Klinisk Handledning
rapport 2012
Medicine Studerandes Förbund
Oskar Eriksson
Detta dokument innehåller information i diagram och tabellform över hur studenter i 2012 års kliniska
handledningsundersökning har besvarat ett antal frågor med löpande analys av svaren. Studenterna är
överlag nöjda med sin kliniska undervisning med vissa skillnader mellan lärosäten. Frågor som berör
diskriminering besvaras också, framträdande är att en stor andel av studenterna har upplevt negativ
särbehandling på grund av kön under sin kliniska period. De svarande har uppgått till 357 individer
(svarsfrekvens 49 %) fördelade på alla lärosäten och de motsvarar ålders- och könsmässigt hela Sveriges
läkarstudenter vilket ger ett relativt gott underlag för generaliseringar.
Innehållsförteckning
Kapitel 1. Vilka är de svarande? .......................................................................................................................... 3
Kön ................................................................................................................................................................... 3
Ålder ................................................................................................................................................................ 3
Huvudsaklig studieort ...................................................................................................................................... 4
Kapitel 2: Praktikfrågor ........................................................................................................................................ 6
Sjukhus för praktik ........................................................................................................................................... 6
Utlokalisering................................................................................................................................................... 6
Antal läkarstudenter per vårdteam ................................................................................................................. 7
Mottagande introduktion och handledning .................................................................................................... 7
Jourverksamhet ............................................................................................................................................... 9
Moment och uppföljning ............................................................................................................................... 10
Självständiga genomföranden ....................................................................................................................... 10
Rondledning................................................................................................................................................... 13
Kapitel 3, Situationen på studieorten................................................................................................................ 13
Simulatorträning ............................................................................................................................................ 13
Kandidatmottagning på studieorten ............................................................................................................. 14
OSCE-examination på studieorten ................................................................................................................ 14
Klinisk undervisningsavdelning ...................................................................................................................... 14
Nöjdhet med klinisk undervisning ................................................................................................................. 15
Utbildningens förbättringsbehov .................................................................................................................. 16
Betyg på klinisk undervisning ........................................................................................................................ 17
Negativ särbehandling ................................................................................................................................... 18
…kön? ........................................................................................................................................................ 18
…ålder? ...................................................................................................................................................... 18
…religion? .................................................................................................................................................. 19
1
…funktionshinder?..................................................................................................................................... 19
…sexuell läggning? ..................................................................................................................................... 19
…annat? ..................................................................................................................................................... 19
Studiemedel................................................................................................................................................... 20
Stressnivå....................................................................................................................................................... 20
Studiebördans storlek ................................................................................................................................... 21
Timmar studier .............................................................................................................................................. 21
Ledarskapsutbildning..................................................................................................................................... 22
Chefskap ............................................................................................................ Error! Bookmark not defined.
Slutord ........................................................................................................................................................... 25
2
Rapport gallande klinisk handledning
Under hösten 2012 skickade Medicine Studerandes Förbund (MSF) ut en elektronisk enkät med ett antal
frågor gällande Sveriges läkarstudenters tid på praktik. Undersökningen besvarades av studenter ifrån hela
landet, praktiserandes på ett stort antal vårdinrättningar. Syftet med undersökningen var att närmare
granska hur studenterna upplevt sin tid på praktik samt att kunna göra jämförelser mellan orter och sjukhus.
Det slutgiltiga antalet fullständiga enkäter uppgår till 359 och detta ska ses i relation till 729, vilket är antalet
utskickade enkäter. Enkäten riktade sig mot studenterna på termin nio på läkarprogrammet.
Kapitel 1. Vilka är de svarande?
Kön
Av 359 enkäter så var 53 % besvarade av kvinnor och 47 % män. I jämförelse med antagningsdata från
Verket för Högskoleservice (VHS) så är detta en god avspegling av hela landets läkarstudenter, fördelade
över 7 lärosäten.
Ålder
Medelåldern bland respondenterna är 27 år, med en standardavvikelse på 4,7. Medianåldern är 26 år med
kvartilgränser vid 24 och 28, vilket innebär att de yngsta 25 % av respondenterna är 24 år eller yngre och de
äldsta 25 % är 28 år eller äldre. Den äldsta respondenten är 45 år gammal och den yngsta har uppgett 21 år,
variationsbredden är således 24 år.
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
1
2
3
Diagram 1.1, åldersfördelning för enkätrespondenterna (1 = < 25 å𝑟, 2 = 25 − 34, 3 = > 35)
3
Diagrammet ovan visar hur respondenterna varit fördelade åldersmässigt. För att ta reda på om detta är
representativt för populationen, jämför vi med antagningsstatistik från läkarprogrammet, tillhandahållet av
Verket för Högskoleservice (VHS) som följer nedan.
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
24 eller yngre
Mellan 25 och 34
35 eller äldre
Diagram 1.2, åldersfördelning för antagna läkarstudenter vid de 7 lärosätena, 2008-2012
Vid en första anblick kan det tes sig som om vi har en kraftig överrepresentation av äldre samt att vi inte
hittat ett representativt urval av studenter. När hänsyn tas till det faktum att studenterna gör sin kliniska
period först ett par år in i programmet ( termin 9) kan vi avgöra att vårt urval speglar populationens
åldersfördelning relativt väl.
Huvudsaklig studieort
Nedan följer ett diagram som visar hur respondenterna varit fördelade på de olika lärosätena.
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Stockholm
Linköping
Lund
Helsingborg
Göteborg
Umeå
Uppsala
Malmö
4
Diagram 1.3, stapeldiagram över respondenternas utbildningsort
Det är ingen av respondenterna som har gjort sitt kliniska utbildning i Helsingborg, då detta sjukhus nyligen
börjat ta emot studenter från Lunds Universitet. Under hösten 2012 hade studenter vid Helsingborgs sjukhus
endast nått termin sju, vilket gör att de ej deltagit i undersökningarna.
Här följer ett diagram som visar till vilka lärosäten som läkarstudenter har antagits till under tidsperioden
2008-2012.
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
GU
KI
LiU
LU
UmU
UU
ÖU
Diagram 1.4, stapeldiagram över antagnas utbildningsort tidsperioden ht 2008-2012
Ovanstående diagram kommer ifrån VHS, dock verkar deras datainsamling inte fullständig vid en jämförelse
med diagram 1.3 då Linköpings Universitet endast har ett fåtal procent av studenterna. Detta kan även tyda
på att studenterna från Linköping inte har svarat på enkäten eller att de valt att inte svara på denna fråga.
Örebros låga andel får förklaras av faktumet att deras läkarutbildning är ny på den orten. Läkarutbildningen
startade i Örebro våren 2011.
De slutsatser som dras är att respondenterna från Uppsala är underrepresenterade. Det är svårt att säga hur
detta påverkar våra möjligheter att generalisera.
5
Kapitel 2: Praktikfrågor
Sjukhus för praktik
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Huddinge
SÖS
RIL
MAS
Östra
Annat
Danderyd Karolinska UAS
Lund Sahlgrenska Umeå
Diagram 2.1, andel studenter per sjukhus
Många studenter har valt alternativet ”Annat”. Det beror till största delen på att alternativen inte var
tillfredsställande då det behövdes ett förtydligande gällande sjukhusens namn. RIL som står för
”Regionsjukhuset i Linköping” har fått en väldigt låg svarsandel medan flera studenter har skrivit att de gjort
praktik någonstans i Linköping. Flera studenter har reagerat på att det sjukhuset de gjort sin praktik på inte
funnits med som svarsalternativ. Problemet har dock varit att de känt till förkortningen för sjukhuset.
Östersund, Sundsvall, Norrköping och Jönköping var även de återkommande praktikplatser bland de
bortglömda, som nämndes av respondenterna.
Utlokalisering
62 % av respondenterna har varit utlokaliserade under sin kliniska placering.
Av dessa har ungefär 2 av 3 varit förlagda utanför sin studieort ungefär 25 % av sin tid, se tabell:
Tidsandel
Antal studenter
Andel studenter
100 %
17
8%
Ungefär 75 %
32
16 %
Ungefär 50 %
24
12 %
Ungefär 25 %
131
64 %
Total
204
100 %
Tabell 2.1, hur stor andel tid de utlokaliserade studenterna var på annan ort
Närmre 8 av 10 studenter tycker att deras tid som utlokaliserade var lagom.
6
Antal läkarstudenter per vårdteam
86 % av studenterna har någon gång ingått i ett vårdteam med fler än en läkarstudent medverkande.
Av dessa, har 96 % varit i grupper med 2 eller 3 läkarstudenter totalt (i genomsnitt enligt studenterna). I ett
par enstaka fall nämns 4 studenter och 2 studenter uppger att de har varit 6 studenter eller fler i gruppen i
genomsnitt. Båda dessa studenter har även uppgett att de tycker att antalet studenter i vårdteamet var för
högt och de menar att detta ledde till sämre utbildning. Båda dessa studenter praktiserade på sjukhus i
norra Sverige.
Vidare är 2 av 3 nöjda med antalet studenter per vårdteam, medan resterande i stort sett uteslutande tyckt
att de varit för många studenter. Av de drygt 100 studenter som tyckte att de var för många, ansåg i stort
sett alla (94 %) att detta lett till lägre kvalitet på utbildningen.
Mottagande introduktion och handledning
61% av studenterna uppger att de mottagits genomgående bra eller oftast bra på sin plats. Av de resterande
6 % så kan man finna att de till cirka 70 % var män, medelåldern var 26, och att de oftast studerade i Malmö
och gjorde sin praktik i Malmö. På andra plats av de missnöjda var studenter från Umeå Universitet som
gjorde sin praktik i Umeå.
Studenters åsikter om introduktion
Antal studenter
24
186
114
19
343
Tabell 2.2, åsikter om introduktionen till de kliniska placeringarna
Genomgående bra
Oftast bra
Oftast dåligt
Genomgående dåligt
Totalt
Andel studenter
7%
54 %
33 %
6%
100 %
7
Missnöje gällande introduktion fördelat på sjukhus
Närmre 40 % är missnöjda med sin introduktion. De är fördelade på följande sjukhus.
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Diagram 2.2, andel missnöjda med introduktionen, fördelade över praktikplatser
Som diagrammet visar så är en del sjukhus mer representerade än andra. En stor del av de studenter som
varit missnöjda med sin introduktion rapporteras har gjort sina placeringar vid Skånes universitetsjukhus. Vid
RIL var det visserligen endast ett fåtal (4 stycken) studenter, vilket försvårar slutsatser. Detta kan återigen
bero på att de som gjort sin praktik i Linköping inte visste att sjukhuset benämns som RIL och har därför valt
svarsalternativet ”Annat”.
Tillgång till handledare
Nedanstående tabell kartlägger i ungefärligt i vilken utsträckning studenterna haft tillgång till en personlig
handledare att vända sig till och att följa i arbetet.
Antal studenter
Andel studenter
Alltid
76
22 %
75 % av tillfällena
113
33 %
Hälften av tillfällena
87
25 %
25 % av tillfällena
58
17 %
Aldrig
10
3%
Totalt
344
100 %
Tabell 2.3, antal och andel av placeringarna där studenten haft tillgång till personlig handledning
8 av 10 studenter har haft en handledare vid minst hälften av tillfällena, en viss andel har under samtliga
tillfällen haft tillgång till en handledare – 22% uppger alltid. Det är således inte en självklarhet att alltid ha en
personlig handledare under sina kliniska placeringar. Av de studenter som har haft en handledare är en
majoritetet av studenterna nöjda med handledningens kvalitet. 84 % anser att när de väl har fått
8
handledning har det fungerat bra eller mycket bra, medan de resterande varit missnöjda med
handledningens kvalitet.
Missnöje gällande handledning fördelat på sjukhus
En fördelning över de missnöjda sorterat på praktikplats följer nedan.
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Diagram 2.3, missnöjda med handledning fördelat på praktikplats
Ovanstående diagram utläses som ”av de som rapporterat att de varit missnöjda, har 20 % gjort sin kliniska
praktikperiod i Umeå”.
Jourverksamhet
Hur många helg-, kvälls- eller nattjourer har du i genomsnitt gått per termin?
Antal studenter
Andel studenter
Inga
4
1%
1 eller 2
119
35 %
3 eller 4
140
41 %
5 eller 6
55
16 %
Fler än 6
23
7%
Total
341
100 %
Tabell 2.4, antal och andel jourer i genomsnitt per termin och student
7 av 10 studenter tyckte att jourtiden var lagom. Var femte hade gärna haft mer jourtid och var tionde gärna
mindre.
9
90 % av studenterna var nöjda med handledningen under jouren.
30 % har uppgett att obligatoriska nattjourer förekommer. Av dessa har 28 % uppgett att de praktiserat vid
MAS, vilket är den högsta andelen. Detta följs av SÖS på 16 %.
Moment och uppföljning
Har läkare följt upp dig på följande moment?
Journalskrivning
Status
Pat. kontakt
Praktiska moment
Alltid
26 %
14 %
12 %
24 %
Ofta
41 %
43 %
29 %
49 %
Sällan
28 %
32 %
43 %
22 %
Aldrig
6%
11 %
16 %
5%
Totalt
Tabell 2.5, andel av tillfällena för olika moment som läkare följt upp
Genomsnitt
19 %
40 %
31 %
9%
100 %
En variation mellan momenten kan utrönas: Patientkontakt är det som oftast inte har haft någon
uppföljning. Moment av praktisk natur samt journalskrivning har haft den bästa uppföljningen.
På följdfrågan om uppföljningens kvalitet, så har studenterna fått svara enligt en femgradig skala där 1 har
betydelsen genomgående bristfällig och 5 har betydelsen genomgående god. Ett alternativ för ”Vet ej”
lämnades också. 86 % av studenterna uppger att uppföljningen var på nivåerna 3, 4, eller 5.
Självständiga genomföranden
Studenters självständighet på olika moment
Klarar studenten av att självständigt utföra följande uppgifter?
Ta anamnes
Utföra rutinstatus
Redogöra för dessa
Ja
97 %
90 %
93 %
Delvis
3%
10 %
6%
Nej
0%
0%
1%
Tabell 2.6, andel av studenter som klarar helt eller delvis att genomföra givna praktiska uppgifter
10
Skriftliga moment
Klarar studenten av att självständigt utföra följande uppgifter?
…eller diktera
…remiss
…recept
…sjukskrivningsintyg
journalanteckning
Ja
91 %
63 %
19 %
16 %
Delvis
9%
35 %
42 %
32 %
Nej
0%
1%
39 %
52 %
Tabell 2.7, andel av studenter som klarar helt eller delvis att genomföra givna skriftliga uppgifter
Skriftliga uppgifter tycker studenterna är svårare – i synnerhet verkar det förhålla sig så då det rör sig om att
skicka patienten vidare, till en annan läkare, apoteket eller arbetsgivaren. Journalanteckningar är enligt
studenterna ganska problemfritt att genomföra.
Studenters färdighetsnivå på specifika moment
Benmärgsprov
1%
13 %
36 %
Behärskar
Fått utföra
Fått
demonstrerat
Endast
49 %
observerat
Tabell 2.9, andel studenter och färdighetsnivå
Venprovtagning
66 %
27 %
3%
Sätta PVK
47 %
43 %
7%
3%
4%
PEF
Nauvusborttagning
Behärskar
37 %
38 %
Fått utföra
29 %
39 %
Fått
24 %
16 %
demonstrerat
Endast
10 %
7%
observerat
Tabell 2.10, andel studenter och färdighetsnivå
Elkonvertering Intubering
Behärskar
12 %
11 %
Fått utföra
53 %
62 %
Fått
16 %
11 %
demonstrerat
Endast
19 %
15 %
observerat
Tabell 2.11, andel studenter och färdighetsnivå
Suturera hud
67 %
29 %
2%
Hålla fri luftväg
54 %
28 %
7%
2%
10 %
Sätta
ventrikelsond
17 %
46 %
25 %
Sätta KAD
12 %
9%
28 %
34 %
28 %
11
Subcutan injektion
42 %
30 %
12 %
Intramuskulär injektion
29 %
32 %
16 %
Behärskar
Fått utföra
Fått
demonstrerat
Endast
16 %
observerat
Total
100 %
Tabell 2.12, andel studenter och färdighetsnivå
Artärpunktion
61 %
33 %
5%
Behärskar
Fått utföra
Fått
demonstrerat
Endast
2%
observerat
Total
100 %
Tabell 2.13, andel studenter och färdighetsnivå
23 %
100 %
Lumbalpunktion
9%
34 %
38 %
Ledpunktion
6%
42 %
34 %
18 %
17 %
100 %
100 %
Koppla…
Dropp
Behärskar
39 %
Fått utföra
43 %
Fått demonstrerat
12 %
Endast observerat
7%
Total
100 %
Tabell 2.14, andel studenter och färdighetsnivå
EKG
62 %
29 %
5%
3%
100 %
Lägga…
Lokalbedövning
Behärskar
64 %
Fått utföra
28 %
Fått demonstrerat
5%
Endast observerat
3%
Total
100 %
Tabell 2.15, andel studenter och färdighetsnivå
Fingerbasanestesi
26 %
24 %
29 %
21 %
100 %
Rektal palpation
Behärskar
78 %
Fått utföra
20 %
Fått demonstrerat
1%
Endast observerat
1%
Total
100 %
Tabell 2.16, andel studenter och färdighetsnivå
Rekto-/proktoskopi
17 %
50 %
24 %
9%
100 %
12
Reponera fraktur
Behärskar
3%
Fått utföra
27 %
Fått demonstrerat
37 %
Endast observerat
33 %
Tabell 2.17, andel studenter och färdighetsnivå
Gipsning
8%
53 %
26 %
14 %
På frågan om det finns flera medicinska handgrepp som studenten har velat genomföra utöver de
ovanstående så svarar 28 % ja. Bland de som studenterna sedan specificerat finns en mängd önskemål.
Återkommande är dock: Ascitestappning, thoraxdränage och pleuradränage. (Dessa nämns fler än 2 ggr.).
I de fall studenterna inte fått genomföra handgreppet har det vid hälften av tillfällena varit på grund av brist
på patienter. Var fjärde uppger handledarens tid som orsak och var tionde att det varit för många studenter.
För de som svarat ”annat” och specificerat, så återkommer det att en kombination av alternativen har varit
orsak, samt att ansvarig läkare ej har frågat (blygsel, helt enkelt, från någon eller båda parter), patientens
ovilja, samt att AT- eller ST-tjänstgörande läkare beretts förtur.
Rondledning
Hur många gånger under praktiken har du fått leda rond för en eller flera patienter?
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
0
1-2
3-4
5-6
6 eller fler
Diagram 2.4, stapeldiagram över antal ronder som letts av en andel studenter
Kapitel 3, Situationen på studieorten
Simulatorträning
94 % av studenterna uppger att de har tillgång till simulatorträning på docka vid sin studieort. De som
uppger att de saknar tillgång studerar vid Umeå eller Lunds Universitet. Enstaka uppger att de saknar
simulatormöjlighet vid Göteborgs Universitet och även Linköpings Universitet.
13
97 % av de som har simulatorträning uppger att den är genomgående bra eller oftast bra. De som uppgett
att den är dålig går ofta vid Linköpings Universitet, Lunds Universitet, samt Göteborgs universitet. Dessa är
dock väldigt få.
Kandidatmottagning på studieorten
92 % uppger att de tar emot riktiga patienter på sin studieort. De som inte har det är huvudsakligen från
Linköpings Universitet men även Göteborgs Universitet.
98 % av de som har kandidatmottagning tycker att det fungerar genomgående bra eller oftast bra.
OSCE-examination på studieorten
85 % av studenterna uppger att de har denna typ av examination på studieorten. De som inte har det
studerar oftast vid Umeå Universitet men även vid Göteborgs Universitet. Av de som har denna typ av
examination, så är 9 av 10 nöjda eller mycket nöjda med arrangemanget.
Klinisk undervisningsavdelning
Fördelning över studenter som varit placerade på en klinisk undervisningsavdelning är enligt nedan.
8%
Ja
50%
42%
Nej
Ej angivet
Diagram 3.1, Andel studenter placerade vid klinisk undervisningsavdelning
14
Nöjdhet med klinisk undervisning
Följande cirkeldiagram avser visa hur studenterna har ansett den kliniska undervisningen fungera.
7%
3%
Genomgående bra
Oftast bra
29%
Oftast dåligt
61%
Genomgående dåligt
Diagram 3.2, Andel studenter fördelade på åsikter om sin kliniska undervisningsavdelning
Anser studenten att den kliniska undervisningen bidragit till den kunskapsnivå som förväntades?
Teoretiska kunskaper
1%
13%
21%
I mycket hög grad
I ganska hög grad
I ganska låg grad
Inte alls
65%
Diagram 3.3, Andel studenter och åsikt om teoretiska kunskapsförvärv från klinisk undervisning
15
Praktiska kunskaper
2%
14%
26%
I mycket hög grad
I ganska hög grad
I ganska låg grad
Inte alls
57%
Diagram 3.4 Andel studenter och åsikt om praktiska kunskapsförvärv från klinisk undervisning
De två diagrammen ovan indikerar att studenterna har tyckt att den kliniska praktiken har bidragit till
praktiska kunskaper mer än teoretiska kunskaper.
Utbildningens förbättringsbehov
Anser studenterna att det finns ett behov att förbättra den teoretiska delen av utbildningen?
16%
22%
Ja, stort behov
Ja, litet behov
Nej, inget behov
62%
Diagram 3.5, Andel studenter och huruvida de ser ett behov av förbättrad teoretisk utbildning
Sammanlagt anser 84 % att det finns ett behov att förbättra utbildningens teoretiska del.
16
Anser studenterna att det finns ett behov att förbättra den praktiska delen av utbildningen?
8%
40%
Ja, stort behov
Ja, litet behov
Nej, inget behov
52%
Diagram 3.6, Andel studenter och huruvida de ser ett behov av förbättrad praktisk utbildning
Diagrammen ovan är intressanta att jämföra med varandra. Här ser väsentligt fler ett ”stort behov” av att
förbättra den praktiska delen av sin utbildning. Här är sammantaget 92 % av åsikten att ett
förbättringsbehov – stort eller litet – finns.
Betyg på klinisk undervisning
23 Vilket betyg skulle du ge den kliniska delen av din utbildning?
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
1
2
3
4
5
6
Diagram 3.7, Betygsfördelning för den kliniska delen av undervisningen 1 = Sämst, 6 = Bäst
Diagrammet enligt ovan illustrerar vad studenterna ansett om sin kliniska del av undervisningen. Betyget 1
är sämst och 6 är bäst, och med detta kan vi dra slutsatsen att de flesta är nöjda med sin kliniska
undervisning eller bättre. Medianbetyget är 4, och medelvärdet är 4,2 med en standardavvikelse på 0,9.
17
Negativ särbehandling
24. Har du någon gång under din kliniska studieperiod upplevt dig negativt särbehandlad på grund av…
…kön?
8%
18%
Ja
Nej
Ej angivet
75%
Diagram 3.8, Andel studenter som upplevt sig negativt särbehandlade på grund av kön
18 % av alla studenter har upplevt att de blivit negativt särbehandlade på grund av kön. Hela 28% av alla
kvinnliga läkarstudenter anser sig blivit negativt särbehandlade på grund av kön, medan när det gäller de
manliga läkarstudenterna är andelen endast 6%. Vad gäller negativ särbehandling har en del av studenterna
specificerat följande; att handha patienter av det andra könet – att kvinnliga studenter inte skulle
vilja/kunna genomföra vissa delar av arbetet på urologiska avdelningar, att manliga studenter inte får delta i
olika gyn-relaterade undersökningar. Ibland har diskrimineringen uttryckt sig genom att ansvarig läkare inte
låtit studenten delta, och ibland har patienten bett om att studenten inte skulle delta.
…ålder?
8%
8%
Ja
Nej
Ej angivet
85%
18
Diagram 3.9, Andel studenter som upplevt sig negativt särbehandlade på grund av ålder
Denna siffra är inte lika hög som föregående. Medelåldern hos de som upplevt åldersdiskriminering är 26
med en standardavvikelse på 3,7 år. Åldersdiskriminering yttrar sig enligt de öppna svaren genom att
antingen patienter eller läkare tvivlar på studentens kunskaper då denne är ung.
…religion?
Endast 6 respondenter uppger att de upplevt negativ särbehandling på grund av religion under sin kliniska
period. Vidare vet vi just ingenting om formen för denna diskriminering. De få som valt att specificera hur de
upplevt diskrimineringen har angett t ex ”abort” och ”vid handledning” samt under psykiatriföreläsningar.
…funktionshinder?
För att få bäst svar på denna fråga rekommenderas att man även tillfrågas om man faktiskt har ett
funktionshinder, så kan vi se hur stor andel av de svarande med funktionshinder som upplevt diskriminering.
Tre studenter uppger att de har det, två av dessa specificerar skäl. En av dessa menar att studiernas
omfattning är långt mer än åtta timmar om dagen och att detta är omöjligt om man är funktionshindrad.
Den andra menar att dyslexi och examensarbete är svårförenligt. Detta verkar således inte ha haft med
praktiken att göra, utan mer med studierna på hemuniversitet.
…sexuell läggning?
En person har svarat ja.
…annat?
8 % upplever detta. Enligt de öppna svaren handlar det främst om etnicitet. Ett alternativ som saknades som
svarsalternativ. För framtida undersökningar är författarens rekommendation att samtliga delar av den
svenska diskrimineringslagstiftningen anges som alternativ.
Vidare har en del upplevt att de diskriminerats på grund av att de är just studerande, och därför inte har
samma rätt till schemaläggning, pauser, information mm i det dagliga arbetet.
Studenter som är föräldrar har också nämnt att de har upplevt negativ särbehandling pga detta. En
respondent uppger dock att denne blivit positivt särbehandlad av samma anledning.
19
Studiemedel
8%
Ja
Nej
39%
54%
Ej angivet
Diagram 3.10, studenterna och om deras studiemedel kommer att räcka
Ovanstående påvisar att många studenter anser och vet att de inte kommer att få studiemedlet att räcka.
Läkarprogrammet är långt och tidskrävande, vilket försvårar för studenterna att ta extrajobb.
Stressnivå
Känner du dig stressad på grund av dina studier?
8%
14%
Mycket stressad
24%
Ganska stressad
Inte alls stressad
Ej angivet
55%
Diagram 3.11, andel studenter fördelade på stressnivå
69 % har angett att de är ganska eller mycket stressade med anledning av deras utbildning.
20
Studiebördans storlek
Siffran 1 betyder minimal arbetsbörda och 5 betyder maximal. Nedan följer ett stapeldiagram som illustrerar
fördelningen av studenternas åsikter i frågan.
50%
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Väldigt liten
arbetsbörda
Väldigt stor
arbetsbörda
Diagram 3.12, studenternas arbetsbörda
Timmar studier
29. Hur många timmar i veckan ägnar studenten åt studier?
90
80
Antal studerande
70
60
50
40
30
20
10
0
10
20
30
40
50
Studietimmar i veckan
60
70
80
Diagram 3.13, studenterna fördelade på studietimmar i veckan
21
Här har ett antal uteliggare tagits bort, men som histogrammet visar är en del kvar, på 10 timmar i veckan
respektive 80 timmar i veckan. Sanningshalten i dessa svar är svår att avgöra. Medelvärdet för studietimmar
i veckan är 46,0 med en standardavvikelse på 9,5.
Ledarskapsutbildning
Hur tycker du att mängden ledarskapsutbildning har varit på din utbildning?
40%
38%
35%
33%
30%
25%
20%
18%
15%
10%
9%
5%
2%
0%
För mycket
Lagom
För lite
Ej haft
Ej angivet
Diagram 3.14, åsikt om ledarskapsutbildningens mängd
Av de som uppgett att de inte fått ledarskapsutbildning studerar de flesta vid Stockholms Universitet (37 %),
Linköpings Universitet (32,3 %) eller Göteborgs Universitet (17 %).
Vad tyckte du om ledarskapsutbildningen?
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Genomgående
bra
Oftast bra
Oftast dålig
Genomgående
dålig
Ej angivet
Diagram 3.15, åsikt om ledarskapsutbildningens kvalitet
22
De allra flesta är nöjda eller väl nöjda. Cirka 20 % har angett missnöje, vilket motsvarar lite mer än en
fjärdedel av de svarande. De s om var missnöjda med sin ledarskapsutbildning huserade huvudsakligen på
lärosätena i Stockholm, Göteborg och Lund. ”Annat” uppgavs också relativt frekvent.
Chefskap
Har studenten lust att bli chef i framtiden?
32%
Ja
Nej
68%
Diagram 3.16, andel studenter fördelat på om de kan tänka sig en chefspost eller ej
2 av 3 läkarstudenter kan tänka sig att bli chefer.
Hur ser studenterna på deras möjligheter att bli ledare?
10%
34%
Stora
Hyfsade
Små
56%
Diagram 3.17, studenternas syn på deras möjligheter att bli chefer
90 % anser att de har hyfsade eller stora möjligheter att bli chefer.
23
Man: Hur ser du på dina möjligheter
att bli chef?
11%
8%
Stora
42%
Hyfsade
Små
Ej angivet
39%
Kvinna: Hur ser du på dina
möjligheter att bli chef?
7%
22%
11%
Stora
Hyfsade
Små
Ej angivet
61%
24
Slutord
Denna rapport sammanställdes under hösten 2012 med hjälp av Oskar Eriksson samt Rebecka
Berntsson. MSF har som mål att vartannat år genomföra en undersökning som visar hur Sveriges
läkarstudenter ser på sin kliniska praktikperiod. I framtida undersökningar kommer även
studenterna från Örebros Universitet att inkluderas. Anledningen till att de inte deltagit i denna
undersökning är att de studenterna som antogs våren 2011 när utbildningen startade går termin 4
och det är endast studenter från termin 9 som skall delta i undersökningen.
MSF, som finns i form av lokalavdelningar på alla lärosäten där det finns läkarutbildning, vill vara
den organisation som kan redogöra för hur läkarstudenterna ser på sin praktiska utbildning på ett
nationellt plan. MSF vill även kunna rapportera på ett objektivt sätt hur den kliniska utbildningen
ser ut i dagens datum och hur den skiljer sig i olika delar av landet. Undersökningen syftar till att
vara en nationell jämförelse mellan studieorterna och därmed ge indikationer för hur kvaliteten på
utbildningen kan variera mellan lärosätena. Rapporten är tänkt att användas som ett hjälpmedel för
att förbättra kvaliteten på läkarutbildningen i Sverige genom att belysa styrkor och svagheter på de
olika lärosätena.
MSF vill arbeta proaktivt. Åskådliggörning av brister i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt för en
konstruktiv dialog med programledningar, beslutsfattare och politiker. MSF:s mål är att Sverige ska
ha en nationellt mycket hög standard på läkarutbildningen. Denna undersökning är unik i sitt slag
och bör därför ses som en viktig resurs i förbättringsarbetet.
MSF vill tacka alla lokalavdelningar som sett till att läkarstudenter från varje aktuellt lärosäte har
delgivits möjligheten att delta i undersökningen. MSF vill även tacka Åsa Jaktlund, statistiker på
Sveriges Läkarförbund som hjälpt oss med att utveckla frågor till enkäten.
Förbundsstyrelsen Medicine studerandes förbund (MSF), verksamhetsåret 2012-2013
25
