MÅLBESKRIVNING FYSIOLOGI 12hp
Apotekarprogrammet, dietistprogrammet och fristående kurs
Lena Holm, Mia Phillipson
Denna målbeskrivning har sammanställts för att vara ett hjälpmedel för de studerande och tjänstgöra
som vägledning vid inlärningen av ämnet
Institutionen för medicinsk cellbiologi och institutionen för neurovetenskap, Uppsala
Universitet
Innehållsförteckning:
Anatomisk terminologi, Översiktlig vävnadslära, Neuro-anatomi-fysiologi, Sinnes-fysiologi, Centraloch perifer cirkulation, Njurar, Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalans, Respiration, Mag-tarmkanals
fysiologi och Hormoner.
-----------------------------------------------------------ANATOMISK TERMINOLOGI
Du skall kunna förstå och redogöra för anatomiska lägesbeskrivningar och substantiv (latinska ord).
VÄVNADSLÄRA (endast apotekare och fristående kursare)
Vävnaderna är de grundläggande strukturer som är uppbyggda av celler, trådar och grundsubstans,
vilka bygger upp organen i människokroppen.
Du skall kunna:
definiera de olika huvudtyperna av vävnader: epitel, stöjevävnadvävnad, muskelvävnad och
nervvävnad.
redogöra för de övriga delarna i vävnader; basallamina, intercellulärsubstans, grundsubstans
och hur dessa är uppbyggda.
förklara hur cellerna sitter ihop i en vävnad och funktionen av de olika cellförbindelserna.
beskriva de karaktäristiska egenskaperna för de celltyper som ingår i respektive vävnad.
redogöra för definitionen på endokrina och exokrina körtlar samt känna till begreppen
endokrin, neurokrin, parakrin och autokrin sekretion av hormoner/transmittorsubstanser.
definera de fyra undertyperna av stödjevävnad: bindväv, brosk, ben och fett
beskriva kort benvävnadens funktioner och benvävnadens utseende med lamellsystem
beskriva de tre celltyperna i ben, osteoblast, osteocyt och osteoklast, och deras funktion.
beskriva direkt benbildning och indirekt benbildning.
definiera de tre huvudtyperna av muskelvävnad och ange skillnaderna mellan dem
ange hudens funktion och indelning. Beskriva epidermis och hudens körtlar
Blodet
Du skall kunna:
beskriva de olika celltyperna i blodet
känna till begreppet hematokrit och Hb och dess normalvärden.
känna till hematopoesens grunddrag
NEUROANATOMI-FYSIOLOGI (Centrala nervsystemet)
A. Hjärnan och ryggmärgen
Kunna definiera
• Perifera och centrala nervsystemet
• Somatiska och autonoma nervsystemet
• Afferens respektive efferens
• Myeliniserat respektive omyeliniserat axon
• Vit respektive grå substans
• Begreppen nervbana och kärna
• Olika gliacellstyper
• De olika större delarna av hjärnan (Storhjärna, diecenphalon, hjärnstam
(mesencephalon, pons, förlängda märgen, lillhjärna, basala ganglier, hippocampus,
amygdala, thalamus, hypothalamus, kranialnerv, spinalnerv)
Kunna redogöra för
• Vad som utmärker en nervcell
• De principiella strukturella särdragen hos en nervcell: soma, dendriter, axon, terminal,
synaps
• Hjärnhinnornas anordning och subarachnoidalrummet
• Likvorrummets delar och förbindelser, principerna för likvors produktion, cirkulation och
resorption
• Artärförsörjning via a. vertebralis och a. carotis samt circulus arteriosus
• Hjärnans lober och huvudsakliga funktioner
• Sympatiska och parasympatiska nervsystemens principiella uppbyggnad och funktioner
• Principiell organisation av sensoriska system från periferi till storhjärna
• Grundkomponenterna i motorisk kontroll: storhjärnsbark, basala ganglier, lillhjärna,
• Komponenterna i enkla (monosynaptiska) och mera komplexa reflexbågar
• Funktion av muskelspolen
• Reflexbågarnas allmänna fysiologiska betydelse.
B. Nervsystemets cellulära fysiologi
Du skall kunna redogöra för:
1. Neuronens strukturella enheter
2. Synapsens funktion, (synaptisk transmission, klassiska transmittorer vs neuropeptider,
syntes, frisättning, inaktivering, återuptag).
3. Intra- och extracellulära joninnehåll, Jonpumpar
4. Aktionspotentialen (Nernsts ekvation, Goldmans ekvation
5. Spänningskänsliga kanaler (Na+-, K+-, Ca2+-kanaler samt TRP-kanaler)
6. Ligandaktiverade jonkanaler eller ionotropa receptorer (Acethylcholin, GABA, Glutamat,
Serotonin, Glycin och Purin receptorer).
7. G protein-kopplade receptorer (Signalering, ligandbindning och klacificering)
SINNESFYSIOLOGI
A. Allmän sinnesfysiologi
Du skall kunna redogöra för
1. sinnesreceptorers allmänna uppbyggnad
2. begreppet receptorpotential och dess relation till stimulus och aktivitet i nervfibrer
3. begreppen extero-, intero- och proprioceptor
4. principerna för hur olika egenskaper hos stimuli kodas neuralt, samt konsekvenser
därav, t ex fantomsmärta
5. begreppen tröskelstimulus, adaptation och receptivt fält samt adekvat och inadekvat
stimulus. Hur stimuluskvaliteter, tex olika lukter, kodas.
B. Känsel
Du skall kunna redogöra för
1. olika modaliteter inom känseln
2. begreppen ryggmärgssegment och dermatom
3. huvuddrag om banor samt organisationen inom primära cortikala centrum
4. olika typer av smärta, visceral smärta och "referred pain"
C. Syn
Du skall kunna redogöra för
1. huvuddragen i ögats funktionella anatomi, särskilt funktion och innervering för dess inre
muskulatur
2. kammarvattnets produktion och dränering och deras betydelse för det intraokulära
trycket, samt något om glaukom
3. fotoreceptorprocessen och betydelsen av retinal
4. huvuddragen av synbanornas organisation
D. Hörsel och balans
Du skall kunna redogöra för
1. huvuddragen i mellanörats och innerörats funtionella anatomi
2. tryckförhållandena i mellanörat och deras praktiska betydelse
3. hårcellernas funktion och deras roll i olika delar av innerörat
CENTRAL CIRKULATION; HJÄRTAT
A. Funktionell anatomi
Du skall kunna beskriva hjärtats anatomi
B. Fysiologi
Du skall kunna:
1.
redogöra för aktionspotentialens förlopp i hjärtmuskelceller och de mekanismer som ligger
bakom.
2.
redogöra för hur excitationen sprider sig i hjärtat.
3.
redogöra för rytmiciteten i olika delar av hjärtat.
4.
redogöra för tryck, volym och flöden samt bakgrunden till dessa, i hjärtats olika delar och i
utflödesartärerna under en hjärtcykel.
5.
redogöra för hjärtats innervation och det autonoma nervsystemets påverkan på hjärtats
arbete.
6.
redogöra för mekanismerna för hjärtats anpassning till ändrade krav.
7.
ange normalvärden för hjärtminutvolym, pulsfrekvens och slagvolym i vila och vid optimalt
arbete.
8.
beskriva ett standard-EKG.
PERIFER CIRKULATION
Efter genomgång av detta avsnitt skall du förstå den perifera cirkulationens funktionella organisation
och reglering vid olika kontrollsystem under fysiologiska och patofysiologiska förhållanden.
A. Funktionell anatomi
Du skall kunna
1.
redogöra för blodkärlens principiella uppbyggnad inom olika delar av kärlträdet och ange hur
skillnader i struktur återspeglar olikheter i funktion.
2.
känna till namnen på de största kärlen
3.
kunna beskriva systemkretsloppet samt lungkretsloppet och portasystemet
4.
redogöra för regionala skillnader i kapillärernas ultrastruktur och permeabilitet.
5.
redogöra för det lymfatiska systemets uppbyggnad
B. Fysiologi
Du skall kunna:
1.
ange normalvärden på systoliska och diastoliska blodtryck i arteria brachialis vid olika åldrar
samt normalvärden för det centrala ventrycket
2.
rita en figur över vasomotorcentrums centrala och perifera förbindelser och ange
dessas och centrets funktioner.
3.
redogöra för de lokala mekanismer som påverkar tonus i de prekapillära blodkärlen.
4.
redogöra för baroreceptor- och kemoreceptor-reflexen.
5.
redogöra för de transmittorer som frisätts vid stimulationen av parasympatiska nerver till
blodkärl och ange den roll som endothelcellerna spelar i vasodilatationsmekanismer.
6.
redogör för sympatiska nervsystemets effekter på blodkärlen, transmittorer/receptorer.
Redogöra för betydelsen av ß1 och ß2 receptorer i hjärtat
7.
redogöra för lymfkärlens viktigaste funktioner.
8.
ange vad den interstitiella vätskan består av och hur den tar sig in i lymfkärlen och hur
lymfan transporteras vidare.
9.
ange vilka pumpmekanismer som bidrar till att återföra det venösa blodet till hjärtat.
10.
redogöra för Starlings kapillärmodell (vätskebalansen).
11.
redogöra för den relativa betydelsen av diffusion och filtration vad avser
vävnadernas näringstillförsel samt mekanismer bakom hur de fungerar
C. Patofysiologi
Du skall kunna
1.
redogöra för begreppen lokaliserad och generell cirkulationsinsufficiens och beskriva de
kompensatoriska mekanismer som bidrar till att akut och på lång sikt kompensera en större
blodförlust.
2.
redogöra för begreppet hjärtinsufficiens och de kompensatoriska mekanismer som vid detta
tillstånd ger en ökad blodvolym.
3.
redogöra för hypertension, stroke och hjärtinfarkt samt riskfaktorer för uppkomst av dessa
tillstånd.
TEMPERATURREGLERING
Du skall kunna
1.
ange den centrala kroppstemperaturens (¨core temperature¨) storlek och variation vid olika
tider på dygnet.
2.
beskriva människokroppens isolatorsystem, inklusive hudkärlens organisation och
innervering, och hur temperaturen kan variera i olika kroppsdelar.
3.
beskriv mekanismer för att öka värmeproduktion hos människa (ökad insöndring av
hormon från thyroidea, brunt fett, ökat sympatikuspåslag, muskeltonus, ¨hacka tänder¨).
4.
ange mekanismerna för svettsekretion samt svettningens storlek i vila och arbete.
5.
beskriva mekanismerna för långtidsadaptation till värme och kyla.
6.
beskriva begreppet pyrogener och ange verkningsmekanismen för febernedsättande medel
(salicylika).
NJURAR
A. Allmän målsättning
Njuren har viktiga funktioner för att avlägsna slaggprodukter från livsprocesserna i kroppen och för
att reglera kroppsvätskans sammansättning och volym. Kroppens syra-basbalans regleras
via njuren i samspel med lungornas funktion. Njuren har endokrin roll och stor betydelse för
kroppens långvariga blodtrycksreglering.
Du skall kunna
1.
ange njurens betydelse för regulationen av kroppens vatten- och elektrolytinnehåll samt hur
och var diuretika verkar.
2.
ange njurens betydelse för organismens syra-basbalans.
3.
ange njurens roll vid utsöndring av metaboliter i form av organiska ämnen.
4.
ange njurens betydelse för upprätthållandet av ett normalt blodtryck.
5.
ange njurens betydelse för den normala bildningen av röda blodkroppar.
B. Funktionell anatomi
Du skall kunna
1.
beskriva nefronet och definiera dess olika delar.
2.
beskriva njurens uppdelning i bark och märg samt ange nefronets och samlingsrörens läge i
de båda strukturerna.
3.
beskriva den juxtaglomerulära apparaten.
4.
definiera begreppen “kortikala/ytliga” och “juxtamedullära/djupa” nefron.
C. Njurgenomblödning
Du skall kunna
1.
ange njurgenomblödningens storlek i barken och märgen.
2.
ange det hydrostatiska trycket i njurens kärlsystem.
3.
ange det sympatiska nervsystemets betydelse och reglerförmåga för njurgenomblödningen.
4.
ange några vasoaktiva substansers inverkan på njurgenomblödningen.
5.
definiera begreppet autoregulation och beskriva autoregulationens mekanismer för njurens
genomblödning och glomerulusfiltration.
D. Glomerulus
Du skall kunna
1.
beskriva glomerulusmembranets struktur.
2.
beskriva glomerulusmembranets genomsläpplighet för molekyler och partiklar för olika
storlek.
3.
ange de hydrostatiska och kolloidosmotiska trycken på glomerulusmembranets båda sidor.
4.
ange glomerulusfiltrationens storlek och relatera densamma till ålder, kön och kroppstorlek.
5.
beskriva metodiken för bestämning av glomerulusfiltration med inulin.
6.
ange varför “kreatinin-clearance” är ett gott värde på glomerulusfiltrationen hos människa
samt varför plasmakreatininkoncentrationen återspeglar glomerulus-funktionen.
7.
beskriva den tubulo-glomerulära återkopplingsfunktionen.
E. Tubulus
Du skall kunna
1.
beskriva uppbyggnaden av tubulusväggen.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
beskriva vätskeresorptions-mekanismerna i proximala tubuli, Henle´s slynga, distala tubuli
och samlingsrör samt beskriva hur diuretika verkar.
beskriva tubulusbehandlingen av natrium-, kalium-, klorid- och kalciumjoner.
beskriva vattenpermeabiliteten utefter olika delar av nefronet.
beskriva det antidiuretiska hormonets inverkan på vatten-permeabiliteten i tubuli och
samlingsrör.
beskriva glykosåterresorptionen.
definiera begreppen “glomerulotubulär balans”.
beskriva vätejonsekretion, bikarbonatåterresorption och sekretion, ammoniaksekretion samt
fosfatsekretion i njuren.
beskriva “counter-current systemets exchange mekanism”.
beskriva “counter-current systemets multipliermekanism” och dess betydelse för njurens
koncentrationsförmåga.
beskriva renin-angiotensin-aldosteronsystemets betydelse för reglering av njurarnas
natriumutsöndring.
beskriva parathyreoideahormonets reglering av fosfat och kalciumutsöndringen i njuren.
beskriva effekten av natriuretiska hormoner (ökar natrium utsöndringen).
SYRA-BAS, ELEKTROLYT-OCH VÄTSKEBALANSER
Allmän målsättning
Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalanser i kroppen återspeglas i extracellulär-rummet. Vanligen
undersöker vi därför kroppens syra-bas, elektrolyt- och vätskestatus genom analys av
variablerna i extracellulärrummet, i vilka plasma ingår. Huvudreglerande organ för syrabasjämvikten är lungor och njurar. Genom lungorna regleras den flyktiga syran, koldioxid,
och genom njurarna de icke-flyktiga syrorna. Njurarna utgör det viktigaste organet för
regleringen av vatten- och elektrolytbalansen. Även hud och mag-tarmkanal deltager i
utsöndring av vatten, vätejoner och elektrolyter. Särskilt påtagligt kan detta vara under
sjukliga förhållanden.
A. Syra-bas balans
a. Kemisk bakgrund
Du skall kunna
1.
ange den allmänna syra-bas ekvationen.
2.
beskriva koldioxid-vätekarbonat systemet.
3.
beskriva hemoglobin-oxyhemoglobin systemets buffrande egenskaper och interaktion med
syre- och koldioxidmättnaden.
4.
beskriva fosfatbuffer systemet i kroppen.
5.
redogöra för öppna och slutna buffer system och redogöra för den speciella betydelsen av
koldioxid.
b. Fysiologiska aspekter
Du skall kunna
1.
ange de viktigaste syra-bas variablerna i syra-bas fysiologin och ge deras normala värden.
2.
ange de två komponenterna i syra-bas systemet.
3.
ange de grundläggande syra-bas ekvationerna som förklarar syra-bas störningarna.
4.
definiera de fyra primära syra-bas störningarna.
5.
ange de sekundära pH-normaliserande processerna.
6.
ange hur man klassificerar "kompensationsgrad”.
7.
definiera begreppet korrektion.
8.
ange orsakerna till de fyra syra-bas störningarna.
9.
redogöra för kalium-balansens betydelse vid syra-bas störningar.
B. Elektrolyt- och vätskebalans
a. Principer
Du skall kunna
1.
redogöra för elektroneutralitetsprincipen.
2.
ange den normala osmolariteten i plasma, blod och interstitiell vätska.
b. Regulation av elektrolytkoncentration
Du skall kunna
1.
ange de viktigaste katjonernas koncentration i den extracellulära vätskan.
2.
ange de viktigaste anjonernas koncentration i den extracellulära vätskan.
c. Vätskebalans
Du skall kunna
1.
ange hur kroppen förlorar vatten samt storleken på dagliga vätskeförlusten efter de olika
förlustvägarna.
2.
beskriva det osmoreceptor-antidiuretiska hormonsystemet.
3.
beskriva effekten av antidiuretiska hormon på njurtubuli.
4.
redogöra för begreppet vattendiures.
5.
beskriva diabetes insipidus.
6.
ange betydelsen av törst.
7.
redogöra för den neurogena mekanismen vid törst.
8.
ange orsakerna till törst.
9.
ange den primära orsaken till törstcentrums stimulering.
10. ange de faktorer som kontrollerar extracellulärvolymen och blodvolymen.
11. ange hur den interstitiella volymen regleras.
12. redogöra för begreppet ödem och dehydrering.
13. redogöra för sambandet mellan det extracellulära rummets volym och blodvolymen.
14. ange de hormonella faktorerna i volymregulationen.
15. ange de neurogena reflexerna i volymregulationen.
ANDNINGSORGANENS STRUKTUR OCH FUNKTION
A. STRUKTUR
Du skall kunna redogöra för andningsorganens grovanatomi samt luftvägarnas histologiska
struktur (näshåla, luftstrupe, bronker, alveoler).
B. FUNKTION
ICKE-RESPIRATORISKA FUNKTIONER
Du skall kunna redogöra för
1.
olika metaboliska funktioner i andningsorganen.
2.
muko-ciliär transport av partiklar.
RESPIRATION
A. Fysikalisk bakgrund
Du skall kunna redogöra för
1. Ficks diffusionslag.
2. betydelsen av det ytspänningsnedsättande materialet i alveolerna.
B. Lungvolymen och dess underavdelningar
Du skall kunna definiera lungvolymer och lungkapaciteter.
C. Andningsmekanismen
Du skall kunna
1.
definiera det anatomiska och fysiologiska döda rummet.
2.
definiera alveolära ventilationen.
3.
redogöra för intrapleurala tryckets variation vid inspiration och exspiration.
4.
ange de biofysikaliska komponenter som utgör motstånd mot andningen.
5.
redogöra för faktorer som påverkar andningsarbetets storlek.
D. Lungcirkulationen
Du skall kunna
1.
redogöra för den s.k. fysiologiska shunten.
2.
redogöra för lokala och generella lungcirkulationens beroende av gastryck.
3.
redogöra för hur förhållandet mellan ventilation och lungcirkulation upprätthålles.
E. Blodtransport
Du skall kunna
1.
beskriva hämoglobinets syrgasmättnadskurva och hur den ändras av ligander (CO2,
H+, DPG) till Hb.
2.
redogöra för hur syre och koldioxid transporteras mellan vävnader och blod.
3.
redogöra för hur syre och koldioxid transporteras i blodet och hur de påverkar
varandras transport.
4.
5.
Redogöra för faktiska parialtryck av CO2 och O2 (i KPa eller mmHg) i arteriellt blod,
venöst blod samt i venöst blod vid fysisk ansträngning
definiera begreppet syrgasextraktion.
F. Diffusion av gaser i lungan
Du skall kunna
1.
redogöra för faktorer som påverkar alveolarluftens sammansättning.
G. Regleringen av ventilation
Du skall kunna
1.
ange de olika respiratoriska centra.
2.
redogöra för afferenta påverkningar på respirationscentra från perifera receptorer och
cortex.
3.
redogöra för Hering-Breuers reflex.
4.
redogöra för hur syrgastrycket påverkar respirationen och via vilka mekanismer.
5.
redogöra för hur koldioxidtrycket och pH påverkar andningen och via vilka
mekanismer.
6.
redogöra för hur andningen påverkas av cerebrospinalvätskans sammansättning.
H. Respirationsfysiologi i speciella sammanhang
Du skall kunna redogöra för reaktion vid hypoxi.
MAGTARMKANALSFYSIOLOGI
A. Allmänt
Du skall kunna
1.
beskriva den glatta muskulaturens och det enteriska nervsystemets allmänna organisation
och funktion i mag-tarmkanalen. Du ska veta vad en slow wave är och hur de uppkommer
(interstitial cells of cajal) samt på vilket sätt de bestämmer kontraktionsfrekvens och styrka.
Du ska kunna plexus submucosus, plexus myentericus, sensoriska neuron, interneuron samt
motoriska neuron samt kunna beskriva principen för en enkel enterisk reflex.
2.
beskriva de s.k. enterochromaffina cellernas funktion
3.
beskriva faste (migrerande motor komplex)- och födomotorikmönstret i mag-tarmkanalen
4.
ange i vilka segment av mag-tarmkanalen MMC förekommer och vilken funktion MMC har
5.
redogöra för neurotransmittorer i inhibitoriska och excitatoriska motorneuron och hur dessa
påverkar de s.k. slow waves i glatta muskelceller
6.
beskriva hunger- och mättnadscentrums lokalisation och funktion.
7.
beskriva de reglermekanismer, som styr korttidsintaget av föda.
8.
känna till något om de mekanismer, som styr långtidsintaget av föda.
B. Munhåla-svalg
Du skall kunna
1.
beskriva svälgreflexen.
2.
redogöra för salivens elektrolytsammansättning och hur den förändras med
sekretionsvolymen.
3.
ange stimulationsmekanismerna för salivsekretion.
C. Matstrupe
Du skall kunna
1.
redogöra för matstrupens motorik.
2.
känna till begreppet esofagusreflux.
D. Ventrikel
Du skall kunna
3.
ange stimuli till kräkreflexen.
4.
beskriva ventrikelslemhinnans uppbyggnad samt känna till de olika celltyperna och deras
funktioner.
5.
redogöra för den cellulära mekanismen för parietalcellens sekretion av saltsyra.
6.
redogöra för stimuli till sekretion av saltsyra.
7.
redogöra för de viktigaste mekanismerna för inhibition av syrasekretionen.
8.
beskriva de mekanismer som normalt skyddar magslemhinnan mot syra och pepsin.
9.
känna till några principer för behandling av gastrit och ulcus.
E. Tunntarmen – allmänt
Du ska kunna
1.
rita och beskriva tunntarmens mikroanatomi och i figuren peka ut villus och Lieberkühnska
kryptor. Därutöver ska du kunna ange var i slemhinnan följande celler är belägna samt deras
huvusakliga funktion: Absorptiva celler, bägarceller, enteroendokrina celler, panethceller,
kryptceller, stamceller och M-celler.
Duodenum - tolvfingertarmen
Du skall kunna
2.
redogöra för hur duodenum neutraliserar HCl tömd från magsäcken samt ange två
anledningar till varför detta är viktigt
3.
beskriva hur duodenum justerar innehållets osmolaritet samt de faktorer och omständigheter
som initierar den enterogastriska reflexen.
Jejunum + ileum
Du skall kunna
4.
känna till mängderna vatten och elektrolyter resorberade i tunntarmen.
5.
beskriva mekanismerna för absorption och sekretion av natrium–, klorid-, kalium- och
bikarbonatjoner samt vatten i tunntarmen
6.
beskriva mekanismerna för absorption av enkla sockerarter och aminosyror från
tarmlumen.
7.
beskriva mekanismerna för absorption och transport av fetter från tarmlumen till
cirkulationen.
8.
redogöra för det fysiologiska underlaget för diarrétillstånd, definition på diarré samt hur de
kan behandlas.
F. Colon - rectum
Du skall kunna
1.
beskriva motilitetsmönstret i colon samt den gastrocoliska reflexen.
2.
beskriva defekationsreflexen.
3.
beskriva absorptions- och sekretionsmekanismerna för elektrolyter och vatten över
colonslemhinnan.
4.
översiktligt beskriva colon-bakteriers betydelse
G. Pancreas exogena funktioner
Du skall kunna
1.
redogöra för pancreassekretets elektrolytsammansättning och förhållande till
sekretionshastigheten.
2.
redogöra för enzymsekretionen och aktiveringen av de proteolytiska enzymen i duodenum.
3.
redogöra för stimuli till frisättning av hormonerna sekretin och cholecystokinin samt
vagusaktiviteten och dess effekter på pancreas sekretion.
H. Lever
Du skall kunna
1.
redogöra för hur en gallblåsekontraktion utlöses.
2.
redogöra för gallans sammansättning och koncentrationsmekanismen i gallblåsan.
3.
redogöra för leverns uppbyggnad, blodcirkulation och funktion (översiktligt)
4.
redogöra för begreppet “enterohepatisk cirkulation” och vilka ämnen som
transporteras via denna.
HORMONER
Hormonsekretionen utgör tillsammans med den nervösa aktiviteten kroppens viktigaste
kontrollsystem och kommunikationssystem mellan kroppens 100 biljoner celler. Enligt definition är ett
hormon en kemisk budbärare som produceras i en cell (källan) och på olika sätt, cirkulation, diffusion
eller via neuronal axoplasm transporteras till en känslig mottagare hos samma individ (“receptor or
target cell”), där det kan åstadkomma en effekt. Observera att en del hormoner (t.ex. ADH) har en
sekretion som är mycket lik sekretionen av transmittorer, och då en del hormoner (t.ex. gastrin)
dessutom verkar fungera som transmittor, är gränsen mellan hormoner och transmittorer flytande!
Hormonproduktion är, såvitt man vet, noggrant reglerad till behovet genom s.k. återkopplingssystem,
även om detaljkunskaperna vad beträffar “behovsprövning” är mycket bristfälliga. I detta
sammanhang får dock ej glömmas att vissa hormonsystem är sammankopplade, och att det
hypothalamicohypofysära systemet fungerar som en sorts överordnad enhet. Detta skall Du alltid
vara medveten om när Du tänker på vilka effekter ett hormon har. Du skall kunna rita ett “feed-back”
diagram för varje hormon som visar hur hormonets utsöndring kontrolleras och det samband
hormonet har med andra hormoner.
A. Allmänna egenskaper
1.
definiera begreppet hormon och ge exempel på hormoner som denna beteckning
gäller.
2.
beskriva fyra principiellt olika sätt som hormonerna i det endokrina systemet tar sig till
målcellerna.
3.
beskriva hur hormoner transporteras i blod.
4.
beskriva vad som menas med nedreglering respektive uppreglering av hormonreceptorer.
5.
redogöra för den generella verkningsmekanismen för proteinhormoner och
steroidhormoner samt tyreoideahormoner.
6.
redogöra för i vilka organ den huvudsakliga nedbrytningen av hormoner sker.
7.
exemplifiera hur metabolismen av ett hormon kan ändras vid överskott.
8.
ange de metoder som finns tillgängliga för att kvantifiera hormonhalten i
kroppsvätskorna.
9.
beskriva vad som menas med negativ respektive positiv återkoppling samt kunna beskriva
feed-backregleringen för samtliga framlobshormoner.
B. Hypothalamico-hypofysära systemet
Du skall kunna
1.
beskriva hypofysens struktur, neuron och förbindelser med hypothalamus.
2.
ge en redogörelse av “releasing factors”, det lokala portasystemet och stimulation av adenohypofysens hormonproduktion.
a. Adeno-hypofysära hormoner
Du skall kunna
1.
ange det fullständiga namnet på samtliga välkända (6 st) framlobshormoner.
2.
beskriva adenohypofyshormonernas fysiologiska funktioner
3.
beskriva hur GH stimulerar tillväxten av de långa rörbenen och i detta sammanhang
ange vilka andra välkända hormoner/faktorer som samverkar med tillväxthormonet i
denna process. Du ska kunna redogöra för vilka effekter GH har på kolhydrat-, proteinoch fettmetabolismen.
4.
Du ska kunna redogöra för vilka organ som producerar insulin-like growth factors (IGF:s),
vad som får frisättningen att öka samt vilka fysiologiska funktioner IGF:s har
Du ska känna till
5.
de sjukdomstillstånd som uppkommer vid hormonöverskott och brist.
6.
syndrom som hypofysär nanism, kretinism, akromegali samt gigantism
b. Neuro-hypofysära hormoner
Du skall kunna
1.
namnen (fullständiga) på neurohypofysens två hormoner, var de bildas samt välkända
stimuli för deras frisättning.
2.
redogöra för vilka välkända fysiologiska effekter i kroppen de två
neurohypofyshormonerna har.
C. Tyroidea
Du skall kunna:
1.
beskriva tyreoideas läge och mikroanatomi.
2.
beskriva tyreoideahormonernas syntes, lagring och utsöndring.
3.
beskriva hur tyreoideahormonernas frisättning regleras.
4.
beskriva tyreoideahormonernas fysiologiska funktioner
Du skall känna till
5.
effekten av brist (hypotyreos) och överskott (hypertyreos) av tyreoideahormoner.
D. Pancreas
Du skall kunna:
1.
ange vilka celler som producerar insulin respektive glukagon.
2.
beskriva vilka faktorer som styr insulinproduktion och hur denna styrning går till.
3.
beskriva vilka faktorer som styr glukagonproduktionen och hur denna styrning går till.
4.
namnge de hormon, som kan öka respektive sänka glukoskoncentrationen i plasma.
5.
beskriva tänkbara orsaker till diabetes mellitus.
6.
beskriva effekter av brist och överskott av insulin.
7.
beskriva effekter av brist och överskott av glukagon.
E. Kalcium och fosforomsättning
Du skall kunna:
1.
ange i vilket segment av mag-tarmkanalen och hur kalcium och fosfor tas upp samt hur de
lagras och utsöndras i andra delar av kroppen.
2.
redogöra för begreppet “endokondral ossifikation och benremodellering”.
3.
redogöra för effekten av paratyreoideahormon på bensubstans, på njure och tarm.
4.
Redogöra för calcitoninets fysiologiska betydelse.
5.
redogöra för den fysiologiska effekten av aktivt vitamin D3 (Kalcitriol) på bensubstans på
njure och tarm.
6.
beskriva i ett eller fler blockdiagram samspelet mellan kalcium, fosfat,
paratyreoideahormon och kalciferol.
Du skall känna till
Rakit, osteomalaci och osteoporos.
F. Binjurarna
Du skall kunna:
1.
beskriva binjurarnas läge och struktur med bl.a. barkens olika lager.
2.
ange de faktorer och omständigheter som påverkar produktionen av glukokorticoider.
3.
beskriva glukokorticoidernas fysiologiska funktioner.
4.
beskriva mineralkortikoiden aldosterons funktioner.
5.
ange några (4) exempel på olika grupper av steroider som bildas på olika ställen i kroppen.
G. Könshormoner
a. Manliga könshormoner
Du skall kunna:
1.
beskriva spermiernas mognad i testikeln.
2.
beskriva Leydigcellernas (interstitiella celler) funktion.
3.
beskriva Sertolicellernas funktion
4.
beskriva könshormonernas betydelse för utvecklingen av de manliga könsorganen
5.
ange testosterons betydelse för utvecklingen av kroppens sekundära könskaraktär.
6.
beskriva samspelet mellan de hypotalamico-hypofysära hormonerna och testikelns
hormonproduktion.
7.
beskriva ändringarna i hormonproduktion som sker vid puberteten.
8.
beskriva mekanismerna för erektion, emission och ejakulation.
b. Kvinnliga könshormoner
Du skall kunna:
1.
beskriva könshormonernas betydelse för utvecklingen av de kvinnliga könsorganen
2.
beskriva ägg-mognad och -lossning och hormoners betydelse för dessa.
3.
beskriva uterusslemmhinnans funktionella anatomi och förändring under
menstruationscykeln.
4.
beskriva samspelet mellan hypofysens och ovariets hormonproduktion under
menstruationscykeln.
5.
beskriva de kvinnliga könshormonernas roll för den sekundära kvinnliga
könskaraktären.
6.
beskriva ändring i hormonproduktion vid pubertet och klimakterium.
7.
beskriva mekanismerna för kvinnlig “erektion” och orgasm.
H. Graviditet, förlossning och laktation
Du skall kunna:
1.
beskriva de hormonella ändringar som sker under graviditet och deras funktioner.
2.
beskriva hormoners betydelse för förlossning.
3.
beskriva laktationens fysiologi och barnets roll i detta sammanhang.
