PROJEKT
NÄTPEDAGOGIK
Ålands landskapsregering
2011
http://www.flickr.com/photos/kalexanderson/5213610379/
[HANDBOK FÖR NÄTBASERAD
UNDERVISNING]
Syftet med handboken är att den skall fungera som ett stöd och en checklista för dig som arbetar som lärare
eller föredragshållare och som planerar att digitalisera en kurs, en del av en kurs eller ett digitalt lärobjekt. Den
digitala versionen är uppdelad i lämpliga avsnitt för att du lätt skall hitta det material du behöver.
1
Innehåll
1.
Nätbaserad undervisning – en introduktion ................................................................................................... 3
Varför ska vi använda oss av IT i undervisningen? .............................................................................................. 3
Olika sätt att utnyttja IT i undervisningen ........................................................................................................... 4
2.
Planeringsfas ................................................................................................................................................... 6
Övergripande planering ...................................................................................................................................... 6
Pedagogisk planering .......................................................................................................................................... 6
Målsättningarna med nätbaserad undervisning ............................................................................................. 7
Målgrupp ......................................................................................................................................................... 8
Planeringsunderlag ......................................................................................................................................... 8
Utrustning, program och stöd ......................................................................................................................... 9
Digital lärmiljö ................................................................................................................................................... 12
Material ............................................................................................................................................................. 12
3.
Produktionsfas .............................................................................................................................................. 13
Upphovsrätt ...................................................................................................................................................... 13
Uppgifter för de studerande ............................................................................................................................. 13
Instruktioner till uppgifterna ......................................................................................................................... 14
Utvärdering ................................................................................................................................................... 14
Planering av handledning och feedback ........................................................................................................... 14
Lärarens arbetsmängd .................................................................................................................................. 15
Stöd för de studerande på nätet ................................................................................................................... 15
Utvärdering och testning av materialet ............................................................................................................ 15
Checklista .......................................................................................................................................................... 16
Nyttjanderätt till kursen då den är klar ............................................................................................................. 16
4.
Genomförandefas ......................................................................................................................................... 17
Uppdatering av material ................................................................................................................................... 18
Genomförandet av kurs/uppgift ....................................................................................................................... 18
5.
Kursavslut och dokumentation ..................................................................................................................... 18
Bilaga: Checklista för kapitel 3 ...................................................................................................................... 19
Bilaga: Tips hur du kommer vidare ............................................................................................................... 20
Bilaga: Gratisprogram ................................................................................................................................... 22
Bilaga Creative Commons ............................................................................................................................. 24
Bilaga: Digitalt material på nätet................................................................................................................... 26
2
1. Nätbaserad undervisning – en introduktion
Inom undervisningen har dialog och samarbetet allt mer blivit en viktig ingrediens för lärandet och som lärare
måste man fundera över vilket stöd som behövs för att uppmuntra till högre grad av samarbete. Ett utmärkt
stöd hittar du i de digitala verktygen och de möjligheter dessa kan leda till.
Ett av syftena med undervisningen är att de studerande skall uppnå en djupare förståelse för
det ämne de studerar. Lärandet måste uppfattas som meningsfullt för att denna förståelse ska
uppnås och dialog och kommunikation kan vara ett verktyg för detta. Undersökningar visar
också att lärandet kan öka genom att deltagarna skapar mening tillsammans på ett mer
reflekterande sätt.
Det är fortfarande vanligt med traditionell undervisning där kommunikationsmönstret är en till
många, dvs. utgörs av en monolog. En sådan undervisning kan innebära att lärare håller
föreläsning baserad på kurslitteraturen förmedlad via ett presentationsprogram. I en
nätbaserade undervisning ”föreläser” kursboks- eller lärobjektsförfattaren själv och läraren kan
ägna sig åt att i dialog med studenterna reflektera över innehållet i kursen. Detta möjliggörs via
både de synkrona och de asynkrona kommunikationsverktygen. Då läraren ger feedback som
ofta är textbaserad uppfattar många att det skapas en större möjlighet till dialog med de
studerande jämfört med en traditionell undervisningssituation. Nätbaserad undervisning
stöder och möjliggör lärande och kommunikation i kollektiv istället för kommunikation från
lärare till studerande.
Meningsfullt
lärande
Kommunikation
Dialog
Förståelse
Fråga:
Hur lär sig de
studerande och
vad skall de lära
sig?
Nätbaserat lärande innebär att läraren måste tänka annorlunda och i nya banor. Det är fortfarande viktigt att
fokusera på innehållet och inte på själva tekniken. Uppgifterna måste anpassas till en verksamhet som än mera
fokuserar på dialog och samarbete. Detta innebär att när väl en kurs är planerad och startar upp är en stor del
av arbetet gjort. Ett arbete som i hög grad kan nyttjas vid planering av kommande kurser, speciellt när det
gäller återkommande kurser. Fokus bör alltid ligga på de studerande och hur de lär sig på bästa möjliga sätt.
Nätbaserad undervisning innebär ett nytt förhållningssätt och nya sätt att arbeta men det handlar också om en
så väsentlig sak som att de studerande skall lära sig arbeta med stöd av nätet, både i utbildningen och senare
ute i arbetslivet. Detta skapar förutsättningar för de studerande att dra nytta av erfarenhetsutbyte med andra
på nätet, dvs. genom dialog, kommunikation och samarbete.
Varför ska vi använda oss av IT i undervisningen?
Vi använder idag begreppet informationsteknik (IT) som är ett mycket brett begrepp. Enkelt sammanfattat kan
man säga att det innefattar verktyg och kunskaper kring datorer, programvaror, kommunikationsverktyg,
mobiltelefoner, internet mm som kan användas i undervisningen. Att arbeta mer aktivt med IT i
undervisningen tjänar olika syften:
1.
2.
3.
Möjliggör demokrati, alla ska få möjlighet att lära sig verktyget för att kunna klara sig i samhället och
arbetslivet Stöder kreativitet och innovationer
Stöder lärandet i undervisningen
Underlättar arbetet med administration
En öppen och flexibel inlärningsmiljö kan erbjudas via en digital lärplattform där de studerande kan styra sin
lärprocess mot mål som de själva ställt upp. Informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för
människor att på ett flexibelt sätt studera, kommunicera och lära tillsammans i nätverk.
3
Med IT kan man skapa flera former av samarbete – digitala verktyg stöder kollaboration. På så sätt har de
studerande möjlighet att lösa uppgifter tillsammans. Andra fördelar, vilket påvisats, är att t.ex.
distansstuderande presterar bättre i prov än studerande som tar del av traditionell klassrumsundervisning samt
att internet gör det möjligt för de studerande att komma åt en stor mängd information som kan utforskas på
djupet och i egen takt.
Olika sätt att utnyttja IT i undervisningen
Att använda IT i undervisningen ska inte vara något självändamål. Det gäller att utnyttja IT och dess möjligheter
i situationer där det ger ett mervärde. Som ett exempel kan nämnas de gamla overheadfilmerna som man
skrev ihop för flera år sedan och som nu börjar vara lite slitna, suddiga och smutsiga. Det är relativt enkelt att
göra en digital presentation med samma innehåll. Men varför ska vi göra det? Jo, den blir tydligare och renare
och den slits inte på samma sätt som plastfilmen. Och dessutom har vi plötsligt gjort en digital produkt som
enkelt går att omforma, utveckla och dela med sig av! Låt eleverna ladda ner den från lärplattformen och de
kan sluta skriva av under lektionen och istället koncentrera sig på vad läraren säger och delta aktivt genom att
ställa frågor som kan bidra till en ökad förståelse! Men om det som presenteras också måste skrivas av på
samma sätt som förut, har vi kanske bara gjort elevernas liv besvärligare. Åtminstone om vi endast har övergått
från att skriva på tavlan till att visa digitala presentationer. För då är risken stor att vi byter bild för fort så att
eleverna inte hinner skriva av!
En översikt över olika grader av IKT- användning i undervisningen kan se ut så här:
1.
2.
3.
4.
Traditionell undervisning - inget annat åskådningsmaterial än en tavla att skriva på
Presentation - inslag av IT-verktyg där läraren använder digitala verktyg som presentationsprogram,
Internet osv. Materialet visas oftast på en storbildsduk via en projektor.
Distribution - digitala presentationer som eleverna kan ladda ner från eller upp på en lärplattform,
allmän eller specifik information som rör ämnet eller skolan.
Kommunikation - digital kommunikation där det bl.a. kan handla om inlägg och diskussionsforum på
en lärplattform samt verktyg för samarbete
2. Inslag av IT i
undervisningen
3. IT-inslag i
lektionerna läggs
ut på nätet för
nerladdning
1. Traditionell
undervisning
4
4. Lärplattfomen
används för
kommunikation
Enligt Läroplansgrunderna för gymnasialstadiet och läroplanen grundskolorna på Åland skall de studerande ha
digital kompetens när de avslutar sin skolgång. Digital kompetens innehåller flera komponenter och det ligger
på alla lärares ansvar att bidra till denna kompetens hos de studerande. Komponenterna i digital kompetens
kan schematiskt indelas enligt figuren nedan:
Funktionella
färdigheter
E-säkerhet
Effektiv
kommunikation
Kreativitet
Digital
kompetens
Förmåga/
kunskap att
hitta/välja
information
Kritiskt
tänkande
och
utvärdering
Kulturell och
social
förståelse
Samarbete
De olika delarna i digital kompetens enligt Futurelabs handbook Digital literacy
across the curriculum, fritt översatt av Carola Eklund
5
2. Planeringsfas
Hur kan man som lärare gå tillväga om man vill använda IT i undervisningen? Det finns säkert många olika sätt
men ett första steg kan vara att göra en genomtänkt plan för att undvika onödigt arbete. Ta inte för stora steg i
början och utveckla dina egna kunskaper och färdigheter vartefter.
Övergripande planering
Ta reda på vilka resurser som finns vid skapande av en nätbaserad kurs eller material
- Hur mycket tid finns till förfogande?
- Vilka insatser står skolan för (kollegers arbetstid, utrustning, arbetsrum el.dyl.)?
- Arbetsfördelning om ni är flera involverade: Vem gör vad?
- När du planerar klassförlagd undervisning eller material har du en uppfattning om
tidsåtgången. Det är ungefär samma utgångspunkter du behöver för att få en
uppfattning om tidsåtgången vid genomförande av en nätbaserad kurs/material.
Bl.a.:
• Planering och uppbyggnad samt testning under uppbyggnadsskedet
• Respons till studerande
• Extra digitalisering av material och genomgång av uppgifter
• Utvärdering av material och kurs
• Arkivering
• Utveckling av innehållet och införande av material till en lärplattform
• Pedagogisk planering och tekniskt stöd
För ett större arbete kan det vara bra att göra upp en tidsplan över hur arbetet
framskrider. Ta då med hållpunkter som
- När startar planering av kursen/materialet och när skall den genomföras?
- När är allt klart efter testning?
- När startar kursen/användningen av materialet?
- Hur skall den tillgängliga arbetstiden fördelas på de olika arbetsmomenten i
kursutvecklingen?
En god planering
lägger grunden för en
lyckad kurs.
Vilken är din
målgrupp?
Vilket lärande skall
ske?
Vilka kompetenser
skall de studerande
ha?
Vilken pedagogisk
modell blir lämplig?
Pedagogisk planering
Fundera vad den pedagogiska idén är för ditt material och formulera den. En pedagogisk modell kan ofta
fungera som stöd vid planeringen. Fundera också på vad ett meningsfullt lärande är för dig och för de
studerande? Utgångspunkten måste dock vara de lärandemål som finns för kursen/materialet samt målgrupp!
Analysera vad som skall ingå och skriv en innehållsbeskrivning eller en kort introduktion. Skriv ner
målsättning/lärandemål för materialet samt en målsättning för hela kursen – kom ihåg att lärandemålen skall
vara konkreta och att de också motsvaras av övningsuppgifter och examineras på lämpligt sätt.
•
•
•
•
•
•
För vad används materialet, finns olika användningsområden?
Vilken är målgruppen, kan någon annan ha användning av detta?
Hur mycket handledning behöver de studerande ha? Vad kommer att krävas av mig som
föreläsare/lärare?
Vad krävs av de studerande både när det gäller förkunskaper i ämnet och datorfärdigheter?
Hur skall eventuella föreläsningsrum vara utrustade?
Kan materialet presenteras i flera format?
Vid nätbaserat lärande hör det till sakens natur att ett digitalt verktyg används. En viktig fråga att ställa sig
inledningsvis i planeringen är vilken förmåga/färdighet/kunskap den studerande skall uppnå?
Vilket digitalt verktyg och vilken undervisningsmetod stöder detta?
6
Målsättningarna med nätbaserad undervisning
Utgångspunkten vid planering av nätbaserad undervisning är naturligtvis de mål som skall nås. Vad skall de
studerande lära sig och hur kan ett nätbaserat läromedel stöda detta? Vilket mervärde ger användningen av ett
digitalt material? Förutom att stöda lärandemålen finns även andra fördelar med nätbaserad undervisning.
(Uppgifterna hämtade från Lärcentret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo akademi och omarbetad av Carola
Eklund).
Dessa fördelar kan vara att:
-
-
-
Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare
o för studerande som inte bor på studieorten, för studerande inskrivna på
andra skolor eller för vuxenstuderande som arbetar vid sidan om studierna
o minska på antalet föreläsningar
o för att lösa eventuella problem med att studerande inte är med på
föreläsningarna
o för att underlätta handledning av examensarbeten då studerande inte längre
bor på studieorten
o inlämning av uppgifter
o information, material och diskussioner tillgängliga oberoende av tid och rum
Förbättra förutsättningarna för lärande
o aktivera studerande – lärare får en bättre bild av de studerandes förståelse
o förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig
examination
o möjliggöra för tysta studerande att höras och synas (i övningsuppgifter, i
frågeforum som kan göras obligatoriska)
o studerande kan ta del av varandras övningsarbeten (och ge feedback åt/fråga
varandra)
o grupparbeten
o instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent;
för självtest eller för lärarens mellankontroll
o underlättar processkrivning
o ökade möjligheter till enskild handledning
Effektivera kursadministrationen
o digital kursdokumentationen på en lärplattform är speciellt bra t.ex. om flera
handledare och/eller utbildningslinjer är involverade i genomförandet
o enklare/snabbare att t.ex. distribuera och ta emot material
o portfolio - prestationer under kursens gång (endast tillgängliga för individen)
o underlättar uppdateringen och distribuering av kursmaterialet
Förutom kursens/materialets lärandemål kan det vara bra att ta hänsyn till den studerandes
egna lärandemål och önskemål när ett digitalt material planeras. När innehållet planeras,
fundera då på hur de valda metoderna stöder lärandemålen. Metoder som stöder interaktion är
att föredra för att motivera de studerande och stödja deras förmåga till reflektion. Tänk också
på att planera undervisningen så att den stöder utveckling av färdigheter för arbetslivet. Leder
den valda metoden till att den studerande kopierar och lär sig utantill eller uppmuntrar den till
aktivt sökande och kollaborativt lärande?
7
De studerandes
lärande är alltid i
fokus
Tillgänglighet
Förutsättningar för
lärandet
Kursadministration
Hur stöder de
valda metoderna
lärandemålen?
Målgrupp
När materialet planeras är det bra att fundera på målgruppens sammansättning. Till vissa delar kan du som
lärare ta reda på detta i inledningsskedet av en kurs med hjälp av enkäter eller nivåprov. Lärare bör fråga sig
hur de bäst kan stödja lärandet så att de studerande uppnår en fördjupad förståelse och hur materialet kan
främja dem att ansvara för sitt eget lärande.
Vad bör beaktas då materialet/kursen/momentet planeras?
-
-
-
-
typ av studerande
o heltid/deltid
o grundstuderande/vuxenstuderande
tekniska förutsättningar
o tillgång till hård-/mjukvara
o möjlighet att träffas
o var studerar de
personliga förutsättningar
o inlärningsstilar
o egna initiativ
o datorvana
o attityder
o livssituation
förkunskaper (innehållet), vad kan man kräva att de redan skall kunna och vad måste de lära sig mer
av?
Planeringsunderlag
Gör upp en plan eller en struktur för det du planerar genomföra (innehåll, material, medium, övningar och
handledning). Detta kan göras för delar av materialet, för ett delmoment eller för hela kursen.
Period 1
Tidsperiod
Målsättning/ Lärandemål
Innehåll
Litteratur
Aktivering/ Övningsuppgift 1
Beskrivning
-
Omfång
Indiv./par/grupp
Teknik
Feedback
Bedömning
Deadline
Aktivering/Övn.uppgift 2 etc.
Uppskattad arbetsmängd för lärare/studerande
Bilden kopierad från CLL vid i Åbo akademi
8
Period 2 etc.
Inlämningsuppgift
1.2-10
Antal arbetstimmar
lärare
Rekommenderat antal
arbetstimmar
Hur sker feedback
2 sidor
Omdöme
1.3-10
Grupp-/par/indivuduell uppgift
Omfattning (antal ord,
sidor, annat)
Bok x
Deadline
Tidsperiod
Exempel på indelning
Modul 1: Introduktion
Övningsuppgift 1 Sammanfattning..
Närstudieträff 1
Diskussion 1
Reflektion ...
Material
Kurs/modul/tema/Typ av
övningsuppgift osv.
Typ av övningsuppgift
Matrisen nedan visar ett annat exempel på hur du som lärare kan planera din kurs för att få en bättre översikt
över kursupplägg, övningsuppgifter, handledning och arbetsmängd både för dig själv och för dina studerande.
P
I forum
Reflektion i
dagbok
Modul 2: ....
Övningsuppgift 2 ...
Diskussion 2
Reflektion ...
Modul 3 ...
Närstudieträff
Osv.
Bilden kopierad från CLL vid i Åbo akademi och omarbetat av Carola Eklund, projekt Nätpedagogik
Utrustning, program och stöd
I ett tidigt skede av planeringen är det bra att ta reda på vilka tekniska och pedagogiska resurser din skola har
och i vilken omfattning du kan få hjälp.
Pedagogiskt och tekniskt stöd
Varje skola har egna IT-handledare och tekniska stödpersoner. Vid problem är det i första hand
dessa som kontaktas. IT-handledaren, som är den pedagogiska handledaren, hjälper dig vid
planering av materialet och kan ge handledning vid val av utrustning och program. Denna
person kan också fungera som bollplank vid en första testning av ett material. Om du behöver
hjälp med inloggningar och lösenord eller om du har frågor kring IT-utrustning kontaktar du din
IT-tekniker. Om du vill ha stöd med skolans lärplattform har skolan en person utsedd som
ansvarig för detta. I planeringen av ett digitalt material ska du ta reda på vilken typ av hjälp du
har möjlighet att få av de resurspersoner som finns på skolan.
Begär handledning
av IT-tekniker och
IT-pedagoger – de
är experter på sina
områden!
En pedagogisk handledning kan innebära bl.a.
-
feedback på kursupplägget (är arbetet jämnt fördelat per vecka/modul, omväxlande uppgifter, olika
svårighetsgrad, hurudan handledning, lagom arbetsmängd för studerande/handledaren etc.)
pedagogiska idéer om pedagogiskt angreppssätt och metod, examinationsformer, övningsuppgifter
att få hjälp med att gå igenom materialet i egenskap av deltagare och kontrollera att det fungerar
stöd i planeringen av upplägget av ev. första närstudieträffen eller introduktion av material
att få övrig handledning enligt behov, t.ex. med informationssökning och teknik (lärplattform, ljud- och
bildhantering mm)
fortbildning som stöder nätbaserat lärande
9
Utgångspunkten är att du själv som lärare har en grundläggande relevant kunskap i datoranvänding och har förmågan att stödja den studerandes lärande med hjälp av metoder för
nätbaserat lärande. Fundera på vilka kunskaper och färdigheter du har och vad du behöver
lära dig mera om. Du behöver inte vara expert på och kunna alla program som finns på skolan
men du behöver veta hur de kan användas för att de studerande skall nå sina lärandemål.
Inom många ämnen finns det lärare som redan har en rätt lång erfarenhet av att utveckla
nätbaserat material och kurser – kontakta dem, de ställer säkert gärna upp med goda råd
och/eller kan också visa dig vidare till andra som kan hjälpa! Det är alltid bra att bilda nätverk
med andra lärare. På så sätt kan erfarenheter spridas till en större grupp lärare och det
underlättar utvecklingen av nätbaserad undervisning.
Utgå från att du som
lärare har relevant
kunskap i
datorhantering!
Ta hjälp av dina
kollegor och
medarbetare med
erfarenhet på
området!
Tillsammans hittar
man nya vägar…
IT-utrustning och programvaror
Efter att du har gjort den pedagogiska planeringen väljer du vilken typ av hjälpmedel du ska använda. Inom din
skola kan du bl.a. välja mellan lärplattformen Fronter, videokonferenser, Smartboard och olika sociala medier.
Vilken teknik är den bästa för just ditt syfte? Nedan följer en kort presentation av några verktyg du kan
använda dig av när du digitaliserar ditt material eller din kurs.
Lärplattform
En lärplattform ett digitalt verktyg som tillåter dig att presentera ditt material, att lämna in uppgifter, att
kommunicera samt att använda som kursarkiv och information. Plattformen som används på din skola, är ett
utmärkt verktyg för undervisning med stöd av nätet. För tillfället är det lärplattformen Fronter som används
inom hela gymnasialstadiet, inom Högskolan på Åland samt i grundskolorna. Om du vill använda dig av
lärplattformen i din undervisning kan du vända dig till skolans Fronteradministratör för att få hjälp att skapa ett
kursrum åt dig. Då kan du också få en introduktion i hur du använder plattformen. För en längre introduktion,
hör i första hand av dig till din skolas IT-handledare.
Föreläsningar på nätet
Fördelen med att filma dina föreläsningar kan vara många. Om du använder dig av en lärplattform har du redan
en bra plats att publicera dem. En digital föreläsning kan ske genom video-/desktopkonferenser eller med
filmning med videokamera. Fördelarna med en filmad föreläsning kan vara:
- möjlighet för studerande som inte varit närvarande att ta del av en föreläsning, möjlighet till repetition
- ger variation i textbaserade nätkurser
- ”levandegör” läraren/experten på en nätkurs
- stöder flera inlärningsstilar
- sparar föreläsartid (t.ex. genom att samma föreläsning inte behöver upprepas i många grupper,
föreläsaren behöver inte resa till kursorten)
- föreläsningar kan poddas och därmed också distribueras via t.ex. mobiltelefoner
En desktopkonferens kan användas på olika sätt:
-
-
-
För föreläsningar
o Läraren kan föreläsa för olika grupper och samtidigt visa PowerPoints, webbsidor eller andra
dokument på samma sätt som under vanliga närstudietillfällen
o Deltagarna kan ställa frågor, skriva i chatten eller genom att indikera med en ikon i
deltagarlistan att de önskar få säga något
För handledning
o Läraren kan ge feedback på det som den studerande säger eller på det material som redan är
inskickat.
För grupparbeten
o Studerande kan bearbeta ett gemensamt dokument, dvs. diskutera innehållet och skriva i ett
och samma dokument som alla ser på sin egen skärm.
10
Sociala medier
Sociala medier, innebär en mer interaktiv användning av Internet, ett socialt sätt att producera och distribuera
material, där öppen kommunikation, decentralisering av makt, fri spridning och återanvändning av information
betonas. Exempel på sådana är wikis, bloggar, podcasts, flickr, del.icio.us, youtube, Facebook, Msn m.fl.
Bloggar som medium i undervisningen
- enkelt sätt att publicera och distribuera material och att skapa interaktion i en studerandegrupp
- för produktion av kursarbeten, seminariediskussioner, diskussion kring aktuella teman, samarbete
- är öppna, vilket tränar studerandes färdigheter för offentliga diskussioner vilket kan ge upphov till nya
kontakter
- blogg för hela kursen eller för varje studerande
Chatt (t.ex. Msn)
- Ett sätt att handleda de studerande med ett verktyg de själva är trygga med. Observera att det är
viktigt att du som lärare är noga med hur ofta och när du vill vara tillgänglig för handledning via chatt.
Vanliga program på skolorna
De program som räknas upp nedan är program som skolorna har licens för och som det även finns support och
handledning till. Hör med din IT-handledare eller dataansvarig om du behöver utrustning som t.ex.
videokamera och hörlurar. Alla program lämpar sig inte för all typ av verksamhet och nedan finns exempel på
program uppdelat på vad de i första hand är lämpliga för.
För skapande av digitala
lärobjekt:
För handledning, föreläsningar
och grupparbeten i realtid via
egen dator
- Programvaran för
videokonferens – Elluminate,
Adobe ConnectPro vilka
möjliggör videokontakt och
delning av dokument
- Skype – möjliggör
videokontakt
- Officepaketet - Word, Excel,
PowerPoint mm.
- Adobe Photoshop Elements,
Gimp, Creaza – bild
- Audacity, Creaza – ljud
- Notebook - bl.a. för
Smartboard
- Lärplattformen Fronter för
bl.a. lärstigar
För kursstruktur,
materialdistribution och
skriftlig icke-samtidig
kommunikation
- Lärplattformen – för
närvarande Fronter
- Blogg – alla deltagare kan ha
egen blogg eller skriva i
gemensam kursblogg
- Wiki – delade dokument, finns
även på Fronter
För produktion av
nätföreläsningar:
- Adobe Flash – dataprogram
som används till att skapa
tvådimensionella animationer
- Adobe Captivate – möjliggör
filmning av screenshots, med
eller utan tal
Camtasia – instruktioner och
beskrivningar i filmformat
Vanliga
program
på
skolorna
För självrättande övningar
- Fronter
- HotPotatoes
Utöver detta finns också en del gratisprogram som skolan tillhandahåller och även till viss mån ger support och
handledning till, se bilaga Gratisprogram.
11
Digital lärmiljö
Fundera i ett tidigt skede på hur lärmiljön stöder lärandet i kursen. Skall den stöda informations- eller
arkivfunktioner, fungera som kanal för samverkan eller som ett forum för gemensam kunskapsbildning där
både undervisning och studier bedrivs? Försök utnyttja styrkorna av både när- och nätbaserad undervisning
och anpassa den digitala lärmiljön efter behovet. En hög kvalitet på nätbaserad undervisning innebär inte att
många olika funktioner används eller att de studerande gör mera av samma sak utan att några få väl
genomtänkta funktioner fungerar som stöd för lärprocessen.
I en digital miljö (t.ex. en lärplattform) stöder strukturen den studerandes lärprocess och
du som lärare kan dra nytta av din expertis genom att förse materialet med olika länkar
och begreppssystem som stöder lärandet. Då du planerar en miljö för nätbaserat lärande
är det viktigt att fundera över vilka komponenter som kan göra lärande och studier mera
flexibelt.
Samtidigt skall det vara smidigt att röra sig och navigera i kursen/materialet. Lärmiljön skall
vara användarvänlig och ha en tydlig struktur och information skall vara lätt att hitta.
Reflektera över frågorna nedan:
•
•
•
•
Hög kvalitet i
undervisningen
betyder INTE att
många olika
funktioner används
eller att de
studerande gör mera
av samma sak!
Är rubrikerna tillräckligt beskrivande?
Finns det en enhetlighet i typsnitt, färg och design?
Finns tekniska instruktioner där det är nödvändigt?
Är struktur och navigering så enkel och åskådlig som möjligt?
Du behöver också tänka på hur du organiserar den fysiska miljön ifall det inte handlar om distanskurser. Det är
viktigt att du tar i beaktande möjligheterna till samarbete och diskussion om detta behövs för att nå kursens
målsättningar.
Material
Vilken typ av undervisningsmaterial kommer du att använda i kursen/materialet? Hur har du tänkt organisera
det för att strukturen skall bli så klar och användarvänlig som möjligt? När man använder sig av t.ex. en
lärplattform är det enkelt att länka kompletterande material till kursen/materialet. Digitala lärobjekt stöder
lärandet om de studerande uppmuntras till aktiv behandling av informationen och åskådliggör materialet
genom att presentera det på olika sätt. Den studerande bygger då upp en djupare förståelse av det han/hon
håller på att lära sig. Kom ihåg att i förväg kontrollera upphovs- och användarrättigheterna för ett material.
Läs mera om detta under rubriken Upphovsrätt.
12
3. Produktionsfas
I kapitlet nedan finns tips och råd hur du kan tänka när du startat en produktion av nätbaserat material, dvs.
upphovsrätt, uppgiftstyper, handledning och utvärdering.
Upphovsrätt
När du startar upp din materialproduktion är det viktigt att du dels kontrollerar vad som gäller för material,
bilder, ljud och text som du använder i ditt material och dels vad som gäller för det material du själv
producerar. Om upphovsrätten kan du läsa mera om på http://www.edu.fi/it_i_skolan_om_upphovsratt,
http://www.kopiosto.fi/kopiosto/sv_SE/ och http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404.
Information från Sverige hittar du på http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt. Projekt Nätpedagogik har
också tagit fram två korta texter kring användandet av digitalt material i undervisningen och Creative Commons
(se bilagor).
Uppgifter för de studerande
Utgångspunkten vid produktionen av ett material skall naturligtvis vara att lärandemålen uppnås. Därför gäller
det att, utgående från målen, skapa relevanta uppgifter som aktiverar och motiverar den studerande. Att
digitalisera de studerandes uppgifter och göra dem åtkomliga via nätet har många fördelar. Om uppgiften görs
t.ex. i olika diskussionsforum skapas en flexibilitet som möjliggör en asynkron kommunikation som
dokumenteras, ackumuleras, bevaras, växer fram och synliggörs. När uppgifter görs i denna form flyttas fokus
från individen till en deltagargemenskap där deltagarna har olika färdigheter och kunskaper att bidra med. Den
samlade kunskapen kan därmed bli större än om individen arbetar helt på egen hand.
Fundera också på hur arbetskrävande den planerade uppgiften är och vilken insats den studerande måste göra.
Exempel på uppgifter
Centret för livslångt lärande i Åbo har sammanställt exempel på uppgifter som är lämliga att använda inom
kurser som ges på nätet. Beroende på vilken typ av uppgifter du vill använda dig av finns olika metoder:
Uppgifter som underlag
för reflektion
Fallstudier
Dagbok eller portfolio
Diskussioner
Kritisk analys
Utvärdering av andras
arbeten och till
information på nätet
Värdering av material
Uppgifter som baseras
på kommunikation och
samarbete
Studerande fungerar som lärare
åt varandra
Göra sammandrag för andra och
leda diskussioner
Debatt
Diskussioner
Sätt att uppnå
individualisering
Självrättande övningar
Samla nyckelord och
definiera dem
Skapa egna
begreppskartor
Seminarier
Individuell skrivuppgift
som processkrivning
Kommentera varandras arbeten,
ge feedback
Själv få bestämma
deadline för inlämning
Grupparbeten
Gemensam slutprodukt
Wiki/blogg
Individuell bearbetning ->
bearbetning i par -> bearbetning
flera par tillsammans
13
Autentiska uppgifter
Debatt
Intervjuer
Samla in och/eller
värdera information på
nätet
Uppgifter som stöder
kreativt tänkande
Brainstorming
Rollspel
Temadiskussioner
Sociala medier
Uppgifter för att stöda
motivation
Självrättande test,
korsord
Samla länkar om ett
aktuellt ämne
Valbara sätt att
genomföra kurser
Blogga
Diskussionsteman
enligt eget val
Sociala medier
Möjlighet/krav att fråga
läraren
Värdering av material
Instruktioner till uppgifterna
Det är viktigt att du klargör för de studerande vad som gäller för varje uppgift. I instruktionerna kan det också
ingå länkar till relevanta dokument och stödmaterial. De saker som måste vara tydliga är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Uppgiftens namn
Deadline
Målsättning
Material som ligger till grund
Uppgiftsbeskrivning
Omfång
Bedömning (vad bedöms, kriterier, vitsord)
Feedback (hurudan och när)
Tekniska instruktioner (hur skickas den in)
Utvärdering
Oberoende om du planerar en hel kurs, delar av en kurs eller bara ett nätbaserat material bör du med jämna
mellanrum utvärdera materialet och dess funktioner. Utvärdera också de studerande och tydliggör resultatet
för dem. Funder också om de studerande skall ges möjlighet att göra en mellanutvärdering av
kursen/materialet.
Planering av handledning och feedback
Inför varje kursstart eller uppgift är det bra att du har funderat på vilken typ av handledning och feedback du
ämnar ge dina studerande. Detta utgör dels ett underlag när du räknar ut din egen arbetstidsåtgång men är
också viktig att delge de studerande så att de vet vad de kan förvänta sig av dig som lärare.
14
Lärarens arbetsmängd
För att skapa en uppfattning om tidsåtgång och vad som finns till förfogande kan du använda dig av t.ex.
tabeller i Excel. I tabellen kan du lätt strukturera upp olika saker som uppgifterna, deadlines, tidsåtgång både
för studerande och dig själv osv. Se mera tips under Planeringsunderlag.
Stöd för de studerande på nätet
Ta reda på vilket stöd som finns för de studerande när det gäller IT-användningen. Många skolor har regler och
råd för hur bl.a. uppsats- och uppgiftsstrukturer skall se ut. Hänvisa gärna till dessa om de är relevanta. Ta
också reda på vilka program som är tillgängliga för de studerande och vilken möjlighet till tekniskt stöd de har.
Utvärdering och testning av materialet
När ditt material är klart kan det vara bra att en sista gång kontrollera att du fått med allt väsentligt. Det kan du
bl.a. göra med frågorna nedan (kopierat från CLL vid i Åbo akademi och omarbetat av Carola Eklund, projekt
Nätpedagogik):
•
•
•
•
•
•
•
Översikt av kursen
o Framgår det enkelt vad som skall göras
o Vem kan kontaktas vid frågor
o Vad motiverar den studerande att genomföra uppgiften
Målsättning och innehåll
o Hur tydliga är lärandemålen
o Vilket kunnande eftersträvas
o Hur väl stöder uppgifterna lärandemålen
Lärprocessen
o Hur väl beskrivs lärprocessen
o Framgår det vad den studerande förväntas göra, uppgiftens omfång samt hur eventuella
uppgifter skickas in. Behöver denna information finnas i en överskådlig tabell
o Framgår det hurudan feedback som skall ges
Uppgifter
o Framgår bedömningskriterierna
o Är alla datum rätt eller har något ändrats under processens gång
Material
o Hur väl stöder materialet lärandemålen
o Hur väl stöder materialet de studerande när de skall göra uppgifterna
o Finns materialet i digital form
o Öppnas alla externa webblänkar i nytt fönster (alltså inte inne på lärplattformen)
o Har de studerande tillgång till en Fronter - guide (se Fronter-hjälp/ Fronter Åland manualer)
Stöd för olika lärstilar
o Ges information via olika medier så att olika lärstilar stöds
o Finns det tydliga instruktioner för hur varje teknik används
Annat att tänka på
o Finns det lärarhandledning (korta instruktioner) för hur uppgiften bedöms och vad läraren
behöver tänka på
o Finns avtal för materialanvändning
o Fungerar alla funktioner? Ett sätt kan vara att be en kollega eller IT-handledaren att gå
igenom materialet som studerande för att hitta eventuella problem.
15
Checklista
En checklista för kapitlet finns i bilaga Checklista kap.3 och är hämtad från Helsingfors
universitet/Utvecklingsavdelning ”Med hög kvalitet på nätet: Handbok i nätbaserad
undervisning för universitetslärare” och är omarbetad av Carola Eklund, projekt
Nätpedagogik.
Nyttjanderätt till kursen då den är klar
Checklista:
• Lärandemål
• Interaktion
• Handledning till
studerande
Ingå överenskommelse med skolan för användningen av materialet då arbetsinsatsen görs inom tjänsten eller
arbetet. Det största mervärdet skapas förstås om materialet fritt får användas av andra lärare på skolan eller
inom skolorna på Åland. En sådan öppenhet skapar en enorm källa till material för lärarna och ett ömsesidigt
givande och tagande skapas.
16
4. Genomförandefas
Som lärare är det din uppgift att på olika sätt stödja den studerande att nå uppställda lärandemål. I en
nätbaserad undervisning är det också enkelt att utnyttja studerandegruppen som resurs men undervisningen
kan också stödjas genom interaktion och samarbete. Utvärderingen av den studerandes lärande sker
kontinuerligt under hela kursen och en bra utvärdering ger den studerande feedback och ökade förutsättningar
för stöd för lärandet. Det finns en del punkter som kan vara bra att gå igenom för att genomförandet med de
studerande skall bli så bra som möjligt:
-
Lärandemål
Lärandemålen styr långt hur olika arbetssätt och – metoder förverkligas under kursen. Är rätta
metoder valda för att uppnå målen? Vet de studerande vilka målen är? Ett sätt kan vara att diskutera
målen med de studerande och också tydliggöra kopplingen mellan mål och utvärdering (bl.a. prov).
Har de studerande reflekterat över sina egna mål och har de fått ramarna inom vilka dessa kan
förverkligas? Du som lärare har ett ansvar för att de studerande har jämlika möjligheter att delta i
undervisningen och därför är det bra dels att ta hänsyn till att det finns olika kunskaper och
färdigheter bland de studerande, att det finns olika inlärningssätt och dels att de studerande ges
tillräcklig tid för att utföra sina uppgifter. Det senare innebär bl.a. att datum för sista inlämningsdag
ges i god tid.
-
Interaktion
Interaktion används både för att stödja individens lärprocess och gruppens kunskapsbildning. Det
innebär att de studerande uppmuntras att bygga upp en gemensam förståelse och att utbyta tankar
och material samt komma med feedback och förslag till utveckling till andra studerande. En fördel
med den digitala kommunikationen är att den ofta möjliggör en djupare diskussion än vid traditionell
undervisning eftersom den studerande ges mer tid att tänka efter och reflektera över det egna svaret
och andras kommentarer.
-
Handledning till studerande
Som lärare i en nätbaserad miljö har du en handledande roll som lärare, vilket innebär att du
stimulerar till aktivitet och förståelse. En lärplattform skall inte endast användas som distribution av
information utan även som diskussionsforum som uppmuntrar till en aktiv verksamhet. Kommentarer
och frågor kan konstrueras så att det tillförs nya och annorlunda synvinklar. Diskussioner på nätet kan
följas upp i efterhand av den studerande och på så sätt kan det egna lärandet synliggöras. Som lärare
bör du ta hänsyn till de studerandes nivå på kunskaper och självstyrning eftersom vissa studerande har
förmåga att avancera på egen hand och andra behöver mer handledning och stöd. Det kan också vara
bra att uppmana de studerande att stödja varandra och det sker bäst i grupparbeten som kräver
insatser av alla deltagare. Det viktiga är dock att se till att ingen känner sig helt ensamma och saknar
handledning.
-
Gemensamma spelregler
Det finns vissa regler som kan vara bra komma överens med tillsammans med de studerande. Som
lärare sätter du gränser för t.ex. hur tillgänglig du skall vara på nätet och därför kan det vara bra att
komma överens om detta i förväg. När information på nätet används i undervisningen är det också bra
att läraren informerar om relevant etik, moral, upphovsrätt men också plagiat och vad det kan
innebära (t.ex. underkänt i uppgift, avstängning från undervisning). Det skall också tydligt framgå vad
som gäller för det digitaliserade materialet vid kursavslut. Det är viktigt att de studerande vet var de
kan få tag i materialet om platsen för lärplattformen stängs, deadline för kursavslut och vad som
händer med försent inlämnade uppgifter. Tydliga anvisningar, målsättningar och tidsgränser samt
snabb feedback ökar känslan av trygghet vid nätbaserad undervisning.
17
Uppdatering av material
Om du återanvänder befintligt material eller om det gått en tid sedan materialet gjordes är det bra att du går
igenom det och gör uppdateringar om det behövs. Kontrollera också att alla studerande har de inloggningar
som krävs. Kontakta IT- eller Fronter - ansvarig på skolan om det saknas inloggning. Kontrollera:
•
•
•
•
•
•
Stämmer alla deadlines och övriga datum
Är kontaktuppgifterna rätt
Fungerar alla länkar ut på Internet
Finns det material som borde uppdateras
Finns det en utvärdering knuten till kursen/materialet och hur har den beaktats
Vilken teknisk handledning kan de studerande behöva för att genomföra kursen
Genomförandet av kurs/uppgift
Om det handlar om en hel kurs som är nätbaserad bör det eventuella första närstudietillfället planeras väl.
Fundera över vilka saker som är viktiga att ta upp och vad som kan göras via nätet. Behöver deltagarna få en
introduktion i hur de digitala verktygen används och var finns enkla användarmanualer för de studerande i så
fall? Hurudant utrymme måste bokas upp för närstudieträffen? Kopiera upp sådant material som skall delas ut.
5. Kursavslut och dokumentation
När kursen är avslutad skall en utvärdering göras och resultatet också ges åt deltagarna. Det finns enkla
webbaserade enkätverktyg som kan användas men Provverktyget på lärplattformen Fronter kan också
användas till enkäter.
Som lärare bör du dokumentera ditt arbete, t.ex. med förbättringsförslag, extra insatt arbetsmaterial,
feedback, utvärderingar, uppdateringsbehov osv. Detta underlättar arbetet när kursen/materialet skall hållas
nästa gång. Om du har för avsikt att använda dig av material som producerats av kursdeltagarna bör du vid
kursavslut kontrollera med dem att du har rättighet att göra detta.
Det digitala material du använt dig av kan du med fördel spara på någon gemensam materialbank.
18
Bilaga: Checklista för kapitel 3
OK
Anteckningar
De allmänna målen finns till påseende på nätet
eller lärplattformen
Studerandes förkunskaper har kartlagts
De studerande har haft möjlighet att göra upp
gemensamma mål
Kursen är utformad så att den stöder växelverkan
De tillgängliga resurserna har beaktats
kursplaneringen
Användningen av lärmiljön har valts med tanke
på lärandemålen
Lärmiljön är strukturerad så att studerande lätt
kan hitta dokument och var det egna materialet
lagras
Det nätbaserade materialet fungerar tekniskt
Mängden studiematerial är lämplig i förhållande
till kursen
Det nätbaserade studiematerialet är
lättillgängligt
Om ni är flera ansvariga lärare – är
arbetsfördelningen klar och tydlig
Kursens/materialets tidsschema finns till
påseende på nätet
19
Bilaga: Tips hur du kommer vidare
I matrisen nedan hittar du lösningar och förslag på de frågor du kanske har när du börjar planera lektioner med
IT som stöd.
Vad vill jag göra?
Använda skolans
lärplattform
Vilket program?
Fronter
Hur lär jag mig?
Fronter admins/IThandledare håller
workshop/kurs.
Självstudier:
-PDF och videomanualer i Fronter-hjälp
Helpdesk:
http://frontersupport.re
gerinen.ax
Använda gemensamt
lagringsrutrymme
Förenkla
kommunikationen med
studenterna
Dropbox
http://www.dropbox.co
m/
Testa själv,
IT-handledar workshop /
kurs
Skriva matematiska
symboler
Behandla bilder
Klippa/klistra från vilken
skärmbild som helst
Lärplattform
(Fronter)
Yammer
www.yammer.com
MathType
(samverkar med
Word)
Paint, PhotoShop,
Gimp, Photofiltre
etc
Snagit, Jing
Köpa licenser via IThandledaren.
Självinlärning.
IT-handledare, PIM
Scanna in material
Scanner/kopiator
Visa bilder
PowerPoint, bildvisningsprogram,
Open officeprogram
Windows Sound
Recorder,
RealPlayer, Creaza
Windows Sound
Recorder, Audacity
RealPlayer, Creaza
PowerPoint, Creaza
Spela in ljud
Tala in ljud
Tala in ljud och visa
bilder
Testa själv, se:
http://www.techsmith.c
om/screen-capture.asp
IT-handledare
Handledning av IThandledare
PIM, IT-handledare
Mervärde
Digitalisering av undervisningen för att
stegvis utveckla pedagogiken och öka
studenternas motivation och inlärning
samt organisera
undervisningsmaterialet
Slipper förvirringen om vem som
skickat in vad är när per e-post. Spar
tid effektiviserar, ökar kollegiala
samarbetsmöjligheter, enkelt snabbt
att starta och återanvända kurs
Gemensamt diskussionsforum som är
lösenordsskyddat
Ökar läsbarheten och digitaliseringen
En bild säger mera än 1000 ord,
förhöjer undervisningen, motiverar,
stimulerar
Ta en "bild" av bildskärmen. Skicka,
spara, vidareförädla (snabbt och enkelt
med pratbubblor etc) med detaljer.
Överföra text/bilder från bok/papper
till digitalt media. Ökar tillgängligheten
för materialet t.ex. via lärplattformen.
Obs, tänk på upphovsrätten!
Visuellt, auditivt, bygger upp arkiv med
presentationsmaterial
PIM, IT-handledare
Flytta befintligt undervisningsmaterial
från CD till t.ex. Fronter.
Testa själv, PIM,
IT-handledare håller
workshop/kurs
Testa själv, PIM,
IT-handledare
Auditivt komplement till dokument på
Fronter. Studenten kan lyssna flera
gånger
Auditivt och visuellt komplement.
Möjlighet till repetition
20
Vad vill jag göra?
Tala in ljud och visa
bilder och video
Vilket program?
Camtasia,
Screenr.com
(Adobe Presenter)
Hur lär jag mig?
Testa själv, se:
http://www.techsmith.c
om/camtasia.asp
IT-handledar workshop /
kurs
Mervärde
Enkelt sätt att spela in aktiviteter på en
dator och sedan lägga på ljud med
pedagogiska förklaringar. Auditivt och
visuellt komplement. Studenten kan
titta och lyssna flera gånger vid behov
Video
Köp/hyra av
kommersiella
aktörer
www.materialrummet.se
(sök på högskolauniversitetskurser),
www.lektion.se
www.youtube.com
http://www.teachertube
.com/
http://www.teacherond
emand.se/
http://animoto.com/
Testa själv. Ej lika
lämpliga att inbädda i
Fronter pga ej beständig
lagring på sajten (dvs.
upphovsrätt)
Fronter-handledning. IThandledare
Ökar motivation, stimulerar, ger
variation. Visuell och auditiv lärstil
tillgodoses
YouTube
Teachertube
Teacherondemand
Animoto
SVT, Aftonbladet
FST-Arena
Videokonferens
Elluminate i
Fronter, Skype
Skapa samlingsplats för
bilder, ljud, video
Fronter-rum
Testa själv, se Fronterhandledningar
IT-handledare
Wikisites
http://www.google.com
/sites/help/intl/sv/overvi
ew.html
Testa själv, fråga
kollegor, kontakta IThandledaren för tips och
sajter.
Använda sociala medier,
t.ex. bloggar, wikis,
Ex. Fronter,
Facebook, Flickr,
Twitter,
Wikispaces
21
Ökar motivation, stimulerar, ger
variation. Visuell och auditiv lärstil
tillgodoses. Om man bäddar in filen på
Fronter kommer eleven endast åt den
specifika filmen, inte hela YouTube.
Ökar motivation, stimulerar, variation.
Visuell och auditiv inlärningsstil
tillgodoses
Skapar känslan av närvaro även om du
inte är i klassrumssituation. Kan
användas flera gånger, repetition
Skapar arkiv för material och
samlingsplats för gemensamma
ämnen, intressen
Olika sätt att kommunicera och
samarbeta. Läraren använder medier
där studerande finns.
Bilaga: Gratisprogram
Program som skolan till viss del tillhandahåller och även till viss mån ger support och handledning till:
Ljud och bild
-
-
CamStudio20 – CamStudio spelar in skärmbilder och ljud från din dator och skapar AVI-filer.
http://camstudio.org/
Gimp - GIMP – ett bildhanteringsprogram för fotoretuschering, bildkompositioner osv. Kan också
användas som ett enkelt ritprogram. www.gimp.org
Photofiltre - ett bra redigeringsprogram för bilder. http://www.photofiltre-studio.com
Photo Gallery – Redigera, visa, ordna och enkelt dela dina favoritbilder. Du kan dessutom använda
taggar för personer i bilder, sammanfoga flera bilder till panoramabilder....
Irfanview – bildvisnings- och – redigeringsprogram
Bambuser – videostreaming i format som lämpar sig för mobiltelefoner och som är enkel att koppla till
sociala medier. http://bambuser.com
Jamstudie – ett program där du kan lägga ihop egna ljudklipp för t.ex. pod-sändningar och
bakgrundsmusik till egna filmer. http://www.jamstudio.com
Video
-
-
-
DivX® - ett digitalt videoformat med hög kvalitet. http://www.divx.com/en/win
FlashPlayer - Adobe® Flash® Platform – ett program som förser dig allt du behöver för att skapa
applikationer, innehåll och video. www.adobe.com
Adobe Reader - Adobe Reader är ett gratis datorprogram från Adobe Systems som läser PDFdokument. Adobe Acrobat är den kommersiella fullversionen som kan skapa och redigera PDFdokument. www.adobe.se
Quicktime - Videospelare (med stöd för standarden H.264) från Apple och finns för både Mac och PC.
http://www.apple.com/downloads/
Realplayer – Hanterar enkelt dina mediafiler och kan spela upp de flesta vidoeformaten.
www.real.com
WinAmp – en mediaspelare som också brander CD, delar music. www.winamp.com
Windows Media Player - en mediaspelare.
http://www.microsoft.com/sverige/windows/products/winfamily/mediaplayer/music.mspx
VLC media player – en mediaspelare och streamingserver. http://www.videolan.org/vlc/
Movie Maker – Lägg till och ordna videoklipp och foton, lägg till ett ljudspår, förhandsgranska din film
och publicera.
Animoto – skapar film av egna bilder och filmsnuttar. http://animoto.com/
Comic brush – du kan skapa och dela serier genom att kombinera egna teckningar och bilder med
programmets egna tecknade bilder. http://www.comicbrush.com/
Presentation
-
Prezi – presentationsprogram motsvarande PowerPoint och som ger en annan upplevelse för
åhöraren. http://prezi.com/my/
Slideshare – ladda upp dina presentationer och få dem tillgängliga på nätet
http://www.slideshare.net/
22
Kommunikation
-
-
-
MSN - Messenger – skicka snabbmeddelanden till kontakter eller grupper, spela spel, dela bilder när ni
chattar och se de senaste aktiviteter för personer du känner
Doodle – enkelt sätt att schemalägga händelser och hitta gemensamma lediga tider för träffar.
http://doodle.com
Wallwisher – ett enkelt program som möjliggör olika kommunikationssätt, t.ex. brainstorming.
http://www.wallwisher.com
Twiducate – socialt nätverk för skolor, för t.ex. samarbeten, delande av material, verktyg för att träna
skrivförmågan. http://twiducate.com/
Dropbox – ett smart virtuellt minne där du kan lagra dina filer men också dela dem med andra.
Verktyget kan installeras på alla dina datorer och automatiskt synkroniseras så att du alltid kommer åt
dina filer var du än befinner dig. www.dropbox.com
Evernote – ett program som fungerar som komihåg-lappar. Finns också som mobil-app och
synkroniserar automatiskt mellan datorer och mellan dator och telefon på samma sätt som Dropbox
http://www.evernote.com/
Yammer – en internt kommunikationsverktyg som fungerar ungefär som Twitter och Facebook men
mera anpassade till organisationer. Finns också som mobil-app. www.yammer.com
Wiggio – fungerar som ett slutet kommunikationsverktyg för grupper och innehåller flera olika verktyg
som kalender, kom-ihåglistor, röstning, arkiv, text- och röstutskick. http://wiggio.com/
Övrigt
-
Open office – kontorsprogram som motsvarar Microsoft Office-programmet och som innehåller
funktioner som ordbehandling, kalkyl och presentationer mm.
CutePDF – ger möjlighet att skapa pdf-filer
SurveyMonkey – ett enkätprogram som bl.a. möjliggör uppföljning av svar i realtid via nätet.
https://sv.surveymonkey.com
Med Screentoaster kan du ta spela in det som händer på ditt skrivbord på datorn när du t.ex. gör
manualer, handböcker, lektioner osv. http://www.screentoaster.com/
23
Bilaga Creative Commons
Creative commons - en kortguide för lärare
Funderar du på hur du kan skydda ditt material? Ett sätt är att lägga till en Creative Commons licens
till ditt material. Här nedan hittar du en sammanställning på hur de olika licensalternativen kan
användas.
Hur vill jag sprida mitt material?
I och med möjligheterna med Internet har upphovsmännen fått nya kanaler att sprida sina verk. De
som önskar göra detta kan använda sig av sk. upphovsrättslicenser. Utgångspunkten är att det
material du producerar även ägs av dig. Lagen om upphovsrätt reglerar detta väldigt detaljerat på
vilket sätt man har ensamrätt till sina verk (se länkar lägre ner på sidan). Licenserna är gratis och kan
användas av vem som helst på det material man själv skapat. Genom att använda licenserna kan du
på ett enkelt sätt tala om att du ger tillstånd till andra att använda ditt material samt hur det får
användas. Det finns fyra olika villkor och genom en kombination av dessa kan man få fram sex olika
licenser.
Varje villkor har sin egen symbol och dessa kan kombineras när material signeras.
Erkännande
du måste uppge upphovsman, verkets namn och den licens som gäller för
verket
Inga
bearbetningar
du får inte bearbeta verket utan endast kopiera och sprida det exakta
verket
Icke–
kommersiell
du får inte använda verket i kommersiellt syfte. Det kan därför inte säljas
eller användas i annonsering eller dyl.
Dela lika
om du bearbetar och sprider verket måste det ske under samma villkor
Observera att när du licensierar dina verk (bilder, texter, videon osv.) så tillåter de alla (oberoende
av licens):
•
•
•
•
•
Kopiering av verk
Distribuering av verk
Visning eller framförande av verket offentligt
Digitalt framförande av verket
Konvertering av verket till ett annat format
24
Men de sex olika licenserna har olika typer av begränsningar och möjligheter:
Erkännande
upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, kan
användas i kommersiellt syfte och du får bearbeta verket
Erkännande – Dela lika upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, kan
användas i kommersiellt syfte och du får bearbeta verket
förutsatt att det nya verket ges samma licens som
ursprungsverket
Erkännande – Inga
bearbetningar
upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, kan
användas i kommersiellt syfte men du får INTE bearbeta
verket.
Erkännande – Icke
kommersiellt
upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, men
kan INTE användas i kommersiellt syfte, du får bearbeta
verket
Erkännande – Icke
kommersiellt – Dela
lika
upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, men
kan INTE användas i kommersiellt syfte, du får bearbeta
verket förutsatt att det nya verket ges samma licens som
ursprungsverket
Erkännande – Icke
kommersiell – Inga
bearbetningar
upphovsman, verkets namn och licens måste uppges, men
kan INTE användas i kommersiellt syfte, du får INTE
bearbeta verket
Hur licensierar jag mitt material?
Du som upphovsman ska gärna visa upp din licens i anslutning till arbetet. Genom att gå in på
Creative Commons webbplats http://creativecommons.org/choose/?lang=sv och fylla i enkäten
kommer en licens att skapas. Du måste också ha full upphovsrätt till materialet för att få licensiera
det.
25
Bilaga: Digitalt material på nätet
ANVÄNDNING AV
DIGITALT MATERIAL
PÅ NÄTET
26
Innehåll
Digitala bilder i skolan? ......................................................................................................................................... 28
Att fotografera konstverk.................................................................................................................................. 28
Internet i undervisningen ...................................................................................................................................... 29
Webbsidor ......................................................................................................................................................... 29
Överföring av material i nätverk ....................................................................................................................... 29
Utskrift från Internet ......................................................................................................................................... 29
Inspelning från Internet .................................................................................................................................... 29
Citat från Internet ............................................................................................................................................. 30
Länkning ............................................................................................................................................................ 30
Användning av skolans datanät i undervisningen ................................................................................................. 30
Lärarens eget material ...................................................................................................................................... 30
Elevers material................................................................................................................................................. 30
Användning av teknik i undervisningen ................................................................................................................ 31
Interaktiv tavla och dokumentkamera .............................................................................................................. 31
Digital kamera och videokamera....................................................................................................................... 31
Tv, video och digibox ......................................................................................................................................... 31
Kopiator och skanner ........................................................................................................................................ 31
Datorprogram, spel eller motsvarande ............................................................................................................. 31
27
Digitala bilder i skolan
Utgångspunkten är att upphovsmannen har rätt att bestämma över kopieringen och annat tillgodogörande av
sina verk för annat än privat bruk.
Om du hämtar en bild t.ex. till din PowerPoint från nätet för att visa den i
undervisningen är detta tillåtet endast om du har fotografens, tecknarens eller
upphovsmannens tillstånd. Tillståndet kan framgå på de webbplatser där bilden
hittats. Om du inte hittar användningstillståndet (ex Creative Commons) måste du
begära det separat.
1
Samtliga fotografier skall betraktas som upphovsrättsligt skyddade. Om fotot har verkshöjd skyddas det som
verk och då är skyddstiden 70 år efter dödsårets slut. Övriga foton får skydd som vanliga fotografier och har då
en skyddstid på 50 år efter dödsårets slut. Upphovsrätten tillfaller alltid fotografen, inte fotots objekt. Det är
alltså inte tillåtet att lagra ett foto på den egna hemsidan eller skolans intranät utan tillstånd från fotografen.
Om det går att känna igen personer på fotot, måste samtliga identifierbara personer tillfrågas om tillstånd att
använda bilden eftersom igenkänning kan likställas med personuppgift.
Kom ihåg att beakta integritetsskyddet för de personer som går att identifiera på de
bilder du fotar på t.ex. skolutflykter och lägerskolor och att det alltid är du som
fotograf innehar upphovsrätten.
Att fotografera konstverk
-
Ett konstverk får synas på en bild men inte vara bildens huvudobjekt
Konstverk får inte avbildas för kommersiellt bruk
Det är alltid tillåtet att avbilda byggnader
Upphovsrätten är den samma för filmförevisning och tillstånden är ofta sammankopplade med olika typer av
licenser.
1
Enligt https://lagen.nu 2011.04.14, Ett verk ska vara unikt för att uppnå verkshöjd, dvs att verket ska vara resultat av en intellektuell
skapande verksamhet som har sådan individuell särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera
exakt samma resultat.
28
Internet i undervisningen
Webbsidor
Det mesta materialet som finns på Internet är upphovsrättsskyddat. För kopiering och distribuering krävs
samtycke av webbsidornas rättighetshavare.
Du får visa webbsidor direkt från nätet för studerande/elever men visning för allmänheten är det tillåtet endast
om det sker i undervisningsverksamhet. Om du på något sätt spelar in webbsidor på datorns hårddisk för att
visas senare eller för annan användning krävs inspelningstillstånd skaffas.
Obs! Teater- och filmverk på webbsidor får inte ens i undervisning visas utan tillstånd.
Överföring av material i nätverk
När ett verk, ex fotografi, musik och artiklar läggs upp för att visas på nätet kallas det för överföring av verk till
allmänhet. Det kallas också överföring om du lägger upp material på den egna webbplatsen eller skolan
intranät och räknas inte längre som privat bruk. Detta kräver tillstånd av rättighetshavaren.
Om du sparar (kopierar) en artikel och lägger upp den på nätet krävs tillstånd. Det
samma gäller om du sparar artikeln för att skicka den vidare till dina
studerande/elever via e-post.
Utskrift från Internet
All utskrift från Internet för annat än privat bruk kräver alltid tillstånd. Kontrollera alltid om det finns en
Creative Commons- märkning där tillåtna användningssätt beskrivs. I Finland har
(Undervisningsministeriet har skaffat licens från Kopiosto att göra utskrifter från olika källor och dela ut dem till
studerande. Licensen täcker utskrift av material som har publicerats i digital form och fotokopiering av
utskrifterna i den utsträckning licensen tillåter.)
Inspelning från Internet
Inspelning av material från Internet till hårddisk eller motsvarande får göras för privat bruk men kräver tillstånd
av rättighetshavaren om det läggs upp i skolans interna nätverk eller delas ut till kollegor eller studerande.
29
Citat från Internet
När ett verk citeras måste källan anges och citatet skall ha ett sakligt samband med det verk där citatet
används. Som källa för materialet anger man webbplatsens adress och det datum då det aktuella citatet
gjordes.
Obs! Citat av bilder är endast tillåtet i vetenskapliga framställningar och konstkritik.
Länkning
Användning av vanliga länkar är tillåtet i undervisningen. En ramlänk (en webbsida öppnas i den länkande
hemsidans egna fönster) är däremot inte tillåtet. Länkningen borde ske till den länkade webbplatsens
förstasida eftersom den i allmänhet innehåller användarvillkor för webbplatsen.
Som lärare kan du skicka en länk till de studerande via e-post eftersom länkning inte
har någon upphovsrättslig betydelse. Du bör däremot kontrollera att det länkade
materialet är lagligt.
Användning av skolans datanät i undervisningen
För att distribuera foton, artiklar och andra verk i skolans datanät (intranät, lärplattform) måste
rättighetshavarens tillstånd fås. Filmer som finns på nätet får inte visas fritt eftersom filmvisning i
undervisningen räknas som offentlig förevisning. Film som lagt ut på nätet med tillstånd för visning är fritt att
användas. En märkning om detta skall i så fall finnas på den aktuella webbplatsen.
Lärarens eget material
Upphovsrätten tillhör den person som har skapat verket om inte annat har avtalats. Läraren har alltså
upphovsrätt till sitt material om han/hon inte har överlåtit rättigheterna till ex. Läroanstalten. Läroanstalten
kan få användningsrätt i samband med sin ordinarie verksamhet till undervisningsmaterialet som lärare
framställer i sitt arbete. En sådan användningsrätt kan ha övergått utan att läraren uttryckligen överlåtet
rättigheterna, genom ett tyst godkännande.
Elevers material
Lärare får inte utan tillstånd lägga ut material som en elev skapat på nätet. Om eleven är minderårig skall
tillstånd begäras av vårdnadshavaren.
30
Användning av teknik i undervisningen
Interaktiv tavla och dokumentkamera
Material som visas med hjälp av dokumentkamera får inte utan uttryckligt tillstånd lagras i datorminnet eller
distribueras via nätet till eleverna.
Du får avbilda en sida i en lärobok med dokumentkamera och visa den på en
interaktiv tavla men du får inte spela in den sida som avbildas. Det exemplar som du
visar är endast en tillfällig kopia vilket är tillåtet att visa i undervisningen. Ifall sidan
skall spelas in via den interaktiva tavlan behövs tillstånd (från Kopiosto).
Digital kamera och videokamera
För fotografering, se tidigare avsnitt
För att spela in musik- och teaterföreställningar behövs oftast tillstånd av både upphovsman och den som
framför verket. För tillfällig inspelning av levande framträdande av studerande eller lärare behövs inte tillstånd.
Tv, video och digibox
Huvudregeln är att de program som finns på Internet inte får visas under lektioner och får inte heller spelas in
för undervisningsändamål på den egna datorn eller skolans intranät. Filmer som kan lånas på bibliotek är
avsedda för hemmabruk och tillstånd krävs för att visa dessa i undervisningen. Kontrollera med Tutos
(http://www.tuotos.fi/index.php?id=199) vilka rättigheter som gäller.
Kopiator och skanner
Den licens för kopiering som Kopiosto gett gäller inte digital kopiering av ett verk, t.ex. skanning av en bild eller
en text utan separat tillstånd krävs.
Datorprogram, spel eller motsvarande
Dataprogram och motsvarande som används i undervisningen måste vara lagligt införskaffade. Digitalt material
som inspelats t.ex. på cd-rom kan visas för studerande om användarvillkoren för materialet inte hindrar det.
För filmer behövs särskilt tillstånd.
31
