TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Innehåll, Lika värde nummer 3 2015
Ledare: Ge eleverna förutsättningar att lära sig läsa,
2
skriva och räkna
”Vi löser det tillsammans”
4
Mer av värde
5
5
6
Nya avhandlingar
Lättläst om medier
Nytt om särskilt stöd
Att förstå autism
Tonåring med NPF
Läsa – skriva – räkna-garanti
Nominera till Dyslexipriset
Kartläggning inom SFI
Information på flera språk
Tema: Läsa, skriva, räkna
Mattesatsning med fokus på lärmiljön
För elever som är döva eller har en hörselnedsättning –
Fem framgångsfaktorer
Appar för läsning
6
6
6
6
7
7
7
8
8
10
12
Råd från SPSM
15
15
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Delaktighet – ett arbetssätt i skolan
Nya läromedel
Framgångsrika skoldatatek
Teckenspråk berikar
Studiebesök på Hällsboskolan
Våra webbseminarier
16
16
17
18
18
19
19
19
Lära med it
20
Vänta inte, utred!
Skoldatatek – för en tillgänglig utbildning
Forskning i tiden.
Forskarporträttet
3 • 2015 Att kunna läsa är inte alltid att förstå texten
21
21
Nästa nummer av Lika värde
24
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
1
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lika värde nr 3, 2015
Tema: Läsa, skriva, räkna.
Mattesatsning – med fokus på lärmiljö.
Appar för läsning – läraplattor till förskolan.
Tidningen ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
www.spsm.se
Nr 3 · 2015
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA
SKOLMYNDIGHETEN
www.spsm.se
Mattesatsning
med fokus på lärmiljön
Appar för läsning
lärplattor till förskolan
Tema
Läsa, skriva, räkna
Ny forskning Att kunna läsa är inte alltid att förstå texten
Ledare: Ge eleverna förutsättningar
att lära sig läsa, skriva och räkna
Jag tror de flesta av er känner till att regeringen vill införa en läsa-skrivaräkna-garanti och att man därför har tillsatt en särskild utredare med
uppdrag att ge förslag till hur denna garanti ska utformas. I avvaktan
på att förslaget presenteras kan vi redan idag göra mycket för att stärka
elevernas förmåga att läsa, skriva och räkna. Detta är ju färdigheter som
påverkar både självbilden och den personliga utvecklingen. Idag ställs
höga krav på oss alla att ha dessa förmågor. Vi ska exempelvis helst läsa
bloggar, skriva i sociala medier och kunna bedöma om räntan för ett lån är
rimlig.
3 • 2015 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
2
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Vi som arbetar i skolan kan skapa goda förutsättningar och möjligheter
för elevernas utveckling av läs-, skriv- och räkneförmågorna. Ett
systematiskt förebyggande arbete, både i förskola och skola, är avgörande
för barns och elevers möjligheter att lyckas. Problemlösning i matematik
kännetecknas av att det inte bara finns en väg fram till rätt svar. Det finns
alltid flera sätt att lösa en uppgift. Det gäller även i arbetet med att stärka
elevernas förmågor.
Ett konkret råd är att skolan utformar en handlingsplan över hur man
tidigt kan fånga upp elever i riskzonen och en beskrivning av vilka
åtgärder som skolan erbjuder. Analys på organisations- och gruppnivå är
nödvändig för att kunna göra undervisningen tillgänglig. Andra viktiga
faktorer är lärares kompetens, förhållningssätt och kunskap om olika
metoder. Men det allra viktigaste är att inte vänta och tro att eventuella
svårigheter hör ihop med elevens mognad.
Elever har stor nytta av att lära sig en god studieteknik och att hitta sitt
eget sätt att lära sig. När du som lärare planerar en elevs undervisning
är elevens delaktighet av stor vikt. Elever vet oftast själva hur de lär sig
bäst. Försök att gemensamt komma fram till vad som fungerar bäst i olika
situationer. Viktigt är också att vid behov erbjuda alternativa verktyg och
anpassade läromedel, något du kan få stöd av oss för att göra.
När jag skrev den här spalten hämtade jag inspiration från vår egen
webbplats. Det kan du också göra. Vi har särskilda sidor om just att
läsa, skriva och räkna och om alternativa verktyg. Vi erbjuder också
fortbildning och specialpedagogiskt stöd. Tillsammans ger vi fler
förutsättningar att läsa, skriva och räkna.
Greger Bååth, Generaldirektör,
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Greger Bååth.
Foto: Peo Sjöberg
3
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
”Vi löser det tillsammans”
På Taffelbäckens förskola utanför Åre har tre pedagoger arbetat
med empatiskt ledarskap i SIS-projektet Samspel som lyfter.
– Vi försöker agera så att barnet får stöd och utveckling och
undviker därför att vara tillrättavisande och dömande, säger
pedagogen Karolina Olsson Newman.
Det är torsdag förmiddag och solen strålar. Barnen på förskolan leker i
sandlådan och spelar fotboll på gården.
– Det handlar om att vara närvarande hela tiden. Om man inte är där
händer det så mycket annat som kan påverka hela barngruppen. Att hinna
möta barnen och se till att de blir sedda och respekterade är viktigt, säger
förskolläraren Anna Toutin som varit med från start i projektet Samspel
som lyfter.
De två andra pedagogerna i projektet, förskolläraren Helen Johansson
och barnskötaren Karolina Olsson Newman står bredvid Anna och flikar
in att de först bemöter och bekräftar barnens alla känslor innan de reder
ut en konflikt som uppstått. Det märks att det här gänget har jobbat tajt
tillsammans och har ett bra samspel. De känner varandra så bra att de till
och med fyller i varandras meningar.
– Det tog mig två år att få dem att förstå att de hade något värdefullt
att dela med sig av. Jag fick tjata på dem att de skulle söka statsbidrag
för sitt arbete, säger Roland Widlund, rådgivare på Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
För några år sedan vände sig pedagogerna till myndigheten för att de hade
svårt att förstå ett barn. Roland åkte då till Åre och såg deras sätt att arbeta.
– De är hundra procent närvarande. Varje situation som skulle kunna
bli en konflikt förebygger de och de skapar förutsättningar för att alla ska
få vara delaktiga. De har ett oerhört tillåtande förhållningssätt och tror på
barnen. Det är helt fantastiskt, säger Roland.
Projektpengarna gjorde det möjligt för pedagogerna att under hela 2014
arbeta 20 procent var i veckan med projektet.
– En dag i veckan var en av oss ledig för att arbeta med projektet. Då
gick vi runt på förskolan, observerade och filmade samspelssituationer
mellan pedagoger och barn, säger Karolina.
Förvaltningsledningen i Åre kommun stöttar projektet och har använt
sig av peda­gogernas kunskap. Nu är de tre ute och föreläser om sitt
arbetssätt både i Jämtland och Västernorrland.
– Kommunen har verkligen tagit vara på och förvaltat de statliga medel
de fått för att utveckla sitt arbete, säger Roland, som inte blev förvånad
när projektet fick Gunnar Elvesons demokratipris.
– Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten blev jätteglada när vi fick
veta att de hade vunnit demokratipriset 2014. Det är inte konstigt att de
får priset. Pedagogerna jobbar för en förskola tillgänglig för alla. Att alla
får vara med, det är det demokratin går ut på, säger Roland.
Text: Linda Saltin
4
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Rådgivaren Roland Widlund är imponerad av Helen Johanssons, Karolina Olsson Newmans och Anna Totuins arbete.
Bild: Niclas Vestefjell
Webbseminarium om projektet
Lyssna på vårt webbseminarium där pedagogerna berättar mer om hur de har
jobbat med sitt projekt Samspel som lyfter.
www.spsm.se/tidigarewebbseminarier
Mer av värde
Redaktör: Sara Håkansson, [email protected]
Nya avhandlingar
Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt
stöd: En longitudinell intervjustudie av Barbro Johansson. Stockholms
universitet 2015.
Johansson har följt nio tonårsflickor under tre års tid. Studien visar bland
annat att skolan fokuserade på elevernas brister istället för att samtala om
hur deras styrkor kan bidra till att övervinna hinder för lärande.
Special Education in Swedish Upper Secondary Schools:
Resources, Ability Grouping and Organisation av Joakim Ramberg.
Stockholms universitet 2015
Ramberg har studerat hur alla svenska gymnasieskolor organiserat
sina special­pedagogiska resurser. Studien visar att det är stor skillnad
på tillgången till specialpedagogiskt stöd mellan fristående skolor och
kommunala skolor.
5
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Aspekter på lärande vid dövblindhet: möjligheter och begränsningar för
personer med Alström syndrom av Berit Rönnåsen. Örebro universitet
2015.
Rönnåsen har intervjuat personer med Alström syndrom om deras
livslånga lärande. Studien visar bland annat att deltagarnas upplevda
delaktighet är förknippade med lärare och elevassistenters kunskap om
funktionsnedsättningen.
Lättläst om medier
Utbildningspaketet ”MIK för mig” är till för att elever och lärare ska få
möjlighet att diskutera det nya medielandskapet och hur det påverkar
oss. Nu finns ett nytt lärarmaterial med lättlästa och förenklade övningar
som kan användas inom gymnasiesärskolan och i andra lässvaga grupper.
Materialet ges ut av Statens medieråd. Sök på ”MIK för mig lättläst”,
www.statensmedierad.se
Nytt om särskilt stöd
Skolverket har tagit fram ett studiepaket till ”Allmänna råd för arbete
med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram”. Studiepaketet
är tänkt att bidra till en fördjupad kunskap om de allmänna råden och
inspirera till diskussion och reflektion om vad de innebär för den egna
verksamheten.
www.skolverket.se
Att förstå autism
Autism- och Aspergerförbundet har tagit fram ett häfte med skolnära
övningar som ger elever som inte har autism möjlighet att prova på hur det
kan vara att uppleva världen på ett annat sätt. Eleverna lockas att fundera
över hur de själva hade velat bli bemötta. Övningarna är hämtade från
Marita Falkmers avhandling ”From Eye to Us - prerequisites for and levels
of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum
Conditions”.
www.autism.se/uppleva
6
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tonåring med NPF
Magasinet ”Så här! Få skolan att funka” handlar om att vara tonåring och
ha en neuropsykiatrisk funktions­nedsättning. Framförallt handlar det om
att hitta sitt eget sätt att klara skolan så bra som möjligt. Men också om
vänskap, inspirerande personer och hjälpmedel. Skriften är framtagen av
Riksförbundet Attention.
www.attention-riks.se
Läsa-skriva-räkna-garanti
Regeringen vill införa en läsa-skriva-räkna-garanti för att se till att alla
elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar
att lära sig läsa, skriva och räkna, innan de lämnar de lägre årskurserna.
Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska undersöka
förutsättningarna för och lämna förslag på en sådan garanti.
– I dag ser lärarna tidigt vilka elever som behöver stöd men de har
inte verktygen för att alltid få det stödet på plats och det måste vi ändra
på, säger utbildningsminister Gustav Fridolin i ett pressmeddelande från
Utbildningsdepartementet.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2016 och eventuell ny
lagstiftning beräknas träda i kraft höstterminen 2017.
Nominera till Dyslexipriset
Dyslexipriset delas ut till en person, förening eller institution som bidragit
till positiva resultat för personer med dyslexi, dyskalkyli eller andra läs-,
skriv- och räknesvårigheter.
Priset delas ut av Dyslexiförbundet FMLS och Svensk Talteknologi.
Nomineringen pågår till 1 oktober
www.dyslexi.org
Kartläggning inom SFI
Skolverkets material ”Kartläggning av eleven inom utbildning i svenska
för invandrare”, ger SFI stöd att utveckla arbetet med den kartläggning
som ska genomföras enligt kursplanen. Materialet beskriver bland annat
vad som kan kartläggas och hur detta kan göras.
Information på flera språk
Skolverkets informationsmaterial ”Stödinsatser i skolan – Vad behöver jag
som förälder veta?” och ”Grundsärskolan och gymnasiesärskolan – för
nyanlända” finns översatta till flera språk, bland annat till tigrinska, dari,
arabiska och somaliska.
7
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tema:
Läsa, skriva, räkna
Att läsa, skriva och räkna är färdigheter som påverkar hela livet. Läs om
hur man kan väcka barns intresse för bokstäver, hur man upptäcker vilka
elever som har svårt med matten och hur man lär en elev som inte hör att
läsa.
Mattesatsning med fokus på lärmiljön
I Järfälla arbetar kommunen systematiskt för att fånga upp elever
som har matematiksvårigheter.
– När elever har svårt med matten anser vi att det är
undervisningen som misslyckas, inte eleven. Vi tittar på lärmiljön
och vilka anpassningar vi kan göra, finns det andra läromedel som
passar bättre?
Det säger Britt Häggblad, specialpedagog, som är matematikutvecklare i
den centrala elevhälsan.
Järfälla kommun har sedan 2007 screenat alla elever i förskoleklass i
slutet av läsåret. På så sätt får de kunskap om matematikförståelsen både
på gruppnivå och individuell nivå. I år screenades eleverna redan vid
starten av höstterminen.
Britt har tillsammans med sin kollega Anna-Maria Alevras Adriasola,
som också är specialpedagog och matematikutvecklare, gjort det nya
testet. De har haft hjälp av en referensgrupp med lärare från kommunens
matematiknätverk.
Testet undersöker den matematiska medvetenheten och innehåller en
checklista. Man tittar på hur eleven förstår och använder tal samt tänker
och resonerar kring matematik. Syftet är att fånga upp individer med
matematiksvårigheter, men lika viktigt är att se hur nivån på gruppen är.
På vårterminen följer de sedan upp screeningen.
– Vi har haft kurser om kartläggning av elever med
matematiksvårigheter. Förskollärare och lärare får där fördjupade
kunskaper om att kartlägga matematiksvårigheter och anpassa
undervisningen utifrån elevens behov, säger Britt.
– Vårt mattenätverk är en viktig del i arbetet och det växer hela tiden.
Nätverket är ett verkligt kvalitativt sätt att få kollegialt utbyte, säger
Anna-Maria.
I nätverket diskuterar de didaktik, metodik och gemensamma
undervisningsupplägg.
– Vi lyfter fokus från elevernas enskilda svårigheter till att prata om hur
man undervisar. Det blir inte så laddat att dela med sig av åsikter när vi
diskuterar pedagogiska utmaningar utifrån metod, säger Anna-Maria.
Under åren som gått har hon sett en förändring av frågorna som
8
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
kommer upp i nätverket. Från början var det mest information, idag är det
mer erfarenhetsutbyte.
Mycket har förbättrats sedan Järfälla började med matematikutvecklare,
samordnare och nätverk.
– Vi ger stöd till stödet ute i skolorna, men vi får själva stöd av
Specialpedagogiska skolmyndigheten, säger Britt.
Johan Lindström, rådgivare inom myndigheten, handleder Järfällas
matematikutvecklare, läs- och skrivutvecklare samt skoldatatekets
utvecklare.
– Vi träffas tre gånger per termin. Utvecklingspedagogerna tar med sig
funderingar och frågor från verksamheten. De får utrymme att diskutera
med mig och med varandra, säger Johan.
Johan menar att det är viktigt att ha särskilda möten där
utvecklingspedagogerna kan reflektera kring frågeställningar som
de annars inte hinner prioritera. Att ha en utomstående person som
samtalspartner betyder mycket.
– Det är givande att ha en rådgivare med, det ger oss möjlighet till
eftertanke. Vi får goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen av vår
handledning till matematiksamordnarna med hjälp av diskussionerna,
säger Anna-Maria.
Matematiksamordnarna Birgitta Fröberg, klasslärare på Tallbohovsskolan
och Lena Sjö Wahl, speciallärare på Vattmyraskolan är båda handledare i
Matematiklyftet, som alla kommunala grundskollärare får gå.
– Genom Matematiklyftet blir vi lärare mer medvetna om hur man
kan undervisa i matematik på olika sätt. När vi anpassar undervisningen
hjälper vi elever med matematiksvårigheter, men alla elever kan gynnas av
en mer utmanande och stimulerande undervisning, säger Birgitta.
Att låta eleverna resonera om matteproblem i grupp gör att kunskapen
växer. Idag är fokus mer på inlärning och mattemedvetande, tidigare
handlade matematikundervisningen ofta om att enskilt räkna i sin
lärobok.
De lärare som genomgått matematiklyftet känner sig säkrare i sin roll.
– Lärarna vågar ta kontroll, istället för att läroboken kontrollerar deras
undervisning, säger Lena.
Matteuppgiften i en lärobok kan behöva ändras, delas upp eller kortas.
Kanske är det lättare att göra på ett helt annat sätt. Är det rätt sorts
uppgift? Om läraren väljer uppgifter som går att utveckla från lätt till
svårare blir det roligare. Om eleven klarar uppgiften, blir han eller hon
bekräftad – och då blir det roligare att ta nästa steg. Det blir en positiv
spiral.
– Ibland hamnar elever i matematiksvårigheter beroende på oss lärare
och vår undervisning. Genom kunskap och förståelse för detta kan vi
förändra vårt sätt att undervisa och på så sätt skapa bättre möjligheter för
våra elever, säger Lena.
– Och läraren ska ha höga förväntningar. Inte bara sikta mot lägsta
godkända nivå. Alla elever ska få utvecklas efter sin förmåga, säger Britt.
Text: Tina Edlundh
9
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Bildtext: Britt Häggblad och Anna-Maria Alevras Adriasola har utformat ett test för att
screena elevernas matematikförståelse.
Foto: Hans Alm.
För elever som är döva eller har en
hörselnedsättning – fem framgångsfaktorer
Läs- och skrivsvårigheter hos elever som är döva eller har en
hörselnedsättning är ett komplicerat område som pedagoger
diskuterat under många år. Forskaren Carin Roos har tagit reda på
vad som kan hjälpa dessa elever.
Specialpedagogiska skolmyndigheten startade i vintras projektet
”Framgångsfaktorer vid läs- och skrivsvårigheter hos döva elever och
elever med hörselnedsättning”. Projektledare är Carin Roos, docent i
specialpedagogik, på Karlstads universitet.
– Vad vet vi egentligen om vad som ger framgång för eleverna och
varför detta område är så komplicerat? säger Carin Roos.
Projektet har undersökt två frågor och består av två delar. Den ena
delen har handlat om att producera en forskningsöversikt som kommer
ut senare i höst. Den andra delen består av speciallärarstudenters
examensarbeten.
– Forskning finns om elevers brister, men det saknas beskrivningar
av hur man kan förbättra för elevgruppen. Att det nu görs en
forskningsöversikt är bra och behövligt.
I augusti presenterade Carin Roos och hennes medarbetare Karin Allard
en del av forskningsöversikten i manusform vid en konferens.
– Studierna visar att lärarna upplever grupperna så heterogena att de
10
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
har svårt att möta allas behov. Detta gäller dels hur man arbetar med
språklig utveckling hos eleverna, samtidigt som man har ett uppdrag att
stödja elevernas kunskapsutveckling i skolans alla ämnen. Framför allt
måste läs- och skrivlärandet kopplas till elevens erfarenheter, språkliga
utvecklingsnivå och ämnesinnehåll – en ekvation som många gånger inte
riktigt går ihop. När det gäller nyanlända elever blir detta väldigt tydligt.
De framgångsfaktorer som kommer fram i översikten handlar om fem
övergripande områden för pedagoger att ta hänsyn till: metakognitivt
tänkande, tillgänglig kommunikation, visualisering, explicit instruktion
samt scaffolding och mediering.
– Nästan alla frågor som den som läser eller skriver behöver ställa sig
för att förstå en text på alla nivåer handlar om metakognitivt tänkande:
Förstår läsaren om jag skriver såhär? Vem vänder sig min text till? Varför
gör karaktären i texten som han gör?
Visualisering innebär att göra texten visuellt tillgänglig och att använda
visuellt stöd. Explicit instruktion handlar om att uttrycka tydliga mål
och förväntade resultat för varje aktivitet för att eleven ska nå målen.
Vygotskijs och Bruners begrepp mediering och scaffolding innebär att
kunna bygga stödstrukturer och få eleven att nå högre. Det kräver en
pedagog som förstår sin elev.
– Att lärande bäst sker genom en rik tillgänglig kommunikation kring
det som ska läras är ingen ifrågasatt kunskap. Det innebär att pedagoger
bör behärska tecken som stöd, teckenspråk och svenska. I många fall
arbetar pedagoger med grupper av elever vars språkval kan vara alla dessa
tre.
Forskningsöversikten kommer att ligga till grund för framtida insatser
och stöd till pedagoger som arbetar med målgruppen, i specialskola och
med elever placerade i sina hemkommuners skolor.
– Pedagoger har absolut en förmåga att stödja lärandet för den här
elevgruppen. Det gäller att tänka nytt och inte begränsande. Ett bra språk
ger bra allmänbildning. Vi vet att en välfungerande läs-och skrivutveckling
är avgörande för skolframgång inom alla ämnen.
Text: Linda Saltin
Mer på webben
På vår webbplats kan du läsa mer om projektet Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning.
www.spsm.se/framgangsfaktorer
Du kan också läsa vad speciallärarstudenterna kom fram till i sina
examensarbeten.
www.spsm.se/uppsatser
11
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Bildtext: – Pedagogerna har absolut en förmåga att stödja lärandet för den här elevgruppen, säger Carin Roos projektledare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten
och docent i specialpedagogik.
Foto: Hans M Karlsson, Karlstads universitet
Appar för läsning
Katrineholms kommun har som mål att alla elever ska kunna läsa
efter årskurs 1 och då behövs tidiga insatser. En av satsningarna
är att dela ut lärplattor till förskolorna.
Lärplattorna, som även kallas pekplattor eller surfplattor, försågs med
appar som främjar språk- och matematikutveckling. Perra Jansson,
ansvarig för skoldatateket, och Lisa Eriksson, verksamhetsutvecklare,
visste att utbildning av personalen var nyckeln till framgång och tog fram
utbildningspaket. Utöver en obligatorisk grundutbildning, anordnar de
utbildningar med olika teman som alla har en koppling till förskolans
läroplan och mål.
– Språktemat kan handla om appar där barnen lär sig att rimma, känna
igen fonemljud, eller att göra sina egna interaktiva läromedel, berättar
Lisa.
Hon brukar be sina egna barn att testa apparna, på så sätt får hon med
sig konkreta exempel och tips till utbildningarna.
– När plattan används som ett naturligt verktyg, sker lärandet på ett
lustfyllt sätt. Barnen tänker inte på att det är språk eller matte de håller på
med, säger Lisa.
Utbildningarna följer en röd tråd från förskola, till förskoleklass och
grundskola.
– Lärplattan är en del, men vårt mantra brukar vara att tänka både
digitalt och analogt. Framför allt är det viktigt för de barn där vi tidigt kan
se att de kan få lässvårigheter längre fram, säger Perra och fortsätter:
– Om språkutvecklingen tar tid så är det inte barnet det är fel på, då är
det vi som inte har hittat rätt ”port”. Vi lär oss på olika sätt och det är bra
att det blir multisensoriskt.
Perra och Lisa berättar att majoriteten av personalen anser att
12
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
lärplattan har bidragit till att utveckla barnens språkliga förmåga.
En slutsats är att personal som upplever att de har stor erfarenhet av
lärplattan använder den mest och ser också störst effekt vad gäller
utvecklingen av barnens förmågor.
Brittis Zurkirchen-Åhlén och Sara Fredriksson är förskolepedagoger på
förskolan Pandan och här är lärplattan en naturlig del av verksamheten.
Nyss gjorde de tillsammans med barnen en film om myror och barnen gör
också egna sagor.
Under intervjun löser förskolebarnen Meja och William bland
annat korsord på lärplattorna och hinner också bli lite otåliga över att
berättelsen är något långsam i en mattesaga. Det går inte att ta miste på att
de tillhör en generation som växt upp med digitala verktyg.
– Vi tycker att lärplattan är ett bra språkutvecklingsverktyg och har sett
att barnen har fått ett tidigt intresse för bokstäver, säger Sara.
Förra året jobbade de med ett språkutvecklingsprojekt som hette
KONSTiga djur, som bland annat bestod av konstpromenader och där de
också använde lärplattan utifrån det projektet.
– Barnen lärde sig om krokodiler och skrev sagor. De lärde sig ordet
konst och innebörden av det. De såg också konst där vi själva inte hade
tänkt eller sett det, säger Brittis och ler.
Text: Maria Sjöberg
Bildtext: Brittis och Sara har använt lärplattorna i olika projekt, bland annat i samband
med konstpromenader och för att göra film tillsammans med barnen.
Foton: Johannes Nenne Larsson
13
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Bildtext: Lisa och Perra är eldsjälarna bakom utbildningarna. Lärplattor till förskolan är
en av satsningarna med målet att alla elever ska kunna läsa efter årskurs 1.
Foton: Johannes Nenne Larsson
Bildtext: William och Meja har växt upp med digitala verktyg, så för dem är lärplattan
inget märkvärdigt.
Foton: Johannes Nenne Larsson
14
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Råd från SPSM
Vänta inte, utred!
– Märker du som lärare att din elev inte gör förväntade framsteg
i läs- och skrivundervisningen, får du inte vänta och se, sätt in
stödåtgärder! Utgå inte från att det rättar till sig med tiden. Det
är mitt viktigaste råd när det gäller elever som du misstänker
kan utveckla läs- och skrivsvårigheter, säger Katarina Wadenius,
rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Bildtext: Katarina Wadenius.
Foto: Kerstin Stickler
– Självförtroende och självkänsla dalar snabbt hos barn som råkar ut för
ständiga nederlag. Att reparera en skadad självkänsla är svårt, många
gånger omöjligt. Barn börjar tidigt att jämföra sig själv med andra.
Katarina ger också rådet att prata med varandra i arbetslaget. Diskutera
med specialpedagogen som är knuten till skolan eller kommunen. Att
ha tillgång till specialpedagogisk kompetens med inriktning läs- och
skrivsvårigheter är nödvändigt. Då kan svårigheterna lyftas professionellt.
– Gör en utredning vid behov, betonar hon.
Till hjälp finns det stödmaterial för pedagogisk utredning av läs- och
skrivsvårigheter/dyslexi som Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit
fram. Analysen görs på organisations-, grupp- och individnivå och ger en
god bild av elevens starkare och svagare sidor. Skolan kan därmed möta
svårigheterna genom att skapa en tillgänglig lärmiljö, med möjlighet att ge
rätt stöd, träning och alternativa lärverktyg.
Text: Bella Danowsky
Stödmaterialet kan laddas ned på
www.spsm.se/lasochskrivsvarigheter
Webbseminarium om stödmaterialet finns på
www.spsm.se/webbseminarier
15
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Nordisk konferens Gemensamma vägar
Lycksele, 27–28 oktober
Mötesplats för att diskutera specialpedagogiska frågor för olika
målgrupper. Här får du tillgång till skolforskning och pedagogisk
kompetens i specialpedagogik.
Arrangörer är Umeå universitet, Åbo Akademi, Universitetet
i Nordland, Høgskolen i Nesna, Särskolenätverket Norr och
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Anmälan senast 28 september
www.spsm.se/gemensammavagar
Hörselnedsättning och NPF
Vetlanda, 6–8 november
Konferens för föräldrar med barn som är döva eller har en
hörselnedsättning och som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Föreläsningar och gruppdiskussioner. Arrangeras av Riksförbundet DHB i
samverkan med Mo Gård, ABF och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
www.dhb.se
Om lindrig, måttlig och svår synnedsättning
Karlstad, 12 november och Norrköping, 28 januari 2016
Föreläsningar och erfarenhetsutbyte i syfte att ge grundläggande
kunskaper om pedagogiska konsekvenser av lindrig, måttlig och svår
synnedsättning. Två kurstillfällen på varje ort, med mellanliggande
arbetsuppgift. Anmälan senast 14 oktober respektive 21 december.
www.spsm.se/fortbildning
Tillgänglig utbildning ur elevhälsans perspektiv
Malmö, 13 november
Pedagogisk tematräff för dig som arbetar inom elevhälsan. Information
om vad tillgänglig utbildning innebär och digitala verktygs betydelse.
Anmälan senast 29 oktober.
www.spsm.se/fortbildning
Anpassningar och särskilt stöd
Stockholm, 17 november
Seminarium för pedagoger och skolledare i grundskolan om anpassningar och
särskilt stöd i undervisning och bedömning. Möjlighet att skicka in frågor i förväg.
Anmälan senast 3 november
www.spsm.se/fortbildning
16
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Delaktighet – ett arbetssätt i skolan
Det nya stödmaterialet ”Delaktighet - ett arbetssätt i skolan” presenterar
hur skolor kan arbeta för att elever med funktionsnedsättning ska få
förutsättningar att vara delaktiga på samma villkor som sina skolkamrater.
Materialet bygger på FoU-rapporten ”Där man söker får man svar”.
– Det är inte elevens funktionsnedsättningar som ska stå i
centrum, utan hur elevens lärmiljö ser ut, hur arbetsmomenten och
klassrummet är anpassade till eleven eller en grupp av elever, säger Tove
Söderqvist Dunkers, utvecklingssamordnare inom Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Beställ på
www.spsm.se
Flerspråkighet och funktionsnedsättning
Stödmaterialet ”Mötas” handlar om mötet mellan skolpersonal och
flerspråkiga barn eller elever med funktionsnedsättning och deras
vårdnadshavare. Det vänder sig till förskolor och skolor, men även
vuxenutbildningen kan ha nytta av vissa delar.
Materialet ger grundläggande stöd och konkreta råd. Det är webbaserat
och består av texter, filmer, diskussionsfrågor och förslag på vidare
läsning. Du kan använda materialet på egen hand eller tillsammans med
andra, kostnadsfritt.
www.spsm.se/motas
Möt oss i höst
•
Göteborg, 24-27 september , Bokmässan (monter C05:05).
•
Göteborg, 23-24 oktober, Dysleximässan.
•
Stockholm, 26-27 oktober, Skolforum (monter A08:30).
•
Malmö, 27-28 oktober, SETT Syd (monter B:07).
Göteborg, 4 november, Mötesplats SFI.
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på www.
spsm.se
•
Vill du arbeta hos Specialpedagogiska skolmyndigheten?
Våra lediga befattningar hittar du på webbadressen:
www.spsm.se/ledigajobb
Nyheter om kurser i Mellansverige
Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder kompetensutveckling till
personal inom alla skolformer. Nu kan du prenumerera på ett
nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad om kurser och konferenser
som myndigheten arrangerar i Dalarnas, Södermanlands, Värmlands,
Västmanlands, Örebro och Östergötlands län.
www.spsm.se/nyhetsbrev
17
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Fråga SPSM
Du kan få svar på dina frågor som rör specialpedagogik kopplat
till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. På
Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du både söka bland
tidigare frågor och ställa nya.
www.spsm.se/fragorochsvar
Nya läromedel
Vi väljer rörelse
FÖRFATTARE Ellinor Karlsson och Catrin Sterner
ILLUSTRATÖR Lena Hellström-Sparring
Boken utgår från en grupp elever som utmanas i att göra egna val med
hjälp av föremål eller bilder. Kan det vara så att fysiska aktiviteter blir
mer lockande om man själv får vara med och välja? Ta del av erfarenheter
och arbetssätt kring elever på tidig utvecklingsnivå. Boken tar både upp
förutsättningar för att eleven ska kunna vara delaktig i val och hur den
förmågan kan kopplas till fysisk aktivitet.
Nyheter om läromedel
I våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel.
Nyhetsbreven är inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. www.spsm.se/nyhetsbrev
Framgångsrika skoldatatek
Skoldatatek arbetar oftast med fortbildning, utlåning och utprovning av
alternativa verktyg. Målgruppen är skolpersonal som undervisar elever
i behov av särskilt stöd. Rapporten ”Skoldatatek: Verksamheter till
stöd för lärande – så kan de fungera” beskriver vad som krävs för att ett
skoldatatek ska bli framgångsrikt och vilka effekter de haft för lärare och
elever. Beställ på www.spsm.se
18
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Teckenspråk berikar
Det finns både språkliga och kognitiva fördelar med tvåspråkighet,
vare sig barnet är dövt, har hörselnedsättning eller är hörande. Det
visar ”Teckenspråk, talat och skrivet språk: En sammanställning om
tvåspråkighet”. Det är en sammanställning av både nationella och
internationella studier kring tvåspråkighet. Beställ på www.spsm.se
Studiebesök på Hällsboskolan
Hällsboskolan i Umeå bjuder in till studiebesök i sina nya lokaler den 13
oktober och 25 november. Passa på om du är intresserad av att lära dig
mer om språkstörning och pedagogik runt språklig sårbarhet.
Anmäl dig senast 30 september.
www.spsm.se/fortbildning
Våra webbseminarier
Specialpedagogiska skolmyndighetens senaste webbseminarium handlade
om empatiskt ledarskap i förskolan. Övriga har bland annat handlat om
bedömning, åtgärdsprogram och elever med utländsk bakgrund som har
en funktionsnedsättning. Du kan se dem i efterhand på myndighetens
webbplats.
www.spsm.se/tidigarewebbseminarier
19
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lära med it
”Jag tror på it som möjliggörare för elevers lärande”.
Berit Engberg, [email protected].
Följ mig på twitter: @beritengberg
Skoldatatek –
för en tillgänglig utbildning
Idag vet de flesta inom skolan vad ett skoldatatek är. En övergripande
kommunal verksamhet som ger stöd till skolpersonal att utveckla
kompetens och arbetsmetoder kring it. Detta för att ge eleverna bättre
möjligheter att nå målen i skolan.
Det är lyckosamma satsningar som gjorts både inom kommuner och
genom statliga bidrag. Det kan många skolledare, pedagoger och inte
minst elever vittna om.
Många av dem som arbetar inom skoldatateken är eldsjälar. Med
begränsade resurser, både vad gäller ekonomi och personal, skapas stora
förändringar för många elever. Elever som genom ett kompetent it-stöd
blir delaktiga och får tillgång till utbildning på ett likvärdigt sätt.
Men satsningarna som görs är ofta begränsade och kräver att
verksamheten gör prioriteringar. För de flesta blir det då självklart att
satsa på det nära elevarbetet och ägna mindre tid åt dokumentation och
utvärdering. Valet är inte svårt att förstå, men får förstås konsekvenser
eftersom uppföljningen brister.
SPSM har gett ut en rapport, som är en sammanställning av två studier
om skoldatateken. Två faktorer som skriften pekar på som viktiga för
utvecklingen av skoldatateken är intresset hos ledningen och vikten av
dokumentation och uppföljning. Skriften visar också att en del skoldatatek
dragit ner på verksamheten, medan andra ökat den.
Jag tror att styrkan med att ha ett skoldatatek i kommunen är att skolorna
då får hjälp att hänga med i utvecklingen av alternativa verktyg och it.
Ett exempel på det är Sundsvalls kommun, som under många år satsat
på skoldatateket. I våras fick de det ärofyllda priset Guldtrappan, som
delades ut för första gången. En utmärkelse för framgångsrikt digitalt
lärande i skolan. Jag tror att satsningen på skoldatateket är en viktig
20
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
grund för att Sundsvall nu utmärker sig som en kommun i framkant när
det gäller digitaliseringen av skolan.
Text: Berit Engberg
www.skoldatatek.se
www.spsm.se/skoldatatek
Forskning i tiden.
Forskarporträttet
Namn: Jakob Åsberg Johnels
Titel: Filosofie doktor i logopedi med inriktning mot psykologi och
forskningsmetodik inom logopedisk verksamhet,
Sahlgrenska akademin i Göteborg
Foto: Privat
Att kunna läsa är inte alltid att förstå texten
I sin avhandling från 2009 undersökte Jakob Åsberg Johnels hur
elever med autismspektrumtillstånd eller ADHD läser och förstår
en text. Bland annat undersökte han vilka aspekter av läsningen
som är särskilt svåra. Fastän eleverna knäckt läskoden som
sådan, har de svårt att förstå sammanhanget i längre texter.
Sedan flera år tillbaka forskar Jakob Åsberg Johnels i olika aspekter
av språk-, skriv- och läsutveckling hos barn och ungdomar med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inriktningen i hans arbete
gäller främst barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST),
respektive ADHD.
Forskning, undervisning och praktisk tillämpning ingår i hans
kombinerade tjänst som docent och universitetslektor vid Göteborgs
universitet och på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. På
sjukhuset är han verksam med patientarbete och gör pedagogiska
utredningar inom den neuropsykiatriska specialistenheten.
21
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Momentet läsning kan delas upp i dels läsflyt, som är den tekniska
avkodningen, dels i läsförståelse, nämligen att förstå orden och
meningarna, att läsa mellan raderna och att skilja på relevant och ickerelevant information. För dessa elever är det viktigt att ta reda på vilka
styrkor som kan utnyttjas när det gäller läsningen och vad de behöver få
extra stöd i, säger Jakob.
Han har bland annat funnit att många elever med ADHD har svårt
med flera aspekter av läsandet, både läsflyt och förståelse. För elever
med AST handlar det ofta om särskilt stora svårigheter med förståelse av
sammanhängande text.
Inför avhandlingen genomförde han ett lästräningsprojekt i samarbete
med en skola i Vallentuna kommun. En liten grupp elever med AST
fick träning i läs- och hörförståelsestrategi samt i att ställa frågor kring
texter och kring själva läsförståelsen. Vid uppföljningen visade det sig att
eleverna efter träningen förbättrat läsförståelsen. Läsflytet, som de inte fått
träning i, påverkades dock inte.
– Kunskaper om läsförståelse börjar sprida sig i allt fler klassrum
i Sverige och det finns numera både material och undervisning i
läsförståelsestrategier. Det är glädjande att allt fler lärare använder sig av
kunskaperna och att det finns en utveckling inom området. Detta är bra
för alla elever, inte bara de med neuropsykiatriska svårigheter, säger han.
För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns ytterligare
en svårighet att ta hänsyn till, nämligen själva skrivandet. Skrivande,
särskilt av längre texter, utgör ett mycket svårt moment för dem. De har
problem med såväl meningsbyggnad, som stavning, men också med själva
textkomponerandet: att hålla en röd tråd, att tänka på vad läsaren kan
förväntas veta, liksom vad som kan intressera den tilltänkte läsaren.
– Det är viktigt med bra stöd på flera plan för dessa elever. Redan på
planeringsstadiet behövs hjälp – att komma på vad man ska skriva om,
hjälp att sovra bland alla tankar och idéer som kan dyka upp, att lägga
upp en plan för hur texten ska komponeras och hjälp att bestämma en
tydlig mottagare av texten. Inget av detta är självklart för eleven. Stöd och
hjälp kan behövas vid upprepade tillfällen, förklarar Jakob.
Han framhåller vikten av att eleverna ska förstå att en text är levande,
att den inte är färdig bara för att den sista punkten är satt. Texter går
att förändra, utveckla och förbättra, argument kan vässas och förfinas.
Men eftersom mycket av elevens energi går åt till att skriva och försöka
stava, är det lätt att koncentrationen snabbt tar slut. Då kan övriga delar
i processen antingen tappas bort eller kännas som olösliga, så att eleven
bara ger upp.
Idag finns många kompensatoriska lärverktyg att ta till, som avancerade
rättstavningsprogram, eller verktyg som läser upp text. Dessa räcker oftast
inte hela vägen. Skrivandet kräver en människa som visar, stödjer och
vägleder.
22
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Forskning pågår rörande undervisning i textskrivande, även om
det i dagsläget bedrivs väldigt lite undervisning som baseras på sådan
forskning. Jakob hoppas dock kunna bidra med sin forskning också inom
detta fält de närmaste åren.
Text: Bella Danowsky
Illustration: Helena Halvarsson
Mer om läsförståelse
Böcker kring läsförståelse och undervisning i läsförståelsestrategier finns
utgivna av bland annat förlaget Natur och kultur:
- Barbro Westlund, Att undervisa i läsförståelse.
- Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg, Läsförståelse genom strukturerade
textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd.
Länk till Jakob Åsberg Johnels avhandling finns på
www.spsm.se/lasochskrivsvarigheter
23
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Nästa nummer av Lika värde
Nästa nummer av tidningen kommer ut den 27 november 2015.
Lika värde
Specialpedagogiska skolmyndighetern ger ut tidningen Lika värde. Den
kommer ut med fyra nummer om året. Vi skickar den till förskolor, skolor,
utbildningsförvaltningar och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är
gratis och kan beställas på www.spsm.se.
Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga
och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen
för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning
i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi
erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Om tidningen Lika värde
©2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Bella Danowsky, Tina Edlundh, Malou Nordlöf Ekström,
Linda Saltin och Maria Sjöberg.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010 473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Ett av barnen på Taffelbäckens förskola utanför Åre.
Omslagsfoto: Niclas Vestefjell
Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå
Tryck: DanagårdLiTHO, 2015
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men ange alltid källan.
24
