LPP Syror och Baser samt Salter(21 kB, docx)

LPP Syror och Baser+ Salter
När man säger ordet syror tänker du säkert på något som fräter och är livsfarligt? Men det
finns faktiskt syror som är livsnödvändiga, sådana man använder i matlagning och djur som
använder syror som försvar. Utan syror skulle inte batterier fungera och när du har
huvudvärk tar du säkert ibland en huvudvärkstablett som innehåller en syra. Syror finns
överallt som du förstår! I det här området ska du få lära dig mer om syror och dess motsats,
baserna, och vad som bildas om du blandar dem!
Följande förmågor kommer du att bedömas mot:


Genomföra systematiska undersökningar i kemi
Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
kemiska samband i samhället och nuti människan.
För E krävs:
Syror och baser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Veta vad skillnaden är mellan atomer och joner.
Ge exempel på syror och baser du har i hemmet.
Kunna de starka syrorna vid vanligt namn och med kemisk beteckning.
Kunna ge några exempel på svaga syror.
Veta skillnaden mellan svaga och starka syror
Känna till pH-skalan, veta hur den är uppbyggd samt veta hur några olika typer av
indikatorer fungerar (BTB, FFT, lackmuspapper)
7. SIV-regeln
8. Ge exempel på hur syror och baser används i vår vardag eller i industrin
9. Veta hur syror och baser kan påverka vår livsmiljö. T.ex. Försurning och skador på
byggnader.
10. Veta hur vi människor pga vårt sätt att leva bidrar till försurningen av miljön.
11. Ge exempel på följder av försurningen.
12. Veta vad sura och basiska oxider är och hur de uppkommer
Salter
1. Ge exempel på olika salter.
2. Ge exempel på hur ett salt kan framställas på kemisk väg
3. Veta hur salterna får sina namn (Klrider, sulfater, nitrater etc.)
4. Känna till några användningsområden för olika salter.
5. Känna till begreppet hårt och mjukt vatten och varför det heter så.
6. Veta vad som skiljer en molekyl och en sammansatt jon
7. Kunna ge exempel på jonföreningar
8. Veta att ett salt är uppbyggt av två ”delar”.
För högre mål:
Utöver god säkerhet och förståelse av ovanstående kunskapsmål ska du även:
Syror och Baser+ Salter









Känna till oktettregeln och hur den påverkar joners laddning.
Kunna rita några vanliga atomer och med hjälp av oktettregeln avgåra vilken laddning de
får i jonform
Känna till sambandet mellan vätejoner och syror samt mellan hydroxidjoner och baser
och kunna förklara skillnaden mellan en stark och svag syra resp. bas
Veta vad en buffert är och hur den fungerar, samt vad buffertar kan vara bra till.
Stegvis kunna beskriva hur kolsyra, svavelsyra och svavelsyrlighet bildas
Ge exempel på basiska oxider och med kemisk formel beskriva hur de några sådana kan
bildas
Förstå kopplingen mellan försurning och växthuseffekten.
Kunna beskriva de tre sätten att framställa salter som tas upp i boken, med
reaktionsformler.
I detalj kunna beskriva hur olika salter får sitt namn (tabell sid. 60)
Sidanvisningar:






Läs sid 38- 46 + sid. 59-63 i Kemi LPO (TEFY).
Se också till att ha gjort testa-dig-självfrågorna som hör till kapitlen i boken. (facit
publiceras på hemsidan veckan innan provet).
Lektionsanteckningar
Powerpoints (läggs också ut på hemsidan)
Laborationsrapporter
Demonstrationer läraren visar
Följande centrala innehåll kommer vi beröra:
Kemin i naturen





Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och
oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar
genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och
spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och
människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Kemin i vardagen och samhället




Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen, till exempel matspjälkning.
Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter,
kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Kemin och världsbilden



Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för
världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och
föränderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Kemins metoder och arbetssätt




Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller
och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.