Leukopeni: neutropeni och lymfocytopeni

MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
13311-1
1 (2)
Leukopeni: neutropeni och lymfocytopeni - samverkansdokument
barn/primärvård
BAKGRUND
Leukocyter en del av kroppens immunförsvar. Leukopeni definieras som
LPK< 4, 0 x 109
Leukopeni är oftast orsakad av antingen neutropeni eller lymfopeni.
Vid AIDS kan man se att båda typerna av penier.
Lymfopenier är antingen medfödda, ovanliga immundefekter, eller förvärvad såsom
efter infektion, AIDS, autoimmuna sjukdomar, cytotoxisk behandling eller efter
proteinförlust i tarm.
Neutropenier indelas i akut – kronisk, primär – sekundär, mild 1.0 – 1.5,
moderat 0.5 – 1.0 och svår neutrofila < 0.5. De flesta med neutrofila över
0,5 är asymptomatiska och upptäcks ofta accidentellt.
OBS! Vissa folkgrupper med afrikanskt och arabiskt ursprung har ANC som ligger
0,2-0,6x109/l lägre än en västerländsk population utan att för den skull ha ökad
infektionsfrekvens.
Behandlingsmål
Att hitta de med behandlings- och utredningskrävande leukopeni och neutropeni.
HOS FAMILJELÄKAREN
Utredning
Noggrann anamnes och status. Vilken typ av infektioner finns i anamnesen.
Behandling
En mild neutropeni, hos asymptomatiska barn, där man i första hand misstänker att
den är postinfektiös kan följas upp i primärvården med en kontroll efter 3-4 veckor.
Har inte LPK och neutrofila normaliserats eller förbättrats skickas en remiss för
bedömning.
Remisskriterier
Anamnes som stärker en kronisk svår leukopeni såsom allvarliga svåra infektioner ska
omgående remitteras till barnkliniken framförallt under pågående infektion. En mild
neutropeni som kvarstår vid upprepad provtagning kan remitteras in för bedömning.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Agneta Holtz
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
13311-1
2 (2)
Leukopeni: neutropeni och lymfocytopeni - samverkansdokument
barn/primärvård
Remissens innehåll
Anamnes med hur länge den ökade infektionsbenägenheten pågått, fullständigt
blodstatus med differentialräkning. Information om eventuell pågående infektion.
Andra symtom på benmärgssvikt såsom blödning och/eller anemi. Tillväxtanamnes
om sådan finns.
Remissvarets innehåll
Utredningsresultat, diagnos och behandling som ges eller man planerar att ge
framöver.
UTARBETAT I SAMARBETE MELLAN
Agneta Holtz, överläkare Barn- och Ungdomskliniken
Inger Perman, familjeläkare Önsta Gryta
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Agneta Holtz
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet