Folkbildnings

Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Övergripande
historisk utveckling
1. Idéer, utgångspunkter, filosofier
2. Utveckling och förändring i samhället
3. Organisationer och arbetsmetoder
Folkbildning
Vuxenutbildning
1850
1960
Övergång
Agrart samhälle
1990
Övergång
Industrisamhälle
?
Efterindustriellt
samhälle
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Folkbildningen på 1900-talet
välfärdssamhälle
civilsamhälle
servicesamhälle
Jordbrukssamhälle
Industrisamhälle
övergång
övergång
folkbildningen
“föds”
rötterna i
ungdomsföreningar
nykterhetsrörelsen
arbetarrörelsen
väckelserörelser
IT/Kunskapssamhälle
folkbildningens
och
föreningsverksamhetens
glansperiod
folkbildning och
föreningsverksamhet i kris ?
nya typer av
“rörelser”
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Likheter och olikheter
vid de två övergångsperioderna
Likheter
de övergripande strukturerna förändras - arbete (relationen fritid och arbete),
organisationer/företag, geografi/internationalism (världen krymper), synsättet på
tiden, familjestruktur (identitet)
osäkerhet inför det nya - negativa reaktioner - destruktivism, polarisering
förändringar i värdesystem, ideologierna
friheten, öppenheten ökar (?)
kollektivism som reaktion på en ökande individualism
decentralisering - verksamhet på lokal nivå
andlighet
Olikheter
vid första övergången inga vuxenutbildninginstitutioner/organisationer
samhällsystemet outvecklat, på osäker grund
förändringstakten - förändringens synlighet
inlärningsbehovet
vi vet mera idag, kan mera
jämlikhet mellan könen
framtidstron
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Ideologier och rörelser
bakom folkbildningen
Finland
Sverige
England
Ungdomsföreningsrörelsen
Nykterhetsrörelsen
Kristna värderingar
Arbetarrörelsen
Väckelserörelsen
Arbetarrörelsen
nationalism, humanism,
medborgarskap
liberalism, humanism,
skötsamhet
,
socialism, demokrati Folkbildnings- medborgarskap
verksamhet
rättvisa
jämlikhet
människovärde
frihet
Arbetarrörelsen
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from morel economy to life politics
Den moralekonomiska perioden 1850-1945
Moralekonomi
- anpassning till den lineära, av maskinen determinera tidsuppfattningen
- nationalisering; alla skall utbildas till medborgare i en nation (ett språk, en vilja)
1) Finländsk kontext
- vuxenutbildningen föds under en övergångsperiod från ett förmodernt
jordbrukssamhälle till modernt industrisamhälle
- det kapitalistiska produktionssystemet bestämmer uppfattningen om idéen om
moraliskt beteende och gott liv
- modernisation - framväxt av nationalstaten
Castren 1929
”Med fritt bildningsarbete anses den mångfald av verksamheter, vilka syftar till att hos den
vuxne väcka och främja fria strävanden till självfostran, dvs. deras strävan att fördjupa och
utvidga sina kunskaper samt förädla sitt känsloliv och uppförande. Syftet med dessa verksamheter är att de vuxna på ett mera fullständigt sätt blir bildade människor och ansvarskännande samhällsmedlemmar i de levnadsförhållanden och livsuppgifter som de känner
som sina egna.”
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from morel economy to life politics
Den moralekonomiska perioden 1850-1945
2) Nordisk kontext
- sociala rörelser som växer fram på grästrotsnivå
- social orientering och engagemang
a) förbättra levnadsförhållanden för folket
b) att genom utbildning utveckla folkets kapacitet att ta hand om sig själv
De filantropiska och liberala representanter: Först(ut)bildning, därefter bröd
Arbetarrörelsen: Först bröd, sedan (ut)bildning
3) Angloamerikans kontext
- Pragmatism; vuxenutbildning föds som respons till de vardagliga problemen
inte för att stöda eller motarbeta modernism
- Repair-activity som förverkligas på ett realistiskt, pragmatiskt och icke-ideologiskt sätt
- åtgärda och påverka de missförhållanden som orsakades av modernisering och industrialisering
- att åstadkomma humanistiska, kreativa och praktiska lösningar till de vardagliga
problem som var en följd av modernisering och industrialisering
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from morel economy to life politics
Planeringspolitik 1945-1985
- framtidstro, ekonomisk och produktionsteknolgisk till växt särskilt under 1960-talet
- fokusering på yrkesutbildning – tänka om innehållet
- idéen och teorin om Human kapital, d.v.s. den positiva korrelationen mellan
utbildning(sgrad) och produktion/ekonomsik tillväxt
- utbildningspolitik och vuxenutbildningspolitik växer fram -> centralt styrd planering
och sturning av utbildning
Välfärdsstaten och -samhällen byggs upp
- en allt större offentlig sektor
- det sociala engagemanget som kännetecknat folkbildning uttunnas
- fokuset från grupper och samfund till individens själförverkligande/pers. utveckling
- kopplingen till den omedelbara vardagsverkligheten försvinner
Tre anglo-amerikanska vuxenutbildningsparadigm
A) Livslång utbildning – Unesco – vetenskaplig humanism
B) Andragogik – Knowles – självstyrning
C) Kritisk-radikal inriktning – Freire - befrielse
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Salo, P. & Suoranta, J. 1999 The four moments of
adult education: from morel economy to life politics
Marknadsekonomi 1985->
- Ekonomiska värden och teknologisk utveckling (IKT)
- Lågkonjunktur och strukturomvandling
- Vuxenutbildningen från statens styrning till marknaden
förändringar i finansieringsgrunder (t.ex. fritt bildningsarbete)
- Arbetsmarknads- och näringslivsinriktning
- Livslångt lärande, fortbildning, kompetensutveckling
En nästan helt ny vokabulär
kund, konsument, konkurrens, profilering, kvalitet, självvärdering, konsultering,
effektivitet, effekter
Individen lämnas allt mer ensam – skall själv tolka verkligeheten, förväntningarna,
skissa upp framtidsscenarier, göra taktiska, operativa och strategiska val
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Allmänna ideologiska trender under 1800-talet som kommer till uttryck
1.
2.
i de sociala rörelsernas verksamhet
i folkupplysning- och folkbildningsarbete
~ upplysningsidéen - betonar betydelsen av kunskap och rationellt tänkande
i utvecklandet av individen och samhället. Sprids till Finland under 1800-talet
~ nationalism och uppkomst av nationalstater under 1800-talet (ett folk, en nation)
~ socialistisk ideologi som resulterar i uppkomsten av arbetarrörelsen kring
sekelskiftet (att höja bildningsnivån hos arbetarbefolkningen en viktig utgångspunkt)
~ liberalismen inom vilken man arbetade för mindre kontroll och styrning av det
ekonomiska systemet
Först kom folkskolan och folkundervisningen, därefter det fria folkupplysningsarbetet
(med fria ville man skilja åt den folkundervisningen som riktades mot vuxna)
Vilka är de ideologiska trenderna som uppstått under 1900-talet och som kommer till uttryck i den tid vi lever i ?
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Uppkomsten av folkupplysningsarbetet i Finland (kansanvalistustyö) 1874-1917
Kan indelas i två perioder
(1) det inledande skedet under vilken eliten, de bildade tog hand om folkupplysningen
(2) det andra skedet under vilken folkrörelser och medborgarorganisationer tar själv
hand om upplysningsarbetet
-> förenades av en kamp för finsk kultur och en självständig nation
1874 grundas Kansanvalistusseura som var en organisation vars uppgift
var att främja undervisnings- och kulturverksamhet bland den vuxna befolkningen
folket och nationen uppstod genom folkrörelserna
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Ungdomsföreningsrörelsen -> folkhögskolorna
Då ståndsamhällets och byasamhällens sammanhållande kraft börjar minska
behövs det nya umgängesformer för att hålla samman och skapa gemenskap bland
befolkningen på landsbygden och skydda landsbygdens ungdom från fördärv
Den första ungdomsföreningen grundas i Kauhava 1881 och den deklamerade som
sin uppgift att främja bildning bland ungdomen på landsbygden
Tanken om folkhögskola föddes inom den danska frihets- och nationalitetsrörelsen i början av
1800-talet. Den danska kulturen var invaderad av främmande inslag – tysk dominans i fråga om
språk och politik. Det danska och nordiska kulturarvet låg i träda. Folkhögskolan i Sverige fick
fäste genom den praktiskt inritade skandinavismen; samhörighet, gemensamma historiska och
kulturella rötter (Gustavsson 1991)
Nykterhetsrörelsen
Fungerade som en förstadie till arbetarrörelsen. Arbetarbefolkningen organiserade
sig och utvecklade sin samhälleliga medvetenhet inom nykterhetsrörelsen. Supandet
försämrade den enskilda arbetarens och hela arbetarrörelsens möjligheter att främja
sina egna intressen
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Tuomisto, J. 1999.
Kansanliikkeistä koulutukseksi
Arbetarrörelsen -> arbetarinstitut
Organiserades under 1800-talets slut som en politisk och samhällelig maktfaktor.
Påverkades av urbanisering, industrialisering (generalstrejk 1905)
Betonade betydelsen av utbildning och kunskap som medel till samhällelig makt
Bestod av den politiska rörelsen, fackföreningsrörelsen, idrottsrörelsen,
kvinnorörelsen, andelslagsrörelsen
Kvinnorörelsen
Bestod i huvudsak av kvinnor från medelklassen Man höll sig till den kvinnoideal
som framträtt inom nykterhetsrörelse.
Kvinnan som hjälper de svaga och utslagna, moderlighet och hem som ideal,
Emancipatorisk, omhändertagande moderlighet
(en social och etisk aspekt, förmåga att ta hand, om, uppfostra, förstå)
Suomen naisyhdistys, Unioni Naisliitto, Marttayhdistys, Valkonauhayhdistys NNKY m.m.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Sarja, J. m.f.l. 1994
Fritt bildningsarbete i Svenskfinland
Grundläggande principer för det fria bildningsarbetet i Finland
i början av 1900-talet (enligt Castren, Liakka, Harva, Alanen m.fl.)
- Humanism
mångsidig utveckling av personligheten som en aspekt - självständighet,
behärskning av realiteter, samarbetsförmåga, vid tidsomfattning och lång spännvidd,
kontinuerlig beredskap för inlärning
- Självfostran
- Studiemässighet
- Allmänbildning
- Det fria bildningsarbetets autonomi
- Människans förståelse av sitt liv
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
Sverige: frikyrkorörelse – nykterhetsrörelse – arbetarrörelse
De tre centrala folkrörelserna har gemensamma drag och liknar varandra,
har sina rötter i upplysningen och franska revolutionen
Tre bildningsideal inom den svenska arbetarrörelsen
(1)
(2)
(3)
Medborgarbildningsidealet – förankring i upplysning
Självbildningsidealet – förankring i nyhumanism
Personlighetsbildande ideal – mera självständig strömning
Står i komplext förhållande till varandra, finns motsättningar mellan dem
Bildningens två sidor – process och mål
Bildningens motsättning mellan elitism och jämlikhet
(Allmän)bildning kontra specialisering (yrkesbildning)
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(1) Medborgarbildning (Richard Sandler)
Betonade medborgerliga kunskaper om samhället som måste underkastas
en kritisk granskning
En stark prägel av professionalisering och specialisering
Folkbildningens allmänna mål är
1.
2.
3.
praktiska färdigheter
medborgerliga kunskaper
en vid allmänbildning
~ Allmänbildning, yrkesutbildning, grundskola
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(2) Självbildning (Oscar Olsson)
En metod för kunskapssökande, bildning som självverksamhet
Bildningsprocessen sin utgångspunkt i varje individs inneboende anlag,
slumrande resurser som under gynnsamma omständigheter kan väckas till
liv och utvecklas till en oändlig process som varar livet ut
– förutsätter självaktivitet
Självbildningsidealet motiverar idéen om studiecirkeln
Studiecirkeln som en sammansmältning av självbildningsarbetet i folkrörelserna
och den intellektuella motiveringen(förmedlades av inflytelserika kulturpersonligheter)
~ Folkbildning, fritt bildningsarbete
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Gustavsson, B. 1991
Bildningens väg – tre bildningsideal
i svensk arbetarrörelse 1880-1930
(3) Personlighetsbildning (Arthur Engberg)
Bygger på andra traditioner, har sin huvudsakliga plats inom den högre utbildningen
Den klassiska bildningsidealen (grekisk kultur, språk – dess egenvärde)
Språket centralt inslag; modersmål, stilistik
Förnuftet, tankens klarhet och begreppsreda i resonemangen, drifterna skall tyglas
Bildningen skall vara helt fri och bygga på människans egen strävan
Den fria personligheten: utan personlig frihet ingen bildning
~ vetenskaplighet, klassisk akademisk bildning
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Begreppet självbildning
- att (ut)bilda sig själv men tillsammans med andra
- att själv ta tag i det och (ut)bilda sig själv
Biblioteket som ett medel/stöd för självbildning
sockenbibliotek - rörelsebibliotek - (studie)cirkelbibliotek
- boken som den viktigaste informations- och kunskapskällan
- biblioteket nödvändigt för “vetenskaplig forskning”
- skönlitteratur som en återspegling av människans tillvaro
- biblioteket inbjuder till självbildning och erbjuder möjlighet att vara självstyrd
Studiecirkeln
- kan förverkligas trots brist på resurser (lärare, studiematerial)
- som inlärnings/undervisningsmetod ett pragmatisk, pedagogiskt och filosofiskt motiv
- initiativ från gräsrotsnivån och opposition till statsmakten
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Ambjörnsson, R. 1989.
Den skötsamme arbetaren
De skötsamma arbetarna i Holmsund
Industrialism
- uppkomst av små sågverksamhällen
- upplösning av de traditionella släkt- och byasamhällen, den sociala kontrollen
- ny social ordning, nya förhållanden – rotlöshet – supandet
Folkbildningsverksamheten
- ett resultat av en samhällelig förändrings- och utvecklingsprocess
- en verksamhet som på många olika sätt påverkas och utformas av samt samverkar
med andra samtida fenomen, såsom väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen.
Begreppen skötsamhet och bildning antyder något om människans möte
med världen och verkligheten.
Skötsamhet
- egenskaper som uthållighet, besinning, eftertänksamhet och reflexion.
- att medvetet kontrollera omgivningens impulser och influenser på individen
Betydelsen av dessa egenskaper accentueras framförallt under tidsperioder
som kännetecknas av förändring, utveckling och osäkerhet.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Ambjörnsson, R. 1989.
Den skötsamme arbetaren
Bildning
- en medveten process under vilken människan använder sig av yttre influenser,
t.ex. i form av kunskap och sin egen personlighet i syfte att utveckla och odla
sin uppfattning om sig själv och sin relation till omgivningen
- en målsättning, en process och ett resultat.
1) Nykterheten och nykterhetsrörelsen (Godtemplarrörelsen)
- det första steget i arbetarnas eget bildningsprojekt
- skapa en ny människa, odla fram en ny karaktär i motsats till det råa och
okultiverade supande arbetaren
- högläsning och diskussion under möten förstadiet till regelrätt bildningsverksamhet
- studiecirkelverksamheten sin upprinnelse i bokutlåningen.
- > studiecirklarna diskuterade, reflekterade och argumenterade man kring det lästa.
Läsning blev ett led i en emancipationsprocess vars primära målsättning
var en människa som kunde argumentera och reflektera över den tillvaro
av vilken hon tidigare utgjort en oreflekterande del.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Ambjörnsson, R. 1989.
Den skötsamme arbetaren
2) Arbetarrörelsen - socialism
- socialdemokratiska agitatorer informerade, lokala fackföreningar bildades,
den första blockaden och strejken organiserades –> industrialismen var på gång.
- världen och verkligheten för arbetaren var förbryllande, ständigt i förändring.
Den bildning som man kunde erhålla genom att låna böcker från logebiblioteket,
att delta i studiecirklar samt att diskutera och argumentera på de allmänna mötena
gav arbetaren förutom behövliga kunskaper också en möjlighet att reflektera
-> en möjlighet att tillsammans med andra öka förståelsen om sig själva och
den omgivande verkligheten
Studiecirklar och kurser ordnades i ämnen som kulturhistoria och kommunalkunskap
Teaterföreställningar, revyer och deklamationer stod för den kulturella dimensionen
Nykterhetsrörelsens till sin grundkaraktär individualistiska bildningssyn konfronteras med
arbetarrörelsens mera kollektivistiska bildningssyn. Inte någon allvarlig motsättning.
Rörelserna grep in i varandra, den individualistiska och kollektivistiska bildningssynen
kompletterade varandra.
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
Fyra tidiga folkbildningstraditioner i Norge
1) den borgerliga traditionen
a) en liberal; förbättra de sämst ställdas position
b) filantropisk; välgörenhet
- grundade arbetarsamfunden
- en altruistisk och en taktisk-politisk falang
2) arbetarrörelsen
- först endast politisk agitation
- i början av 1900-talet kvälls- och dagskolor för politiska agitatorer
- arbetarnas opplysningsforbund 1931
- kamp för revolutionära förändringar i samhället
3) väckelserörelsen
4) en icke-religiös landsbygdstradition
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Två synsätt på (ut)bildning under folkbildningens uppkomst
Harmoniorienterat synsätt
-(ut)bildning ett medel att förändra individen
och kunskap som ett självändamål
Konfliktorienterat synsätt
-(ut)bildning som ett medel för social förändring
och kunskap som ett medel (instrument) att
åstadkomma förändring (kunskap är makt)
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Finger, M. Jansen, T. & Wildermeersch, D. 2000
The origins of adult education in Europe
– emancipation and re-education
Folk- och vuxenutbildningens rötter i ett Europeiskt perspektiv
- Processes of social transformation; industrialisation, secularisation,
proletarisation, growth of cities, nation-state building
- Period of intense instability and transformation of the social fabric
-> conflicts among social groups, classes, ideologies, emancipatory struggles
- The role of adult education in efforts to emancipate/discipline various groups
- Enlightenment as the common ground for all projects
- Various social and cultural movements;
labour movement, farmers movements, nationalistic movements
Emancipation and identity work
(revolts against oppressive traditions)
Re-education; materially more decent life and ontological security
(project they were involved in made historical and existential sense)
Re-education: Create conditions for functional qualification
-> vocational and continuing education
Emancipation: Create conditions for existential qualification
-> liberal adult education
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Arvidson, L. 1993. Adult education and democracy.
The role of the Swedish social movements
Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet - Sverige
- från ett instrumentellt synsätt på kunskap till att betrakta kunskap som
ett självändamål att kunna argumentera, diskutera, känna till lagstiftning, nationalekonomi m.m.
- från ett kollektivistiskt synsätt till ett individualistiskt synsätt
de samhälleliga ämnen ersätts av mera fritidsinriktade ämnen
- från spontanitet till organisering organisation till institution
-från självbildning till allmän utbildning från specifika grupper till allmänheten,
från organisationsorientering till utbildningsmarknadsorientering)
Folkbildningen och studiecirkelverksamheten blir en del av vuxenutbildningssystemet
Instrumentet för att skapa ett välfärdssamhälle
blir ett instrument för välfärdssamhället
Vuxenutbildningens
historia och filosofi
Petri Salo Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001
Nordhaug, O. 1986 Adult education and the welfare
state: Institutionalization of the social committement
Utvecklingen inom folkbildning senare under 1900-talet – Norge
- från idealism till kommersialism
- institutionalisering av det sociala engagemanget
- från att ha främjat social förändring till att förhindra social förändring
Folkrörelserna i början av 1900-talet
- representerade en sub- och motkultur till samhällets dominerande kultur
- mål att åstadkomma social förändring (ståndsamhället)
- kämpa för demokrati
- skapa aktiva medborgare, utbilda ledare, förbättra rörelsens inre effektivitet,
propagera för dess kultur
De nya sociala rörelserna i slutet av 1900-talet
- direkt demokrati i stället för representativ demokrati
- finns alltid en ansvarig för det som görs – individuellt ansvar
- internationella till sin karaktär (kopplar inrikes och utrikespolitik samman)
- frågor inom den offentliga sektorn blir frågor för civilsamhället