MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
1 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
BAKGRUND
Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern.
Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och
1,6 % av pojkar en odlingsverifierad symtomatisk UVI. C:a 50 % av dessa var akuta
pyelonefriter. Under första levnadsåret är infektionen så gott som alltid en
pyelonefrit. Pojkar brukar få sin oftast före 6 mån ålder. Cystit är vanligast hos flickor
mellan 2-6 år. Recidivinfektioner i frånvaro av obstruktiva missbildningar i urinvägar
är sällsynta hos pojkar men relativt vanliga (cystiter) hos flickor. Obstruktion av
urinvägar kan påvisas hos 2 % av flickor och 10 % av pojkar med UVI.
Dilaterad vesikouretär reflux ses hos 10-20 % av barnen som utreds efter
urinvägsinfektion.
Korrekt diagnos och klassificering i pyelonefriter och cystiter respektive ABU har
praktisk betydelse då infektion i njurparenkymet medför risk för njurskada och kräver
mer intensiv behandling ,utredning och uppföljning. Urinprov hos barn är svårare då
inkubationstiden i blåsan ofta är kort och kontaminationsrisken stor.
E coli orsakar 80-90 % av förstagångsinfektioner hos barn. Andra ofta förekommande
bakterier är Klebsiella, Proteus som orsakar ca 30 % av okomplicerade cystiter hos
pojkar och Stafylococcus saprophyticus som är vanlig hos tonåringar.
Obstruktiva missbildningar eller dysfunktionella urinvägar ökar risken för infektion
medspecies som har låg virulens för urinvägar (Pseudomonas, Enterococcus,
Haemophilus influenzae, Staph aureus eller Epidermidis. Streptokocker grupp B.
Definition
Pyelonefrit = Hög UVI För diagnos:
Diagnos N10.9 Feber >38,5o,viss allmänpåverkan
Signifikant bakteriuri CRP >30
OBS! blåspunktion för alla barn <1år
Cystit = Låg UVI För diagnos:
Diagnos N39.0 Feber <38,5o ,nytillkommen
miktionssveda, frekventa miktionsträngningar/
inkontinens CRP<30
Signifikant bakteriuri. Ofta makroskopisk
hematuri.
ABU=Asymtomatisk bakteriuri För diagnos:
Diagnos N39.0 Signifikant bakteriuri (som bör verifieras
med ytterligare 2-3 odlingar under några veckor) utan nytillkomna symptom från
urinvägarna och utan feber.
Kan förekomma i alla åldrar
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
2 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
Övriga förkortningar DMSA-scintigrafi = dimerkaptosuccinic acid
(statisk scintigrafi)
MAG (mercaptoacetylglycin)-3-scintigrafi (dynamisk scintigrafi)
MUCG = miktionsuretrocystografi
UVI = urinvägsinfektion
VUR = vesiko-uretral reflux
Provtagning/tolkning
Blåspunktion ger högst tillförlitlighet
All bakterieväxt är patologisk
Bör eftersträvas på barn < 12(18) månader
Mittstråleprov ger hygglig tillförlitlighet
Kan tas även på blöjbarn
Påsprov Stor föroreningsrisk
Vid utslag på stickan bör man komplettera
med ytterligare ett prov (d v s 2 prov totalt) för diagnos innan behandling påbörjas.
Signifikant bakteriuri – definition
Växt av minst 10 e8/L i renkultur.
Vid lägre bakterietal eller blandkultur ska bedömning ske från fall till fall.
HOS FAMILJELÄKAREN
Pyelonefrit hos barn < 2 år
Symtom, diagnostik
Feber > 38,5 utan luftvägsinfektion. Under de första levnadsmånaderna ev endast
dålig viktuppgång och gnällighet. Urinsticka visar åtminstone leukocyturi och CRP är
stegrad >30.
Provtagning
Urinsticka urinodling, CRP, S-kreatinin, S-Na.
Urinprovet skall hos barn < 1 år i första hand tas som blåspunktion i andra hand
(eller hos äldre barn) kastat prov (föräldrar förses med kissmugg).
Urin från påsprov kan endast användas för att bedöma urinstickan men ger inte
tillförlitliga odlingar pga stor föroreningsrisk.
Behandling, utredning
• Barn < 1 år behandling/utredning barnläkare
• Barn 1-2 år utan allmänpåverkan behandling familjeläkare
utredning/uppföljning barnläkare.
Välj Ceftibuten (Cedax) i första hand. Trimetoprim-sulfa (Bactrim) om
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
3 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
odlingssvar är känt och bakterien är känslig för det. Antibiotika ges i 10 dagar.
Vid terapisvikt (kvarstående hög feber efter 2 dygn) eller njurpåverkan
(kreatininstegring, hyponatremi) ta kontakt med barnläkare/barnakutmott.
Pyelonefrit hos barn 2 – 6 år
Symtom, diagnostik
Feber > 38,5o utan luftvägsinfektion. Ibland förekommer även dysuri och buksmärtor.
Urinsticka visar åtminstone leukocyturi och CRP är stegrat > 30.
Provtagning
Urinsticka, urinodling, CRP, S-kreatinin, S-Na.
Urinprovet skall i första hand tas som kastat prov (föräldrarna förses med kissmugg).
Urin från påsprov kan användas för att bedöma urinstickan men ger inte tillförlitliga
odlingar och bör därför undvikas.
Behandling, utredning
Vid tecken till allmänpåverkan eller kräkningar remiss till barnkliniken.
Övriga - behandling familjeläkare, utredning/uppföljning - barnläkare.
Ultraljud urinvägar beställs av familjeläkare och svaret bifogas remissen till
barnkliniken (frågeställning: njurstorlek? ekogenicitet? hydronefros, anteriaposteriora mått? hydrouretär? förtjockad blåsmuskulatur?).
Barnet skall följas av barnläkare.
Nya odlingar i frånvaro av symtom behövs i regel inte.
Pyelonefrit hos barn > 6 år
Symtom, diagnostik
Feber > 38,5o utan luftvägsinfektion. Ibland miktionssmärtor, buksmärtor eller
flanksmärtor.
Urinstickan visar åtminstone leukocyturi och CRP är stegrat > 30.
Provtagning
Urinsticka, urinodling, CRP, S-kreatinin, S-Na. Urinprovet tas som kastat prov.
Behandling
Vid tecken till allmänpåverkan eller kräkningar remiss till barnakutmottagning.
Övriga barn handlägges av familjeläkare. Beslutet om behandling fattas utan att
vänta på odlingssvaret.
Välj i första hand Cedax (ceftibuten) om odlingssvar ej färdigt.
Trimetoprim-sulfa (Bactrim®-Eusaprim) kan ges om bakterien är känslig för det.
Antibiotika ges i 10 dagar.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
4 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
Vid terapisvikt trots adekvat antibiotika (hög feber efter 2 dygn) eller njurpåverkan
(kreatinin-stegring, hyponatremi) ta kontakt med barnakutmottagningen.
Utredning
Alla pojkar remitteras till barnläkare. Flickor efter tredje pyelonefriten eller vid
samtidigt förekomst av blåsproblematik (inkontinens, besvärande täta trängningar)
som inte ger sig efter att barnet fått råd att kissa regelbundet 5-6 gånger per dag och
eventuell förstoppning behandlats.
Ultraljud av urinvägar beställes av familjeläkare efterfråga njurstorlek, ekogenicitet,
urinvägsanomalier (hydronefros, hydroureter, förtjockad blåsmuskulatur eller
resurin).
Uppföljning vid behov barnläkare.
Cystit - obs förekommer praktisk taget ej hos barn < 1,5 – 2 år!
Symtom, diagnostik
Nytillkomna besvär i form av miktionssmärtor, inkontinens och/eller täta trängningar
utan feber. Smärtor över nedre delen av buken kan också förekomma. Urinstickan
visar åtminstone leukocyturi. ”Blank” urinsticka talar kraftigt emot diagnosen.
Provtagning
Urinsticka, urinodling. Urinprovet tas som kastat prov. Blodprover behövs inte.
Behandling, utredning hos familjeläkare
Peroralt antibiotikum ges i 5 dagar: alternera mellan trimetoprim, nitrofurantoin
(Furadantin®), mecillinam (Selexid®) och cefadroxil (Cefamox®).
Vid tveksamhet kring diagnosen invänta odlingssvaret. Undersök yttre genitalia.
Titta efter labiasynekier, trång/stram förhud och rodnad i hud och slemhinnor.
Fråga efter tidigare blåsproblematik (inkontinens, enures, täta trängningar) eller
tecken på förstoppning(soiling, hård avföring, glesa tarmtömningar).
Fråga tonårsflickor om sexualdebut. Råd barnet att kissa regelbundet 5-6 gånger per
dag. Sexuellt aktiva flickor uppmanas att kissa efter samlag. Behandla misstänkt
förstoppning (se Samverkansdokument Obstipation).
Vid uteblivet behandlingssvar efter 2-3 dagar, som inte förklaras av resistenta
bakterier, ska diagnosen omprövas och urinvägskunnig barnläkare kontaktas.
Växt av intermediärt känsliga bakterier i odlingen förklarar inte uteblivet
behandlingssvar och föranleder inte byte av antibiotika.
Uppföljning
Alla pojkar skall följas upp på barnmottagning. Detsamma gäller flickor efter fjärde
cystiten eller vid samtidigt förekomst av blåsproblematik (inkontinens, besvärande
täta trängningar) som inte ger med sig av ovanstående råd.
Nya urinodlingar behövs i regel inte.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
5 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
Asymtomatisk bakteriuri (ABU)
Symtom, diagnostik
ABU-diagnosen ställs hos två grupper av barn.
• Barn med positiv odling men utan symtom från urinvägarna och utan feber.
Urinprovet togs s.a.s. ”av misstag”.
• Barn med bakomliggande urinblåseproblematik (inkontinens och/eller täta
trängningar) och växt av bakterier i urinen. Symtomen är dock inte
nytillkomna och förbättras inte av antibiotikabehandling.
Urinstickan är i regel ”ful”, urinen kan lukta illa. Bakterierna oftast E coli. Kan
förekomma i alla åldrar.
Provtagning
Misstanke om ABU ska bekräftas med flera odlingar. Kastat mittstråleprov.
Blodprover behövs (i frånvaro av feber) inte.
Behandling, utredning
Noggrann anamnes avseende urinblåseproblem som inkontinens, enures, täta
trängningar. Leta också efter tecken till förstoppning (soiling, hård avföring, glesa
tarmtömningar).
ABU skall inte behandlas med antibiotika. Det finns risk att man genom att rubba
urinvägsfloran lämnar plats för en mer virulent bakteriestam.
Vid tydliga miktionsbesvär (inkontinens, urgency) och bakterieväxt i upprepade
urinprover kan det dock vara på sin plats att ge en 5-dagars antibiotikakur
(enligt resistensmönstret) närmast i diagnostiskt syfte; blev det ingen tydlig
symtomlindring så är det ABU och då är blåsan, inte bakterier, huvudproblemet.
Uppmana barnet att kissa regelbundet 5-6 gånger per dag. Behandla misstänkt
förstoppning (se samverkansdokument obstipation).
Remisskriterier
Följande grupper av barn med ABU skall diskuteras (telefonsamtal eller remiss)
Med barnläkare:
• Barn < 3 år
•
Barn med konsekvent växt av annan bakterie än E coli (utan upprepade
antibiotikakurer som orsak till detta)
•
Barn med subjektivt besvärande urinblåseproblem som kvarstår trots basala
kissråd och trots behandling av eventuell förstoppning.
Vid behov av antibiotikabehandling av ABU-barn för andra åkommor välj i första
hand Erytromycin för att rubba så lite som möjligt uretrala bakteriefloran.
Se även bifogad patientinformation.
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
6 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
Sammanfattning av remisskriterier vid UVI
• UVI 0-1 år behandling/utredning/uppföljning – barnläkare
• Pyelonefrit
1-6 år behandling + u-ljud remiss sköts av familjeläkare, uppföljning hos
barnläkare.
6 år behandling familjeläkare, vid behov utredning/uppföljning barnläkare
• Cystit behandling familjeläkare, utredning vid behov barnläkare
Remissvarets innehåll
• Bedömning utredningsresultat
• Planerad uppföljning och vem ansvarar för uppföljningen
Bakteriologisk hjälpreda
Särskild koppling
till urinvägsanomalier?
Escherichia Coli
Nej
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Kan vara
förorening
Kommentar
Ja, första åren
Absolut vanligast vid
pyelonefrit, cystit,
ABU
Framför allt nyfödda
Automatisk resistens
mot cefadroxil samt
inducerbar resistens
mot alla penicilliner
och cefalosporiner
Fr a pojkar > 1 år med
cystit eller ABU.
Stenbildande.
Större barn,
tonåringar, unga
kvinnor. Ofta
flanksmärtor. Låg
njurskaderisk. Negativ
nitrittest
Ger negativ nitrittest.
Cefalosporinresistenta
I regel bara känslig
mot (vissa)
intravenösa preparat
och (ibland)
ciprofloxacin
Klebsiella
Enterobacter
Ja
Ja
Ja, första åren
Ja, första åren
Proteus
Nej
Ja
Staphylococcus
saprophyticus
Nej
Nej
Enterokocker
Ja
Ja, första åren
Pseudomonas
Ja
Ja
Hemophilus
influenzae
Ja
Nej
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
MEDICINSK INSTRUKTION
Giltigt fr.o.m.
Dok.nummer-Utgåva
2014-06-25
12471-1
7 (7)
Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård
Koagulasnegativa
staphylokocker
Staphylococcus
aureus
Grupp Bstreptokocker
Nej
Ja, i regel
Ja
Ja
Ja
Ja, hos
tonårsflickor
UTARBETAT I SAMARBETE MELLAN
Ladan Ghahramani, överläkare Barn- och Ungdomslinikne
Ewa Anglart, familjeläkare Önsta Gryta
Utfärdad av:
Granskad av:
Godkänd av:
Ladan Ghahramani
Peter Jotorp
Peter Jotorp
Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet
