Framtidsprogram
Insatser till personer med funktionsnedsättning
innehåll
4
Inledning
6
Uppdraget
Framtidsprogrammets syfte
Medborgardialog som
arbetsmetod
8
Framtidsprogrammets idé
Från handikapp till … IPF?
11 Det nationella uppdraget
Ökad fysisk tillgänglighet
IT-politiken
Socialpolitiken
Utbildningspolitiken
Kultur, medier och idrott
Arbetsmarknadspolitiken
16 Strategier för framtiden
- Insatser till personer med
funktionsnedsättning i
Karlskrona kommun
Brukarundersökning – Särskilt
boende och daglig verksamhet för
personer med utvecklingsstörning
Brukarundersökning – Socialpsykiatrin
Brukarundersökning - Personlig
assistans
20 Framtidsgruppens
temaområden
Boende
Arbete
Fritid
Kompetens
Biståndsbedömning
Anhörigstöd
Delaktighet för barn och ungdomar
26 Slutord
Avskaffa gruppen i gruppbostaden!
Framtidsprogrammet är ett attityduppdrag
Framtidsprogrammet är antaget av
kommunfullmäktige den
25 augusti 2011 § 128.
Om du vill ha denna broschyr
inläst vänder du dig till
Karlskrona kommuns
inläsningstjänst, 0455-30 30 00
All foto Helena Jönsson
INLEDNING
2008 undertecknade Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. Detta blev en
milstolpe i arbetet för att minska utanförskapet och skapa ett samhälle med full
tillgänglighet och med lika möjligheter
för alla. Konventionen slår fast ett antal
vägledande principer som rätten till ickediskriminering, jämlikhet, oberoende,
delaktighet och lika möjligheter. Detta har
också blivit inriktningen för den nationella
funktionshinderpolitiken.
Regeringen har fastslagit att funktionshinderspolitiken ska omfatta insatser för att
undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska bekämpa diskriminering och ge barn, ungdomar och vuxna
4
med funktionsnedsättning förutsättningar
för självständighet och självbestämmande. Varje människa ska ha möjlighet att
påverka beslut som rör ens eget liv.
Detta får naturligtvis också konsekvenser
för politiken och arbetet på lokal nivå.
Det är viktigt att vi utformar politiken och
arbetet inom alla ansvarsområden så att
vi möjliggör full delaktighet och undanröjer de hinder som skapar utanförskap för
människor med funktionsnedsättningar.
Det är också viktigt att vi i många stycken
tar oss bort från ett gammalt omsorgstänkande och börjar arbeta med att ge stöd
och service utifrån de olika behov som
olika individer med funktionsnedsättning har.
Den moderna funktionshinderpolitiken
som jobbar utifrån att både röja undan
hinder i samhället och att kompensera
för individens funktionsnedsättningar blir
således ett ansvar för alla samhällsaktörer.
Möjligheter för människor med olika funktionsnedsättningar att arbeta och försörja
sig själva, att ha tillgänglighet till kultur
och fritidsaktiviteter, att få möjligheter till
en god hälsa kräver samarbete och delat
ansvar. Handikappförvaltningen kan fungera både som ett stöd och en pådrivare i
detta arbete, samtidigt som man ansvarar
för att kunna ge ett gott individuellt stöd
där de generella åtgärderna inte räcker till.
vi måste jobba vidare mot. Den riktning
som vi hoppas ska leda oss ett långt steg
vidare mot det samhälle vi vill ha, ett samhälle där alla oavsett funktionsnedsättning
är delaktiga på lika villkor.
Till detta framtidsprogram har brukare,
politiker, tjänstemän och forskare satt sig
ner tillsammans för peka ut den riktning
Camilla Brunsberg
Kommunstyrelsens ordförande
Karlskrona kommun
Karin Månsson
Handikappnämndens ordförande
Karlskrona Kommun
5
UPPDRAGET
Hösten 2008 kom förslaget till ny lag om
stöd och service till vissa personer med
funktionsnedsättning, LSS, Möjlighet att
leva som andra (SOU 2008:77). Vid samma tidpunkt fördes en aktiv diskussion
i handikappnämnden i Karlskrona kring
uppdraget, det fanns en upplevelse av att
det var på väg att förändras, både i omfång och till karaktär. Påtagliga volymökningar, ökad komplexitet, nya målgrupper
var återkommande och konkreta begrepp
i de samtalen. Till det kom en insikt om
högt ställda förväntningar på delaktighet
och inflytande från brukare och anhöriga
som kolliderade med gängse förhållningssätt på många håll i verksamheten.
Förslaget till nya LSS blev både en bekräftelse och en vägledning i den pågå6
ende diskussionen. Det handlade inte om
att göra något helt nytt utan om att ha rätt
fokus, att gå från omhändertagande till
stöd och service. Att ta rätten till delaktighet och inflytande på allvar, att låta det
individuella behovet styra stödet, att inse
att personer med funktionsnedsättning
ska ha Möjlighet att leva som andra.
Det är uppdraget.
FRAMTIDSPROGRAMMETS SYFTE
Framtidsprogrammet föddes som idé ur
den verklighet som vi diskuterade och
inte riktigt hann möta på ett bra sätt alla
gånger. Med förslaget till en ny LSS uppstod behovet av att vi själva formulerade
oss kring uppdraget.
Syftet med Framtidsprogrammet är att finna en strategi som ska ligga till grund för
planeringen av verksamheten både i en
nära och i en längre framtid. Det finns en
politisk ambition och vilja bakom innehållet i Framtidsprogrammet som tydliggörs
av besluten i Handikappnämnden och i
Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun.
MEDBORGARDIALOG SOM
ARBETSMETOD
Handikappnämndens Framtidsprogram är
resultatet av en process där den röda tråden är dialogen som förts i framtidsgruppen mellan den politiska nämndens företrädare och representanterna från ett antal
brukarorganisationer och särskilt inbjudna
sakkunniga. Varje framtidsmöte har rört
sig kring ett utvalt tema som återkommer
i Framtidsprogrammets innehållsförteckning. Förvaltningens tjänstemän har deltagit i processen med struktur och aktuella
faktaunderlag.
Forskningsledare vid Blekinge FoU-enhet
har spelat en viktig roll för att knyta ihop
praktik och akademi i Framtidsprogrammets slutliga utformning.
Arbetsmetoden bakom Framtidsprogrammet borgar för att det är medborgarnas
behov och önskemål som kommer till
uttryck i den strategiska plan som
dokumentet utgör.
7
FRAMTIDSPROGRAMMETS IDÉ
När samhället utformas utifrån ett funktionshinderperspektiv är generella lösningar som fungerar för så många som
möjligt alltid det främsta alternativet. Om
generella lösningar inte räcker till för att
skapa förutsättningar för delaktighet och
jämlikhet ska insatser och individuella stöd
komplettera den generella tillgängligheten.
Framtidsprogrammet vill öppna upp
för ett nytt sätt att tänka kring stödet till
funktionshindrade i Karlskrona kommun.
Det ska vara alla verksamheters ansvar
att arbeta för de generella lösningar som
behövs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna Leva som andra.
Det är handikappnämndens ansvar att
komplettera med ett individuellt utformat
8
stöd och insatser när det övriga inte är
tillräckligt för att den enskilde ska uppleva
full delaktighet och jämlikhet.
Framtidsprogrammets idé kan också uttryckas som Empowerment – den enskildes makt över sitt liv! Denna bärande idé
i Framtidsprogrammet har också stöd i
den framåtsyftande forskning som bedrivs
både på nationell och på europeisk nivå.
Design för alla och Independent Living är
sådana centrala rörelser för en modern
syn på människor med funktionsnedsättningar. Design för Alla är en vision om att
hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är Design för Alla ett
arbetssätt som innebär att alla produkter,
miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt.
Utgångspunkten för en designer eller
arkitekt i designprocessen är att vidga
målgruppen och se till människors skilda
behov i olika situationer i livet, och inte
fokusera på särlösningar för vissa grupper, till exempel.
www.designforalla.se
Independent Living är en motsvarande
tanke där syftet är att ge personer med
funktionsnedsättning möjlighet att själva
bestämma över sin vardag. Några av
ledorden i Independent Living är självbestämmande, självrespekt, inga särlösningar. Det handlar i många stycken om
att ge en individ de redskap som han/
hon behöver för att utifrån sina individuella förutsättningar kunna få realisera sina
önskningar om hur han/hon vill leva sitt liv.
Personlig assistans är ett sådant verktyg
som kom till Sverige genom Independent
Living - rörelsen.
FRÅN HANDIKAPP TILL … IPF?
Med ett Framtidsprogram är det rätt
tidpunkt för nämnden att besluta om ett
nytt namn som ansluter till Socialstyrelsens rekommendation. Det ska betonas
att namnet i sig inte är det viktiga - det
är här på sin plats med ett resonemang
som förklarar terminologin i förhållande till
Framtidsprogrammets bärande idé.
Så här säger sakkunskapen på området:
Handikapp har under lång tid använts
både i vardagstal och i offentliga sammanhang för att beteckna både funktionsnedsättning och funktionshinder.
9
Ordet handikapp har blivit definierat på
olika sätt i olika sammanhang och funnits med i en mängd olika sammansatta
konstruktioner. 2007 tog Socialstyrelsens
terminologiråd beslut om revidering av
termerna funktionshinder, funktionsnedsättning och handikapp: funktionsnedsättning och funktionshinder är inte längre
synonymer och handikapp utgår i socialstyrelsens termbank!
Begreppet funktionsnedsättning definieras
härmed som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Begreppet funktionshinder definieras som
en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till
omgivningen. För båda termerna avråds
handikapp som synonym.
Det är viktigt att påpeka att detta inte är
ett ”kosmetiskt” ordbyte, det är huvudsakligen en definition av begreppen som
10
knyter an till en mer modern (och internationellt använd) begreppsapparat, och
- en viktig konsekvens av detta sätt att
definiera funktion är att funktionshinder
inte kan definieras som en egenskap hos
en person, utan något som uppstår i en
miljö som inte är anpassad till funktionsnedsättningen och därför är funktionshindrande.
Handikappomsorg – vad händer med
namnet på nämndens verksamhet?
Detta är en verksamhet där insatser ges
som dels kompenserar för miljöns bristande utformning, dels är inriktade på funktionsnedsättningens konsekvenser. För
bägge dessa delar kan insatser till personer med funktionsnedsättning användas,
enligt vårt förslag = IPF.
DET NATIONELLA UPPDRAGET
På nationell nivå går arbetet vidare genom
att 17 myndigheter har fått i uppdrag att
ta fram förslag på delmål över hur handikappolitiken ska genomföras inom sina
respektive områden. Tanken är att man
med konkreta delmål och kontinuerliga
uppföljningar ska försöka undvika den
situation som blev följden av den 10-åriga
nationella handlingsplanen, där alltför
många började alltför sent och det blev
svårt att utvärdera och följa upp resultat.
De förslag på delmål för perioden 20112016 som myndigheterna tar fram ska
formuleras utifrån inriktningsmålen och
de övergripande funktionshinderpolitiska
målen och FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Regeringen har utifrån beslutade funktionshinderpolitiska mål fastställt inriktningsmål på ett antal prioriterade områden:
Ökad fysisk tillgänglighet
Den fysiska tillgängligheten för personer
med funktionsnedsättning ska förbättras,
bland annat genom att enkelt avhjälpta
hinder undanröjs.
IT-politiken
Tillgängligheten och användbarheten till
offentliga webbplatser ska öka. Kunskapen och beställarkompetensen kring tillgänglighet och användbarhet ska stärkas
i anslutning till offentliga upphandlingar av
e-tjänster.
11
Socialpolitiken
Kunskapen om hur de individuella stöden
i sin utformning bidrar till arbetet mot att
uppfylla de övergripande funktionshinderpolitiska målen ska öka. De individuella stöden utgår i allt högre utsträckning
från individens önskemål och behov och
möjliggör allt större valfrihet. Respekt för
individen och det självständiga valet ska
prägla såväl utformning som utförande
av insatser på området. De individuella
stöden ska i ökad utsträckning utformas
så att de möjliggör full delaktighet i samhället.
Utbildningspolitiken
Varje barn, elev och vuxenstuderande
ska ges förutsättningar att utveckla sina
12
kunskaper så långt som möjligt. Med
utgångspunkt i de förtydligade bestämmelserna i PBL och skollagen ska tillgängligheten samt uppföljningen av
tillgängligheten för elever med funktionsnedsättning i förskola och samtliga skolformer förbättras.
Kunskaperna om funktionsnedsättningar
och hur undervisningen kan utformas efter
varje barns, elevs eller vuxenstuderandes
behov ska förbättras.
Kultur, medier och idrott
Möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i kultur- och
idrottslivet ska förbättras. Funktionshinderperspektivet ska vara integrerat i den
ordinarie bidragsgivningen inom kultur-
området och idrottsområdet.
Medietjänster och film ska i högre utsträckning utformas på ett sätt som gör
dem tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
Arbetsmarknadspolitik
Sysselsättningsgraden för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen
mellan arbetssökande personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga och lediga arbeten ska
vara effektiv.
De nationella målen ligger väl i linje med
de inriktningsmål som uttrycks i Framtidsprogrammet för stödet till personer
med funktionsnedsättning i Karlskrona
kommun. Det handlar om att låta synsättet på personer med olika former av funktionsnedsättning genomsyra alla delar av
samhället. På lokal nivå innebär detta att
alla förvaltningar har ansvar för att se till
att verksamheter inom deras ansvar alltid
inkluderar ett funktionshinderperspektiv.
Handikappförvaltningens roll blir att stödja
denna process samt att komplettera med
ett individuellt stöd i de fall detta är nödvändigt för att varje människa ska kunna
ha möjlighet att påverka beslut som rör
ens eget liv.
13
Möjlighet att leva som andra
STRATEGIER FÖR FRAMTIDEN
– Insatser till Personer med Funktionsnedsättning i Karlskrona kommun
Framtidsgruppen har under ett års tid träffats regelbundet och diskuterat uppdraget
inom sex utvalda temaområden. Avsikten
har varit att i samtalet nå fram till ”bästa
möjliga” och ”så vill vi att det ska fungera”
inom respektive temaområde. Med beslutet om Framtidsprogrammet ska sammanställningen betraktas som strategisk
utgångspunkt för planering och ställningstaganden i det fortsatta utvecklingsarbetet
under nämndens ansvar de
kommande åren.
Under samma period har det i samarbete med Blekinges FoU-enhet genomförts
brukarundersökningar inom de tre centrala verksamhetsområden som nämnden
16
ansvarar för; resultatet av dessa måste
givetvis ha sin plats i Framtidsprogrammet med motsvarande syfte.
Ett område ytterligare har prioriterats
särskilt under perioden med en handlingsplan beslutad av nämnden, nämligen
barnens delaktighet genom ett förstärkt
barnperspektiv. Det är ett arbete som har
påbörjats med ett tydligt framtidsperspektiv.
Brukarundersökning - Särskilt boende
och daglig verksamhet för personer med
utvecklingsstörning
Undersökningen visade att personer som
har insatserna daglig verksamhet är i hög
grad nöjda med sina insatser.
Förbättringsområden som undersökningen visade:
• Värderingar som finns i organisationen
ska tydligare bygga på lagens intentioner och bokstav.
• Kompetensen i organisationen behöver öka och breddas.
• Kunskap om kommunikation behöver
öka i hela organisationen.
• Andelen personer som är delaktiga
och kan framföra synpunkter på sina
insatser ska öka.
Brukarundersökning - Socialpsykiatrin
En brukarenkät genomfördes under 2010
för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
Resultatet visade att för de som upplever
sig må dåligt finns följande brister:
• Brist på fritidaktiviteter, dvs en upplevelse av att inte ha något lustfyllt att
göra om dagarna. Man uttrycker en
känsla av ensamhet och utanförskap.
• Brister i relationen till familj och vänner
är också påfallande hög för gruppen.
• De har dålig ekonomi, saknar marginaler för oförutsedda händelser och kan
inte unna sig något utöver det
nödvändiga.
• Flera har önskemål om att aktivera
sig men saknar energin för att komma
igång och vänner att göra det
tillsammans med.
• Många svarar att de inte är nöjda med
sin fysiska hälsa och motionerar inte regelbundet.
17
Brukarundersökning Personlig assistans
Kommunerna i Blekinge och landstingets
kompetenscentrum stod bakom en enkät
som skickades våren 2010 ut till samtliga
personer i Blekinge som använder sig av
personlig assistans som stöd i det dagliga
livet. Resultatet av den undersökningen
kan vi använda oss av för att beskriva hur
insatsen personlig assistans ska planeras
och genomföras av Karlskrona kommun
som utförare nu och framöver för att svara
mot brukarnas behov och önskemål:
• Personlig assistans som den ges idag
fungerar bra och ”nivån” kan därmed
vara ett mått på hur vi ska se till att
den fungerar även i framtiden
• Det absoluta antalet beviljade timmar
spelar mindre roll för den enskilde brukaren, det tyder på att det avgörande
är hur den enskilde uppfattar kvalitén i
utförandet
18
• Det upplevs idag inte vara någon skillnad i genomförande i jämförelse mellan privat och kommunal utförare, och
så bör det vara även i fortsättningen
• Kommunen måste sträva efter att
förbättra information och administrativt
stöd till sina brukare inom personlig
assistans
• Kommunen bör verka för ökat inflytande från den enskilde brukaren vid rekrytering av personliga assistenter
• Yngre personer tenderar i högre utsträckning än äldre att välja privata eller kooperativa lösningar för sin assistans. Om detta håller i sig kommer det
på sikt att förändra kommunens andel
av assistansen.
19
Framtidsgruppens temaområden
Boende
Varje människa har rätt till en egen bostad, ett eget hem. Det egna hemmet skall
säkra möjligheten till ett privatliv. Personer
ska kunna välja bosättningsort och var
och med vem de vill leva på samma villkor
som andra.
• Den som har behov av stöd för att leva
ett gott liv ska erbjudas ett personligt utformat stöd i det egna hemmet.
• Stöd i det egna hemmet ska erbjudas
i form av särskilt boende i gruppbostad och servicelägenhet och i form av
boendestöd.
• Träffpunkter ska skapas som stöd för
social gemenskap.
• För att stödja ungdomars väg till ett
självständigt vuxen liv ska korttids/
ungdomsboende erbjudas som ett sätt
för ungdomar att hitta sitt personliga
behov av stöd.
20
• Möjligheterna att byta bostad även när
man har stöd i olika former ska underlättas genom att skapa en
”intern bostadsmarknad”.
Arbete
Alla människor har rätt till ett arbete. Personer med funktionsnedsättning har rätt
till arbete och sysselsättning på samma
villkor som för andra i en arbetsmiljö som
är tillgänglig och främjar integration.
• Kommunen ska vara ett föredöme som
arbetsgivare för personer med funktionshinder.
• Sociala kooperativ är en viktig del i att
skapa arbete och anställningar för personer med funktionshinder
• Daglig verksamhet och sysselsättning
ska genom supported employment
skapa förutsättningar för ökad delaktighet på arbetsmarknaden genom att grupper och individer är verksamma i
företag och myndigheter.
• Daglig verksamhet och sysselsättning
ska:
- stödja personlig utveckling
- ge möjlighet till sociala kontakter och
till att ingå i ett socialt sammanhang
- erbjuda ett varierat utbud av
produktiva uppgifter
• Den enskildes möjlighet att välja verksamhet ska ökas genom en ”intern arbetsmarknad” och genom att
tillämpa LOV (lagen om valfrihet).
Fritid
Alla människor har rätt till en rik fritid som
befrämjar hälsa, välbefinnande, livskvalitet, socialt samspel med andra, möjlighet
att få vänner, fysisk aktivitet och utveckling. Det är därför viktigt att utbudet av
fritidsaktiviteter är tillgängligt för alla i
kommunen. Föreningar och andra som
ordnar aktiviteter ska kunna få stöd att
utforma sin verksamhet så den blir tillgänglig. Verksamheten ska utifrån behov
ge personligt stöd till enskilda.
• Erbjuda anpassade aktiviteter för olika
intresseinriktningar som komplement
till samhällets övriga utbud.
• Erbjuda stöd för tillgänglighetsanpassning av fritidsverksamheter.
• Erbjuda stöd och utveckling av ledare,
kontaktpersoner, ledsagare mm. för att dessa ska kunna stötta brukaren i att
ta del av fritidsutbudet.
• Stödja föreningar i att öka kompetensen i att leda personer med funktionsnedsättning för att göra dem
tillgängliga så alla kan ta del av dem.
• Uppmärksamma problem med färdtjänst, ledsagning och tillgänglighet för
att alla ska kunna ta del av ett
kultur- & fritidsutbud
21
Kompetens
Rätt kompetens för uppdraget har blivit
en kärnfråga inom förvaltningens utvecklingsarbete. Det är uppenbart att vi idag
behöver en större bredd i kunskapsbasen
hos våra medarbetare. Vård och omsorg
minskar till förmån för stöd och service
som kräver pedagogisk och beteendevetenskaplig kompetens. Rätt kompetens
för uppdraget är utgångspunkt vid all
rekrytering av nya medarbetare till vår
verksamhet.
• Kompetens är ett samlingsbegrepp
för en individs förmåga att utföra en
uppgift genom att tillämpa kunskaper
och erfarenheter.
• Varje verksamhet ska ha personal med
rätt kompetens utifrån
sitt uppdrag.
22
• Varje verksamhet ska regelbundet
analysera sitt behov av kompetensutveckling. Kraven på de personliga
egenskaperna ska särskilt beskrivas.
• Arbetsgrupper ska kunna innehålla anställda med olika kompetenser för att fungera som ”multikompetenta team”.
• Kvalitetssäkringssamordnare ska ha
som uppdrag att samordna uppföljning
och utvärdering av verksamheten.
Biståndsbedömning
Biståndsbedömning är porten in, den ska
ta reda på vilket behov den enskilde har
av stöd, service och omsorg - och den
ska hitta fram till rätt insats med ett
tydligt formulerat mål för genomförandet.
Det nya namnet Biståndsavdelningen
är medvetet valt för att sätta brukarens
behov i fokus - lagen måste enbart vara
handläggarens verktyg i vårt myndighetsutövande uppdrag.
• Det första mötet med handläggaren är
särskilt viktigt – ofta befinner sig den sökande i en mycket ömtålig
livssituation.
• Den sökandes delaktighet ska vara en
utgångspunkt i handläggningen.
• Den sökande ska få tydlig information
om handläggningen via personlig kontakt och tydligt informationsmaterial.
• Handläggningen ska vara enkel och
begriplig för den sökande.
• Utredning och beslut ska vara kvalitetssäkrat och rättssäkert
Anhörigstöd
Anhörigstöd är sedan något år tillbaka
en insats enligt Sol. Ett arbete har påbörjats med att hitta former och innehåll för
anhörigstöd riktat till anhöriga till personer
med funktionshinder. Stödet är avsett för
den anhörige. Anhörig ska ses som ett vitt
begrepp och innefatta de som lever nära
personen med funktionshinder.
• Anhöriga ska erbjudas stöd i sin egen
roll som anhörig
• Stöd ska erbjudas enskilt och i grupp.
Det ska finnas möjlighet till kontakter i öppen form.
• Anhörigstödet ska fortsätta att utvecklas med lyhördhet för behov och
önskemål från dem som är berörda.
23
Delaktighet för barn och ungdomar
2008 antog Handikappnämnden i Karlskrona en handlingsplan för ett förstärkt
barnperspektiv. Den utgör en markering
för att barns delaktighet hädanefter ska
vara en prioriterad fråga i förvaltningens
arbete. Ytterst handlar det om att förändra
attityder, att vi alla ska inse att barn med
funktionsnedsättning har rätt till och kan
bli lyssnade till i utredning och utförande
av insatser som de har behov av. Förvaltningens barngrupp har ett särskilt ansvar
för att konkretisera och uppfylla målen i
handlingsplanen. Det finns också en tydlig
koppling till det utökade uppdraget att
skapa ett fungerande anhörigstöd i förvaltningen – föräldrar och syskon, främst,
får inte glömmas bort.
24
• Vi ska alltid höra barns önskemål och
åsikt i samband med utredning och
beslut om insats.
• Barnen ska höras vid uppföljning och
utvärdering av aktuell insats
• Personalen ska genom kompetensutveckling ges verktyg att kommunicera
med alla barn.
• Vi ska ha ett material som är utformat
så att alla barn kan få adekvat information om olika insatser och hur de
kan hjälpa barnet i vardagen.
• Barn ska kunna påverka sin
egen situation oavsett
funktionsnedsättning.
25
SLUTORD
Avskaffa gruppen i gruppbostaden!
Ett uttalande som kräver eftertanke för
att förstås på rätt sätt – det är medvetet
valt när det är dags att summera processen och uttrycka en avslutande reflektion
kring Framtidsprogrammet. Rätt tolkat vill
det säga att personer med funktionsnedsättning alltid ska uppfattas och bemötas
som enskilda individer. Bilden av gruppen
i gruppbostaden låter oss förstå att den
traditionella handikappomsorgen inte varit
tillräckligt tydlig på den punkten. I vårt
samtal idag sätter vi Brukaren i centrum
– vi har nått en brytpunkt? Den rätta idén
har fått fäste i vårt språkbruk – men fort26
farande har vi en väg att gå för att omfatta
den fullt ut i tanke och handling. Det är
kärnan i Framtidsprogrammet – vårt fortsatta uppdrag.
Framtidsprogrammet är ett
attityduppdrag
En inspirationskälla för Framtidsprogrammet har varit LSS-kommitténs förslag
till en reviderad LSS, ATT LEVA SOM
ANDRA. Betänkandet är en intressant
produkt, gott och väl 700 sidor text utan
några revolutionerande förslag till nydaning av LSS...
Slutsats 1: LSS är bra precis som den är,
allt finns där - jämlikhet, delaktighet och
inflytande… stöd och service framför omvårdnad/omhändertagande… tydliga krav
på huvudmannen hur detta ska gå till för
att den enskilde ska få sin rätt.
Slutsats 2: Det är dags att göra verkstad
av LSS! Genomförandet av lagen utifrån
dess ideologiska bas har delvis misslyckats. Attityduppdrag återstår – utan att
det är bearbetat kan vi inte räkna med att
praktiken ska fungera.
uttrycker förväntningar, behov och önskemål från dem vi är till för - det borgar för
ett innehåll som är ovedersägligt. Genom
allt som sägs i sak löper som den röda
tråden en tanke – attityduppdraget – som
vi låter få sitt symboliska uttryck i uppmaningen Avskaffa gruppen i gruppbostaden!
Ett mål eller en vision… ? ATT LEVA SOM
ANDRA ska vara det självklara för personer med funktionsnedsättning i vår Framtid i Karlskrona kommun.
Handikappnämndens Framtidsprogram
är produkten av en medborgardialog som
Maria Persson
Förvaltningschef
27
Handikappförvaltningen
371 83 Karlskrona
Telefon: 0455 - 30 30 00
E-post: [email protected]
