i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering

2014-04-08
Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia
AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till rektor via särskild blankett ”anmälan till rektor”. Rektor ansvarar
för att anmälda ärenden utreds och att nödvändiga åtgärder sätts in. Det är också
rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till
huvudmannen via särskilt webb-formulär på PyssNet.
Verksamhet
Grundskola med förskoleklass, årskurs 1-9 samt fritidshem.
Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
Läsåret 2014-2015 (20140701-20150630)
Utvärdering av förra årets plan

Vi har under året, i samverkan med Västerås Stad, startat upp ett nytt elevforum på skolan;
Elevrepresentanterna i Here4you som träffats varannan vecka tillsammans med personal
från trygghetsteamet. Här har trygghetsfrågorna löpande följts upp. Utvärdering gjordes i
trygghetsteam och Here4You i maj 2014. H4Y har lett till att statusen för elevernas
trygghetsarbete höjts, deras delaktighet har ökat och påverkan på elevernas arbetsmiljö har
varit positiv.

Fritids: förra årets plan innehåll inga specifika kartläggningar eller åtgärder angående
fritidsverksamheten vilket gör att utvärderingen här blir svår. Fritidsråd med elever som går
på fritids har dock genomförts varje vecka för att fånga upp elevernas frågeställningar, oro
och åsikter om verksamheten. Fritidsrådet har uppskattats av eleverna och vår bedömning
är att denna åtgärd ändå främjat tryggheten på fritidshemmet. Inga fall av kränkningar har
anmälts från den verksamheten.

De åtgärder som syftade till att den årliga planen ska vara känd av alla och användas har i
stort genomförts och lett till resultat. Elever, föräldrar och pedagoger har kunnat ta del av
likabehandlingsplanen på skolans hemsida. Rektor har informerat pedagogerna om den
2014-04-08


reviderade likabehandlingsplanen, samt även på skolrådet. Vi tycker dock inte att den är
tillräckligt känd bland eleverna och inte heller att den används i tillräcklig omfattning av
pedagogerna i deras dagliga arbete.
Kontinuerliga möten mellan trygghetsteam och resursteam har inte bedömts som
nödvändiga eftersom skolsköterskan medverkar i båda teamen har hon fungerat som en
länk mellan dessa två och har därför inte genomförts.
Fall av kränkningar har inträffat i skolverksamheten under året. Våra arbetsrutiner har i
dessa fall fungerat tillfredställande. Dock har vi alltså inte nått vår ”noll-vision” för
trakasserier och kränkande behandling. Vår bedömning är därför att främst det främjande
och förebyggande arbetet behöver utvecklas kommande läsår.

Utvärdering av årets plan
Denna plan kommer att utvärderas i sammarbete med personalen på skolan samt fritidshemmet,
med hänsyn taget till resultaten från NKI, NMI och ”piltavlan”( eget utvärderingsverktyg för
förskoleklassen, år 1-3). Elever görs också delaktiga i utvärdering genom diskussioner/samtal i
klassråd, elevråd och Here 4 you. Föräldrar ges möjlighet att delta dels i enkäten men även på
skolråd i maj 2015.
Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Vi arbetar för att skapa trygghet och ömsesidig respekt. Alla elever/fritidshemsbarn har rätt att
känna sig trygga och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
Rektor informerar personalen och skolrådet. Personalen informerar i respektive klass och
fritidshemspersonalen informerar fritidsbarnen. Handlingsplanen kommer också att vara tillgänglig
på hemsidan.
Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
2014-04-08
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar.
Pedagogerna jobbar aktivt med att ge flickor och pojkar lika möjligheter att
utnyttja alla utrymmen och könsneutralt material. Vi har infört ett lånesystem
för uteleksaker så att alla har möjlighet att använda dem.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. En aspekt är
att pedagogerna medvetet granskar innehållet i sin undervisning och i läromedel
så att den inte blir för enkelriktad och normativ utifrån könsidentiteter.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. Klasserna
arbetar t.ex. alla med värdegrundsarbete i form av ”kompissamtal” anpassat till
ålder, där perspektivet med etnisk tillhörighet ingår.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. Oavsett
funktionshinder anpassas verksamheten utifrån elevens förutsättningar. Vår
målsättning är att skapa situationer där alla elever kan lyckas. I klasserna lyfts
människors olikheter fram med öppenhet och ett positivt förhållningssätt.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar och
diskrimineras p.g.a. ålder.
2014-04-08
Kön: att någon är kvinna eller man
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar.
Pedagogerna jobbar aktivt med att ge flickor och pojkar lika möjligheter att
utnyttja alla utrymmen och könsneutralt material. Vi har infört ett lånesystem
för uteleksaker så att alla har möjlighet att använda dem.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig
som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. En aspekt är
att pedagogerna medvetet granskar innehållet i sin undervisning och i läromedel
så att den inte blir för enkelriktad och normativ utifrån könsidentiteter.
Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. Klasserna
arbetar t.ex. alla med värdegrundsarbete i form av ”kompissamtal” anpassat till
ålder, där perspektivet med etnisk tillhörighet ingår.
Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar. Oavsett
funktionshinder anpassas verksamheten utifrån elevens förutsättningar. Vår
målsättning är att skapa situationer där alla elever kan lyckas. I klasserna lyfts
människors olikheter fram med öppenhet och ett positivt förhållningssätt.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
Främjande åtgärder Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar.
Ålder: uppnådd levnadslängd
Främjande åtgärder: Den årliga planen lyfts vid personal-kick off vid
2014-04-08
terminsstarten och diskrimineringsgrunderna diskuteras i arbetslagen.
Diskussionen ska utmynna i en praktik som präglas av ett medvetet
förhållningssätt hos pedagogerna och nolltolerans mot kränkningar och
diskrimineras p.g.a. ålder.
Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss
ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än
någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en
jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
2014-04-08
Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en
bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt
men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion
eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss
ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat
syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har
samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering
enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs
värdighet.
Kränkande behandling kan till exempel vara
- om någon skickar elaka mail eller sms,
- om någon upprepade gånger blir retad för något
- om någon inte får vara med de andra
- våld, som slag, sparkar, knuffar och hot
Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.
Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ
utifrån resultatet av kartläggningarna
Vi har identifierat följande risk-områden i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet
bla utifrån NKI(nöjd kundindex).
Fritidsverksamheten:
 tidigare trygghetsarbete i fritidsverksamheten har inte varit tillräckligt systematiskt,
vilket är en risk i sig. Därför behandlar vi nu fritids tydligt i den årliga planen.
 Fritidsråd för barn/elever är inrättat för att öka elevernas delaktighet i planering och
utvärdering av verksamheten, inklusive trygghetsfrågorna.
 Fritidsansvarig personal har saknat en egen fast planeringstid där kartläggning av
trygghetsfrågorna kan behandlas. Detta är nu inplanerat för detta läsår.
 Ett särskilt föräldramöte ska också hållas i januari där enbart fritidsverksamheten tas
2014-04-08
upp och där den årliga planen för fritids kommer att tas upp för att förbättra
information och inflytande till föräldrar om trygghetsarbetet på fritids.
Grundskola och förskoleklass:
 Ansvaret för det praktiska trygghetsarbetet har kommit att ligga för mycket på
personalen i trygghetsteamet. Vi vill att ansvaret ska utgå från pedagogteamen.
Därför har arbetsorganisationen gjorts om så att en pedagog med särskilt ansvar för
trygghetsfrågorna finns i varje team och driver kartläggningar och insatser på
teammöten. De personerna från varje pedagogteam ingår också i skolans
trygghetsteam.
 Sociala medier och digitala miljöer, internet, mobiler, iPads m.m. är nya och ökande
källor till kränkande behandling på skolan.
Åtgärd: I v.40 kommer vi att för högstadiet ha en temavecka som heter ”Kärleken är
fri” där polisen, Here4You, socialtjänsten, UM mm deltar. Rotundadelen av skolan är
en mobilfri zon. Ändrad rastregel där eleverna inte får lov att använda sina iPads på
rasterna. Utemiljön ska istället förbättras. Förbud mot fotografering gäller hela
skolan om det inte är i undervisningssyfte.
 Kapprummet närmast Polketten har visat sig vara ett riskområde.
Åtgärd: Vi ser över om möblering kan förbättra insynen i utrymmet.
Lärarna får samordna rasterna så det inte blir så trångt i kapprummet.
 Idrottens omklädningsrum, de yngre åldrarna.
Åtgärd: Bestämda platser när eleverna ska byta om har införts i några klasser. Ska
föreslås till de andra klasserna. Idrottsläraren ansvarar för ordningen i
omklädningsrummet.
 Toaletter. Tjejtoaletten Rotundadelen och Hemdals toaletter, samtliga.
Åtgärd: Tjejtoaletten på Rotundadelen ska under sommaren 2014 byggas om så att
det inte går att kika under och över. Vi ska också undersöka möjligheten att eleverna
i högstadiehuset Hemdal ska få klassbundna toaletter med egen nyckel.
Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och
varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Riskområden har identifierats bla utifrån svaren i NKI, NMI(nöjd medarbetarindex) samt i samtal
med elever i Here4You, personalen utifrån ärenden i trygghetsteamet och med föräldrar i Skolrådet.
I dessa forum kommer också förslag till hur det främjande arbetet kan förbättras.
Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
2014-04-08
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka: Representanter från Here4You träffar vuxna från trygghetsteamet
varje vecka för bla samtal om situationen på skolan. Trygghetsteamet träffas
varannan vecka. Hög vuxennärvaro under raster och i kapprummen är också ett
sätt att fånga signaler om möjliga kränkningar.
Utreda: Oro för kränkningar anmäls till rektor/elevhälsa via särskild blankett.
Klassansvarig lärare eller personal i trygghetsteamet får uppdraget att starta
utredningen i form av samtal med inblandade samt deras vårdnadshavare, samt
att återkoppla till rektor/trygghetsteam.
Dokumentera: Klassläraren som startar utredningen ansvarar för att
dokumenterar sin del. Personal från trygghetsteamet som ansvarar för samtalen
med berörda parter ansvarar för fortsatt dokumentation. Stöd för samtalen finns
i form av malldokument med frågeställningar.
Upptäcka: Representanter från Here4You träffar vuxna från trygghetsteamet
varje vecka för bla samtal om situationen på skolan. Trygghetsteamet träffas
varannan vecka. Hög vuxennärvaro under raster och i kapprummen är också ett
sätt att fånga signaler om möjliga kränkningar.
Utreda: Oro för kränkningar anmäls till rektor/elevhälsa via särskild blankett.
Klassansvarig lärare eller personal i trygghetsteamet får uppdraget att starta
utredningen i form av samtal med inblandade samt deras vårdnadshavare, samt
att återkoppla till rektor/trygghetsteam.
Dokumentera: Klassläraren som startar utredningen ansvarar för att
dokumenterar sin del. Personal från trygghetsteamet som ansvarar för samtalen
med berörda parter ansvarar för fortsatt dokumentation. Stöd för samtalen finns
i form av malldokument med frågeställningar.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av andra barn/elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Den som ingripit eller fått informationen har ansvar för att enskilda samtal
med inblandade blir genomfört. Inblandades beskrivning och upplevelse
dokumenteras för att kunna ingå i utredning. Samtalen kan ofta behöva
genomföras av två personer. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
2014-04-08
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Den som genomfört samtal informerar berörda klasslärare/mentorer och
dessa ansvarar för att vårdnadshavare blir informerade.
3) Rektor informeras genom blanketten ”anmälan till rektor”.
4) Rektor anmäler till huvudmannen och ansvarar för att utredning påbörjas,
samt involverar skolans elevhälsa. Blanketten ”Utredning av upplevd kränkande
behandling” används vid dokumentation av utredning samt beslut om
handlingsplan.
5) Klassansvarig/mentor följer upp dagligen med utsatt elev för att försäkra oss
om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka informeras skolans trygghetsteam.
Trygghetsteamet samlas och ansvarar för att handlingsplan(särskild blankett)
upprättas som kan omfatta exempelvis:
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder under ärendet.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att
avbryta handlingen.
Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att
en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er:
1) Den som ingripit eller fått informationen har ansvar för att enskilda samtal
med inblandade blir genomfört. Inblandades beskrivning och upplevelse
dokumenteras för att kunna ingå i utredning. Samtalen kan ofta behöva
genomföras av två personer. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
2) Den som genomfört samtal informerar berörda klasslärare/mentorer och
dessa ansvarar för att vårdnadshavare blir informerade.
3) Rektor informeras genom blanketten ”anmälan till rektor”.
4) Rektor anmäler till huvudmannen och ansvarar för att utredning påbörjas,
samt involverar skolans elevhälsa. Blanketten ”Utredning av upplevd kränkande
behandling” används vid dokumentation av utredning samt beslut om
2014-04-08
handlingsplan.
5) Klassansvarig/mentor följer upp dagligen med utsatt elev för att försäkra oss
om att eleven känner sig trygg i skolan.
5) Om problemet kvarstår efter en vecka informeras skolans trygghetsteam.
Trygghetsteamet samlas och ansvarar för att handlingsplan(särskild blankett)
upprättas som kan omfatta exempelvis:
- delade rasttider för olika elever/elevgrupper
- ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där
utsatt elev känner sig otrygg
Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har
önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan.
6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande
elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis
- tillfällig omplacering i skolenheten
- tillfällig förflyttning till annan skolenhet
- tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter)
Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är
befogat.
Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och
åtgärder.
Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder under ärendet.
Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget.
Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt
av vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas
samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare
samma dag.
2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får
förekomma samt följderna om beteendet fortsätter.
3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan
behöva kopplas in.