, och oavsett vad man säger om Gud, så kan det aldrig vara tillräckligt för
han är alltid större än vad människan kan föreställa sig.31
3.2 Läroplaner
Den officiella läroplanen är den som styr utformningen utav läromedel. Därför är det på sin
plats att gällande läroplaner, för de olika läromedlen som ska undersökas, granskas.
3.2.1 Lgr 69
Läroplanen formulerar sig ganska allmänt på de flesta områden. I läroplan för grundskolan,
Lgr 69 står följande om undervisning i internationella frågor:
[..] vid undervisningen bör man eftersträva att komma bort från ensidiga nationella och västeuropeiska
perspektiv. I stället bör man söka tränga in även i andra kulturkretsars syn och värderingar för att nå en
allsidigare förståelse. [..] man bör därför eftersträva att ge en saklig och allsidig information, balansera
ensidiga uppfattningar och i övrigt bemöda sig om en neutral framställning.32
När det kommer till läromedel står det följande ”Valet av läromedel bör ägnas stor omsorg.
Viktigt är därvid främst att man gör klart för sig, vilken funktion läromedlet i första hand skall
fylla.”33 Vidare står det även ”Beträffande texter som främst ger uttryck för värderingar, bör
man särskilt uppmärksamma risken att kunskaperna blir onyanserade och ytliga och att eleven
fixeras i fördomar och stereotypa föreställningar.”34
3.2.1.1 Mål
När det kommer till kursplanens mål i Lgr 69 står det först och främst om undervisningen
inom kristendomen. När det kommer till övriga religioner står det,
[..] Den ska orientera om övriga religioner, deras heliga skrifter, tro, etik och samfundsformer.[..]
undervisningen skall vara vidsynt och objektiv i den mening, att den meddelar sakliga kunskaper om
31
Hjärpe, 2006 s. 11-13
Skolöverstyrelsen 1969. Läroplan för grundskolan. Lgr 69. Allmän del. Svenska utbildningsförlaget Liber AB.
1970. S. 48-49
33
Lgr 69, allmän del. 1970 s. 79
34
Lgr 69, allmän del. 1970 s. 81
32
16
olika tros- och livsåskådningars innebörd och innehåll utan att auktoritativt söka påverka eleverna att
omfatta en viss åskådning. [..] så att den främjar deras personliga utveckling och bidrar till att skapa
förståelse för värdet av en personlig livsåskådning liksom förståelsen och respekt för olika uppfattningar i
livsåskådningsfrågor.35
3.2.1.2 Huvudmoment
I lågstadiet så ligger huvudfokus på kristendomen, men det finns även en kategori om övriga
religioner, ”Något om högtider, gudstjänster och nutida religiös sed inom olika religioner i för
eleverna aktuella sammanhang.” I mellanstadiet är det återigen huvudfokus på kristendomen,
dock i en lite mer fördjupad nivå, och om de övriga religionerna står följande, ”Något om
religiösa uppfattningar och förhållanden samt därmed sammanhängande seder och bruk i hem
och folkliv inom andra religioner.” I högstadiet, under kategorin övriga religioner, nämns för
första gången islam. ”Religionernas utgestaltning i tro och liv inom judendomen, islam,
hinduism, buddism och naturfolkets religioner. För judendomen väsentliga texter [..] och för
islam ur koranen.”36
3.2.1.3 Anvisningar och kommentarer
Under denna rubrik i Lgr 69, finns det anvisningar och kommentarer för läraren om
religionskunskap. Huvudfokus ligger på kristendomen, och lite på judendomen. När det
kommer till övriga religioner så står det inte särskilt mycket. Det som går att finna i Lgr 69,
bland lärarstoff är,
Kunskap om de tros- och livsåskådningar, som sätter sin prägel på dagens situation, är därför en väsentlig
del av den information, som skolan skall förmedla.[..] Eftersom kristendomen, globalt sett, spelar en
väsentlig roll, och då den kristna religionen i vår kulturkrets har ett avgörande inflytande på människors
livshållning, måste undervisningen i religionskunskap i första hand vara en undervisning om kristen tro
och etik.37
I supplementdelen av Lgr 69 kan man läsa under rubriken för religionskunskap att man ska
kunna skicka sina barn till skolan, oavsett livsåskådning, med vetenskapen om att eleverna
varken direkt eller indirekt blir påverkade till en viss tro eller uppfattning.38 När det kommer
till de övriga religionerna så står det att ”kan i regel tas upp regionalt i samverkan med
35
Lgr 69, allmän del. 1970 s. 175
Lgr 69, allmän del. 1970 s. 176
37
Lgr 69, allmän del. 1970 s. 176
38
Skolöverstyrelsen 1969. Läroplan för grundskolan. Lgr 69. Supplement, orienteringsämnen - Lågstadiet,
Mellanstadiet. Svenska utbildningsförlaget Liber AB, Stockholm. 1970 s. 28
36
17
geografi. Undervisningens tyngdpunkt bör i första hand ligga på fromhetsliv, seder och bruk i
hem och folkliv”.39
3.2.1.4 Sammanfattning Lgr 69
Läroplanen tar upp att man ska ge undervisning utifrån andra perspektiv än enbart den
västeuropeiska synen, och att man ska ge en förståelse för andra kulturer och värderingar.
Läroplanen tar även upp att man ska ge saklig och allsidig information. Det står även att valet
av läromedel är viktigt då man vill undvika att eleverna fixeras i fördomar och stereotypa
föreställningar, det betonas även att eleverna inte ska påverkas till en viss åskådning. Lgr 69
ger möjlighet att undervisa om icke-kristna religioner, redan på lågstadiet. Detsamma gäller i
mellanstadiet, men det är inte förrän på högstadiet som själva religionen islam nämns. Utifrån
denna läroplan kan lärare, utan att bryta mot läroplanens formuleringar, hoppa över att
undervisa om islam i låg och mellanstadiet, för att sedan ta upp detta i högstadiet.
3.2.2 Lgr 80
Nästa läroplan för grundskolan är Lgr 80, som innehåller mycket av samma markeringar som
den tidigare läroplanen. I Lgr 80 står det om urval av stoff att mängden av fakta är oändlig,
och ökas genom forskningens framgång. I Lgr 80 står det även att det är skolans uppgift att
fostra elever till att känna solidaritet med andra länder, folkslag och kulturer. Det är även
viktigt att eleverna förstår och känner samhörighet med minoritetsgrupper som finns i det
egna landet. Valet av stoff skall präglas av saklighet och allsidighet, detta för att uppfylla
skolans krav på objektivitet.40
3.2.2.1 Mål
I Lgr 80 så ingår religionskunskap i kategorin för samhällsorienterade ämnen. Målen för
samhällsorienterade ämnen, och religionskunskap, och vad undervisningen skall leda till är
[..] Den ska leda till förståelse och respekt för alla folk, för deras kulturer, civilisationer, värderingar och
levnadssätt. [..] för att förstå vår egen kultur, skall det kristna arvet jämföras med andra religiösa
traditioner och livsåskådningar. Det religiösa arv som många invandrare för med sig ger värdefulla bidrag
[..] undervisningen skall hjälpa eleverna att utveckla en personlig uppfattning samt förståelse och respekt
39
Lgr 69, supplement. 1970 s.29
Skolöverstyrelsen. Lgr 80, Läroplan för grunskolan. Allmän del. Liber utbildningsförlaget, Stockholm. 1980.
del s.31
40
18
för andra människors och kulturers värderingar. Den skall samtidigt hävda vår demokratis väsentliga
värden och klart ta avstånd från allt som strider mot dessa.41
3.2.2.2 Huvudmoment
I Lågstadiet finns det anvisningar om vad som ska tas upp inom religion. De frågor som tas
upp här är livsfrågor, tro och etik. Man pratar om livet, döden, likheter och olikheter. I
undervisningen ingår också studier utav ”kristendomen och några kyrkor och samfund i
närsamhället.” och ”personer och livsmönster inom bl.a. judendomen.”42
I mellanstadiet läser man om hur olika etiska uppfattningar styr våra handlingar. Betydelsen
av en religiös tro, när man tar ställning till livsfrågor. I undervisningen ingår också studier av,
skapelseberättelser och om profeter i bibeln, kyrkokunskap och om ”personer, tänkesätt och
livsmönster inom några samfund och religioner. Lämpliga sånger och psalmer.”43
I högstadiet nämns religionshistoria och där i islam. I undervisningen ingår också studier av,
”religionshistoria, t.ex. buddism, hinduism, islam, judendom, naturfolkets religioner.”44
3.2.2.3 Sammanfattning Lgr 80
Lgr 80 är relativt lik den tidigare läroplanen. I denna läroplan påpekar man hur viktigt det är
att eleverna får undervisning som är saklig och allsidig. Den tar även upp att eleverna å ena
sidan ska skapa förståelse och respekt för andra kulturer och levnadssätt, å andra sidan ska de
klart ta avstånd till sådant som strider mot våra demokratiska värden. Läroplanen för
grundskolan ger inte mycket ledning, när det gäller undervisningen om islam. Läraren ges en
stor frihet. Samtidigt ger läroplanen vissa allmänna direktiv som kan vara tillämpliga vid
undervisningen om islam. Utifrån Lgr 80 kan man undgå att undervisa om islam i låg- och
mellanstadiet. Det är inte förrän på högstadiet som islam nämns, och det står att det är
religionens historia som det ska undervisas om.
3.2.3 Lpo 94
I Lpo 94 står följande om skolans värdegrund och uppgifter,
[..] inse de värden som ligger i en mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i gemensamma
kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva
41
Lgr 80, allmänna del. 1980 s. 122-123
Lgr 80, allmänna del. 1980 s. 127
43
Lgr 80, allmänna del. 1980 s. 127
44
Lgr 80, allmänna del. 1980 s. 128
42
19
sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats [..] Undervisningen
skall vara saklig och allsidig.45
3.2.3.1 Mål och riktlinjer
I Lpo 94 står det under kategorin kunskaper, mål att uppnå i grundskolan, att skolan ansvarar
för att varje elev ”har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska,
inklusive det samiska, samt västerländska kulturarv,”46 och ”har utvecklat förståelse för andra
kulturer,”
3.2.3.2 Strävansmål inom religionskunskap
Skolan har som uppgift att, ge eleverna kunskap om, och kunna reflektera kring olika
religioner och livsåskådningar. Eleverna ska utveckla respekt för varje människas rätt till att
ha en egen livsåskådning. Eleverna ska få en saklig och allsidig undervisning om religioner
och livsåskådningar, och möta människor, med olika traditioner och kulturer, med respekt.
Undervisningen ska ge eleverna faktiska kunskaper och utveckla deras känsla för tolerans.47
Mål som eleven ska sträva mot är att, ”eleven fördjupar sig kunskaper om kristendom och de
övriga världsreligionerna och om religiösa föreställningar från andra religioner”48
Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret är, ”kunna återge några
grundläggande bibliska berättelser, redogöra för kristna seder och bruk och några andra
religioners berättelser, seder och traditioner och känna till vad de betyder för dem som brukar
dem,”49
Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är, ”ha kännedom om de stora
världsreligionernas tro och livsuppfattning”50
3.2.3.3 Sammanfattning Lpo 94
Fortfarande så finns det inget specifikt direktiv om att eleverna ska få kunskap om islam.
Självklart ges det utrymme, att inom ramen för andra religioner ta upp detta., men man skulle
fortfarande kunna gå igenom låg- och mellanstadiet utan att ha läst någonting om islam. Det
45
Utbildningsdepartementet. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolreformerna. Lpo
94 s. 5-8
46
ibid s. 10
47
Utbildningsdepartementet. Kursplaner för Grundskolan. Lpo 94 s. 38
48
Utbildningsdepartementet. Kursplaner för Grundskolan. Lpo 94 s.38
49
Utbildningsdepartementet. Kursplaner för Grundskolan. Lpo 94 s.40
50
Utbildningsdepartementet. Kursplaner för Grundskolan. Lpo 94 s.40
20
står att eleven efter femte skolåret ska kunna återge några bibliska berättelser, seder och
traditioner, men även att eleven ska känna till vad dessa betyder för de som brukar dem. Det
står att eleverna ska få en allsidig och saklig undervisning och att de ska utveckla respekt och
förståelse för andra kulturer och religioner. Lpo 94 tar även upp att skolan är en social och
kulturell mötesplats.
21
4. Undersökning av läromedel
4.1 Religioner i vår tid
Religioner i vår tid är ett läromedel från 1970. Religionen islam har inget eget kapitel, utan
det finns att läsa om religionen på olika ställen i boken.
4.1.1 Muhammed
I boken så nämns ordet islam, men då inom citationstecken. De som utövar religionen nämns
inte som muslimer, utan som muselmaner. Det står även att ”muselmanerna kallas i
västerlandet för muhammedaner” vilket muselmanerna inte tycker om, då de inte dyrkar
Muhammed.51 Det står en hel del om Muhammed och koranens uppkomst, och där beskrivs
delvis Muhammed som vänligt inställd till andra religiösa uppfattningar och samtidigt som en
mäktig ledare som förde krig. Det framgår i detta läromedel att Muhammed avskydde alla
gudabilder och att hans tragiska pojkår gjorde honom inåtvänd.52
När Muhammed sedan flyttade till Medina hoppades han få flera judiska anhängare, vilket
misslyckades och mot dessa var han inte nådig. Det framgår att Muhammed trodde på
judarnas gud och på profeterna i bibeln, dock så ville inte judarna underkasta sig Allah och
han misstänkte dem för förräderi. Därför drev han ut en del judar ur staden, och en del
avrättade han.53
Efter detta så för Muhammed krig för att överta den heliga staden Mekka, och detta kallas för
ett heligt krig. Efter erövrandet så lät han riva alla gudabilder, förutom en bild av Jesus och
Maria. Det skrivs att Muhammed såg sig själv som en fortsättning på den judiska profetismen,
och han talade alltid om Jesus med stor vördnad. I boken så jämförs religionen hela tiden med
den kristna. ”liksom David i bibeln var han en stor krigare”54, andra stycken utöver de om
Muhammed nämns att ”man sjunger inte några psalmer och har ingen musik under
gudstjänsten”55, ”några präster finns inte, och man tar inte upp kollekt vid gudstjänster”56
51
Religion i vår tid, s 19
Religion i vår tid, s 57
53
Religion i vår tid, s 58
54
Religion i vår tid, s 59
55
Religion i vår tid, s 22
56
Religion i vår tid s. 20
52
22
4.1.2 Kvinnorna i islam
I denna bok så skrivs det i stort sett ingenting om kvinnorna. Det lilla som nämner kvinnorna
specifikt är i den del där bönen och moskén beskrivs. Det står att kvinnorna kan gå till
moskén för enskild andakt och på några håll tillåts kvinnorna att delta i den gemensamma
gudstjänsten, sittande bakom männen, men framför allt förrättar de sin bön i hemmen.57
Man kan även läsa slutorden i boken” Här och på andra håll har man försökt förbättra
kvinnans ställning, avskaffat slöjan, försökt förhindra bigami,”58
Utöver detta så nämns profeten Muhammed, och andra stora män. Män som förde guds
budskap vidare efter Muhammeds död, och om män som fört heliga krig för att sprida
budskapet. Den kvinna som nämns är Muhammeds första fru Khadidja, dock väldigt kort.
Hon nämns som en rik änka, som Muhammed jobbade för och gifte sig med. Det står även att
hon var till stor hjälp både i affärerna och i hans profetiska verksamhet och att de gifte sig.
Namnet stavar de även Chadidja med C.59
4.1.3 Gud
Gud beskrivs generellt inte mycket i detta läromedel. Det man kan läsa om gud är att han är
”den enda guden” och att den största synden man kan begå är att ”sätta något bredvid
skaparen eller att dyrka någon annan än honom”. Människan är guds skapelse och de har en
skyldighet att underkasta sig Gud, de som inte underkastar sig denna, eller om någon dyrkar
andra gudar, varnas de för Guds kommande dom.60 Att Gud är barmhärtig betonas ofta inom
islam, varje kapitel i koranen börjar med ”I Guds den barmhärtige förbarmarens namn.”61
4.1.4 Sammanfattning
I detta läromedel så skriver man att muslimerna kallas för muselmaner, dock så står det även
att detta enligt muslimerna är felaktigt. Muhammed beskrivs som vänligt inställd till andra
religioner men samtidigt som en mäktig ledare som inte är nådig gentemot de som inte vill bli
muslimer. Muhammed jämförs även med kristna gestalter, och på en del ställen så jämförs
religionen med kristendomen. Kvinnorna nämns i stort sett inte alls, det som nämns är hur de
57
Religion i vår tid, s.22
Religion i vår tid, s. 137
59
Religion i vår tid, s. 57
60
Religion i vår tid, s 88
61
Religion i vår tid, s 88
58
23
är placerade när de ber och den kvinna som nämns är Khadidja. Det som beskrivs om Gud, får
denne att framstå som en hård och svartsjuk Gud. Muslimerna har en skyldighet att
underkasta sig Gud. Här får ordet underkastelse en negativ klang. De som inte dyrkar Gud,
eller som dyrkar andra gudar, varnas för en kommande dom, Gud är domare, kung, den vise
eller kraftfulle, men även den barmhärtige.
4.2 Vida världen – Religion 2
Vida världen är ett läromedel från 1982, och utformat efter Lgr 80. Islam har ett eget kapitel
och det finns även en intervju men en muslimsk pojke. Totalt finns det sex sidor om islam.
Islam inleds med meningen, ”ordet islam betyder ’underkastelse’, dvs total lydnad inför gud,
Allah. De som tillhör islam kallas muslimer”62.
På den sista sidan i boken så finns ett stycke som heter när tro möter tro, där står följande,
Konflikter som uppstår när tro möter tro är svåra att lösa. Ingen kan säga vem som har rätt. Därför måste
vi lära oss att respektera varandra och försöka leva tillsammans, även om vi tror olika. 63
4.2.1 Muhammed
Muhammed beskrivs som grundaren av koranen, och han var en religiös ledare som erövrade
Mecka, och fick invånarna att avsäga sig sin gamla tro och bli muslim. I detta läromedel så
står det att det var Muhammeds lärjungar som skrev ned det han predikade och det är det som
idag är koranen.64
4.2.2 Kvinnorna i islam
Om kvinnorna i islam står det inget annat än, ”Moskéns bönesal får endast vistas av män.
Kvinnorna samlas bakom männen, ibland i ett särskilt rum eller på en läktare.”65 Det står
ingenting om slöjan, eller något annat om hur det är att vara kvinna och muslim. Kadidja har i
detta läromedel fått ytterligare en annan stavning, här med k och utan h, och hon nämns inget
annat än att hon var Muhammeds fru.66
4.2.3 Gud
62
Vida världen s.21
Vida världen s. 69
64
Vida världen s.22
65
Vida världen s.23
66
Vida världen s.
63
24
Kapitlet islam inleds med meningen, ”Det finns ingen Gud utom Allah, och Muhammed är
hans sändebud”67 Det står även att det dyrkades många olika gudar innan Muhammed kom.
Muhammed förklarade att det bara fanns en Gud, och på arabiska heter Gud Allah. Istället för
att de dyrkade flera gudar skulle människorna erkänna Allah och underkasta sig hans vilja.68
4.2.4 Sammanfattning
I detta läromedel får inte Muhammed så mycket plats. Han beskrivs som grundare av koranen,
och här är det hans lärljungar som har skrivit ned allt som står i koranen. Muhammed beskrivs
som en religiös ledare som fick invånarna i Mecka att avsäga sig sin gamla tro, utan våld.
Kvinnan har ingen plats i detta läromedel, det som skriv är om att kvinnorna ber på en
specifik plats i Moskén, och Khadidja nämns enbart som Muhammeds fru. Gud nämns här
som den enda guden. Det står att Gud på arabiska heter Allah, vilket kan tolkas som att Gud
har ett namn, och inte som att det arabiska ordet för Gud är Allah. Gud beskrivs som en
svartsjuk Gud som inte låter folket dyrka andra gudar, utan de ska underkasta sig hans vilja.
Återigen används ordet underkastelse och i ett negativs sammanhang. Den avslutande
meningen i boken om att konflikter uppstår när olika religioner möts är extra intressant.
Genom att skriva att ingen kan säga vem som har rätt, visar man på att det finns ett fel,
eftersom motsatsen till rätt är fel. Däremot så visar det på att författaren är medveten om
konflikterna som finns och att vi ska lära oss att respektera varandra, även om vi tror olika.
4.3 Religion och liv
Detta är ett läromedel från 1988, och likt förgående läromedel så är det utformat efter Lgr 80.
Ett 20 tal sidor i denna bok är tillägnad islam, och även här så finns det med en intervju med
en muslim.
Under det stycke som handlar om koranen finns en intressant mening, ”koranen påminner
ganska mycket om bibeln.”69
I intervjun med en muslim så nämner han sådant som kan vara problematiskt med att vara
muslim i Sverige. Bland annat så säger han att ”eleverna får inte lära sig mycket om islam,
och ibland felaktigt”, han nämner också att ”ungdomarna i Sverige har en helt annan frihet”.70
67
Vida världen s. 21
Vida världen s. 21
69
Religion och liv s. 97
68
25
4.3.1 Muhammed
Islam börjar med berättelsen om Muhammed. Boken tar upp att araberna på Muhammeds tid
trodde på flera gudar, och det står att Muhammed tidigt hade ett intresse för religion för att
han träffade många kristna och judar, och diskuterade om deras tro.71
Koranen växte fram tack vare Muhammeds vänner som skrev ned det han predikade, och att
det var efter Muhammeds död, som alla budskap samlades och skrevs ned i en bok, koranen.
Muhammed fick enligt detta läromedel många anhängare i Mecka, men att ett motstånd växte
och att folk ville förhindra hans predikande och flydde därför till Medina. I Medina byggde
Muhammed en moské, där även judarna bad. Muhammed ville att judarna skulle bli
Muhammeds anhängare och muslimer, men judarna protesterade och vägrade underkasta
sig.72 ”Muhammed hade en krigshär som följde honom när han skulle predika och ibland blev
det sammandrabbningar. Den muslimska hären vann många framgångar och befolkningen i
stad efter stad underkastade sig och erkände Muhammed som profet och härskare.”73
Enligt detta läromedel ska även Muhammed ha sagt att Gud inte kan ha barn och därför var
Jesus inte Guds son. Han var bara en stor profet. Jesus dog inte heller på korset. Judar och
kristna har förvrängt de ursprungliga uppenbarelserna.”74
4.3.2 Kvinnorna i islam
I detta läromedel så nämns ingenting om kvinnorna, och ingenting om slöjan. Det nämns att
män får ha flera fruar, och i intervjun med en muslim så säger han följande, ”i paradiset råder
fullkomlig lycka och glädje. Alla kvinnor kommer vara oändligt mycket vackrare. Alla män
kommer ha 70 hustrur.”75 Detta förutsatt att man levt efter Guds vilja och det som står i
koranen. Männen belönas då med 70 fruar i himmelen, medan kvinnan belönas med att bli
vackrare. Den kvinna som nämns kort i denna bok är Kadidja, och det som nämns om henne
var att hon var en rik änka som Muhammed gifte sig med.76
4.3.3 Gud
70
Religion och liv s. 105
Religion och liv s. 92-94
72
Religion och liv s. 94-95
73
Religion och liv s. 95
74
Religion och liv s. 98-99
75
Religion och liv s. 100
76
Religion och liv s. 92
71
26
”Allah, som Gud heter på arabiska”77 Det står ingenting om att Gud är skaparen av koranen,
utan följande finns att läsa, ”Muhammed skulle bli Guds profet och uppenbara koranen, den
heliga boken, för människorna.”78
I intervjun med en muslim så säger han följande,
En gång ska Allah uppväcka alla från döden. [..] När alla har uppstått skall Allah döma alla människor
efter hur de levt sina liv. De onda skall dömas till helvetet. [..] De som syndat mot Allah kommer dit. [..]
Det är Allah som bestämmer och han dömer rättvist. [..] Han vet vad som skall hända oss under våra liv
och han vet när vi skall dö och vart vi kommer efteråt.79
I intervjun säger även den intervjuade att det inte bara är muslimer som kommer komma till
paradiset. Hur det kan komma sig att icke-muslimer kan komma till paradiset utan att ha levt
efter koranen och underkastat sig Gud, framgår inte.80
4.3.4 Sammanfattning
Muhammed beskrivs som en man med religiöst intresse. I detta läromedel så får Muhammed
ganska mycket plats och hans livshistoria berättas. Han fick många anhängare, men även
många fiender. Det vart sammandrabbningar när Muhammed predikade och hans här vann
krig. Stad efter stad underkastade sig och blev muslimer. Å ena sidan så beskrivs han som en
man med stort intresse och respekt för andra religioner, samtidigt som han beskrivs som en
religiös ledare som krigar för att folk ska underkasta sig samma religion som han själv. Enligt
detta läromedel så var det Muhammeds vänner som skrev ned hans budskap som sedan blev
koranen. Kvinnan har inte heller någon plats i detta läromedel, däremot så tas det upp att
männen får ha flera fruar. I paradiset får män 70 fruar medan kvinnorna blir oändligt mycket
vackrare. Khadidja nämns som en rik änka som Muhammed gifte sig med. Den första som
nämns om Gud är att han heter Allah, denna mening kan tolkas på två sätt, antingen att Gud
heter Allah, eller att det arabiska ordet för Gud är Allah, tolkningen är fri. I och med meningar
som dessa så uppstår det förvirring, och det är tack vare dessa som folk tror att muslimernas
Gud heter Allah. I detta läromedel så nämns inte Gud som skapare av koranen. Gud nämns
som en domare, men att han även är rättvis. Det nämns även att Gud inte enbart kommer
77
Religion och liv s. 92
Religion och liv s. 94
79
Religion och liv s. 101-102
80
Religion och liv s. 102
78
27
skicka muslimer till paradiset. En tolkning av detta är att man inte måste vara muslim och leva
enligt koranen för att komma till paradiset.
4.4 Puls - Religionskunskap
Religionskunskap är ett läromedel från 2003 för årskurs fyra till sex, och utformat efter Lpo
94. Islam och koranen har fått totalt 16 sidor i detta läromedel. Först kommer ett kapitel om
koranen och uppkomsten utav koranen, efter det följer ett kapitel om islam.
”Ordet islam betyder att överlämna sig åt Gud. Ordet muslim betyder den som underkastar sig
Gud.”81 Islam är ett sätt att leva, Muhammeds sätt att leva kallas sunna.
4.4.1 Muhammed
”Profeten Muhammed är den viktigaste personen i islam. Genom honom har Allah (Gud) gett
människorna koranen.”82 Så lyder inledningen i kapitlet om koranen. Efter detta följer
historien om Muhammeds uppväxt, och hur koranen blev till. Det står att Muhammed var
bekymrad över hur folket hade det i Mekka, eftersom de bad till flera gudar. Muhammed ville
ofta vara ensam och be, vilket han gjorde i en grotta i berget Hira. När han var 40 år så
uppenbarade sig ängeln Gabriel för honom. Det står att ängeln kramade honom så att han
kunde läsa, och efter det fick Muhammed en massa budskap från Gud. Buskapen fick han
hjälp att skriva ner på arabiska, och det är det som är koranen.83
Boken fortsätter med berättelsen om Muhammed och om hur han spred Guds budskap vidare.
Det står att Muhammed mötte motstånd i Mekka, och att de som bodde där inte ville lyssna på
honom, de var rädda för att människor skulle sluta komma till Mekka och be till alla gudar,
och då skulle Mekka bli mycket fattigare. Folket i Mekka vart så arga att Muhammed och
hans anhängare var tvungna att fly till Medina. När Muhammed kom till Medina så försökte
han få judarna att erkänna Allah som den enda guden, vilket de vägrade. Muhammed sa även
att kristna och judar inte hade förstått Guds budskap rätt, och det var därför som ängeln
Gabriel kom med det rätta budskapet. Det står att Muhammed fick många anhängare och att
81
Religionskunskap s. 110
Religionskunskap s. 102
83
Religionskunskap s. 103-104
82
28
det till sist besegrade Mekka, och rensade bort alla avgudabilder. ”Muhammeds lära hade
segrat, och han blev härskare över hela Arabien”.84
4.4.2 Kvinnorna i islam
Den första kvinnan som nämns är Khadidja, här med ytterligare en variant på stavning, och
det är den stavning som ofta används idag. Hon nämns som en rik köpmansänka och hon
tyckte att Muhammed var både vacker och klok. Det står även att Muhammed och Khadidja
tyckte mycket om varandra och var mycket lyckliga tillsammans. Här nämns det även att de
fick flera barn, och det barn som nämns vid namn är dottern Fatima.85
Män och kvinnor är enligt lagen jämlika, dock har de olika sysslor, men det är enbart
kvinnans viktigaste syssla som beskrivs. Kvinnans viktigaste uppgift är att sköta hemmet. Om
en kvinna arbetar i hemmet och inte klarar sig själv ekonomiskt vid en skilsmässa, kan hon
återvända till sitt hem. Hennes far och bröder har ansvar för henne.86
Om slöjan står det att många muslimska kvinnor bär slöja. ”De tolkar Koranen så att en
kvinna inte får visa sitt hår, sin hals eller sina armar för någon annan än dem som tillhör
familjen.” Boken tar även upp att under senare år har det blivit allt vanligare att muslimska
kvinnor själva väljer att bära slöja.87
4.4.3 Gud
”Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammed är Allahs sändebud.”88 Allah är en och
högst av allt, och det är den viktigaste regeln inom islam. ”Att sätta något lika högt som Allah
är det svåraste fel man kan göra”89. Allah beskrivs som en sträng gud som kan döma dem som
inte lever efter hans bud, men framförallt som en barmhärtig gud och god gud. Han förbarmar
sig över och hjälper människorna. Varje kapitel i koranen börjar med ”I Guds, den
barmhärtige Förbarmarens namn.”90 Det är även Allah som avgör vem som kommer till
paradiset och vem som kommer till helvetet.91
84
Religionskunskap s. 106-107
Religionskunskap s. 103
86
Religionskunskap s. 113
87
Religionskunskap s. 113
88
Religionskunskap s. 108
89
Religionskunskap s. 110
90
Religionskunskap s. 111
91
Religionskunskap s. 112
85
29
4.4.4 Sammanfattning
Muhammed har i detta läromedel fått mycket plats. Hans livs historia berättas, och han nämns
som den viktigaste personen inom islam. Muhammed nämns som en omsorgsfull människa
som är bekymrad över hur folket har det. I detta läromedel så får man även läsa om hur ängel
Gabriel uppenbarade sig för Muhammed och lärde honom att läsa. Det står att Muhammed
fick en massa budskap utav Gud och han fick hjälp att skriva ner dessa på arabiska.
Muhammed mötte på motstånd, och förklaringen till detta var för att folket var rädda att
människor inte skulle färdas till Mecka och att landet skulle bli fattigt. Muhammed vart
slutligen härskare över hela Arabien tack vare att han fick så många anhängare. Kvinnorna har
fått mera plats i detta läromedel. Khadidja beskrivs som en rik köpmansänka och det står även
att hon tyckte att Muhammed var väldigt vacker och klok. De var lyckliga tillsammans och de
tyckte mycket om varandra. Det skrivs att de fick många barn ihop, och det enda barnet som
nämns är Fatima. Det nämns att kvinnor och män är jämlika enligt lagen, men att de har olika
sysslor, kvinnans plats är i hemmet. Kvinnan beskrivs även som en person som inte är
fristående, vid en skilsmässa så har hennes far och bröder ansvar för henne. Slöjan nämns, och
det står att ”de” tolkar koranen som att kvinnan inte får visa sitt hår och sin hud för folk annat
än familjen. Vilka ”de” är beskrivs inte, det kan vara männen eller kvinnorna själva.
Läromedlet tar även upp att det på senare tid blir vanligare med att kvinnan själv väljer att
bära slöja, vilket kan tolkas som att det inte var kvinnans val tidigare, utan männens. Gud
nämns som den enda Guden, och att han är högst av allt. Han är en sträng Gud, en domare,
men framförallt en barmhärtig och god Gud som förbarmar sig över och hjälper människorna.
4.5 Puls – Religion
Religion är ett läromedel som är tryckt år 2010 och följer Lpo 94. Antalet sidor om islam och
koranen i detta läromedel är 20. Först kommer ett kapitel om koranen där det står om
Muhammed och koranens uppkomst, därefter så följer ett kapitel som religionen islam och
hur det är att leva som muslim.
4.5.1 Muhammed
Den första meningen man kan läsa om religionen islam är, ”Profeten Muhammed är den
viktigaste personen inom islam.”92 Därefter följer berättelsen om Muhammed och koranens
uppkomst. Muhammed var bekymrad över hur folket hade det i Mekka, eftersom de bad till
92
Religion s. 100
30
flera gudar. Muhammed vandrade till berget Hira för att be. Där uppenbarade sig ängeln
Gabriel för honom. Det står att ängeln kramade honom så att han kunde läsa, och efter det fick
Muhammed en massa budskap från Gud. Buskapen fick han hjälp att skriva ner på arabiska,
och det är det som är koranen.93
Muhammed spred Guds budskap vidare. Han mötte motstånd i Mekka, de som bodde där ville
inte ville lyssna på honom, han som kom och påstod att deras gudar var falska. Dessutom så
sa Muhammed att deras avgudabilder måste förstöras, vilket gjorde folket rädda för att
människor inte längre skulle komma till Mekka, och då skulle staden bli fattig. Folket i
Mekka vart så arga att Muhammed och hans trogna var tvungna att fly till Medina. I Medina
så var folket nästan alltid ovänner. Folket hade hört talas om Muhammed och hoppades att
han kunde få dem att bli sams. Muhammed sa att det är gemenskapen mellan dem som tror på
Allah som är viktig. Muhammed fick många anhängare och till sist besegrade de Mekka, och
rensade bort alla avgudabilder. ”Muhammeds lära hade segrat, och han blev härskare över
hela Arabien”.94
4.5.2 Kvinnorna i islam
Khadidja nämns i detta läromedel som en rik änka. Hon och Muhammed gifte sig trots att
Khadidja var femton år äldre. Även i detta läromedel så nämns deras dotter Fatima, men
enbart att hon var den dotter som levde längre än sin far.95 Det står även att när Muhammed
hade träffat ängel Gabriel så var han förskräckt, och då var det Khadidja som lugnade
honom.96
I denna bok nämns även Hagar, som var Abrahams fru. Hon sprang och letade efter vatten vid
kullarna till sig själv och sitt barn Ismael, och detta är de kullar som muslimerna springer
mellan sju gånger när de vallfärdar till Mekka.97
Enligt muslimsk lag så är män och kvinnor jämlika, men kvinnans viktigaste uppgift är att
sköta hemmet. Om en kvinna skiljer sig och inte kan försörja sig själv, så får hennes far och
bröder ansvar för henne.98
93
Religion s. 104
Religion s. 106-107
95
Religion s. 102
96
Religion s. 104
97
Religion s. 114
98
Religion s. 116
94
31
Om slöjan så står det att många muslimska kvinnor bär slöja. I några länder bestämmer lagen
att alla kvinnor som vistas utomhus ska vara beslöjade. Koranen tolkas så att en kvinna inte
får visa sitt hår, sin hals eller sina armar för någon annan än familjen. Men även i länder där
kvinnorna själva får välja hur de vill göra är det många som väljer att bära slöja.99
4.5.3 Gud
”Det finns ingen gud utom Allah, och Muhammed är Allahs sändebud.”100 Så lyder den första
meningen i kapitlet om islam. Det står att Allah är den ende guden och att han skapat världen
god. Allah är högst av allt, och att sätta någon lika högt som Allah är det värsta fel man kan
begå. Allah är barmhärtig och god, men samtidig en domare som dömer och straffar de som
inte lever efter hans bud.101
4.5.4 Sammanfattning
Muhammed nämns som den viktigaste personen inom islam. Han beskrivs som en
omsorgsfull man, som bryr sig om folkets situation i Mecka. Historien om hur ängel Gabriel
uppenbarade sig finns med, och det står att det var ängeln som kramade Muhammed så att han
kunde läsa. Koranen fick Muhammed hjälp med att skriva. Likt föregående läromedel så
nämns det att folket vart arga på Muhammed och att de var rädda för att människor inte skulle
färdas till Mecka och att det då skulle bli fattigt. Det står även att folket i Medina var osams
och att de hoppades att Muhammed kunde hjälpa dem att bli sams. Han fick många anhängare
och besegrade till sist Mecka och blev härskare över hela Arabien. Han skrivs som en
omsorgsfull person, men även som en härskare och en hjälpare. I detta läromedel så nämns
Khadidja, och hennes relation till Muhammed, det står även att det var Khadidja som lugnade
Muhammed efter hans uppenbarelse. Deras dotter Fatima nämns, och även Hagar. Det står att
kvinnor och män enligt lag är jämlika men att kvinnans plats är i hemmet, och att kvinnan
med andra ord inte är kapabel till att ta hand om sig själv då hennes far och bröder har ansvar
för henne vid en skilsmässa. Om slöjan står det att kvinnor i vissa länder måste ha slöja på sig
utomhus, men att det även finns länder där kvinnan är fri att välja själv, och då ofta gör det.
Gud beskrivs som den enda guden, som skapade världen, och att det är förbjudet att sätta
något lika högt som Allah. Allah är barmhärtig och god, samtidigt som han är en domare som
straffar de som inte lever efter hans bud.
99
Religion s. 117
Religion s. 108
101
Religion s. 112-113
100
32
5. Diskussion
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur svenska läromedel för låg- och mellanstadiet
skildrar religionen islam. Syftet var även att se hur dessa läromedel förhåller sig till aktuella
läroplaner för dessa läromedel. Nedan kopplas läromedel ihop med läroplaner och tidigare
forskning, i den ordning som jag har presenterat mina frågeställningar, för att sedan avsluta
med en diskussion om den generella forskningen och läroplaner, samt egna slutsatser.
När det kommer till skildringen utav Muhammed i läromedel, framställs han ofta som en
maktgalen krigare som tvingar folk med våld att bli muslimer. I religioner i vår tid står det att
Muhammed redan tidigt avskydde alla gudabilder, och att han drev ut och avrättade de judar
som inte ville bli muslimer. Religion och liv tar upp att Muhammed träffade många judar och
kristna och diskuterade deras tro, och försökte få judarna att bli muslimer. Författarna verkar
se det som nödvändigt att ta upp Muhammeds syn på andra religioner som kristendomen och
judendomen. I dessa läromedel tvingar Muhammed folket till muslimer genom krig och våld
för att bli härskare över hela Arabien, vilket inte ger en positiv bild utav Muhammed. Jan
Hjärpe nämner i islam, läran och livsmönster, att Muhammed inte bara var en profet och
religionsstiftare, utan även en militär och politisk ledare, återigen är bilden utav Muhammed
inte positiv även när det kommer till forskningen.
Puls – religionskunskap och Puls – religion ger en annan bild utav det. De tar upp att
Muhammed var bekymrad över att folket bad till flera gudar och att han ansåg att kristna och
judar hade förstått Guds budskap fel, men att folket i Mekka var rädda för att bli fattiga om
människor slutade vallfärda dit. Här framstår Muhammed som en omsorgsfull person som
blir ett offer och fördrivs ur staden. Det är även dessa två nyare läromedel som berättar om
hur Muhammed fick sin uppenbarelse. Likt religionshistoriken, Tor Andre i Muhammed –
hans liv och hans tro, skriver är det historien om hur ängeln Gabriel tvingar Muhammed till
att läsa som skildras i det ena läromedlet. I Puls – religion från 2010 har man tagit bort detta
om att ängeln tvingade Muhammed, och skriver att ängeln kramade Muhammed så att han
kunde läsa, vilket genast ger en mildrare och mer kärleksfull vision. I alla läromedel som
undersökts har Muhammed nämnts som den viktigaste personen inom islam. Han framstår
även som grundare utav koranen, och är den som det ligger mest fokus på i alla läromedel.
Tidigare forskning visar på att Muhammed ofta framställs som en martyr utav
västerlänningar. Armstrong, Muhammed – en biografi, menar på att Muhammed och hans
33
anhängare inte hade något annat val än att kriga, då Arabien inte var ett land i fred, och våldet
var den enda lösningen. Detta är något som västerlänningar anser som stötande, och även
Hedin nämner att den västerländska forskningen om Muhammed inte har framställt honom
positiv. Muhammed framställs då både i forskning och i läromedel som en maktgalen krigare,
vilket generellt inte ger en positiv bild utav religionen.
När det kommer till kvinnorna i islam, får de inte särskilt mycket plats i läromedel. Enligt
Härenstam är den negativa kvinnosynen ofta förekommande i läromedel, och det lilla som
fanns att hitta om kvinnan i undersökningen var, likt Härenstam nämner, inte positiv. I de
äldre läromedel som jag har undersökt stod det inget om kvinnan och slöjan. Den enda
kvinnan som genomgående har nämnts i diverse läromedel är Khadidja, och om henne nämns
inte mycket alls. Det är inte förrän i de senare läromedlen som slöjan och kvinnans situation
nämns. I Puls – religionskunskap och Puls - religion skrivs det att män och kvinnor är jämlika
inför lagen, vilket även forskaren Amina Wadud påpekar, dock ser det annorlunda ut i
samhällslivet. I läromedel står det att män och kvinnor inför lagen är jämlika, men att de har
olika sysslor, kvinnans plats är i hemmet och hon är inte kapabel till att ha ansvar för sig själv.
För en person med demokratiska värderingar och som lever i ett jämställt samhälle kan detta
anses vara förtryckande. Den muslimska kvinnan är ett offer i jämförelse med en ”svensk”
kvinna.
Om slöjan står det att muslimer i vissa länder tolkar koranen som att kvinnan inte får visa hud
och hår för andra än de i familjen, samtidigt som det även står att det är valfritt i vissa länder.
Enligt Wadud är det män som tolkar koranen, vilket innebär att de som tolkar att kvinnan inte
får visa hud och hår är män, som i sin tur leder till tolkningen att kvinnan är förtryckt av
mannen. Här ställs vår demokratiska värdegrund mot något som för oss är främmande och
aggressivt. I Sverige är det en självklarhet att alla människor är jämställda, och att varje
individ har sin frihet att klä sig och göra precis vad den personen känner för. Eftersom Lgr 69
påpekar att vi ska ta avstånd från sådant som strider mot vår demokratiska värdegrund, och
övriga läroplaner påpekar detta om värdegrund, jämställdhet och respekt, blir islam något
negativt, där kvinnan är förtryckt och ett offer, och därför något som vi tar avstånd ifrån. Åter
igen framställs islam som något negativt.
Namnet Allah nämns i alla läromedel. Dock kan man tolka ordet Allah olika. På arabiska
heter Gud Allah, och Allah som Gud heter på arabiska, är meningar som finns att hitta i
läromedel. Det som menas är att det arabiska ordet för Gud är Allah, likt det engelska ordet
34
för Gud är God. Detta framgår inte alls tydligt, och tolkningen blir lätt att islam har en egen
Gud vars namn är Allah. Hedin menar på att den negativa bilden utav islam beror på hur
Allah framställs och för att kristna har velat skapa en verkningsfull kontrast till den goda
kristna guden. Många gånger för att vi ska kunna förstå oss på en främmande religion jämför
vi den med vår egna.
När det kommer till framställningen utav Allah, är det likt Härenstam skriver, att Gud
framställs som en nyckfull diktator. I alla undersökta läromedel beskrivs Gud som en domare,
och den barmhärtige Guden hamnar i skymundan. Koranen är Guds budskap till människorna,
och det är efter koranen muslimerna ska leva om de vill hamna i paradiset. Dock så framgår
det inte tydligt, i undersökta läromedel, att det är Gud som är skaparen utav koranen. Som jag
nämnt ovan, så presenteras Muhammed som skaparen utav koranen. Puls – religion och Puls religionskap tas det upp att Allah är den högsta utav dem alla, och det är strängt förbjudet att
sätta någon lika högt som Gud, dock så skrivs Muhammed som den viktigaste personen,
vilket kan tolkas som att Muhammed sätts högre än Gud, vilket enligt islam är fel. Återigen
ges en felaktig bild utav islam. Inget utav de läromedel som undersökts tar upp synen på Gud
i någon större omfattning. Dessa läromedel säger oss egentligen ingenting om vad gudstron
innebär för en muslim, med undantag för religion och liv där en muslim nämner gudstron i en
intervju, och är det inte gudstron som utgör religionen? Vad förmedlas då till eleverna, att
islam är ett beteende med tomma ritualer?
När det kommer till religionsundervisningen i läroplanerna finns det inga tydliga direktiv om
att islam ska undervisas på låg- och mellanstadiet. Som lärare skulle man kunna undgå att
undervisa om islam ända fram till på högstadiet. Det som ofta återkommer i läroplanerna är
att eleverna ska kunna något om övriga religioner. I alla läromedel som jag har undersökt har
islam funnits med, dock i olika stort omfång, och något som syntes tydligt i läroplanerna var
att kristendomen dominerande religionsundervisningen. Enligt Skolverkets rapport 2006 så
anser många lärare att läroböcker fyller en viktig funktion i undervisningen. De flesta tror att
läromedel är sakliga och neutrala, vilket undervisningen ska vara enligt alla tidigare
läroplaner.
Det är inte bara läromedel som påverkar uppfattningen om islam. Kjell Härenstam tar upp
detta om att massmedia spelar en stor roll, när det handlar om bilden av islam. Både elever
och lärare påverkas och får en förförståelse för hur man tror att islam ska vara och då läser
och tolkar vi det som står i läromedel på ett visst sätt. Lgr 69 tar upp att lärare ska vara
35
uppmärksamma när det kommer till läromedel som handlar om värderingar, då det finns en
risk att eleverna fixeras vid fördomar och stereotypa föreställningar. Om religionen framställs
som negativ i media, och i samtliga läromedel, innebär det att sanningshalten i det som
undervisas ökar, vi tror på det vi ser. Elever läser om religioner i läromedel i god tro om att
det som skrivs är sant, särskilt när inget visar på motsatsen. Som lärare kan man inte påverka
det som visas i media, dock så kan det uppmärksammas, och framförallt framställas mer
positivt i läromedel.
Jonas Otterbeck skriver att det finns många fördomar mot islam och muslimer i Sverige, och
menar att många läromedel bär på värderingar som inte uttrycks tydligt. Negativa aspekter får
islam att framstå som något främmande och aggressivt. Jan Samuelsson nämner att vi i
Sverige ofta utgår från det västerländska religionsbegreppet, vilket blir problematiskt, då olika
religiösa företeelser inte har samma betydelse inom olika religioner. Otterbeck nämner att
många läromedel över lag är skrivna utifrån ett kristet perspektiv, religioner i vår tid, har
många exempel på det. Muhammed jämförs med David i bibeln, och man påpekar att
muslimer inte har någon präst och inga psalmer. I Lgr 69 står det att kristendomen är viktig
för vår kulturkrets och att undervisningen i religionskunskap därför måste vara en
undervisning om kristen tro och etik. Även i Lgr 80 står det att det kristna arvet ska jämföras
med övriga religiösa traditioner och livsåskådningar. Inom religionskunskap så ska man prata
om likheter och olikheter, vilket innebär att, genom att visa på likheter så ökar förståelsen,
men genom att visa på olikheter blir religionen något annorlunda och konstigt. Det står även i
Lgr 80 att eleven ska utveckla förståelse och respekt för andra kulturer, samtidigt som
eleverna ska ta avstånd för sådant som strider mot våra demokratiska värderingar. Här blir det
som står i Lgr 80 motsägelsefull, hur kan man skapa en förståelse och respekt för något som
strider mot våra demokratiska värderingar samtidigt som vi ska ta avstånd från det?
Religionsundervisningen är något som är väldigt komplext, och eftersom det finns flera grenar
inom en och samma religion, så blir frågan, vems religion är det vi ska undervisa om? Man
räknas som kristen om man är döpt, även om man inte är troende, och på samma sätt så finns
det flera olika grenar inom islam. Vem är det som räknas som muslim? Och vems syn på
religionen är det vi ska undervisa om? Hur en religion ska framställas är en komplex fråga.
När man undervisar om islam så är det tro och livsmönster för nästan en miljard människor
som ska redogöras. Detta är problematiskt då det finns delar utav det som står i läromedel som
många känner är felaktigt och som andra kan mena stämmer. Ska man undervisa om de
filosofiskt och teologiskt bevarade muslimerna, eller om genomsnittsmuslimen?
36
Det går inte annat än att hålla med om det som tidigare forskning säger. Undersökningen är
väldigt begränsad till ett fåtal läromedel, och för att kunna ge en mer rättvis bild utav hur
islam framställs i läromedel, och för att kunna säga emot forskningen, krävs en större
undersökning. Generellt sett så framstår islam negativt i dessa läromedel. Muhammed
framstår dels som en hänsynslös krigare som vill få sin vilja igenom, och dels som en
förstående, omsorgsfull person med ett religiöst intresse. Gud framställs som en diktator och
kvinnorna tar inte mycket plats, det lilla som nämns får kvinnan att framstå som förtryckt.
Det som kan vara intressant att nämna är detta om kvinnan i islam. Det är inte förrän i de
senare läromedlen som slöjan och kvinnans offerroll nämns. Hur kommer det sig att slöjan
och kvinnan inte uppmärksammans förrän i de läromedel som är skrivna utifrån Lpo 94?
Varför är det nödvändigt att ha med sådan fakta, om det inte har tagits upp tidigare? När man
skriver om en så stor religion som islam, och måste anpassa omfånget i läromedel, för att inte
tala om förenklingen, så kan jag tycka att det känns onödigt att ha med detta om att kvinnan
inte är kapabel till att ta hand som sig själv, och att män och kvinnor är jämlika enligt lagen,
men inte i samhället. Det är något som är väldigt komplext och kanske behöver mera
utrymme. När det kommer till läromedlen, så är de väldigt begränsande, och kan därför inte
ge en heltäckande bild utav en religion. Religioner sammanfattas med en förenklad text och
fokuseras omfånget på det negativa så framstår religionen som något negativt.
Den slutsats som jag kan dra efter denna undersökning är att islam framställs som en
aggressiv och påtvingad religion, som ofta ställs i kontrast med kristendomen, där
kristendomen är den ”goda” religionen. Den bild av islam som vi möter i läromedel bidrar
inte till att respekt och förståelse för andra kulturer ökar, utan skapar snarare ett avstånd
mellan ”oss” och ”dem”. Min slutsats är inget som förvånar mig, då jag själv har upplevt att
islam framställs negativt generellt i samhället. Jag tror inte att jag är den enda som upplever
detta, och därför är det ännu mer skrämmande att några av dessa läromedel fortfarande
används i undervisningen. Om målet är att ge en saklig och allsidig undervisning, samt öka
förståelsen och respekten för andra kulturer och religioner, så måste lärare noga granska den
fakta som ges till eleverna, och aktivt motverka fördomar och stereotypa bilder utav
religioner. Vilken bild utav islam vill vi lärare förmedla till våra elever?
37
Källförteckning
Tryckta källor
Andre, Tor. Muhammed – hans liv och hans tro. Hjalmarson och högberg bokförlag AB. 2008
Armstrong, Karen. Muhammed – en biografi. Bokförlaget forum, Stockholm. 2003
Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund. 1999.
Hedin, Christer. Abrahams barn. Dialogs förlag, Stockholm, 2007
Hedin Christer. Islam och västerlandet – möten, myten och motsättningar. Dialogs Förlag,
Stockholm. 2006
Hjärpe, Jan. Islam, läran och livsmönster. Nordstedts, Stockholm. 2006
Härenstam, Kjell. Skolboks-islam. Acta Universitatis Gothoburgensis. 1993
Otterbeck, Jonas. Vad kan man egentligen begära? – Läromedelstexter om islam. (Artikel
publiceras i Didaktikens forum nr 1, 2004)
Ouis, Pernilla & Roald, Sofie, Anne. Muslim i Sverige. ScandBook AB, Smedjebacken. 2003
Rapport 284 – läromedlets roll i undervisningen. Skolverket, Stockholm. 2006
Rosengren, Erik, Karl, Arvidsson, Peter. Socioligisk metodik. Liber AB, Malmö. 2002
Samuelsson, Jan. Islam i Sverige, nutid och framtid. Bokförlaget Natur och Kultur,
Stockholm. 1999
Samuelsson, Jan. Kvinnornas islam. Författarens Bokmaskin, Stockholm. 2005
Strömquist, Siv, Uppsatshandboken. Hallgren och fallgren studieförlag AB. Uppsala, 2006
Läroplaner
Skolöverstyrelsen 1969. Läroplan för grundskolan. Lgr 69. Allmän del. Svenska
utbildningsförlaget Liber AB. 1970.
Skolöverstyrelsen 1969. Läroplan för grundskolan. Lgr 69. Supplement, orienteringsämnen Lågstadiet, Mellanstadiet. Svenska utbildningsförlaget Liber AB, Stockholm. 1970.
Skolöverstyrelsen. Lgr 80, Läroplan för grunskolan. Allmän del. Liber utbildningsförlaget,
Stockholm. 1980.
Utbildningsdepartementet. Kursplaner för Grundskolan. Lpo 94.
Utbildningsdepartementet. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga
skolreformerna. Lpo 94.
Läromedel
Abrahamsson, Marianne, Nemert, Elisabet, Åsgård, Ingrid. Puls - Religionskunskap. Natur
och Kultur, Stockholm. 2003.
Abrahamsson, Marianne, Jonsson, Magnus, Lindgren, Joakim. Puls – Religion. Natur och
Kultur, Stockholm. 2010.
Berg, Leif. Religion och liv. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm. 1988.
Halfvarsson, Helene, Larsson, Bo, Norrman, Margrit, Pettersson, Per. Vida världen, Religion
2. Almqvist och Wiksell Läromedel AB, Stockholm. 1982.
Parrinder E.G, svenska översättning, Stenvinkel Bo. Religioner i vår tid. Gummessons Offsett
AB Falköping. 1970.