MITTUNIVERSITETET
Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)
Examensarbete inom
lärarutbildningen, 15 högskolepoäng
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar kring
grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria
Hinders
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Abstrakt
Studiens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i pedagogers
motiv för användandet och inte användandet av grupparbete som
arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har
minskat i den svenska skolan på 2000-talet, vilket vi har svårt att förena
med de teorier som genomsyrar den svenska läroplanen, det vill säga de
konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie
valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv
dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som
arbetsmetod. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med
semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har
undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som
arbetsmetod på en skola i mellersta norrland. Resultatet visar att
pedagogerna har en rad olika motiv för att inte använda grupparbete
som arbetsmetod. Motiven som presenteras är bland annat
gruppsammansättningens komplexitet, kunskap kring arbetsmetoden
och organisatoriska förutsättningar inom skolan. Pedagogernas motiv
för att använda grupparbete är utifrån ett elevperspektiv, där bland
annat elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling är i fokus.
Utifrån pedagogernas uppfattningar visar studien att grupparbete som
arbetsmetod kan vara komlpext och att det är många faktorer som måste
tas i beaktning för att ett grupparbete skall fungera.
Nyckelord:
Grupparbete,
pedagogers
uppfattning,
sociokulturellt.
arbetsmetod,
grupprocesser,
gruppsammansättning,
sociala
kunskaper,
2
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Innehållsförteckning
Abstrakt.............................................................................................................. 2
Innehållsförteckning ....................................................................................... 3
Inledning ........................................................................................................... 5
Bakgrund ........................................................................................................... 6
Definition av begreppen grupp och grupparbete ........................................ 6
Historisk tillbakablick på grupparbete i läroplaner ..................................... 7
Teorier om lärandet .......................................................................................... 9
Forskning kring grupparbete ........................................................................ 11
Grupparbete som arbetsmetod
11
Teori kring grupproduktivitet
13
Gruppstorlek och gruppsammansättning
15
Gruppnormer
16
Problemformulering ...................................................................................... 18
Syfte 18
Metod................................................................................................................ 18
Ansats ............................................................................................................... 18
Urval ................................................................................................................. 19
Semistrukturerad intervju ............................................................................. 20
Datainsamling - intervjugenomförande ...................................................... 21
Databearbetning .............................................................................................. 22
Metod kritik ..................................................................................................... 22
Resultat ............................................................................................................ 24
Pedagogens motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. 25
Pedagogperspektivet
25
Elevperspektivet
28
Yttre faktorer
29
3
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Pedagogens motiv för att använda grupparbete som arbetsmetod ........ 31
Social utveckling
32
Kunskaps utveckling
32
Elevens identitetsutveckling
33
Uppskattad arbetsmetod
34
Diskussion ....................................................................................................... 35
Metoddiskussion ............................................................................................. 35
Resultatdiskussion .......................................................................................... 35
Pedagogens motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. 36
Pedagogperspektivet
36
Elevperspektivet
37
Yttre faktorer
39
Pedagogens motiv för att använda grupparbete som arbetsmetod ........ 40
Social, kunskap och identitetsutveckling samt uppskattad arbetsmetod. 40
Avslutande diskussion ................................................................................... 41
Litteraturförteckning ..................................................................................... 43
BILAGA 1: Missiv till intervjupersoner .................................................... 46
BILAGA 2: Intervjufrågor ............................................................................ 47
Figurförteckning
Figur 1: Schematisk översikt .......................................................................... 24
Figur 2: Schematisk översikt .......................................................................... 25
4
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Inledning
Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning kommit i kontakt med
grupparbete i olika former. Intresse och tankar kring arbetssättet
väcktes, vilket resulterat i studiens undersökning. Vi ville skapa en bild
av vad verksamma pedagoger har för motiv med grupparbete som
arbetsmetod genom att studera deras uppfattningar och erfarenheter.
Under vår lärarutbildning har vi fått erfara att de första skolåren ligger
till grund för elevernas framtid och att dessa år därmed är viktiga. Då
vår utbildning riktar sig mot grundskolans tidigare år, har vi valt att
fokusera vår undersökning mot dessa skolår.
Enligt Kjell Granström (2003), professor i pedagogik vid Linköping
Universitet har grupparbete minskat som undervisningsform i skolan
under 2000-talet. Trenden att grupparbete som arbetsmetod minskat i
skolan är svårt att förena med den sociokulturella och den
konstruktivistiska synen på lärandet, där synen på det sociala samspelet
ligger som grund för utveckling. Dessa teorier har präglat de tre
föregående läroplanerna (Säljö, 2000) samt den aktuella läroplanen Lpo
94 (Lindqvist, 1999). Grupparbete som arbetsmetod har belysts ur olika
perspektiv under de fyra svenska läroplanerna och en tillbakablick visar
att grupparbetes popularitet har varierat sedan den första läroplanen
Lgr62.
Vår studie samt tidigare forskning har visat att grupparbete som
arbetsmetod är komplext. Pedagogen har många aspekter att ta i
beaktning vid användandet arbetsmetoden. För att skapa förutsättningar
för ett fungerande grupparbete bör pedagogen ha kunskaper kring
grupper och de processer som sker i gruppen. Dessutom skall
kunskaper kring utformandet av uppgifter, sammansättning av grupper
och hur man hanterar de rådande normerna i gruppen finnas hos
pedagogen. Forskaren Karin Forslund Frykedal (2008) menar att dagens
pedagoger har för lite kunskap kring själva processen.
5
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Bakgrund
Inledningsvis kommer vi kort presentera vår definition av begreppet
grupp samt grupparbete. Därefter följer en historisk tillbakablick kring
grupparbete som arbetsform i skolan som sedan följs av teorier om
lärandet. Vår studie grundar sig i ett konstruktionistiskt synsätt och
därmed är det den teoretiska utgångspunkt som kommer att presenteras
mer ingående. I den avslutande delen av bakgrunden presenteras
forskning kring grupparbete i olika sammanhang.
Definition av begreppen grupp och grupparbete
Det förekommer ett flertal definitioner om vad en grupp är och detta
kan bero på att grupper kan se ut och fungera på olika sätt. Beroende på
vad som skall studeras samt på vilken teoribakgrund gruppbegreppet
skall definieras kan utfallet se olika ut (Stiwne, 1992). En grupp inom
den socialpsykologiska synen kan vara av två olika karaktär, konkret
eller abstrakt (Stiwne, 1992). Studiens definition av grupp är i detta
arbete av konkret karaktär. Gruppen består av fler än en individ och
personerna i gruppen uppfattar sig tillhöra gruppen och andra
utomstående uppfattar att gruppmedlemmarna tillhör den specifika
gruppen. Gruppmedlemmarna har ett gemensamt mål eller gemensam
uppgift som de arbetar mot. Denna grupp kan vara informell, vilket är
när eleverna spontant väljer grupparbete i samhörighet eller utifrån ett
gemensamt intresse. Denna grupp kan också vara formell och har då ett
bestämt uttalat syfte med regler och rutiner (Svedberg, 2003). Mål och
uppgifter kan vara kortsiktiga (kort tidsperiod) eller långskiktiga (längre
tidsperiod). Synen på begreppet grupp, delar studien med professorer i
socialpsykologi som Rupert Brown (2000) och Ivan Steiner (1972).
Utifrån studiens definition av grupp menar vi i denna studie att
grupparbete är när två eller flera individer befinner sig i interaktion med
varandra och arbetar mot ett gemensamt mål. Den interaktion eller det
samspel som utvecklas i gruppen kan handla om såväl kunskapsmässigt
utbyte som socialt utbyte. Det kan handla om gruppuppgifter läraren
styrt upp eller vara det samspel då elever utifrån individuella uppgifter
”spontant” väljer att samarbeta med någon. Den interaktionen som
uppstår då räknar vi också in i definitionen grupparbete.
6
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Historisk tillbakablick på grupparbete i läroplaner
Som i inledningen nämnts, har grupparbete som arbetsmetod minskat
under de senaste decennierna och de kommande statistiska siffror som
presenteras är framtagna av Granström (2003), som bedriver forskning
kring grupper och grupprocesser. Han skriver att användningen av
grupparbete har minskat i den svenska skolan. På 1960-talet upptog
arbetsmetoden 18 % av lektionstiden, för att sedan stiga till 24 % under
1980-talet. Under 1990-talet sjönk lektionstiden för grupparbete till 10 %
och under 2000-talet har denna siffra stadigt legat kring 12 %.
Synen på lärandet, arbetsformer och arbetssätt har varit skiftande under
den svenska skolans historia. I den första svenska läroplanen, Lgr62 som
är ett regelstyrt dokument finns grupparbete med som
undervisningsform. I de regelstyrda dokumenten är regler formulerade
om hur den lokala verksamheten ska bedrivas. Undervisningens
innehåll och arbetssätt bestämdes centralt men skulle praktiseras
nationellt. I Lgr62 belyses grupparbete mer som en riktning i
personlighet- och social fostran än som en speciell metod menar Sture
Sjödin (1991) i sin avhandling Problemlösning i grupp. Grupparbete som
arbetsmetod fick sitt genomslag först i slutet av 1960–talet. Ett flertal
händelser i omvärlden satte sina spår för användningen av metoden i
den svenska skolan. Ett exempel är Studentrevolten, där studenter bland
annat gjorde revolt mot det föråldrade undervisningssystemet. Parallellt
med detta utvecklades även självstyrande grupper i samhället inom
såväl industrier som företag. Dessa händelser påverkade och gav ljus till
”kollektivet” och gruppen inom skolväsendet (Arfwedson, 1981). I det
regelstyrda styrdokumentet Lgr69 finns arbetsmetoden beskriven
tillsammans med två andra arbetsformer; helklassundervisning och
enskilt arbete (Skolöverstyrelsen, 1969-1978).
Under 1970-talet hade grupparbete sin storhetstid och i skolan skulle nu
alla arbeta med grupparbete. Målet var att lära sig att samarbeta och
detta skulle skolan uppnå med hjälp av grupparbeten (Arfwedson,
1981). Sjödin (1991) skriver att den viktigaste uppgiften för en lärare
under denna tid, var att lära eleverna att fungera tillsammans i en
grupp. Däremot framkom det inte i läroplanen hur läraren skulle lägga
upp uppgifter och genomföra grupparbeten. För att åtgärda det
problemet lade Skolöverstyrelsen fram ett fortbildningsprojekt där man
7
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
visade med hjälp av diaband, hur det goda grupparbete såg ut. Många
lärare var ändå missnöjda med situationen, då de inte fått någon
vägledning om hur de skulle göra för att nå de bra resultat som
grupparbetena påstods ge. Lärarna visste inte hur grupparbeten skulle
genomföras eller hur man skulle skola in eleverna i arbetsmetoden.
I Lgr80 som också är ett regelstyrt dokument finns, likt föregående
läroplaner, de tre arbetsmetoderna beskrivna. Det finns tydliga inslag
som visar på att tonvikten i undervisningen ska vara samarbete
(Arfwedson, 1981). Sjödin (1991) hävdar att grupparbete har reducerats i
Lgr80 och presenteras som en metod bland alla de andra. Klagomålen
kring arbetsformen växte, då det visade sig att de svenska skolorna inte
hade utrymme för dessa grupparbeten, rent organisatoriskt.
Elevgruppernas storlek ökade och skolornas utrymmen räckte inte till.
Eleverna upplevde också att de blev kastade från en gruppuppgift till en
annan (Arfwedson, 1981) och de visste inte riktigt hur grupparbete
skulle genomföras (Sjödin, 1991). Eleverna utvecklade inte förmågan att
lösa problem eller samarbeta i grupp. Speciellt de duktiga eleverna
kände att arbetet inte resulterade i det som eleverna förväntade sig.
Vissa elever tyckte att arbetsmetoden var bra, då de under långa stunder
kunde göra andra saker som inte hade koppling till det direkta
skolarbetet. Summan av alla dessa negativa upplevelser av grupparbete
resulterade i att många lärare återgick till de arbetsmetoder som sedan
tidigare var kända och grupparbete ansågs som en mindre seriös
arbetsmetod. Grupparbete och problemlösning ställdes mot inlärning
och kunskap (Sjödin, 1991).
I det mål och resultatstyrda läroplanen Lpo 94, finns det inte några
specifika arbetsmetoder. Där betonas istället betydelsen för ett varierat
arbetssätt med demokratiskt inflytande. Det är pedagog och elever som
väljer arbetsmetod för att nå de resultat som styrdokumenten uttrycker
skall uppnås och eftersträvas;
Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda
eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga
att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den
dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan
eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar (Skolverket,
2009, s. 5).
8
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Det som finns uttryckt i Lpo 94, som direkt kan kopplas till grupparbete
som metod är följande citat tagna ur Mål att sträva mot.
Skolan skall sträva mot efter att varje elev:
-känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt
i samspel med andra,
- lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och
tillsammans med andra, (Skolverket, 2009, s. 9).
Eva Hammar Chiriac är fil.dr. i psykologi och arbetar som
universitetslektor vid Linköpings universitet. Hon skriver i boken
Handbok för grupparbete – att skapa fungerande grupparbeten i undervisning
publicerad 2008, att forskning som gjorts de senaste åren visar att den
gemensamma tiden i klassrummet har minskat till fördel för den
individuella tiden. Arbetsformer där eleverna är aktiva i skolan används
i mindre utsträckning, trots att trenden i samhället visar det motsatta så
som i lärarlag, vårdlag inom sjukvården och IT företag som bildar
projektgrupper . Granström (2003) anser att pedagoger fortfarande är
tveksamma till användning av grupparbete som arbetsmetod, trots att
forskning visar att det finns många positiva effekter utav arbetsmetoden.
Han menar att pedagoger kan vara tveksamma då: ”lärare inte vågar
pröva nya och annorlunda undervisningsformer eftersom dessa kan ge
upphov till för dem obekanta och okontrollerade processer”(Granström,
2003. s.233). De positiva effekterna återkommer vi till längre fram i
studien och då under grupparbete som arbetsmetod.
Teorier om lärandet
Som tidigare nämnt så har teorier om lärande varierat i den svenska
skolan. Behaviorismen som kanske mest förknippas med forskarna
Pavlov och Skinner avlöstes under början av 1960-talet av den kognitiva
teorin kring lärande. Den kognitiva teorin utvecklades i sin tur och vi
väljer i detta arbete att lyfta fram de två teorierna konstruktivism och
sociokulturellt perspektiv på lärande. Jean Piaget, psykolog och filosof,
har en stor påverkan för den pedagogiska forskningen och är en
förgrundsgestalt till konstruktivismen. Piaget menar att människan
aktivt skapar kunskap genom det vi erfar, alltså det individen registrerar
i mötet med sin omvärld och därmed skapar en helhet ut av (Säljö, 2000).
Denna syn på lärandet och individens konstruerande av kunskap
9
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
dominerade länge skolväsendet i Sverige och i många andra länder
(Säljö, 2000). Den konstruktivistiska teorin menar att när elever
interagerar med varandra, så öppnas möjligheter för eleven att känna
igen sin egen förståelse och se skillnader mellan sig och andra. I denna
krock kan eleven bekräfta eller strukturera om befintlig kunskap och
förståelse för omvärlden (Gilles & Ashman, 2003). Piaget anser att
kognitiv utveckling styrs av individens erfarenheter som antigen kan
bekräfta individens rådande föreställningar eller motsätta sig dessa.
Dessa två processer kallas assimilation och ackommodation (Säljö, 2000).
Piaget utvecklade stadieteorin och menar att människan utvecklar sig i
stadier som är styrd av en biologisk jämvikt. Dessa stadier kan inte
hoppas över och ett ”normalt” beteende har och kan sammankopplas till
en viss ålder (Säljö, 2000).
En annan teori om lärande fördes fram av forskaren Lev Vygotskij som
menar att människors tänkande och handlande formas i ett socialt
sammanhang och en kulturell kontext (Arfwedson, 1998). Han lyfter
även fram språkets betydelse för den kognitiva utvecklingen. Språket
menar han vara tänkandets instrument, alltså en förutsättning för
intellektuell utveckling. Genom gester och tal gör sig människan
förstådd av sin omgivning. Talet kan i samspelet internaliseras till ett
eget inre tal som i sin tur är det verbala tänkandets grund. Språket och
kulturen är sammanlänkade i de sociala interaktionerna, vilket medför
att det får effekt på individens inlärning och utveckling. Kunskapens
mängd och innehåll hos individer är relativ, beroende på att kunskapen
är kulturellt betingad. Vi människor lever i växelverkande interaktion
med omgivningen (Arwedson, 1998). Detta medför att vi besitter olika
kunskaper och färdigheter av troligen unik karaktär. Genom socialt
samspel kan strategier överföras från en mer kunnig individ till en
annan. Där individen befinner sig rent kunskapsmässigt och själv har
förmåga att klara av, benämns i den sociokulturella teorin som aktuell
kunskapszon. Det som ligger lite utanför individens aktuella
kunskapszon och som med hjälp av mer kompetenta individer kan
utforskas och erövras kallas den proximala utvecklingszonen. Det som
inte individen kan idag, kan den genom interaktion med andra
internalisera, alltså omvandla till sin egen kunskap (Vygotskij, 1978).
Både Piaget och Vygotskij betonar vikten av social interaktion för att
utveckla lärande och tänkande dock på lite olika vis. Synen på hur
10
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
eleverna lär sig är av största vikt. Forskaren Gunilla Lindqvist (1999)
uttrycker att den svenska läroplanen Lpo 94 har blivit påverkad av
Vygotskij och den sociokulturella synen på lärandet. Petri Partanen
(2007) är doktorand i psykologi och menar att en ”sociokulturellinspirerad” pedagog är intresserad av att strukturera och organisera
lärandemiljöer där eleverna får ingå i olika sociala konstellationer. Det
innebär inte att läraren inte behövs utan det handlar om en
handledarroll som är olik den föremedlingspedagogiska rollen. Kunskap
om sociala processer är av största vikt och då i både hur eleverna
relaterar till varandra men likaså ur ett lärande perspektiv.
Forskning kring grupparbete
Grupparbete som arbetsmetod
I klassrummet kan det finnas en stor mångfald av kunskapsmässiga och
sociala förmågor, nationaliteter och olika ambitioner vad gäller
arbetsuppgifter och det sociala samspelet. Alla dessa faktorer skall
pedagogen hantera och dessutom skall pedagogen skapa förutsättningar
för lärande utifrån denna mångfald (Forslund Frykedal, 2008). Enligt
Granström (2003) bör eleverna förberedas för att arbeta i grupp och
uppgifternas svårighetsgrad bör successivt öka. Han menar också att
pedagogerna måste ha kunskap samt reflektera över de grupprocesser
som sker i klassrummet och utifrån det hjälpa eleverna att utveckla eller
öka sammanhållningen i gruppen. Utan förståelse för de processer som
sker i en grupp kan grupparbete leda till att de rådande rolltagningarna
och statusordningarna mellan eleverna förstärks. Detta kan i sin tur leda
till att individer som är svagpresterande eller högpresterande får denna
syn stärkt. Det kan resultera i ett nedåtgående negativt beteende och
presteringsspiral för de svagpresterande eleverna menar Elizabeth
Cohen (1994), professor i pedagogik och sociologi vid Standford
Universitet. I grupper där det anses vara tillåtet att trycka ner andra
medlemmar skapas inte något tillitskapande klimat. Det tillitsskapande
klimatet är en förutsättning för att elever ska kunna utvecklas och
blomstra. Tillit och trygghet i gruppen är en grundförutsättning för att
individen ska kunna tillägna sig omgivningen och kunskapen som finns
omkring sig. Om grupparbetet inte skapar denna trygghet kan det leda
till att endast ett fåtal gruppmedlemmar vinner något genom
arbetsformen. Tillit till andra människor och deras prestationer kan även
vid dåliga grupparbeten bidra till misstro till andra. Elever som råkar ut
11
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
för detta kan få känslan av denne får ändå göra allt tillslut och
uppfattningen av att de andra åker bara med på ett bananskal. Elver
som har den känslan utvecklar inte tillit till andra individers
prestationer (Frykedal Forslund, 2008). Cohen (1994) lyfter fram de
positiva följderna av arbete i grupp. Hon anser att grupparbete är
effektivt för att nå speciella sociala och kunskapsmässiga mål samt för
att utveckla problemlösning såväl som den språkliga färdigheten. Hon
menar även att grupparbete är överlägset alla andra arbetsmetoder när
det kommer till begreppsmässig utveckling (Cohen, 1994). De sociala
kunskaperna som eleverna kan utveckla under ett grupparbete är tillit,
vänskap och förmågan att inspirera varandra under arbetets gång. När
eleverna samarbetar i ett grupparbete utvecklas även den
kommunikativa förmågan. Eleverna rättar varandras uttal, upprepar
vad som sagts och därmed utvidgar de varandras förståelse, insikter
samt bidrar till kritiskt och självständigt tänkande (Cohen, 1994).
Professorerna Svein Stensaasen och Olav Sletta (2000) betonar att
samarbete i grupp kan bidra med kunskapsmässiga vinster för såväl
svaga elever som för högpresterande elever, detta är dock något som
andra forskare inte är ense kring. Vidare menar Stensaasen och Sletta
(2000) att samarbetet i grupp kan utveckla en positiv självbild och där
medlemmarna i gruppen ser positivt på sina medmänniskor, vilket i sin
tur skapar förväntningar som leder till en tillitsfull kommunikation.
Många forskare som studerat fenomenet grupparbete uttrycker att det är
av stor vikt att pedagogen har kunskaper kring grupper och
grupprocesser för att kunna skapa förutsättningar för arbetsmetoden
(Cohen, 1994; Granström, 2003; Sjödin, 1991).
Grupparbete är ett komplext begrepp som studerats utifrån många olika
perspektiv och fascinerat forskare över en lång tid. Forskarna har
studerat hur en enskild individ blivit påverkad av gruppen och på
senare tid har forskningen ändrat riktning genom att studera gruppens
processer och vad som gör att de blir produktiva och skapande
(Hammar Chiriac, 2003). Forskning kring grupparbete har visat att det
finns ett antal aspekter som påverkar arbetet, strukturerna och
processerna i ett grupparbete. En forskare som utarbetat en teori som
illustrerar hur samspelet mellan grupprocesser och hur uppgiftens krav
påverkar gruppens produktivitet, är Steiner (1972). Steiner var verksam
inom det socialpsykologiska fältet och hans teorier har använts av
forskare som alla gjort studier kring grupper, grupprocesser och
12
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
produktivitet. Dessa forskare är aktuella för denna studie, så som
Hammar Chiriac (2003, 2008), Sjödin (1991), Forslund Frykedal (2008),
Granström (2003) och Brown (2000).
Teori kring grupproduktivitet
Steiners (1972) teori om grupprocesser och produktivitet, handlar bland
annat om hur uppgiftens krav och grupprocesser samverkar, samt hur
denna samverkan påverkar gruppens produktivitet. Han anser att en
grupps prestationer bestäms utifrån de tre faktorerna; uppgiftens krav,
resurserna i gruppen och grupprocesser.
Uppgiftens krav kan delas in i tre aspekter som alla är avgörande för
gruppens prestationer. Den första aspekten handlar om kraven i
uppgiften är ”delbara” eller ”sammanhållna” (Steiner, 1972). Om kraven
i uppgifterna är ”delbara” menar Steiner (1972) att uppgifterna kan delas
in i mindre delar som därefter fördelas mellan gruppmedlemmarna. Om
uppgiftens krav är ”sammanhållna” kan gruppmedlemmarna inte dela
upp uppgiften mellan sig. Den andra aspekten handlar om huruvida
uppgiftens krav är maximerad, vilket är när resultatet mäts i hur snabbt
uppgiften/produkten blir färdigställd. Uppgiften är optimerad när målet
mäts i förhållande till hur nära gruppen når uppställda mål (Steiner,
1972).
Den andra faktorn handlar om hur gruppen lyckas kombinera ihop
krafter och satsning på arbetet. Med detta menar han att individerna i
gruppen för optimal produktion måste kunna utnyttja de resurser
individerna besitter, så som kunskap, förmåga, färdigheter och verktyg.
Dessa resurser måste fördelas för att uppgiften på ett optimalt sätt skall
kunna utföras (Steiner, 1972). Den tredje faktorn ”grupprocesser” består
av de handlingar som utvecklas inom gruppen då denne får en uppgift.
Gruppen måste ta hänsyn till individuella reflektioner, förmågor och
överväganden som i slutänden resulterar till den produkt som skall
framställas (Steiner, 1972).
Enligt Steiner (1972) kan man kombinera olika typer av uppgifter utifrån
de tre ovan nämnda faktorerna (uppgiftens krav, resurserna i gruppen
och grupprocesser). Utifrån dessa faktorer presenterar han olika
uppgifter som han anser kan vara avgörande för gruppens resultat vid
13
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
problemlösning. Han klassificerar uppgifterna som additiva,
disjunktiva, konjunktiva, kompensatoriska och komplementära.
En additiv uppgift innebär att gruppmedlemmarnas individuella
prestationer, vid ett och samma tillfälle, adderas samman till en
grupprestation. Här adderas alla medlemmar i gruppens bidrag
och alla bidrag värderas lika högt, då varje bidrag ökar den
gemensamma prestationen. Denna uppgift är sammanhållen och
maximerad.
En disjunktiv uppgift är av sådan karaktär att den kan lösas av
enbart en medlem i gruppen. Gruppmedlemmarna accepterar ett
svar och förkastar alla andra förslag. Svaret får representera
gruppens resultat. Denna uppgift är sammanhållen och kan vara
antingen maximerad eller optimerad.
En konjunktiv uppgift kräver att alla gruppmedlemmar klarar av
uppgiften. Uppgiften kräver därmed att gruppen är beroende av
att den svagaste medlemmen kan utföra och klara uppgiften. En
sådan uppgift är sammanhållna och optimerade, men kan även
vara maximerande och delbara.
En kompensatorisk uppgift innebär att alla de individuella
medlemmarna i gruppen har olika uppfattningar och
ståndpunkter som vägs samman varpå gruppen får fram ett
medelvärde som representerar gruppens prestation. Då gruppen
skall få fram ett gemensamt svar anses uppgiften vara
sammanhållen.
En komplementär uppgift kan delas mellan gruppmedlemmarna och
var och en arbetar med den del som man anses var bäst på. Sedan
slås varje individuell prestation samman och utgör då gruppens
prestation. Den komplementära uppgiften är delbar.
Granström (2005) som bedriver forskning om det svenska skolväsendet
hävdar att de elevuppgifter som är av konjunktiv art sällan förekommer.
Det är de komplementära tillsammans med de disjunktiva uppgifterna
som dominerar i de svenska skolorna. Det förekommer även
konjunktiva elevuppgifter men de är ofta otydligt strukturerade och
omvandlas av eleverna till individuella uppgifter (Granström, 2003).
14
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Gruppstorlek och gruppsammansättning
En av de faktorer som har en avgörande betydelse för interaktionen
inom en grupp är gruppstorleken, vilket i sin tur påverkar
grupproduktiviteten. Steiner (1972) menar att när antalet medlemmar i
gruppen ökar så kan även processförlusterna öka, då gruppen kan få
problem att samarbeta och delegera ut uppgifter till medlemmarna i
gruppen. Även det motsatta kan ske. Gruppen kan få större möjlighet
att lösa uppgiften desto fler medlemmar, då detta är relaterat till
uppgiftstypen. Gruppmedlemmarnas motivation kan dock påverkas
negativt, då känslan av sammanhållning kan gå förlorad vid ökad
gruppstorlek.
Sjödin (1991) som har använt sig av samt utvecklat Steiners teorier,
menar att gruppstorlek, gruppsammansättning, gruppnorm och
uppgiftstyp påverkar gruppens produktivitet och kunskapsbehållning.
Desto större grupp, desto fler individer och därmed fler interaktioner
som kan leda till svårigheter, vilket kan tolkas vara processförluster
inom gruppen enligt Steiner (1972). Flera forskare (Sjödin, 1991; Steiner,
1972; Cohen, 1994; Johnson & Johnsson 2009) väljer att lyfta fram
gruppsammansättningen som en viktig faktor eftersom det påverkar hur
gruppmedlemmarna samspelar. Sjödin skriver i sin avhandling
Problemlösning i grupp (1991) att varje enskild individ i gruppen har olika
enastående resurser som exempelvis personligheter, kön, erfarenheter
och ämneskunskaper. Denna syn på individen har Steiner (1972)
problematiserat och menar att människan är mångfacetterad och
uttrycker att gruppsammansättningar i en viss aspekt kan vara
homogena medan de ur en annan aspekt kan vara heterogena. Han
menar att forskning kring gruppsammansättningar är mycket komplext.
Många forskare har dock gjort åtskilliga experiment kring
gruppsammansättningar där man undersökt och gjort jämförelser
mellan såväl hög- och lågpresterande grupper som heterogena och
homogena grupper (Sjödin, 1991).
Hur sätter man då samman en grupp så att alla medlemmar trivs,
utvecklar goda sociala relationer och så att gruppen blir produktiv?
Stensaasen och Sletta (2000) menar att det beror på vilka som skall ingå i
gruppen och vad gruppen skall göra. Professorerna anser att det finns
många aspekter som läraren skall ta hänsyn till vid
15
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
gruppsammansättningar och ger råd kring detta, trots att det kan vara
problematiskt. De anser att gruppmedlemmarna skall bestå av lika
många flickor som pojkar, medlemmarna skall befinna sig på olika
prestationsnivåer, ha olika förmågor och komma från olika etniska
bakgrunder. Gruppen skall med andra ord vara heterogent sammansatt.
Eleverna måste arbeta tillsammans med andra, där varje individ är olik
den andre. Eleverna får lära sig att förklara, undervisa och visa hänsyn
till varandra. Läraren skall dock vara den som gör indelningarna av
grupperna med ett undantag. Det undantaget gäller när elever vill
arbeta i par. Vidare råd som professorerna ger är att
sammansättningarna till viss del ska göras utifrån sociometriska val, där
eleverna kan komma med egna önskemål kring sammansättningen.
Elever som inte tycker om varandra skall inte sättas samman i en och
samma grupp, däremot anser de att läraren kan pröva på olika
gruppsammansättningar vid olika tillfällen. Läraren skall dock vara
uppmärksam på elever som har behov av kontinuitet och låta dessa följa
med de elever som är omhändertagande när byte av grupper sker
(Stensaasen & Sletta, 2000).
Gruppnormer
Sjödin (1991) menar som tidigare nämnts, att även gruppnormer
påverkar produktiviteten. I klassrummet finns normer på kring vad man
får göra, hur man ska sitta, när man får prata och när man inte skall göra
dessa saker mm. Dessa kan både vara uttalade och outtalade normer
som utvecklas och framställs när individer interagerar (Sjödin, 1991).
Dessa regler formas av individens redan föreställda regler, som de av
tidigare erfarenheter utvecklat om vad som skall gälla, i detta fall vad
som ska gälla i en grupp. Dessa föreställningar om hur grupparbetet
skall genomförs och utformas blir ett slags regelsystem och brukar
benämnas som gruppnormer. Normer kan utgöra ett system eller
struktur som ”I olika sträckning reglerar individernas beteende, så att ett
mer eller mindre homogent och förutsägbart beteenden kan förväntas”
(Angelöw & Jonsson, 200, s. 136).
Cohen (1994) beskriver vikten av att förbereda eleverna för grupparbete
i boken Designing Groupwork. Att förbereda eleverna är nödvändigt för
att skapa önskvärda beteenden och därmed normer för arbetsformen.
Hon menar att man inte kan anta att eleverna vet hur de skall agera och
16
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
arbeta i grupper om de inte har fått möjlighet att träna på det. Vidare
menar Cohen (1994) även att pedagoger har mycket större inverkan och
möjlighet till påverkan än vad de tror i konstruktionen av normer i
klassrummet och i grupperna. Den kanske viktigaste normen att införa
är likvärdigt deltagande, där alla medlemmars åsikter och uttalanden
accepteras samt mottages av övriga medlemmar på ett bra sätt. Att
arbeta med grupparbete som arbetsform kräver en stor förändring i de
klassrumsnormer (förmedlingspedagogiken) som mer eller mindre har
genomsyrat skolan. Eleverna skall i arbetsformen grupparbete aktivt
rikta uppmärksamheten mot andra elever, ta ansvar för sitt eget
beteende men också för gruppens resultat (Cohen, 1994). Pedagogens
roll förändras därmed från att vara en kunskapsförmedlare till att vara
en handledare. Hon hävdar att detta kan vara svårt för pedagogen, då
detta kräver en ny syn på den egna yrkesrollen.
17
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Problemformulering
Både den konstruktivistiska och den sociokulturella teorin om lärandet
genomsyrar såväl tidigare som den nuvarande skolans styrdokument.
Båda teorierna belyser interaktionens betydelse för den kognitiva
utvecklingen. Vi ställer oss frågan hur det kommer sig att grupparbete
som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan, då grupparbete som
arbetsmetod förutsätter interaktion mellan elever? Hur uppfattar
verksamma pedagoger arbetsmetoden år 2010?
Syfte
Uppsatsens syfte är att bidra till en ökad förståelse och insikt i
pedagogers motiv för användandet av grupparbete som arbetsmetod. Vi
väjer därmed att undersöka verksamma pedagoger i grundskolans
tidigare års uppfattningar kring arbetsmetoden. Hur upplever dessa
pedagoger arbetsmetoden utifrån deras erfarenheter 2010?
De uppfattningar vi valt att studera och fokusera på i vår studie är
följande:
Vilka motiv har pedagoger för att inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod
i grundskolans tidigare år?
Vilka motiv har pedagoger för att arbeta med grupparbete som arbetsmetod i
grundskolans tidigare år?
Metod
I denna del kommer först den utvalda forskningsansatsen att
presenteras. Därefter kommer vi att redogöra för vår urvalsstrategi samt
för den semistrukturerade intervjumetoden. Detta följs av en
beskrivning av intervjugenomförandet samt databearbetning av de sex
deltagande pedagogernas uppfattningar kring grupparbete som
arbetsmetod. Metodavsnittet avslutas med kritik kring den valda
ansatsen.
Ansats
18
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Vår forskning handlar om pedagogers uppfattningar kring grupparbete
som fenomen och därmed blir vårt val för studien en kvalitativ metod
inspirerad av fenomenografisk ansats.
Kvalitativa metoder kan vara inriktade på att beskriva sammanhang
både i första och andra ordningens perspektiv. Den första ordningens
perspektiv handlar om att forskaren fokuserar på objektet som skall
studeras. Det betyder att det som skall studeras observeras utifrån och
beskriver hur någonting är. Den andra ordningens perspektiv handlar
också om att forskaren fokuserar på forskningsobjektet, men skillnaden
är att forskaren studerar hur något uppfattas vara för forskningsobjektet.
Det handlar alltså om hur andra människor upplever och erfar något
(Marton & Booth, 2000).
Fenomenografin utgår från den andra ordningens perspektiv och har
som huvudsyfte att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av
människor. Detta innebär att forskaren är ute efter hur något framträder
för individen. Fenomenografin har ett intresse av att beskriva och
åskådliggöra variationer i hur människor uppfattar fenomen och
används speciellt i ett pedagogiskt sammanhang, då det
uppmärksammar frågor som är relevanta för lärande och förståelse
(Marton & Booth, 2000). Fenomenet som är aktuellt för denna studie är
grupparbete som arbetsmetod.
Calderhead (1993) bedriver forskning kring lärares tankar och mer
specifikt är han aktiv inom Teacher Thinking forskning. Han menar att
man bör ta i beaktning att tankar och reflektioner är en process som
utvecklas i det sammanhang där de uppstår. Pedagogens tankar och
erfarenheter kan man därmed anta ha skapats i en unik situation och är
därmed kontextuellt bundet. Då pedagogen har erfarenhet av
grupparbete som arbetsmetod bör man anta att dennes tankar och
reflektioner grundar sig i just de professionella och pedagogiska
erfarenheterna. Genom pedagogernas uttalade tankar kan studien
därmed skapa en djupare förståelse för fenomenet grupparbete genom
att tankarna är skapade i en verklig pedagogisk kontext (Calderhead,
1993).
Urval
19
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
För att göra en studie om pedagogers uppfattningar kring grupparbete
kontaktade vi ett flertal grundskolors rektorer samt biträdande rektorer i
form av e-post (se bilaga 1) i mellersta norrland. I brevet informerade vi
om syftet med vår studie, tillvägagångssätt under intervjun, önskad
tidpunkt för genomförandet och de etiska principerna gällande
anonymitet, sekretess och frivillighet. En av skolorna gav snabb respons,
vilket vi tror kan grunda sig på en tidigare etablerad kontakt. Vi valde
att utföra vår studie på denna skola i huvudsak av tre anledningar.
Skolan visade intresse att medverka i studien, tillgängligheten till
informanter fanns, som dessutom var bekanta från tidigare genomförd
Verksamhetsförlagd utbildning samt på grund av att vi då kunde
optimerat vår tid bättre. Vi besökte skolan och presenterade oss för
biträdande rektor och efter diskussion med denne kring eventuella
informanter valdes dessa utifrån den fenomenografiska urvalsstrategin.
Eftersom vår studie begränsades till enbart en skola försökte vi i så stor
utsträckning som möjligt följa den fenomenografiska urvalsstrategin på
den enskilda skolan (Larsson, 1986). Val av informanter valdes därmed
strategiskt utifrån kön, ålder och arbetslivserfarenhet som verksam
pedagog, samt att de var bekanta med grupparbete som arbetsmetod.
Detta för att i så stor utsträckning som möjligt skapa en heterogen
informantgrupp och därmed skapa möjligheter till en så stor
variationsbredd av uppfattningar som möjligt. Därefter presenterade vi
oss för de pedagoger som var av intresse för vår studie. Samtliga sex
valde att delta i studein efter att vi gjort en kort redogörelse för syftet
med studien samt gett information kring de etiska principerna.
Pedagogerna fick samma brev som vi skickat ut till rektorer/biträdande
rektorer och vi kom överens om tidpunkt för intervjutillfället.
Informanterna består av fem kvinnor och en man mellan åldrarna 34-61.
Dessa är verksamma i årskurserna 1-5 som klasslärare och deras
arbetslivserfarenheter som pedagog sträcker sig mellan 5-39 år.
Semistrukturerad intervju
Vi valde att göra en semistrukturerad intervju med sex stycken
verksamma pedagoger. Vi hade konstruerat sju stycken frågor som var
identiska genom varje enskild intervju, med möjlighet till följdfrågor.
Dessa identiska frågor skapades för att säkerställa att vissa aspekter
inom grupparbete som arbetsmetod skulle lyftas under intervjun och för
20
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
att vi skulle få en större förståelse för pedagogens uppfattning kring
grupparbete som fenomen. Däremot var inte ordningsföljden på
frågorna av största vikt. Vi ville att pedagogerna skulle ges möjligheten
att utveckla sina uppfattningar fritt med egna ord kring fenomenet ur ett
bredare perspektiv (Denscombe, 2009; Larsson, 1986). Denscombe (2009)
menar att en semistrukturerad intervju skapar en sammanhängande
helhet av det fenomen som ska studeras, vilket är vår intention med
valet av intervjumetod.
Datainsamling - intervjugenomförande
Vi började med att formulera intervjufrågor utifrån studiens syfte; vilka
motiv som pedagoger för att använda och inte använda grupparbete
som arbetsmetod. Vårt nästa steg var att kontakta informanterna på den
skola som blev aktuell för studien. Efter att vi etablerat kontakt med
vederbörande sex pedagoger samt bokat tid för intervjugenomförande,
funderade vi kring hur intervjugenomförandet skulle gå till. Vi ville
båda vara närvarande under samtliga intervjuer för att i efterhand
diskutera och reflektera över pedagogernas uttalanden samt icke verbala
uttalanden kring fenomenet grupparbete. Descombe (2009) menar att
det kan finnas icke verbal kommunikation under en intervju som kan ha
betydelse för att skapa en helhet av intervjun.
Dessvärre kunde inte båda vara närvarande vid genomförandet då en av
oss drabbades av sjukdom under två intervjutillfällen. Detta tror vi dock
inte påverkat studiens resultat. Intervjuerna spelades in och därmed
kunde vi tillsammans diskutera och reflektera över informantens
uttalanden. Det som gick förlorat under dessa två intervjuer skulle vara
den icke verbala kommunikationen och diskussionen kring detta.
Intervjuerna genomfördes på den aktuella skolan och informanterna fick
själv välja plats för intervju. Vi började med att informera om de etiska
principerna och frågade om informanterna frivilligt valde att delta i
studien. De forskningsetiska principerna lyder;
Informationskravet
Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckekravet
Deltagare i en undersökning har rätt att
själva bestämma över sin medverkan.
21
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Konfidentialitetskravet
Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga
konfidentialitet och personuppgifter skall
förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte
kan ta del av dem.
Nyttjandekravet
Uppgifter insamlade om enskilda personer
får endast användas för forskningsändamål.
(Vetenskapsrådet, 2002, s. 7-14)
Därefter frågade vi också om lov att spela in intervjun, vilket även
informanterna sedan tidigare blivit informerade om i form av brev. Vi
informerade om användandet av ljudfilerna och transkribering samt
tidpunkt för radering av dessa. Under intervjun var en av oss ansvarig
för att alla tänkta områden över fenomenet lyftes och var därmed den
som ställde de formulerade intervjufrågorna. Den andre skötte
eventuella följdfrågor. Vi avslutade varje intervju med att fråga om
informanten hade något mer att tillägga om grupparbete som
arbetsmetod. Vi tackade för informanternas medverkan och
överlämnade en symbolisk gåva. Alla sex intervjuer hade ett tidsspann
mellan 20 till 30 minuter.
Databearbetning
Vi transkriberade de sex ljudfilerna ordagrant, vilket resulterade i 37
datorskrivna sidor. Efter transkriberingen lästes dessa transkriberingar
ett flertal gånger var för sig. Därefter började vi urskilja de utsagor som
liknade varandra och de som skiljde sig åt. Vi lyckades hitta ett stort
antal utsagor i det samlade materialet. Kategoriseringen växte fram och
strukturen väljer vi att visualisera genom studiens två schematiska
bilder, figur 1 och figur 2 som presenteras i resultatavsnittet på sidan 25.
De enskilda uppfattningarna i kategorisystemet betraktas som
jämbördiga i förhållande till varandra. Ingen uppfattning väger tyngre i
förhållande till någon annan. För att höja validiteten i studien har vi
under varje kategori bestyrkt uttalandet med ett medtaget citat samt för
att hjälpa läsaren att fånga innebörden i kategorin.
Metod kritik
22
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Att välja en fenomenografisk ansats visade sig vara mycket svårt. Vi
gjorde ett försök att ställa oss i parantes till det valda fenomenet och
otaliga timmar ägnades till att försöka säkerställa detta. Hasselgren
(1993) anser att detta möte mellan fenomenografen och materialet inte
går och inte skall bortses ifrån. De uppfattningar som fenomenografen
skapar vid intervjutillfället och under transkriberingen är skapade
utifrån de intervjuades sätt att uttrycka sig. De kategorier som
framkommer kring fenomenet är skapade en unik kontext.
Fenomenografen skall tolka dessa utsagor och har givetvis en egen
förförståelse kring fenomenet i fråga (Larsson, 1998). Detta påverkar
validiteten i studien. Problem som kan uppkomma är det faktum att
kategorier kan utelämnas eller bli tillagda både medvetet och omedvetet
av fenomenografen. För att höja validiteten kan en medbedömare ta
ställning till resultatet. Detta har det tyvärr inte funnits tid till och
därmed sänks studiens validitet.
Andra osäkra moment som beskrivs i samband med en fenomenografisk
studie är om intervjupersonerna i fråga har talat tillräckligt
öppenhjärtigt om fenomenet (Hasselgren, 1993). Vi bedömer att det inte
har varit ett problem i denna studie då vi båda har uppfattat att
informanterna talat öppenhjärtigt kring fenomenet.
23
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Resultat
I denna del kommer studiens resultat att presenteras. Först kommer en
övergripande och inledande presentation med schematiska bilder, för att
ge möjlighet till överblick på resultatet. Sedan presenteras pedagogernas
motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod och slutligen
presenteras pedagogernas motiv för att använda grupparbete som
arbetsmetod.
Genom bearbetningen av intervjuerna har vi funnit att grupparbete som
fenomen är komplext. I intervjupersonernas utsagor beskrivs faktorer
som kan vara så väl motiv som hinder till val av grupparbete som
arbetsmetod. Gruppsammansättning är en sådan faktor som är en
nödvändighet och förutsättning för att skapa ett grupparbete. Detta
uttrycker pedagogerna kan medföra svårigheter eller hinder liksom
vinster. Därför finns gruppsammansättning inbakat i de båda
kategorierna eftersom detta moment i arbetssättet som inte går att
utesluta, särskilja eller kringgå. För att tydligt visa studiens resultat
väljer vi att visualisera det med två schematiska bilder, vilka innehåller
de kategorier som vi valt att fokusera på utifrån vår frågeställning.
Kategorierna som presenteras i resultatet är:
Pedagogens motiv för att inte använda grupparbete som arbetsmetod
Pedagogperspektivet
- Negativa erfarenheter
- Komplex arbetsmetod
- Kompetens/kunskap
- Gruppsammansättningens
komplexitet
- Andra arbetsmetoder
Elevperspektivet
- Kan ej arbetssättet
- Uppdelning
- Mognad
Yttre faktorer
- Kritik
- Styrdokument
- Organisatoriska
förutsättningar
Figur 1: Schematisk översikt
24
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Pedagogens motiv för att använda grupparbete som arbetsmetod
Socialutveckling
- Samarbeta
- Hjälpa varandra
- Kompromissa
- Lära känna varandra
Kunskapsutveckling
- Peer tutoring
Identitetsutveckling
- Självkänsla
- Ansvarstagande
Uppskattad
arbetsform
Figur 2: Schematisk översikt
Pedagogens motiv för att inte använda grupparbete som
arbetsmetod
I denna kategori presenterar vi de motiv som uttrycks av pedagogerna
för att inte använda grupparbete som arbetsmetod. Motiv är i detta
sammanhang ett samlingsnamn för de hinder, svårigheter och argument
som pedagogerna direkt och indirekt ger uttryck för. Vi har kunnat dela
in motiven i tre underkategorier vilka är; pedagogen, eleven och yttre
faktorer.
I underkategorin pedagogen är det pedagogernas egna kvalifikationer
och val som kan ses som ett hinder. I elevkategorin ger pedagogerna
uttryck för att eleven/elevernas egenskaper och handlande i ett
grupparbete som kan ses som ett hinder. I underkategorin yttre faktorer
räknas yttre påverkansfaktorer som styrdokument och kritik men även
organisatoriska förutsättningar som fysiska rum.
Pedagogperspektivet
I underkategorin pedagogen är det pedagogernas egna erfarenheter,
kvalifikationer och val som kan ses som ett motiv för att inte arbeta med
grupparbete.
I utsagan beskriver en pedagog sina tankar kring dess personliga
erfarenheter kring grupparbete som arbetsmetod. I citatet nedan lyfts de
negativa erfarenheterna pedagogen upplever att grupparbete medför.
Pedagogen uttrycker att dessa erfarenheter bidrar till att denne
använder arbetsmetoden i mindre omfång. Speciellt de grupparbeten
som innefattar fler än två elever;
25
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Ja jag gör mycket färre grupparbeten nu, alltså med dom här jag sa, jag har
planerat stora grupparbeten, det gör jag mycket färre av, för jag tycker det har
varit ganska stökigt och bökigt, en del blir liksom halvt olyckliga ut av det hela.
I det andra citatet ger pedagogen uttryck för att dennes erfarenheter från
sin egen skolgång påverkar användandet av grupparbete som
arbetsmetod.
…för mig, så känner jag så här.. grupparbete.. det är ju samma sak som ett
samarbete men på nått vis, och det vet jag inte om det är egna erfarenheter från
skoltiden men, ordet grupparbete för mig är ett lite laddat ord för mig
personligen, för jag har inga positiva erfarenheter från min egen skoltid /---/ där
grupparbetena var ganska så styrda, man hade kanske inte så jättestor möjlighet
att påverka själv i vilken grupp man hamna /---/. Och då kan jag säga så här, jag
skulle aldrig ha ett grupparbete som de grupparbetena som jag fick själv ha i
skolan. Aldrig.
I det tredje citatet uttrycker pedagogen fler aspekter kring den
erfarenhet som denne har kring arbetsmetoden. Pedagogen ser
grupparbete som en komplex arbetsmetod, som kräver både tid och
energi som pedagogen själv anser sig sakna. Komplexitet i att utforma
en gruppuppgift anses som ett hinder grundat på att resurser och en
ökad energi mängd krävs av pedagogen.
Ja men det sitter ju i ork, jätte mycket ork, jag menar ska jag förbereda och göra
ett sånt här, det är ett mastodontprojekt. Jag menar, först måste jag sätta in mig
själv i hur vill jag att det ska vara, vad vill jag uppnå med det här först och
främst måste jag ha en målsättning med det? Och sen vad vill jag att barnen ska
lära sig det här med grupparbetet är det tur tagning eller är det ansvar eller vad
är det jag vill att de ska lära sig av grupparbetet? Är det att de ska komma ihåg
Gustav Vasa och hans söner och hela den biten? Eller är det något annat jag vill
att de ska få ut något annat av grupparbetet? Så att det hänger jätte mycket på
läraren, jag tror att det är många som tycker, jaja sätt dig där i hörnet och gör
någonting så blir det bra det här, men det är ju inte det! Jag menar det,
grupparbete och få till det som en bra arbetsmetod kräver ju jätte mycket. För
mig tror jag att det sitter i orken. Jag har inte haft tid, ork eller motivation för
att se till att det lyckas riktigt bra.. kan jag väl säga. Handen på hjärtat.
I det fjärde citatet talar pedagogen om de lite större grupparbetena där
gruppen består av fler än två elever och där pedagogen har valt
gruppsammansättningen. Pedagogen själv uttrycker att denne inte har
26
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
tillräckliga kunskaper kring gruppsammansättning samt hur denne ska
skola in sina elever för att få fungerande grupparbeten.
- Jag ju provat de här lite större, då har det varit ganska, då har det mer varit vi
bara sätter ihop, vi bara provar och ser vad det blir.
- Hur upplever du att det blev?
- Då måste dom ha mycket stöd, väldigt mycket stöd. De blir ovänner, och så blir
det tjafs. Då tror jag nog de var fyra eller fem tillsammans, det är för många.
Då blir det liksom någon som blir passiv och inte vill göra så mycket /---/. Det
tror jag att man måste öva jätte mycket på, om man ska göra sådana
grupparbeten, då måste man skola in dom i det, det vet jag inte riktigt. Jag är
inte jätte bra på det.
I citat fem och sex ger två olika pedagogerna uttryck för
gruppsammansättningens komplexitet. Att sätta samman grupper som
består av fler än två elever verkar bidra till stor eftertanke och
fundersamhet hos pedagogerna. Flera faktorer skall tas i beaktning så
som elevens sociala färdigheter, samarbetsförmåga och inbördes
relationer samt motivation. Att sätta samman fungerande grupparbeten
där alla elever är aktiva uttrycks vara svårt.
Ja, men jag tänker nog mycket på vad dom har för personkemi, å sen vad de kan
ge varandra, det handlar om ett samarbete, det är det som är a och o, Kan dom
här två samarbeta, eller skulle dom kunna samarbeta å ja man måste tänka lite
så. Vissa elever är som motpoler, det funkar bara inte, andra är som magneter
och så det funkar inte heller. Det är ju en avvägning, då är det, ja om det är
svårt att sätta ihop, lättare att sätta ihop två och två än tre. Då blir det ofta så
att någon hamnar på efterkälken, det är en som leder, en som gör och en sitter
på sidan.
För då är man inne tillbaka där va.. det gäller, har man, grupparbete är jättebra
om man skulle ha tre fyra som jobbar jättebra ihop och då skulle det bli
fantastiskt. Och det gäller, det är ju det som är grundförutsättningen att alla
drar åt samma håll, är det en som inte vill då, antigen får den vara ensam, men
så kan man inte göra i skolan. Däremot finns det alltid någon som åker med på
något slags bananskal.
Det sjunde och sista citatet visar att pedagogen hellre föredrar en annan
arbetsmetod framför grupparbete och därmed kan andra arbetsmetoder
utgöra konkurrans mot grupparbete, såvida dessa två arbetsmetoder
inte kan förenas.
27
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Jag personligen tycker bättre om att jobba, jag tycker, jag tycker bättre om att
jobba tematiskt. Där jag alltså kan väva in många olika ämnen i det man gör.
Elevperspektivet
I elevkategorin ger pedagogerna uttryck för att eleven/elevernas
egenskaper och handlande i ett grupparbete som kan ses som ett hinder.
I underkategoris första citat uttrycker pedagogerna att bristen på
elevernas erfarenheter kring grupparbete kan utgöra ett hinder för
arbetsmetoden. Pedagogen anser att elevernas erfarenhet kan speglas i
den tid det tar att starta igång ett projekt i grupparbetsform.
Det går lite fram och tillbaka lite grann, men sen så beror det också på hur ofta
får dom sitta med grupparbeten är det en naturlig del av undervisningen, eller
naturlig del i årgången att man får använda sig av grupparbete, så att man blir
van så att det inte tar en halv dag vem som ska sitta å skriva och vem som ska
göra vad.
Även i följande citat uttrycker pedagogen att elevernas tidigare
erfarenheter kan utgöra ett hinder för arbetsmetoden. Pedagogen
uttrycker sig med hjälp av en metaforliknelse mellan enskilt arbete och
grupparbete. Pedagogen menar att eleverna bör skolas in i
arbetsmetoden redan i de lägre skolåren .
Det är samma sak som när man tar in det här med eget arbete, det har jag jobbat
med ganska mycket. Att börja med det när de har jobbat med exakt, följt
läroböckerna, timmar, allting, och så börja med det i fyran, då är det kört. Det
tar alltså en hel termin att komma in i det, det är alltså viktigt det här med att
det förbereds med grupparbete i tid.
I det tredje citatet beskriver pedagogen att syftet med arbetsmetoden,
där eleverna ska samarbeta, upplevs förstörd eller misslyckad genom att
eleverna delar in det givna arbetet i mindre delar mellan sig. Därmed
kan eleverna göra det tänkta grupparbetet till en enskild uppgift, där
endast produkten är den gemensamma. Elevernas handlande upplevs
som ett hinder för grupparbetet.
28
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Det är inte som vi tänker, nu ska dom tillsammans pedagogisk sitta och läsa och
skriva, nu ska vi samarbeta här, det är ju bara en arbetsfördelning dom gör, dom
är ju super smarta, det gör ju dom hur smidigt som helst.
I det fjärde citatet ger pedagogen uttryck för att grupparbete som
arbetsmetod kräver en viss mognad hos eleverna. I pedagogens utsaga
är det just elevernas mognad som anses vara ett hinder för fungerande
grupparbeten.
För jag känner liksom att.. jag skulle kunna, jo jag skulle kunna ha det med, med
dom som det funkar med, men det, det är ganska få barn tycker jag i åldrarna
som jag jobbar med som mognadsmässigt klarar av det. Det är frågan om vi
vuxna som klarar av det i en grupp på fyra fem och få det att funka.
Citat nummer fem speglar också pedagogens tankar kring elevens
mognad som ett motiv för att inte arbeta med grupparbete. Pedagogen
menar att eleverna kan vara egocentriska i grundskolans tidigare år och
menar att detta är en mognadsprocess som kan utgöra ett hinder för
arbetsformen.
Ibland så tror jag inte eleverna uppfattar att, att det är så roligt alla gånger
heller. Utan de känner.. för många elever är väldigt självupptagna vill göra
sitt, på sitt sätt, och har svårt att samarbete, jag tror att det är svårare kanske i
den här åldern än när man kommer längre upp i skolan, som gymnasiet, jag vet
inte, det känns så.. att de tycker att det är ganska jobbigt att jobba med
grupparbete.
Yttre faktorer
I underkategorin yttre faktorer räknas yttre påverkansfaktorer som
styrdokument och kritik utifrån men även organisatoriska
förutsättningar som fysiska rum. I det första citatet talar pedagogen om
att grupparbete har minskat under tiden denne varit verksam.
Pedagogen uttrycker att kritik utifrån kan resultera i osäkerhet hos
pedagoger som därmed väljer en annan arbetsform framför
grupparbete. Fast pedagogen uttrycker att grupparbete som
arbetsmetod kan resultera i kunskaper känner pedagogen stress och
osäkerhet i detta val. Kombinationen av kritik och fokus på
29
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
ämneskunskaper kan därav tolkas påverka pedagogen i sitt val av
arbetsmetod.
…många lärare blir lite rädd att använda det då man känner att..det kanske inte
blir liksom så ..mycket ..kunskaper utav det, utan mer en gruppdynamikträning
och då är man rädd idag att det, i och med att det finns så mycket kritik idag om
att det är så dåliga resultat så man kanske, nja, det går nog bättre att man sitter
var och en för sig och jobbar på här istället va. Man trycker upp kunskaperna,
tror man då. Det är ju som pendeln slår det här. Det här med samarbete är
tydligen inte det viktigaste nu, utan nu är det kunskaper rätt och slätt. Faktiskt.
Det känns lite så. Jag tror vi känner av det i skolan idag, tyvärr, en liksom press
att, inte göra någonting lite extra/--- /Jaa, det tar ju en tre, fyra fem timmar och
man liksom, det är det så tråkigt när man känner stressen men åååhh herregud
vad blir det här tänker jag, men man vet ju att det blir bra. Synd sånt där.
Styrdokument kan också utgöra ett motiv eller argument för pedagogen
att inte använda sig av arbetsmetoden grupparbete. Som tidigare
nämnts har den svenska skolan ett mål och resultatstyrd läroplan, där
val av metod och vägar till målen är valfria. I underkategorins andra
citat visar det sig att pedagogens tolkning av läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet Lpo 94 kan ha påverkan på val av
arbetsmetod. I styrdokumentet upplever pedagogen att fokus kanske
bör ligga mer på den enskilde individen samt kunskapsinhämtning. Om
denna tolkning av styrdokumentets fokus inte kan förenas med
grupparbete som arbetsform kan alltså styrdokumentets utformning
bidra till att grupparbete inte används som metod av pedagogen. I detta
sammanhang talar pedagogen om varför denne tror att grupparbete som
arbetsmetod har minskat under sina verksamma år i skolan.
Jag vet faktiskt inte. Det, det är ju alltid så, det går ju alltså i vågor det här hur,
olika undervisningsmetoder. Nu är det ju.. med den här nya.. läroplanen som vi
nu, med den läroplanen vi har nu med kunskapsmål och så, så tror jag också att..
att man kanske måste fokusera kanske mer på den enskilde individen och
kunskapsinhämtning.
Förutom kritik utifrån och styrdokument kan fysiska eller
organisatoriska förutsättningar uppfattas vara motiv för att inte eleverna
skall arbeta i gruppkonstellationer. Fysiska förutsättningar belyses i det
tredje citatet där pedagogen ger uttryck för att det finns begränsad yta
att vistas på för eleverna. I citat fyra lyfts en annan aspekt fram där
organisatoriska förutsättningar också innefattar att eleverna måste dela
30
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
undervisningsplats, alltså yta med andra klasser. Det som pedagogen
ger uttryck för i citatet är att grupparbete som arbetsform kanske inte är
fullt accepterat av andra pedagoger och elever. De delade ytorna kan då
ses som ett organisatoriskt hinder för att använda sig av grupparbete.
Och ofta får dom välja själv, jag kan säga vill ni så kan ni sätta er tillsammans,
jag kan ju säga kanske också att två eller tre blir lämpligt, jag menar vi har ju
begränsad yta här också.
men som sagt var jag tror, tror det här att, att skapa utrymme för samarbete det,
det tror jag att alla vi försöker men.. det är också yttre omständigheter som styr
va. /---/ ja, rummen å liksom, jaa..men sen får man också vara beredd lite grann
att.. ja några går in glasrummet som just nu ska fungera som förråd, men dom
kan sitta där och jobba och det är helt okey och det måste få vara okey för alla
andra runt omkring också att, nu låter det lite mer här för vi håller på med det
här, och det, det liksom…
Pedagogens motiv för att använda grupparbete som
arbetsmetod
Motiv är även i denna kategori ett samlingsnamn men här för de
fördelar och resultat som pedagogerna ser och önskar att se i samband
med användandet av arbetsformen. Motiven är samtliga utifrån ett
elevperspektiv, därav enbart en underkategori; Eleven. Denna
underkategori kan i sig fördelas i fyra rubriker vilka är; social
utveckling, kunskapsutveckling, elevens identitetsutveckling samt
uppskattad arbetsmetod. Social utveckling handlar om att eleverna skall
lära sig samarbete, respektera andras åsikter och lära sig att
kompromissa. Ett annat motiv med grupparbete är iscensätta eller skapa
ett slags peer tutoring tillfälle, alltså ett lärar-elev förhållande mellan
eleverna och därmed kan de lära av varandra. Den tredje rubriken,
elevens identitetsutveckling innefattar lärarens motiv att utveckla
elevens självförtroende men också att ha gruppen som grogrund för att
utveckla trygghet i de enskilda individerna. Den sista rubriken,
uppskattad arbetsmetod belyser citatet pedagogens motiv att arbeta
med grupparbete utifrån vad eleverna anses tycka om arbetsmetoden.
31
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Social utveckling
I följande citat framkommer det att pedagogerna anser att de sociala
vinsterna som eleverna utvecklar genom ett grupparbete ses som ett
motiv för användandet av metoden. De sociala färdigheterna ses som ett
av målen med arbetsformen och det framkommer olika aspekter av
social utveckling som inte presenteras i någon inbördes ordning. Social
utveckling handlar om att eleverna skall lära sig samarbete, respektera
andras åsikter och lära sig att kompromissa;
Socialt arbete tycker jag är ganska viktigt också när det är grupparbeten. Social
träning, uppleva att alla andra tycker inte som jag /…/ Sedan finns det ju andra
tankar med grupparbete, man måste också lära sig att kompromissa…
Ja, mestadels när man har för de här yngre barnen så handlar det kanske om
att lära sig att arbeta tillsammans och målet liksom är det, att kunna lära
sig att samarbeta, det är inte det viktigaste kanske med resultatet...
… fördelarna med ett grupparbete, det tror jag är att..en del är den här
sociala biten, dom får alltså.. lära sig ta hänsyn, de får hjälpa varandra,
samtidigt kan det ju också vara så att man får göra någonting man tycker
om eller man får läsa om någonting man vill läsa om, tillsammans med
någon annan som har samma intresse. Man kan kanske upptäcka andra
sidor hos klasskompisar också, och kanske upptäcker att man jobbar väldigt
bra tillsammans med nån som man kanske inte i vanliga fall umgås så
väldigt mycket med.
Kunskaps utveckling
Ett annat motiv med grupparbete är iscensätta eller skapa ett slags peer
tutoring tillfälle, alltså ett lärar-elev förhållande mellan eleverna och
därmed kan de lära av varandra, vilket beskrivs i citat fyra. I citat fem
belyses också att ett peer tutoring tillfälle kan skapas då pedagogen
upplever att dennes budskap inte når fram till eleven och därmed låter
andra elever hjälpa och förklara med egna ord.
Ja men det är som jag sa va, att dels för att de ska lära sig att arbeta med flera
olika och att de kan också lära varandra. En som är duktig till exempel, man kan
ju ha grupparbete, man kan kalla det grupparbete i matte också. Om man säger
så här- nu ska du, kan du hjälpa henne med det här talet? Det blir ju också en
form av grupparbete, den ene får liksom vara lärare och försöka förklara.
32
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Fördelar tycker jag, det är att barnen kan dom ju hjälpa varandra, komma på
idéer och förklaringar, kan inte du förklara hur du tänker? kan jag ibland känna
när jag inte når fram. Kan inte du förklara för honom hur du tänker här? Då
brukar dom ju liksom kunna göra det, ibland blir det lite flera som blir lite
engagerade i det där. Men när de sätter ord på saker själv, så brukar, så tycker
jag att andra kan lära sig av det också.
Elevens identitetsutveckling
Det framkommer att grupparbete kan bidra till att eleven utvecklar tillit
och trygghet i grupp. Denna trygghet kan för eleven bidra till att eleven
kan utveckla och förbättra självkänslan. Gruppen kan ses som en
grogrund där eleverna vågar göra bort sig, ta för sig, få stöd, känna delat
ansvar och fördela de prestationskrav som uppgiften kan föra med sig.
Pedagogernas uttryck tyder på att eleverna genom arbetssättet kan växa
som människa under grupparbetets gång;
Självkänslan, skulle jag vilja säga, den tycker jag blir bättre. Står man sedan och
ska redovisa ett arbete på ett eller annat sätt, har dom gjort det tillsammans har
man någon att falla på och med. Man kan titta på varandra, har jag glömt något
alltid någon som säger någonting (viskar) det där ska du inte säga nu eller ja. Så
ja dom är fler, men självkänslan absolut. Eftersom jag tror att det är det
viktigaste att dom känner att dom kan och törs, man vågar göra fel och vågar och
blir trygg i gruppen. Utan det så faller allt, tycker jag i alla fall. Det är den
största vinsten med grupparbete tycker jag.
Alltså prata, dom måste ju prata och beskriva för varandra, en del är ju jätte
blyga, jag har dom som nästan inte vågar prata alls, hittar man då rätt kompis så
kan det ju hända att de faktiskt kommer igång och pratar.
Dels för att jag märker att de tycker det är roligare, det lättar på stämningen lite
grann, det är många som har prestationsångest, när dom ska lösa en uppgift… de
har inte sett uppgiften någon gång förut och tänker gör jag rätt gör jag fel?
Tolkar jag den här uppgiften rätt eller fel? Är man fler så kan man fundera ut
någon lösning tillsammans.
I kommande citat belyser pedagogen grupparbete som ett motiv för att
eleverna skall utveckla ansvarstagande i så väl upplägg som
genomförande av det aktuella området. Pedagogen förskjuter ansvar till
33
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
eleven och ger därmed eleven möjlighet att utveckla sitt eget
ansvarstagande.
…ibland bara för att göra något annat så att säga, kan man ju lägga upp ett SO
område som ett grupparbete tillexempel. Att, att de själva får ta ansvar
för..hämta böcker, leta efter svar på frågor, fundera på hur de ska redovisa.. /…/
ändå ska de ju veta att…det här ska jag redovisa på något sätt också, eller visa att
vi har gjort i grupp.
Uppskattad arbetsmetod
Pedagogen använder sig av arbetsmetoden för att eleverna uppfattas
uppskatta grupparbete. Eleverna uppfattas se det som en rolig
arbetsform.
…först att många tycker det är roligt att få jobba tillsammans med kompisarna
eller ja det är nog kompisarna, att de får arbeta tillsammans och ha kul.
34
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Diskussion
Inledningsvis diskuteras studiens metodval som följs av en
resultatdiskussion. Resultatdiskussionen är i sin tur uppdelade i
resultatets underkategorier som diskuteras var för sig. Denna del
avslutas med en avslutande diskussion samt förslag till vidare
forskning.
Metoddiskussion
Vår studie har en fenomenografisk ansats där sex pedagoger i
grundskolans tidigare år uttrycker sina tankar, uppfattningar och
erfarenheter kring grupparbete som arbetsmetod. Vi försökte att
undvika ledande frågor i så stor utsträckning som möjligt men detta
visade sig vara ganska svårt. Som tidigare nämnts har vi brist på
erfarenhet av intervjuer och intervjuteknik. Vår uppfattning är att valet
av den fenomengrafiska ansatsen och den semistrukturerade intervjun
gav ett intressant resultat som svarade mot syftet. Studien visar de
erfarenheter och uppfattningar som verksamma pedagoger har upplevt i
samband med arbetsmetoden. Därmed blir resultatets kategorier av
största vikt eftersom de påvisar de uppfattningar som är skapade i en
skolkontext och kan bidra till större förståelse av fenomenet
grupparbete. Att genomföra en intervju med verksamma pedagoger var
svårt då ingen av oss hade någon erfarenhet av detta sedan tidigare. I
efterhand har vi reflekterat över att vi borde ha utfört en pilotstudie i
syfte att träna intervjuteknik. Dessvärre kunde vi inte optimera tid till
detta. Vi anser även att undersökningen skulle kunna kompletteras med
en observationsstudie parallellt med intervjustudien för att studera
fenomenet ur både första och andra ordningens perspektiv.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att uppmärksamma pedagogers, i grundskolans
tidigare år, uppfattningar och motiv för grupparbete som arbetsmetod.
Pedagogernas motiv till att använda och att inte använda arbetsmetoden
ska i denna del diskuteras med utgångspunkt från resultatet.
35
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Pedagogens motiv för att inte använda grupparbete som
arbetsmetod
Pedagogperspektivet
Vår studie visar att pedagogerna upplever en rad problem av olika
karaktär i samband med arbetsmetoden. Att det finns bristande
kunskaper om grupprocesser och arbetsmetoden framkommer och
bekräftar Frykedal Forslund (2008) misstanke om att ett problem kan
sitta i pedagogernas kompetens inom området. Hon menar som tidigare
nämnts, att det kan vara en bidragande orsak till att grupparbeten i den
svenska skolan har minskat. I det fjärde citatet under
pedagogperspektivet uttrycker pedagogen att denne saknar tillräckliga
kunskaper om arbetssättet; ”vi bara sätter ihop, vi bara provar och ser
vad det blir”. Här är det ganska tydligt att gruppsammansättning inte
sker i relation med uppgiftens typ, som i sin tur påverkar
produktiviteten (Steiner, 1972). Pedagogen är också medveten om att
denne inte vet hur inskolning i arbetssättet skall gå till. Enligt Cohen
(1994) så är detta ett måste för att utveckla fungerande grupparbeten.
Hon menar att man inte kan anta att eleverna vet hur det skall agera i en
gruppkonstellation utan övning. Ser man tillbaka ur ett svenskt
skolhistoriskt perspektiv så kvarstår samma problem som det gjorde
redan på 1970-80 talet, pedagoger vet inte hur de skall genomföra och
skola in elever i arbetsmetoden (Arwedson, 1981).
Det framkommer dock andra aspekter som upplevs som svårigheter av
pedagoger i samband med arbetsmetoden. Att grupparbetets
komplexitet kan bidra till att arbetsmetoden känns för krävande och
svår för att genomföra. Det är för många faktorer som ska tas i beaktning
för att ett grupparbete skall bli bra för samtliga elever i en klass. Faktor
gruppsammansättning är en krävande uppgift och det är som nämnts
många aspekter som pedagogen skall ta hänsyn till vid denne. Att ta
hänsyn till kunskapsnivå, samarbetsförmåga och interna relationer som
man kanske bör enligt Cohen (1994) samt i förhållandet till den typ av
uppgift som man vill att eleverna skall genomföra är svårt. I resultatet
framkommer det att desto fler elever det är i en grupp, desto svårare är
just gruppsammansättningen. Vi tycker att detta bekräftar Steiners
(1972)
forskning
kring
produktivitet,
gruppstorlek
och
gruppsammansättning. Pedagogerna ger uttryck för att det kan bli
36
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
svårigheter för eleverna att samarbeta, att få alla elever aktiva och få
eleverna att utnyttja de resurser som finns i gruppen relaterat till
gruppstorleken. Frykedal Forslund (2008) och Cohen (1994) menar att
pedagogen först och främst bör har insikt i gruppdynamik och
grupprocesser, för att skapa förutsättningar för arbetssättet. Detta är
som sagt en förutsättning, men dock inte tillräckligt för att skapa
fungerande grupparbeten. Sjödin (1991) presenterar att gruppstorlek,
uppgiftstypen, normer och gruppsammansättning påverkar arbetet i
gruppen. Utifrån pedagogens uttalande i studien och teorier kring
grupparbete kan vi se att arbetssättet kräver stora insikter och
kunskaper inom en rad olika områden.
Erfarenheter av olika slag styr våra uppfattningar om världen. Likaså
påverkar negativa erfarenheter av arbetsmetoderna pedagogerna, vilket
resulterar i att de använder metoden i mindre utsträckning. Det som
pedagogen då gör är att välja andra arbetssätt framför grupparbete, i
större utsträckning. Sjödin (1991) beskriver hur arbetsmetoden byts ut
mot mer kända arbetsmetoder för pedagoger under 1980-talet. Vår
studie visar att så även är fallet idag. Att pedagoger har negativa
erfarenheter ifrån sin egen barndom med arbetssättet bör också påverka
dennes syn och användandet av arbetsmetoden, liksom de negativa
erfarenheterna som upplevts som verksam pedagog. Pedagogen kan
också föredra en annan arbetsmetod framför grupparbete, vilket kan
vara ett personligt val och nödvändigtvis inte bygga på negativa
erfarenheter. Pedagogen ifråga föredrar helt enkelt en annan
arbetsmetod framför grupparbete. Kan grupparbete som arbetsmetod i
detta fall vara relaterat till synen på den egna yrkesrollen? Pedagoger
måste vid användandet av arbetsmetoden se på sig själv i rollen som
handledare och detta kan vara ett problem då skolans tradition har
genomsyrats av en förmedlingspedagogik (Cohen, 1994).
Elevperspektivet
I resultatet framkommer det att pedagogerna tillskriver eleven ”rollen”
som bidrar till att arbetsmetoden är svår att använda och genomföra.
Pedagogerna ger uttryck för att eleverna inte vet hur grupparbete ska gå
till idag och det finns en önskan om att de skall skolas in i de tidigare
skolåren för att lära sig arbetssättet. Nu uppfattas detta vara ett problem
eftersom eleverna tar lång tid på sig att strukturera och genomföra ett
37
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
grupparbete, vilket pedagogen uttrycker att det inte finns tid till. Att
eleverna tar lång tid på sig kan bero på att det inte finns rådande
gruppnormer kring arbetsmetoden. En klar bild över hur grupparbete
kan gå till saknas hos eleverna. Eleverna kan ha olika föreställningar
kring hur ett grupparbete ska genomföras och dessa föreställningar kan
kollidera vilket kan resultera i att eleverna har problem att interagera.
Normer i ett grupparbete uttrycker Sjödin (1991) och Cohen (1994) vara
av stor betydelse för arbetsformen. Cohen menar att inskolning och
föreberedelse av arbetsmetoden är ett måste för att elever skall utveckla
önskvärda normer, vilket pedagogen också indirekt ger uttryck för.
Samtidigt som det finns en önskan om tidig inskolning finns det uttryckt
att en viss mognad hos eleven krävs för att klara av arbetsmetoden.
Detta finner vi intressant när dessa står lite i kontrast till varandra.
Tyvärr finner vi ingen forskning kring mognadsaspekten i
gruppsammanhang, men utifrån pedagogernas upplevelser är detta en
svårighet i samband med arbetsmetoden. Vi ställer oss motfrågan; hur
kan elever utveckla mognad för arbetsmetoden utan tidigare erfarenhet?
Ur ett sociokulturellt perspektiv formas människors tänkande och
handlande i ett socialt sammanhang och i en kulturell kontext. Genom
att elever tillsammans erfar grupparbete så kan denna interaktion skapa
ett gemensamt lärande. Då eleverna samspelar med varandra genom
språk och gester i en viss miljö kan det få effekt på elevernas utveckling
och inlärning (Arfwedson, 1998). Vi tror att synen på eleven och synen
på lärandet i denna meningsskiljaktighet är avgörande för dessa olika
uttalanden. Att hänvisa till elevens egocentriska sidor och antyda att
grupparbete är en mognads och åldersfråga tolkar vi vara i enlighet med
Piagets syn och hans stadieteori.
I resultatet under elevperspektivet uttrycker pedagogen i det tredje
citatet, att eleverna delar upp uppgiften mellan sig i gruppen. Denna
handling upplever pedagogen förstöra dennes tanke med syftet, det vill
säga samarbetet inom gruppen. Elevernas handlingar skulle kunna bero
på att den utformade uppgiften är av komplementär typ, vilket gör att
eleverna kan dela upp uppgiften mellan sig. Uppgiften skulle även
kunna vara av konjunktiv typ som Granström (2003) menar kan vara
otydligt strukturerade och därmed förändras till individuella uppgifter i
gruppen. Den komplementära uppgiftstypen är en av de mest
förekommande uppgiftstyperna i den svenska skolan (Granström, 2005).
Som tidigare nämnts kräver grupparbete som arbetsmetod att
38
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
pedagogen besitter en mängd av kunskaper inom en rad olika områden.
Här påvisas att kunskap kring uppgiftstypen är relevant och av yttersta
vikt för att eleverna skall kunna genomföra ett grupparbete som är
önskvärt av pedagogen.
Yttre faktorer
Skolan och pedagoger har genom åren tagit emot och genomlidigt kritik
från omgivningen. Kritiken har kanske inte alltid varit befogad men inte
heller obefogad. Denna kritik kan ha påverkat både lärarutbildning och
pedagoger. Vi finner det intressant att pedagoger på 2010-talet uttrycker
liknande problem som pedagoger på 1980-talet, och då speciellt kring de
fysiska förutsättningarna i skolan. Att det inte finns rum eller ytor
tillgängligt där elevgrupper har möjlighet att diskutera utan att störa
andra i omgivningen, finner vi är intressant. Vad har skolledare,
politiker och andra beslutsfattare för syn på lärandet? Petri Partanen
(2007) uttrycker att en sociokulturellt inspirerad pedagog skapar
förutsättningar för lärandet, vilket i detta fall kan handla om att skapa
avgränsade ytor där samtal och diskussioner får äga rum. Hur tänker då
beslutsfattare kring dessa frågor? Tolkning av Lpo 94 där kunskaper och
individen är i fokus kan också ställas i kontrast med synen på lärandet.
Styrdokumentet är enligt pedagogens uppfattning ett argument för att
inte använda sig av grupparbete, då fokus anses skall ligga på individen
och kunskapsinhämtning. Det som synliggörs är att fokus på kunskap
och individen inte förenas med arbetsmetoden grupparbete. Vi ställer
oss frågan om detta har sitt ursprung från 1980-talet när de negativa
aspekterna kring grupparbete resulterade i att grupparbete
förknippades med en oseriös arbetsmetod? Eller kan det vara så att
pedagogens syn på lärandet begränsar arbetsmetoden? Pedagogerna
kanske inte har ett sociokulturellt eller ett konstruktivistiskt synsätt där
det anses att samspel leder till utveckling? Forskningsresultat som visar
att grupparbete kan leda till högre kognitivt tänkande och förbättrade
strategier i problemlösning, kanske inte värderas eller diskuteras och
upplevs av verksamma pedagoger? Möjligtvis kan det vara så att
verksamma pedagoger inte tar del eller har möjlighet att ta del av
forskningsresultat kring grupparbetets positiva effekter.
39
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Pedagogens motiv för att använda grupparbete som
arbetsmetod
Social, kunskap och identitetsutveckling samt uppskattad
arbetsmetod.
I studien framkommer enbart motiv som handlar om eleven. De
aspekter kring de sociala kunskaper som pedagogen uttrycker att eleven
utvecklar vid ett grupparbete är visa hänsyn, kompromissa, lära känna
varandra och hjälpa varandra. Att eleverna utvecklar dessa kunskaper
överensstämmer med Cohens (1994) teorier kring grupparbete.
Pedagogen uttrycker att de sociala kunskaperna i sig kan vara fokus och
själva målet med arbetsmetoden. I de tillfällen då pedagogen använder
grupparbete för skapa så kallade peer tutoring möjligheter så kan
arbetsmetoden vara av dubbelnatur. I den aspekten att arbetsmetoden
tycks gynna både den sociala utvecklingen liksom den
ämneskunskapsmässiga utvecklingen. Här ges eleverna möjlighet att
utveckla sin kommunikativa förmåga då denna skall förklara något för
en annan gruppmedlem. Vi tycker oss se att pedagogens uppfattningar
kring lärande kan förenas med den sociokulturella teorin. Vi tycker att
peer tutoring tanken kan förenas med Vygotskijs utvecklingszoner när
en elev handleder en annan elev. Man kan se detta som att den eleven
med den önskvärda eller den specifika kunskapen hjälper den andra
eleven att utforska sin proximala utvecklingszon. Där den ena eleven
stödjer den andre eller i samspel med den andre, skapas kunskap. Man
kan även se detta samspel som en form av förmedlingspedagogik. Där
den ena eleven berättar hur den andre ska göra utan att diskutera och
argumentera på ett djupare plan. Här är det utveckling av
ämneskunskaper av olika slag som i detta fall ligger i fokus för
pedagogens tankar med grupparbete.
I kategorin identitetsutveckling visar det sig att resultaten stämmer
överrens med Cohens (1994) tankar kring att grupparbete utvecklar
elevernas tillit till varandra. Pedagogerna uttrycker att eleven i den lilla
gruppen blir trygg. Genom tryggheten vågar eleven öppna sig och
utforska gränser i sin egen personlighet. Att grupparbete skapar tillit
och trygghet stämmer också överrens med Frykedal Forslunds (2008)
avhandling där hon menar att tillit och trygghet i gruppen är en
40
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
grundförutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap av
olika karaktär som finns omkring eleven.
Resultatet visar också att pedagogerna upplever att elever uppskattar
arbetsmetoden och därav använder sig av arbetsmetoden. Anser
eleverna att grupparbete är en fungerande metod för att de lär sig
samspela och utveckla ämneskunskaper? Eller uppskattas metoden för
att uppgiftens typ ger eleverna möjlighet att slappna av långa stunder
under arbetet? När pedagogen utformar en gruppuppgift bör man ta i
beaktning att uppgifterna kan vara av olika art och därmed eventuellt
delas inom gruppen eller skapar ett samarbete där alla medlemmar är
aktiva tillsammans.
Avslutande diskussion
Syftet med studien var att bidra till ökad förståelse och insikt i
pedagogernas motiv kring användandet och inte användandet av
grupparbete som arbetsmetod. Studiens resultat visar att pedagogerna
uppfattar ett stort antal svårigheter i samband med arbetsmetoden. Vi
tycker oss ha fått fram en bred och bra bild över arbetsmetodens
komplexitet samt det faktum att det är flera aspekter som samspelar för
att det ska skapas fungerande grupparbeten. Att peka ut en faktor som
bidrar till att grupparbete fungerar eller inte fungerar är näst intill
omöjligt eftersom alla moment samspelar. Vi menar att det är en
förenklad bild att påstå att det enbart är brister i pedagogers kompetens
som gör att grupparbete som arbetsmetod inte fungerar och används. Vi
finner att synen på lärandet och organisatoriska förutsättningar också
kan påverka användandet av arbetsmetoden. Dessa två faktorer i sig kan
vara motiv till varför pedagoger uppfattar att arbetsmetoden
grupparbete kan användas eller inte användas i den svenska skolan.
Vårt resultat ska inte generaliseras eftersom uppfattningarna är skapade
i en unik kontext. Andra underkategorier kan framkomma om studien
genomförs med andra pedagoger. Dock utesluter inte detta att andra
verksamma pedagoger uppfattar motiven till arbetsmetoden som de
deltagande sex pedagogerna.
41
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Vidare forskning kring grupparbete som arbetsmetod skulle kunna vara
att djupare studera hur pedagogers erfarenheter från den egna skoltiden
påverkar dennes användning av arbetsmetoden. Ett annat intressant
område att studera kan vara hur pedagogernas syn på lärandet och se i
hur stor utsträckning detta påverkar valet av arbetsmetod. Som tidigare
nämnts kan också studier kring beslutsfattares syn på lärandet och/eller
arbetsmetoden vara av intresse då dessa påverkar förhållandet i skolan.
En annan intressant aspekt kring grupparbete som arbetsmetod kan vara
att studera hur uppgiftstyperna används, påverkar och uppfattas av
verksamma pedagoger.
42
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar
kring grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2017-07-14
Litteraturförteckning
Arfwedson, G.B. & Arwedson, G. (1981). Arbete i lag och grupp: om
grupparbete, tema, projekt och lärarlag i skola och undervisning. (Utvidgad
och omarb. uppl.) Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl..
Arfwedson, G.B. (1998). Hur och när lär sig elever?: en kritiskt kommenterad
sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning. Stockholm: HLS
(Högsk. för lärarutbildning).
Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi.
(2.,[rev.]uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2. uppdaterade [och
utök.].uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Brown, R. (2000). Group processes: dynamics within and between groups. (2.
ed.) Malden, Mass.: Blackwell.
Calderhead, J. (1993). The contribution of research on teachers’ thinking
to the professional development of teachers. In C. Day, J. Calderhead &
P. Denicolo (Ed.), Research on teacher thinking. Understanding professional
development (pp. 11-18). London: Falmer.
Cohen, E.G. (1994). Designing groupwork: strategies for the heterogeneous
classroom. (2. ed.) New York: Teachers College, Columbia University.
Denscombe,
M.
(2009).
Forskningshandboken:
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2.
Studentlitteratur.
för
småskaliga
uppl.) Lund:
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: om
ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. (1. uppl.) Diss.
Linköping : Linköpings universitet, 2008. Linköping.
Granström, K. (2003). Arbetsformer och dynamik i klassrummet. I S.
Selander (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk
43
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar kring
grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2010-03-28
skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i
focus nr. 12.
Granström, K. (2005). Group phenomena and classroom management. A
Swedish perspective. In: C. M. Evertson & C. S. Weinstein (Eds.) Handbook for Classroom management: Research, Practise, and Contemporary Issues.
Erlbaum.
Gillies, R.M. & Ashman, A.F. (2003). An historical review of the use of
groups to promote socialization and learning. In Gillies, R.M. & Ashman, A.F. (Ed.), Co-operative learning. The social and intellectual outcomes of
learning in groups (pp. 1-18). London: RoutledgeFalmer.
Hammar Chiriac, E. (2003). Grupprocesser i utbildning: en studie av
gruppers dynamik vid problembaserat lärande. Diss. Linköping : Univ., 2003.
Hammar Chiriac, E. (2008). Forskning om grupparbete. I K. Granström,
E. Hammar Chiriac & A. Hempel (Red.), Handbok för grupparbete : att
skapa fungerande grupparbeten i undervisning (s. 23-49). Lund:
Studentlitteratur.
Hasselgren, B. (1993). Tytti soila och den fenomenografiska ansatsen.
Nordisk pedagogik.
Johnsson, D.W. & Johnsson, F.P. (2000). Joining together: group theory and
group skills. Boston: Allyn and Backon.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs
Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund:
Studentlitteratur.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. (1. uppl.) Stockholm:
Bonnier utbildning.
Sjödin, S. (1991). Problemlösning i grupp: betydelsen av gruppstorlek,
gruppsammansättning, gruppnorm och problemtyp för grupprodukt och
44
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar kring
grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2010-03-28
individuell kunskapsbehållning = [Group problem solving] : [the significance of
group size, group composition, group norm and problem type for group product
and individual retention of knowledge]. Umeå: Univ..
Skolverket. (2009). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet: Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdep.,
Regeringskansliet.
Sverige. Skolöverstyrelsen. (1963). Läroplan för grundskolan. (2. uppl.)
Stockholm.
Sverige. Skolöverstyrelsen. (1969-1978). Läroplan för grundskolan: Lgr 69.
Stockholm: Utbildningsförl..
Sverige. Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80..
Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl..
Steiner, I.D. (1972). Group process and productivity. New York:
Stensaasen, S. & Sletta, O. (2000). Grupprocesser. Om inlärning och
samarbete i grupper (2 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Stiwne, D. (1992). Vad är en grupp?: Om att definiera gruppbegreppet
Linköping: Institutionen för Pedagogik och Psykologi, Linköpings
Universitetet.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur.
Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och
ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Prisma.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The development of higher psykological
process. Cambridge,MA: Harvard UP.
45
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar kring
grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2010-03-28
BILAGA 1: Missiv till intervjupersoner
Till Rektor och pedagoger på xxskolan.
Hej.
Vi är två lärarstudenter som studerar vid Mittuniversitetet. Vi skall skriva ett
examensarbete kring grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare år.
Syftet med studien är att skapa en bild hur verksamma pedagoger uppfattar
arbetet med och omkring fenomenet grupparbete. Under vår skolförlagda tid vid
universitetet har vi erfarit grupparbete som arbetsmetod och detta har väckt vår
nyfikenhet för arbetssättet.
Vi är intresserad av att göra en intervjustudie med verksamma pedagoger på Er
skola som använder grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna kommer
förhoppningsvis att äga rum under vecka 7. Deltagandet i intervjustudien är
givetvis frivilligt och det som kommer att redovisas i studiens resultat är olika
pedagogers uppfattning kring grupparbete som framkommit. Den medverkande
skolan och pedagogers identitet kommer givetvis att anonymiseras. Intervjuerna
kommer att spelas in på band för att kunna transkriberas. Efter transkribering
kommer ljudupptagningen av intervjuerna att förstöras. Den information som
framkommer kommer endast att användas vid denna undersökning.
Vid ytterligare information och frågeställningar kontakta oss gärna på telefon
eller e-post.
Maria Hinders: 070- 2719572 [email protected]
Linda Petersson: 070- 3738088 [email protected]
Med vänliga hälsningar och ett tack på förhand.
Maria Hinders & Linda Petersson.
46
Det komplexa grupparbetet
En studie om sex pedagogers uppfattningar kring
grupparbete som arbetsmetod
Linda Petersson & Maria Hinders
2010-03-28
BILAGA 2: Intervjufrågor
Inledning: Namn, årskurs, yrkeserfarenhet i år, yrkesutbildning och
kön.
* Vad är en grupp för dig?
*Vad är grupparbete för dig?
*Varför arbetar du/man med grupparbete?
enligt dig, med arbetsmetoden?
Fördelar och nackdelar,
* Upplever du att arbetsmetoden grupparbete har förändrats under din
tid som lärare?
* Hur tänker du när du lägger upp och en gruppuppgift? Vad är dina
tankar kring detta?
* Vad tycker du/erfarenhet av att eleverna utvecklar för typ av
kunskaper när de arbetar med grupparbete?
*Finns det någonting som du tycker är speciellt viktigt när man arbetar
med grupparbete som metod?
47
