gympl - Kotka Svenska Samskola

1
1. MODERSMÅL OCH LITTERATUR
SVENSKA SOM MODERSMÅL
Undervisningen i modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar
människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och
kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet.
Undervisningen utgår från att modersmål och litteratur som läroämne är ett livskunskapsämne och
ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp
som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet
får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från
kulturforskningen. Läsning, skrivning och muntlig kommunikation tillför nya begrepp och lär de
studerande att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera.
Via litteratur och bildmedier får de kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen
även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred
kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom
undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man
efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang.
Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt
kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för
språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. Det
finskspråkiga inflytandet beaktas genom kontinuerlig språkvård och integration med ämnet finska.
Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande fördjupar sina kunskaper
om språk, litteratur och kommunikation, får en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och
lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då han läser, skriver, talar och lyssnar. De stimuleras
till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion. De
utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika
tider och kulturer. De fördjupar sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kan
analysera och tolka olika slags texter.
Med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation kan de se samband mellan texter och
deras sammanhang och genom olika texter och medier blir de förtrogna med grundläggande
demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att
reagera mot.
De fördjupar sin muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter, fördjupar och preciserar sitt
språkbruk så att språket blir mångsidigt och de når sina syften med sin kommunikation och kan
anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt. De blir allt säkrare då det gäller
att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur
ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk. De blir medveten om texters formspråk och
retoriska medel och kan analysera och värdera argu-menterande text och själv utnyttja språket som
påverkningsmedel.
De kan använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i
olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information. De
känner sig delaktig i olika kultursammanhang och har förmåga att njuta av, använda och skapa
kultur samt förmår fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra
levnadsförhållanden.
2
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar hur väl den studerande behärskar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet
ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den
studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas sker utvärderingen i form av
en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Självvärdering
stöder en positiv och realistisk bild av den studerande som talare, läsare eller skribent. Grunden för
självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan
följa med sin egen utveckling.
OBLIGATORISKA KURSER
Kurserna integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. På alla
kurser fördjupar de studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i
muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då de har läst alla de
obligatoriska lärokurserna har de fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. De har
också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang
samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras
funktion i samhället.
MOA1
En värld av texter
Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära
texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang.
Kursens mål är att de studerande lär sig förstå vad det vidgade textbegreppet innebär, fördjupar sin
medvetenhet om olika textgenrer, känner till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter
De kan välja stilnivå i sitt språk enligt situation, kan tolka episka texter, behärskar grundprinciperna
för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text och deltar konstruktivt i gruppdiskussioner.
CENTRALT INNEHÅLL
 skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer
 olika textgenrer och deras funktion i samhället
 reflektion kring det egna läsandet
 introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och kortprosa
 olika sätt att analysera skönlitterära texter
 grundprinciperna för materialbaserat skrivande
 grundprinciperna för gruppkommunikation
MOA2
Epik och medietexter
Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften.
Målen är att de studerande lär sig använda retorikens grundprinciper, kan producera olika typer av
medietexter och förmår bearbeta och analysera längre episka texter samt kan planera, framföra och
utvärdera ett muntligt anförande.
3
CENTRALT INNEHÅLL
 retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter
 tidningstexter och andra medietexter, bild- och filmanalys
 källkritik
 analys av språkets strukturer
 romanen som litterär genre
 gränser mellan fakta och fiktion utgående från dokumentärromanen och populärkulturen
 recensioner
MOA3
Texter, kultur och identitet
Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den
egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras.
Kursens syfte är att de studerande kan uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna
identiteten i både tal och skrift samt förstår begreppet kulturell pluralism. De kan diskutera frågor
kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag samt förmår
diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder. De känner till de
drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket samt utvecklar sina texter och analyserar
språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas.
CENTRALT INNEHÅLL
 det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland
 tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen
 begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i den
studerandes egna texter
 analys av text-, sats- och ordstrukturer
 den finlandssvenska litteraturen och dess historia
 förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet
MOA4
Texter i Norden
Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter,
texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken.
Målen för kursen är att de studerande känner igen de olika nordiska språken i både talad och skriven
form, besitter grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden samt kan läsa och
tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska. De behärskar den
grundläggande terminologin inom dramatiken och kan diskutera dramatiska texter både utgående
från skriven text och dramatiska framföranden samt känner till principerna för välläsning.
CENTRALT INNEHÅLL
 de nordiska språkens gemensamma bakgrund
 skillnader och likheter mellan de nordiska språken
 samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden
 produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats
 skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen
 dramatikanalys och teaterbesök; läsning, dramatisering och gestaltning av texter
4
MOA5
Moderna texter
Kursen betonar litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer.
Målen är att de studerande känner till olika stilmedel och kan kommentera bildspråket i en text,
speciellt i lyriska texter, kan tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella
kontexten och förstår hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och
strömningar under den moderna litteraturens historia.
CENTRALT INNEHÅLL
 lyrikanalys: stil, struktur, reception
 produktion av reflekterande och analyserande texter
 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer
 litterära diskussioner inför publik
MOA6
Textens makt
Kursen behandlar det maktbruk som kan ske genom språket.
Kursen strävar till att de studerande kan analysera argumentationen i en text både skriftligt och
muntligt och kritiskt kan värdera medietexter och andra slag av saktexter. De producerar både
skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation, utvecklar sin förmåga att
analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv. De kan diskutera hur
författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel, kan och vågar uttrycka och motivera
sina åsikter i en debatt. De utökar sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället
och den enskilda individen.
CENTRALT INNEHÅLL
 argumentationsanalys
 analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning
 reklamanalys
 källkritik
 skillnader mellan kvinnligt och manligt språk
 äldre och nyare tendenslitteratur
 teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt
FÖRDJUPADE KURSER
MOF7
Muntlig kommunikation
Kursen ger de studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig
kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang.
Målen för kursen är att de studerande fördjupar sina kunskaper om interaktion och muntlig
kommunikation, utvecklar sin säkerhet att uttrycka sig samt utvecklar sin förmåga att uppträda,
lyssna och samtala De känner till och kan analysera faktorer som påverkar såväl talarens som
budskapets trovärdighet.
5
CENTRALT INNEHÅLL
 typiska drag i olika interaktionssituationer
 verbal och nonverbal kommunikation
 olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner
 kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation
MOF8
Fördjupad skriv- och textkompetens
Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över
samt producera texter.
Kursens mål är att de studerande fördjupar sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt
samt bygger upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text.
CENTRALT INNEHÅLL
 textgenrer
 textanalys och textanalytiska begrepp
 textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta,
 rubricera och redigera texten i en slutlig form
 språkstruktur och språkriktighet
MOF9
Litteratur som glädje och kunskap
Kursen ger de studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att
tillägna sig skönlitteratur i olika former.
Avikten med kursen är att de studerande hittar nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning,
gör jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relaterar
dem till sin egen tid och sin egen livssituation. De förstår att litteraturen belyser människans eviga
frågeställningar. De fördjupar sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga
perspektiv vid studiet av texter.
CENTRALT INNEHÅLL
 tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer
 intertextualitet
 att skriva analytiskt om litteratur
 att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande
TILLÄMPADE KURSER
MOT10
Bokanalys
Kursen ger de studerande möjlighet att bekanta sig med litteraturens mest framstående företrädare.
Infallsvinkeln är internationell och betonar världslitteraturens kulturella mångfald.
Målen är att de studerande fördjupar sin förmåga att analysera litterära helheter, behärskar olika
litteraturvetenskapliga metoder vid analysen och kan relatera verket till sin egen verklighet.
6
CENTRALT INNEHÅLL
 textanalys
 textanalytiska begrepp
 läslusten
MOT11
Skrivträning inför studentexamen
Kursen tränar upp de studerandes skrivförmåga och repeterar språkvården
Kursen syftar till att de studerande kan ställa diagnos över sin språkliga kompetens, dess starka och
svaga sidor, finner sin egen skrivstil i olika sammanhang. De upplever skrivandet som lustbetonat
och når så goda resultat som möjligt i studentexamen
CENTRALT INNEHÅLL
 den klassiska språkvården
 finska ord och uttryck på svenska
 uppsatsteori
 studentexamensfordringar och bedömningskriterier
 diverse skriftliga produkter enligt individuella behov
MOT12
Utveckla ditt språk!
Kursen utvecklar de studerandes språkbruk.
Avsikten med med kursen är att de studerande får insikt i sitt eget språkbruk och känner till de
vanligaste feltyperna de brukar göra. de utvecklar de goda sidorna i sitt språkbruk: ordförråd,
stilistik. Nya språkliga fenomen inom finlandssvenskan behandlas
CENTRALT INNEHÅLL
 språkbruk och felanalys
 vokabulär och stilistik
 nya fenomen inom finlandssvenskan
MOT13
Mediakunskap
Kursen fördjupar de studerandes insikter i olika medier.
Kursens mål är att de studerande känner till hur olika media inverkar på och infiltrerar vår nutida
värld. De lär sig enligt vilka metoder media arbetar och känner till den finländska mediavärlden.
CENTRALT INNEHÅLL
 mediernas roll i dagens värld
 strategi och metodik
 finlandssvenska medier
7
2.
ENGELSKA (A 1-språk)
Engelskan är idag det ledande världsspråket. Undervisningen i engelska i gymnasiet hjälper den
studerande att befästa och fördjupa de kunskaper och färdigheter som han skaffat sig i grundskolan.
Engelskan blir en del av hans allmänbildning, ett kommunikationsmedel både för livet och för ett
växande antal yrken. Lokala förhållanden och resurser utnyttjas via infödda talare som besöker
skolan (t.ex. via den engelska barnträdsgården). Även utbyteselever anlitas.
Studierna i engelska syftar till att de studerande lär sig kommunicera på engelska och får färdighet
att klara sig i olika situationer och kan använda språket i olika syften. De lär sig att aktivt utveckla
sin språkfärdighet och ett fördomsfritt intresse för engelskspråkig kultur i dess mångskiftande
former, också efter avslutade gymnasiestudier.
Arbetsmetoderna inbegriper dialoger och diskussioner, lärarledd undervisning, par- och
grupparbete, individuellt arbete, språklaboratorieövningar, IKT-övningar, uppsatsskrivning och
essäer, projektarbeten, korta föredrag på målspråket.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar hur väl de studerande behärskar den grammatik, övningar i hörförståelse, tal,
läsförståelse samt skrift och kan använda dessa kunskaper. Dessa färdigheter mäts och bedöms med
olika provuppgifter samt med skriftlig och muntlig produktion.
OBLIGATORISKA KURSER
ENA1
De unga och deras värld
De studerande bekantar sig med gymnasiets arbetssätt och repeterar tidigare ordförråd och
strukturkunskaper från högstadiet genom skriftliga och muntliga övningar (diskussion, förmåga att
uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation betonas). Bland strukturerna
repeterar de studerande främst verbläran. De bekantar sig med texter och vokabulär om ungdomar,
deras liv och intressen i engelskspråkiga länder samt brittisk realia.
ENA2
Kommunikation och fritid
De studerande bekantar sig med texter och vokabulär angående sport, hobbyer, boende och
närsamnhälle och resande och får realiakunskap om de amerikanska och kanadensiska kulturerna.
Bland strukturerna lär de sig behärska artikelbruk. Noggrannare behandlas substantiv (bl.a.
pluralformer, uncountables) och föjande pronomina: personliga, possessiva, reflexiva,
demonstrativa och indefinita. Också s- och of-genitiv behandlas.
ENA3
Studier och arbete
De studerande lär sig om studie- och arbetsmöjligheter, yrkesval samt studie- och arbetsliv i
hemlandet och i engelskspråkiga länder. De utvidgar sitt ordförråd genom svårare texter, bland
annat med fackspråk. Strukturer: användning av adjektiv (också ”own”), adverb, interrogative
pronomina, indirekt anföring och passiv.
8
ENA4
Samhället och omvärlden
De studerande bekantar sig med texter och vokabulär om samhället i Finland och i engelskspråkiga
länder. De lär sig om de regler rörande beslutsfattande, socialskydd och finansiering som behövs för
att ett modernt samhälle skall fungera. Ett centralt tema är massmedia och deras roll i
samhällsapparaten. Strukturer: relativa pronomina, modala hjälpverb och kvantitetsord.
ENA5
Kultur
Ämnesområdena är konst, litteratur, musik, film och teater. De studerande tränar språkets alla
delområden, tyngdpunkten ligger dock på skriftlig framställning. Repetition av artiklar, räkneord,
och interpunktion.
ENA6
Vetenskap, ekonomi och teknik
Under den här kursen uppövas elevernas förmåga att förstå mera krävande språkligt stoff. Man kan
t.ex. utgå från olika vetenskapsområden, teknologins vinningar och olika former av kommunikation
samt näringslivet. Föredrag om en artikel in en engelsspråkig tidning ingår. Strukturer: infinitiv,
ing-form, satsmotsvarigheter, pluralis av lånord och sammansatta substantiv, ordbildning.
FÖRDJUPADE KURSER
ENF7
Människan och naturen
De studerande bekantar sig med texter och vokabulär om växelverkan mellan naturen och
människan på ett mångsidigt sätt och övar såväl muntliga som skriftliga färdigheter. De utökar
ordförrådet och kan göra individuella val av fördjupningsområden. Inom grammatiken förbättrar de
sin skriftliga uttrycksförmåga. Övning av sådana provuppgifter som ingår i studentexamen.
ENF8
Världsbilden förändras
De studerande bekantar sig med krävande texter och vokabulär gällande aktuella händelser, olika
former av internationellt samarbete och finländarnas syn på sig själva och på omvärlden ur olika
synvinklar. De studerande övar sig att argumentera om etisk-moraliska frågor, som exempelvis krig
och fred och tränar hör- och textförståelse mer än tidigare.
TILLÄMPAD KURS
ENT9
Konversation och preparation
De studerande övar den praktiska, muntliga konversationsförmågan inom så många ämnesområden
som möjligt och inövar olika typer av konversationsstrategier. I många yrken krävs så gott som
flytande muntliga kunskaper i engelska. Därutöver finslipar de studerande sådana färdigheter som
behövs för studentskrivningarna.
9
3.
FINSKA (A 2-språk, modersmålsinriktad)
Undervisningen i den modersmålsinriktade lärokursen i finska ger tvåspråkiga studerande i svenska
gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och gör
dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv.
I undervisningen i den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet,
språkkännedom, språkriktighet och litteratur.
Målen för undervisningen är att tvåspråkiga studerande skall bli mera medvetna om finskans
byggnad i jämförelse med svenskan, att de skall fördjupa och nyansera sitt ordförråd, förbättra sin
förmåga att samtala, berätta och argumentera, förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska
för olika ändamål samt i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk
kultur och litteratur.
Arbetsmetoderna omfattar dialogundervisning i helgrupp, par- och grupparbete, uppsatsskrivning,
språklaboratorieövningar, referat, föredrag och föreläsningar, debatter på målspråket.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar hur väl de tvåspråkiga studerandena fäster särskild uppmärksamhet vid
språklig medvetenhet och skriftlig förmåga.
OBLIGATORISKA KURSER
FIMA1
Människans vardag och fritid
Under kursen fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang.


I grammatiken repeteras verblära
Uppsatser ingår i kursen.
Kursens mål är att de studerande lär sig göra skillnader mellan spontant talspråk, slang, dialekter
och standardfinska.
FIMA2
Natur och miljö
Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande bör ges
möjlighet att diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift.


I grammatiken studeras nomenböjning, skrivövningar
Uppsatser ingår i kursen.
Kursens mål är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd i anknytning till naturen samt
diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor genom att diskutera
textinnehåll i rese- och naturskildringar.
10
FIMA3
Handel, teknik och kommunikation
I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik.
De studerande läser lämpliga artiklar och bruksanvisningar samt även reklam och annonser.



I grammatiken fördjupas satsbyggnadens särdrag
Föredrag hålls av studerandena
Uppsatser ingår i kursen.
Kursens mål är att de studerande lär sig redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika
kommunikationsmedel.
FIMA4
Samhället och massmedia
I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att
förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter.

Olika texters stil behandlas och grammatiska uppbyggnad analyseras.
Kursens mål är att de studerande skall läsa och analysera någon tidning eller något program i radio
och TV.
FIMA5
Utbildning, yrkes- och näringsliv
I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar
i Finland.

I grammatiken övas attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till
svenskans prepositionsattribut
Översättning görs från och till finska.

Kursens mål är att göra små undersökningar i olika yrkesområden samt anställnings- eller
arbetsintervjuer tränas.
FIMA6
Finsk kultur och litteratur
I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några klassiker i den
finska litteraturen.

Några kända finska författare behandlas.
Kursens mål är att varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller
analysera det i form av en hem- eller klassuppsats.
11
FÖRDJUPADE KURSER
FIMF7
Muntlig uttrycks förmåga
Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och
informell kommunikation.
 Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning eller ett drama.
Kursens mål är att de studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig
att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik.
FIMF8
Skrivandets konst
I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva
redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser och essäer utifrån ett bestämt material.

Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av
tillgänglig datateknik.
Kursens mål är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsmässigt och
språkligt samt därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor.
FIMF9
Repetition inför skrivningarna
Kursen belyser problem i grammatiken, översättning och uppsatsskrivning, skriftliga övningar och är
för de studerande en repetition inför studentskrivningarna.
12
4.
TYSKA (B 2-språk)
Undervisningen i tyska i gymnasiet bygger vidare på de färdigheter som inhämtats inom den
grundläggande utbildningen. De studerande lär sig kommunicera på tyska, både muntligt och
skriftligt. De lär sig även känna de tyskspråkiga ländernas folk, seder och kultur, vilket stärker deras
europeiska identitet samt inger dem förståelse för den europeiska mångspråkigheten och
mångkulturalismen. Deras förmåga att självständigt studera tyska utvecklas, så att de också utanför
skolan och efter avslutad skolgång kan upprätthålla och vidareutveckla sin språkfärdighet.
Studierna i tyska syftar till att de studerande uppnår den nivå att de kan avlägga provet i kort
lärokurs i tyska i studentexamen. Målet är att de efter gymnasiet har sådana kunskaper i tyska att de
förmår studera eller arbeta i tyskspråkiga länder och verka i internationella miljöer.
Arbetsmetoderna inbegriper dialoger och diskussioner, lärarledd undervisning, par- och
grupparbete, individuellt arbete, språklaboratorieövningar, IKT-övningar, uppsatsskrivning och
essäer, projektarbeten, korta föredrag på målspråket.
Bedömning: Vitsord 4 – 10
Bedömningen beaktar hur väl de studerande behärskar den grammatik, övningar i hörförståelse, tal,
läsförståelse samt skrift och kan använda dessa kunskaper. Dessa färdigheter mäts och bedöms med
olika provuppgifter samt med skriftlig och muntlig produktion.
OBLIGATORISKA KURSER
TYB1
Fritid och intressen
De studerande lär sig berätta om sig själv och sin familj, det dagliga livet, intresseområden, fritid
och hobbyer. I kursen bekantar de sig också med den tyska skolvärlden. Det ordförråd och de
strukturer som de lärt sig i den grundläggande utbildningen befästs ytterligare genom grundlig
repetition. Bl.a. repeteras verbläran, prepositioner, possessiva pronomen och tyskans olika kasus.
Talförståelse och muntlig kommunikation betonas, bland annat övas förmågan att uttrycka åsikter
och kännedomen om språkets grundstrukturer utvidgas. De lär sig också att skriva brev på tyska.
TYB2
Världen och vi
De studerande bekantar sig med människorna, geografin, historian, sevärdheterna och
rekreationsmöjligheterna i Finland och i de tyskspråkiga länderna. Tonvikten ligger på talförståelse
och muntlig kommunikation och grundstrukturerna befästs. Stor vikt läggs vid användningen av
adjektivet, dvs. adjektivets svaga och starka böjning, adjektivets superlativform, substantiverade
adjektiv samt användningen av indirekta frågesatser och relativa pronomen. Skrivfärdigheten övas
med hjälp av kommunikativa uppgifter och uppsatser.
TYB3
Förr och nu
De studerande bekantar sig med livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel.
Teman är till exempel hälsa och välfärd. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig
kommunikation och grundstrukturerna befästs.
13
I grammatiken behandlas adjektivets komparativform, imperfekt av svaga och starka verb,
pluskvamperfekt, genitiv, prepositoner med dativ eller ackusativ samt ordningstal. Den skriftliga
förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter och uppsatser.
TYB4
Studier och framtidsplaner
De studerande lär sig att berätta utförligare om skolgång och studier, speciellt om studier efter
gymnasiet, arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De får upplysningar om studiemöjligheter
och yrkesval i de tyskspråkiga länderna. Dessutom får de se på arbetslivet ur ungdomarnas
synvinkel. De övar sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att
lägga fram önskemål och planer för framtiden. Strukturer som övas under kursen är en repetition av
verbets olika tidsformer, futurum, passiv, dubbel infinitiv samt pronominlaadverb.
TYB5
Kultur
De studerande blir bekant med kulturens mångfald och får kunskap om olika kulturområden ss.
bildkonst, musik, film, teater och litteratur på det tyska kulturområdet. Kursen ger dem beredskap
att berätta om egna favoriter på kulturens område. Alla områden av språkfärdigheten övas och
repeteras. Nya strukturer som bruket av infinitiv, svaga maskuliner, geografiska namn och verb med
olika kasusformer och prepositioner introduceras.
TYB6
Vår gemensamma jord
De studerande bekantar sig med medietexter, ss. olika tyska tidningar och tidningsartiklar om den
samhälleliga verksamheten i Finland och i de tyskspråkiga länderna samt om jordens tillstånd och
om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta
referat. Den centrala grammatiken tar upp nya saker som konditionalis och konjunktiv imperfekt,
konjunktiv pluskvamperfekt samt repeterar personliga och possessiva pronomen, räkneord,
adjektivets böjning och adjektivets komparativ- och superlativformer.
FÖRDJUPADE KURSER
TYF7
Vetenskap och teknik
Den studerande introduceras till allmänna texter från olika vetenskapsområden, som behandlar
teknik och olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse,
hörförståelse och skriftliga övningar. Strukturer repeteras och den studerande övar sig inför
studentexamen med gamla studentexamensprov.
TYF8
Naturen och en hållbar utveckling
Den studerande lär sig om naturen, miljöskydd, miljöproblem och naturfenomen samt om
människans förhållande till naturen i den egna kulturen och i de tyskspråkiga länderna och deras
kulturer. Kursens tonvikt ligger på textförståelse, hörförståelse och skriftliga uppgifter. Den
studerande finslipar sina färdigheter inför studentexamen.
14
TILLÄMPAD KURS
TYT9
Konversation och preparation
Den studerande befäster tidigare inlärda kunskaper och färdigheter, utvidgar ordförrådet samt tränar
muntlig kommunikationsförmåga och argumentationsteknik. De tränar inför studentskrivningarna
med uppsatsskrivning, strukturövningar, hör- och textförståelse.
15
5. MATEMATIK
Matematikens ställning i den moderna kulturen förutsätter förmåga att förstå, utnyttja och producera
information i matematisk form. Syftet med undervisningen i matematik är att introducera
matematikens grundidéer och strukturer samt modeller för matematiskt tänkande för de studerande.
De skall lära sig använda matematikens språk i tal och skrift samt utveckla förmågan att kalkylera
och lösa matematiska problem.
De studerande sporras att utveckla kreativa lösningar på matematiska problem. I undervisningen
undersöks samband mellan matematik och vardagsliv och möjligheter att utveckla de studerandes
personlighet utnyttjas medvetet. Det innebär bland annat att man styr de studerandes intresse,
sporrar dem att experimentera och stimulerar dem att söka efter kunskap.
Bedömning: vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar och utvecklar de studerandes förmåga att presentera lösningar samt stöder
dem i processen att bilda användbara matematiska helheter av matematiska begrepp, definitioner
och satser. Bedömningen utvecklar de studerandes förmåga att analysera matematisk text och lär
dem att bedöma sitt arbete. Bedömningen av kunnandet beaktar uppmärksamheten vid
räknefärdigheten, valet av metoder samt hur exakt och konsekvent slutsatserna är motiverade.
De enskilda kurserna bedöms i relation till målen.
Vid byte av lång lärokurs till kort rekommenderas följande kursmotsvarigheter:
MAA1 MAB1, MAA3 MAB2, MAA6 MAB5, MAA7 MAB4 och MAA8 MAB3. Utan
tilläggsprestation (tentamen) överförs vitsordet direkt.
5.1. MATEMATIK LÅNG LÄROKURS
Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som
behövs i yrkesstudier och högskolestudier. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar
uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter
i vardagsliv, vetenskap och teknik.
Samtidigt är den långa lärokursen i matematik ett ypperligt och väl användbart verktyg för att
framgångsrikt kunna utveckla och stadga vissa personlighetsdrag, vilka senare är nyttiga och viktiga
för en själv och samhället. De studerande lär sig inse den centrala betydelsen av regelbundet och
målmedvetet arbete samt fostras till att vinnlägga sig om goda arbetsvanor, lär sig arbeta
koncentrerat, tålmodigt och omsorgsfullt.
Målen för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att de studerande vänjer sig
vid långsiktigt arbete och därigenom lär sig att lita på sin matematiska förmåga, sina färdigheter och
sin tankeförmåga. De uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta
och kritiskt bedöma lösningar.
De studerande lär sig förstå och behärska matematikens språk. De kan följa en matematisk
framställning, läsa matematisk text och samtala om matematik samt lära sig att sätta värde på en
exakt framställning och klara motiveringar, därtill lär de sig att se matematisk kunskap som en
logisk struktur.
16
De studerande utvecklar sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem. De blir
kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt, vänjer sig vid att göra
antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och motivera dem samt vid att bedöma
motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet. De kan ställa upp matematiska modeller
i praktiska problemsituationer och att utnyttjar olika strategier för att lösa dem. De kan använda
ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel och olika informationskällor.
OBLIGATORISKA KURSER
MAA1
Funktioner och ekvationer
Kursens mål är att de studerande förkovrar sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar,
fördjupar sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens. De vänjer sig vid
reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar. De fördjupar sina insikter i funktionsbegreppet
genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner. De lär sig att lösa potensekvationer.
CENTRALT INNEHÅLL
 potensfunktioner och potensekvationer
 rotuttryck och potenser med rationell exponent
 exponentialfunktioner
MAA2
Polynomfunktioner (kräver kurs 1)
Kursens mål är att de studerande får rutin i att använda polynomfunktioner, lär sig att lösa
polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar, lär sig att lösa
polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera polynomen samt lär sig lösa enkla
polynomolikheter.
CENTRALT INNEHÅLL
 produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna
 polynomfunktioner, polynomekvationer av andra graden och av högre grader
 undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer
 faktorisering av polynom av andra graden
 lösning av polynomolikheter
MAA3
Geometri (kräver kurserna 1 – 2)
Kursens mål är att de studerande tränar sig i att gestalta och presentera information om rum och
former såväl i två och tre dimensioner samt övar sig att formulera, motivera och använda
geometriska satser. De kan lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars
egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar.
CENTRALT INNEHÅLL
 likformighet hos figurer och kroppar
 sinus- och cosinussatserna
 geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den
 beräkning av längd-, vinkel-, area- samt volymtal i anslutning till figurer och kroppar
17
MAA4
Analytisk geometri (kräver kurserna 1 – 3)
Kursens mål är att de studerande förstår hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och
algebraiska begrepp. De förstår begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter,
räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer. Kursen fördjupar förståelsen av
begreppet absolutbelopp. De studerande lär sig att lösa ekvationer med absoluta värden av typen
|f(x)| = a eller| f(x)| = |g(x)| och motsvarande olikheter. De förbättrar sin förmåga att lösa
ekvationssystem.
CENTRALT INNEHÅLL
 punktmängdens ekvation
 räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer
 ekvationer och olikheter med absoluta belopp
 lösning av ekvationssystem
 en punkts avstånd från en linje
MAA5
Vektorer (kräver kurserna 1 – 4)
Kursens mål är att de studerande förstår vektorbegreppet och bli insatta i grunderna för vektorkalkyl och lär sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer. De kan undersöka punkter,
avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer.
CENTRALT INNEHÅLL
 grundegenskaperna hos en vektor
 addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor
 skalärprodukten av vektorer i såväl det två- som tredimensionella ortonormerade
koordinatsys-temet
 räta linjer och plan i rymden
MAA6
Sannolikhet och statistik (kräver kurserna 1-2)
Kursens mål är att de studerande lär sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska
fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor, blir insatta i
kombinatorikens metoder och blir förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för
sannolikhetsberäkningar. De förstår begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kan bestämma
och tillämpa fördelningens väntevärde. De blir insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lär sig tillämpa normalfördelningen.
CENTRALT INNEHÅLL
 diskret och kontinuerlig statistisk fördelning
 fördelningens karakteristikor
 klassisk och statistisk sannolikhet
 kombinatorik
 reglerna för beräkning av sannolikheter
 diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning
 väntevärde för diskret fördelning
 normalfördelning
18
MAA7
Derivatan (kräver kurserna 1 – 5)
Kursens mål är att de studerande kan bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla
rationella olikheter. De får en klar och åskådlig uppfattning av en funktions gränsvärde, kontinuitet
och derivata. De kan bestämma derivatan för enkla funktioner samt undersöker polynomfunktioners förlopp med stöd av deras derivatafunktioner och bestämmer deras gränsvärden, likaså det
minsta och största värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem.
CENTRALT INNEHÅLL
 rationella ekvationer och olikheter
 gränsvärdes-, kontinuitets- och derivatabegreppet
 derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner
 undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av deras gränsvärden
MAA8
Rot- och logaritmfunktioner (kräver kurserna 1 – 7)
Kursens mål är att de studerande känner till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktionen och kan lösa ekvationer i anslutning till dem. De kan undersöka rot-, exponential- och
logaritmfunktionen med stöd av deras derivatafunktioner. De lär sig derivera sammansatta
funktioner och kan undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner.
CENTRALT INNEHÅLL
 rotfunktioner och rotekvationer
 exponentialfunktioner och exponentialekvationer
 logaritmfunktioner och logaritmekvationer
 derivatan av sammansatta funktioner
 inversa funktioner
 derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner
MAA9
Trigonometriska funktioner och talföljder (kräver kurserna 1 – 8)
Kursens mål är att de studerande lär sig att undersöka de grundläggande trigonometriska
funktionernas egenskaper med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln. De lär sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x). De behärskar de trigonometriska
sambanden sin2 x + cos2 x = 1 och tan x = sin x / cos x. De kan undersöka trigonometriska
funktioner med stöd av derivatafunktioner. De förstår begreppet talföljd (talräcka). De lär sig att
definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler. De kan lösa praktiska problem med hjälp av
aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor.
CENTRALT INNEHÅLL
 riktade vinklar och radianbegreppet
 trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper
 trigonometriska ekvationer
 trigonometriska funktioners derivator
 talföljder (talräckor)
 rekursivt definierade talföljder
 aritmetiska talföljder och summor
 geometriska talföljder och summor
19
MAA10
Integralkalkyl (kräver kurserna 1 – 9)
Kursens mål är att de studerande förstår begreppet primitiv funktion och lär sig att bestämma
primitiva funktioner till elementära funktioner och förstår begreppet integral och dess samband med
arean. De lär sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler och gör sig förtrogna med
tillämpningar av integralkalkyl.
CENTRALT INNEHÅLL
 primitiva funktioner och primitiva funktioner till elementära funktioner
 integralbegreppet
 beräkning av areor och volymer
FÖRDJUPADE KURSER
MAF11
Talteori och logik (kräver kurserna 1 – 5)
Kursens mål är att de studerande lär sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras
sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller. De förstår begreppet öppen sats och lär sig att
använda kvantorer. De lär sig bevisföringsprinciper och övar sig i bevisföring. De lär sig talteorins
grundbegrepp och gör sig förtrogna med primtalens egenskaper. De lär sig att undersöka hela tals
delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal. De kan bestämma den
största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm
CENTRALT INNEHÅLL
 formalisering av satser och sanningsvärden hos satser samt öppna satser
 kvantorer
 direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis
 hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer
 Euklides algoritm
 primtal
 aritmetikens grundsats
 kongruens hos hela tal
MAF12
Numeriska och algebraiska metoder (kräver kurserna 1 – 10)
Kursens mål är att de studerande lär sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp
av dem förstår reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt. De förstår
begreppet iteration och lär sig att lösa ekvationer numeriskt. De lär sig att undersöka delbarheten
hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom. De lär sig ett algoritmiskt tänkesätt. De
blir vana vid att använda moderna matematiska redskap. De kan bestämma förändringshastigheter
och areor numeriskt
CENTRALT INNEHÅLL
 absoluta och relativa fel
 Newtons metod och iterering
 delbarhetsalgoritmer för polynom
 delbarhetsekvationer för polynom
 förändringshastigheter och ytor
20
MAF13
Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (kräver kurserna 1 – 10)
Kursens mål är att de studerande fördjupar sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl, kompletterar sina färdigheter i integralkalkyl och kan tillämpa dem
bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar. De kan undersöka gränsvärden hos talföljder, serier och deras summor
CENTRALT INNEHÅLL
 • funktioners kontinuitet och deriverbarhet
 • allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner
 • gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten
 • generaliserade integraler
MAF14
Repetition (kräver kurserna 1 – 10)
Kursens mål är att de studerande repeterar och fördjupar centrala delar av gymnasiets obligatoriska
kurser i lång matematik
TILLÄMPADE KURSER
MAT15
GRUNDKURS
Kursens mål är att de studerande förberedas för matematik och fysik i gymnasiet
CENTRALT INNEHÅLL
 förenkling av uttryck
 ekvationslösning
 grunderna i vektorlära
 samband mellan storheter
MAT16
Komplexa tal (kräver kurserna 1 – 10)
Kursens mål är att de studerande gör sig förtrogna med det imaginära talbegreppet och upptäcker
den komplexa talmängden. De lär sig hantera den komplexa talmängdens imaginära tal i olika
framställ-ningssätt. De blir förtrogen med viktiga satser gällande i den komplexa talmängden och
lär sig lösa ekvationer av andra och högre grad i den komplexa talmängden. De lär sig att i viss mån
hantera komplexa funktioner
CENTRALT INNEHÅLL
 det imaginära talbegreppet
 den komplexa talmängden
 imaginära tal i olika former
 andragradsekvationer i den komplexa talmängden
 högregradsekvationer i den komplexa talmängden
 satser gällande i den komplexa talmängden
 komplexa funktioner
21
MAT17
Differentialekvationer (kräver kurserna 1 – 10)
Kursens mål är att de studerande blir förtrogna med differentialbegreppet och lär sig
differentierings-teknik. De lär sig förstå betydelsen av differentialgeometriska betraktelsesätt och
kan lösa differential-ekvationer av första och andra grad av olika typer. De kan lösa geometriska
och fysikaliska problem anknutna till differentialekvationer.
CENTRALT INNEHÅLL
 differentialbegreppet
 differentiering
 differentialgeometriska betraktelsesätt
 differentialekvationer av första graden och deras lösningsmetoder
 differentialekvationer av andra graden och deras lösningsmetoder
 geometriska och fysikaliska tillämpningar
5.2. MATEMATIK KORT KURS
Undervisningen i den korta lärokursen i matematik ger de studerande förmåga att skaffa, behandla
och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i
fortsatta studier.
Målen för undervisningen i den korta lärokursen i matematik är att de studerande kan utnyttja
matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet, får positiva
inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lär sig att lita på sin kapacitet, sina
färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att lära sig nytt genom experiment,
undersökningar och upptäckter.
De studerande skaffar sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier och
anammar matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara och bygga upp
modeller av fenomen samt dra slutsatser.
De studerande får en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur
samt tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i matematisk form
och förmår bedöma uppgifternas tillförlitlighet.
De studerande blir införstådd med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen och lär
sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap.
Bedömning: Vitsord 4 – 10
OBLIGATORISKA KURSER
MBA1
Uttryck och ekvationer
Kursens mål är att de studerande blir vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga
problem och lär sig att lita på sin matematiska förmåga. De förstår begreppen linjärt samband,
proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden samt befäster sin förmåga att lösa
ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden.
22
CENTRALT INNEHÅLL
 linjära samband och proportionalitet mellan storheter
 uppställning av ekvationer
 grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem
 tolkning och prövning av lösningar
 • polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer
MBA2 Geometri
Kursens mål är att de studerande tränar sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska
egenskaper hos figurer och kroppar. De blir skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella
kroppar samt kan lösa praktiska problem med hjälp av geometri.
CENTRALT INNEHÅLL
 figurers likformighet
 en rätvinklig triangels trigonometri
 Pythagoras sats
 area och volym hos figurer och kroppar
 bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet
MBA3
Matematiska modeller I
Kursens mål är att de studerande ser regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den
reella världen och kan beskriva dessa med matematiska modeller. De vänjer sig vid att bedöma
olika modellers lämplighet och användbarhet.
CENTRALT INNEHÅLL
 tillämpning av linjära och exponentiella modeller
 potensekvationer
 lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer
MBA4
Matematisk analys
Kursens mål är att de studerande kan undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av
grafiska och numeriska metoder. De förstår begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten. De kan undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och lär sig
fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter.
CENTRALT INNEHÅLL
 derivatan för en polynomfunktion samt analys av polynomfunktioners tecken och förlopp
 det största och minsta värdet för en polynomfunktion
 grafiska och numeriska metoder
23
MBA5
Statistik och sannolikhet
Kursens mål är att de studerande blir vana att handskas med och tolka statistiskt material. De
bekantar sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter.
De studerande blir insatta i sannolikhetslärans grunder.
CENTRALT INNEHÅLL
 karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar
 normalfördelningen och normeringen av den
 kombinatorik
 sannolikhetsbegreppet
 formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem
MBA6
Matematiska modeller II
Kursens mål är att de studerande får en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer. De kan
lösa linjära optimeringsproblem i praktiska situationer.
De studerande förstår begreppet talföljd samt kan lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska
och geometriska talföljder och summor.
CENTRALT INNEHÅLL
• linjära ekvationer med två variabler samt linjära ekvationssystem
• grafisk lösning av olikheter med två variabler
• linjär optimering
• talföljder
• aritmetiska och geometriska talföljder och summor
FÖRDJUPADE KURSER
MBF7
Ekonomisk matematik
Kursens mål är att de studerande lär sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet, tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi och får matematiska
grunder för studier i företagsekonomi.
De studerande kan tillämpa statistiska metoder.
CENTRALT INNEHÅLL
 index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar
 matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor
MBF8
Matematiska modeller III
Kursens mål är att de studerande fördjupar sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer
tekniskt samhälle. De får hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt.
24
CENTRALT INNEHÅLL
 trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln
 radianbegreppet
 trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a
 grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska
fenomen
 vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer
 framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet
 undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp
av vektorer.
MBF9
Repetition
Kursens mål är att de studerande repeterar och fördjupar centrala delar av gymnasiets obligatoriska
kurser i matematik med tanke på provet i studentexamen och inträdesförhör.




CENTRALT INNEHÅLL
repetition av korta lärokursen i matematik
övning i att lösa problem som kräver kunskaper från flera olika kurser
övning efter de studerandes olika behov med beaktande av de formella kraven som ställs på
uppgiftslösningar i studentexamen
25
6. BIOLOGI
Biologi är en naturvetenskap som utforskar den levande naturen, hur den är uppbyggd, hur den
fungerar och hur de levande organismerna står i växelverkan med varandra. Biologin som vetenskapsgren undersöker den levande naturen från molekyl-, cell-, individ- och populationsnivå till
biosfären.
I samtliga kurser beaktas lokala förhållanden i mån av möjlighet.
Undervisningens mål är att de studerande behärskar de centrala begreppen och terminologin inom
biologin. De förstår mekanismerna och lagbundenheterna som råder i naturen på de olika organisationsnivåerna. De lär sig förstå mekanismerna för arvsanlagens nedärvning och blir förtrogna med
människokroppens anatomi.
De studerande inser och förstår betydelsen av en hållbar utveckling. De får även en introduktion till
de modernaste forskningsresultaten inom bioteknologin.
Bedömning: Varje enskild kurs bedöms med vitsordsskalan 4-10.
OBLIGATORISKA KURSER
BIA1
Organismernas värld
Kursens mål är att de studerande känner till livets kännetecken samt förstår samverkan mellan
organismerna och den icke levande delen av naturen. De förstår att biosfären fungerar som en helhet
och hur känslig den är
CENTRALT INNEHÅLL
 biologin som vetenskap och dess betydelse inom andra naturvetenskaper
 livets kännetecken
 arternas mångfald och grunderna i taxonomin
 ekosystemets komponenter och växelverkan i naturen
 biosfären igår, idag och imorgon
BIA2
Cellen och ärftligheten
Kursens mål är att de studerande förstår att cellen är grundenheten för levande varelser. De känner
till cellens byggnad och funktionsmekanismerna samt den genetiska informationsstrukturen och hur
generna styr livsprocessernaDe känner till ärftlighetsmekanismerna.
CENTRALT INNEHÅLL
 cellen som grundenhet
 cellen byggnad och funktion
 DNA:s byggnad och funktion
 mitos och meios
 ärftlighetsmekanismerna
26
FÖRDJUPADE KURSER
BIF3
Miljöekologi
Kursens mål är att de studerande behärskar ekologins grunder; begrepp, olika organisationsnivåer
och förstår hur människans verksamhet påverkar och kan rubba den ekologiska jämvikten. De
förstår bety-delsen av att bevara biodiversiteten.
CENTRALT INNEHÅLL
 grundbegreppen och funktionsmekanismerna inom ekologin
 biodiversiteten
 utrotningshotade arter
 ekologiska miljöproblem på lokal och global nivå
 särdragen i den finländska naturen
 en hållbar utveckling och hur den kunde förverkligas
BIF4
Människans biologi
Kursens mål är att de studerande känner till människokroppens anatomi och förstå att kroppen
funge- rar som en holistisk enhet och de fysiologiska förändringarna kroppen genomgår. De känner
till hur yttre och inre faktorer kan påverka kroppen.
CENTRALT INNEHÅLL
 människans celler, vävnader, organ och organsystem
 organismens byggnad och funktion
 människans regleringssystem
 människans förökning
 den unika människan
 den anpassningsbara människan
 människans fiender och försvarsanläggningar
BIF5
Bioteknologi
Kursens mål är att de studerande förstår bioteknologins grunder, dess möjligheter och de hotbilder
vi ställs inför.
CENTRALT INNEHÅLL
 cellens finstruktur och mikroberna i naturen och i människans tjänst
 enzymernas roll och proteintillverkningen
 genens funktionsmekanism och genreglering
 tillämpningar av bioteknologin och möjligheter bioteknologin erbjuder
 etik och lagstiftning
27
7.
GEOGRAFI
I geografin undersöks hur den icke-levande och levande naturen är strukturerad samt hur dessa
system fungerar. I geografin undersöker man också hur dessa komponenter påverkar varandra och
hur människan har tagit en alltmer betydande roll för att bemästra naturen. I mån av möjlighet
beaktas lokala förhållanden i samband med undervisningen.
Målen för undervisningen är att de studerande känner till den fysiska naturen samt hur jorden är
uppbyggd och strukturerad. De förstår sambanden mellan olika processer och vad dessa leder till.
De förstår människans verksamhet på olika nivåer och följderna av denna verksamhet samt känner
till och förstå olikheterna i mänsklig verksamhet och i olika kulturer. De förstår betydelsen av social
jämlikhet och global rättvisa.
Bedömning: Varje enskild kurs bedöms med vitsorden 4-10.
OBLIGATORISKA KURSER
GEA1
Den blå planeten
Kursens mål är att de studerande förstår de naturgeografiska grundbegrepp som används samt de
processer som åstadkoms av de endogena och exogena krafterna. De förstår hur och varför jorden är
i en ständig omvandling.
CENTRALT INNEHÅLL
 geografin som naturvetenskap, geografiska forskningsmetoder och världsbilden
 jordklotet som planet och dess läge i kosmos
 Big Bang, solsystemets uppkomst
 atmosfären
 hydrosfären och dess kretslopp
 väder och klimat
 endogena och exogena processer och hur dessa förändrar jorden
 biomen
GEA2
En gemensam värld
Kursens mål är att den studerande kan använda och förstå de centrala begreppen, känner till
främmande kulturer och förstå särdragen i dem samt kan analysera den demografiska transitionsprocessen. De känner till de olika naturresursernas regionala fördelning och utnyttjande av dem
samt olika samhällsmodeller och målen för regional planering.
CENTRALT INNEHÅLL
 kulturgeografins karaktär och uppgifter
 mentala och verkliga kartor
 befolkningens struktur, utveckling och fördelning samt befolkningsproblematiken
 naturtillgångar och näringsproduktionen
 industrin
 regional mänsklig verksamhet på olika nivåer, centralorter och omland
 internationellt samarbete
28
FÖRDJUPADE KURSER
GEF3
Riskernas värld
Kursens mål är att de studerande känner till de risker människan utsätts för via naturen och
människan. De kan bedöma riskernas omfattning och möjligheterna för henne att minska dessa
riskers åverkan.De inser hur människan med sin egen verksamhet kan påverka dessa risker
CENTRALT INNEHÅLL
 riskernas klassificering och utbredning
 bedömning av riskerna
 möjligheterna att mota riskerna
GEF4
Regionstudier
Kursens mål är att de studerande kan tolka olika kartor och känna grunderna i kartografi samt
kan samla in uppgifter om ett utvalt område med hjälp av olika källor. De förmår sammanställa
olika data de insamlat och presentera dem i skriftlig form
CENTRALT INNEHÅLL
 kartor och tolkningar av dem
 sifferuppgifter och diagram, visualisering
 användning av olika informationskällor
 undersökning av ett målområde
29
8. FYSIK
Fysiken är en empirisk naturvetenskap som försöker förstå och förklara naturens grundstruktur och
-fenomen med hjälp av information som fås genom experiment. Målet är att kunna ställa upp
allmängiltiga lagbundenheter och lägga fram dem i form av matematiska modeller.
Genom experiment leds den studerande fram till nya naturvetenskapliga begrepp, principer och
modeller. Undervisningen i fysik utvecklar de studerandes förmåga att arbeta experimentellt
tillsammans med andra. Den experimentella verksamheten utvecklar även förmågan att visualisera
naturvetenskapens karaktär och tänka naturvetenskapligt.
De studerande lär sig att observera strukturer och fenomen i naturen utgående från sina tidigare
erfarenheter och uppfattningar. De blir medvetna om tidigare uppfattningar, ifrågasättar dem och
förtydligar den egna världsbilden via nyinlärd kunskap. De lär sig planera experiment tillsammans,
diskutera information eller material som framställts experimentellt, hur detta skall bearbetas och
uttryckas samt hur pålitligt det är..
I naturvetenskapliga studier används experimentella metoder, olika kunskapskällor samt olika sätt
att bearbeta information. Den främsta kunskapskällan i fysiken är själva naturen. I skolan
tillkommer läro- och uppslagsböcker, digital utrustning och ämnesexperter.
Målen för undervisningen i fysik är att de studerande ser människan som en del av naturen och
förstå fysikens roll när det gäller att beskriva naturen. De inser betydelsen av experimentell
verksamhet och teoretiska resonemang då naturvetenskaplig kunskap byggs upp. De uppfattar
fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik, kommunikation och näringsliv samt i människans
vardagsmiljö och verkar aktivt och ansvarsfullt för en hälsosam och trygg miljö
De strukturera sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska
begrepp och principer samt kan lösa naturvetenskapliga och tekniska problem kreativt med de
verktyg fysikens lagar och begrepp erbjuder. De kan skaffa och bearbeta information i samarbete
med andra studerande på samma sätt som i en expertgrupp.
De lär sig planera och utföra enkla mätningar och att tolka, bedöma och tillämpa resultaten. De kan
utnyttja olika kunskapskällor och mångsidigt presentera och publicera fakta, även med hjälp av
teknisk utrustning. De förmår analysera fysikens betydelse för individen och samhället som nyttjare
av kunskaper i fysik, blir bekanta med fysikaliska tillämpningar och en ändamålsenlig, etisk och
kontrollerad användning av dem vid tillverkning av produkter som underlättar vardagslivet. De
inser vilka följder tekniska tillämpningar kan få.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar hur väl de studerande lärt sig att behärska och tillämpa faktainnehållet i de
olika kurserna i läroplanen speciellt med hjälp av matematiska modeller. I bedömningen iakttas
deras skicklighet i informationsteknik och experimentellt arbete. Därtill beaktas hur väl andra
nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats.
30
OBLIGATORISK KURS
FYA1
Fysiken som naturvetenskap
De studerande uppfyller sitt behov av kunskap och förståelse och tar emot intryck som väcker och
fördjupar intresset för fysik. De bekantar sig med grundbegrepp om materiens och universums
struktur samt kan bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen via fysikaliska
begrepp och principer. De förstår hur naturvetenskapliga teorier byggs upp genom experimentell
verksamhet och genom modeller som ställs upp med hjälp av experimentresultat.
De kan planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma empiriska
resultat och presentera dem för andra. De kan tolka och framställa experimentresultat i grafisk form.
De kan använda sig av informations- och kommunikationsteknik i studierna.
CENTRALT INNEHÅLL
 fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar
 materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan
 energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella
processer
 betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar,
 presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet
 kraft som orsak till att en rörelse förändras
 de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser
FÖRDJUPADE KURSER
Målen för de fördjupade kurserna är att de studerande blir kapabla att studera naturvetenskapliga
ämnen eller använda sin kunskap i tillämpad form inom andra områden och kan undersöka fenomen
i naturen, ställa upp modeller och beskriva fenomenen med hjälp av matematiska och grafiska
metoder. De lär sig konstruera fysikaliska modeller och använda dem för att göra förutsägelser. De
undersöker och åskådliggör modeller med hjälp av informations- och kommunikationsteknik De
bekantar sig med den klassiska fysikens deldiscipliner och med grunderna för modern fysik, med
fysikens tekniska tillämpningar och fysikens betydelse inom olika samhällssektorer samt med
fysikaliska tillämpningar och med de riskfaktorer som de medför.
FYF2
Värme
De studerande lär sig känna värmefenomen och kan undersöka fenomen som hör samman med
värmelärans huvudsatser eller ämnens termo-dynamiska tillstånd. De blir kapabla att delta i kritiska
diskussioner och i beslutsprocesser som gäller miljö och teknologi.
CENTRALT INNEHÅLL
 gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning
 tryck, hydrostatiskt tryck
 uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi
 mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad
 värmelärans huvudsatser, energi i slutna system
 energikällor
31
FYF3
Vågrörelse
De studerande får en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekantar sig med de centrala
principer som förklarar dessa. De blir förtrogna med vibrationsrörelsens och vågrörelsens grunder
genom att undersöka mekanisk vibration, ljud eller elektromagnetiska vågrörelser.
CENTRALT INNEHÅLL
 • harmoniska krafter och vibrationsrörelser
 • vågrörelsers uppkomst och utbredning , deras interferens, diffraktion och polarisation
 • reflexion, brytning och totalreflexion
 • ljus, speglar och linser
 • ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud
FYF4
Rörelselagarna
De studerande förstår rörelsefenomen och kunna bearbeta modeller som beskriver dem. De kan
undersöka translationsfenomen experimentellt och med hjälp av dem förstå Newtons lagar. De
förstår konservationslagarnas betydelse i fysiken.
CENTRALT INNEHÅLL
 rörelsemodeller och Newtons lagar
 distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft
 rörelsemängdens konstans och impulsprincipen
 kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete
 vibrationsrörelsens energi
FYF5
Rotation och gravitation
De studerande fördjupar sitt kunnande i mekanik och sin förmåga att numeriskt kalkylera med
fenomen som sammanhänger med statik och rotation. De fördjupar sina kunskaper om den
mekaniska världsbilden.
CENTRALT INNEHÅLL
 kraftmoment och rotationsjämvikt
 modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse
 ekvationen för rotationsrörelse
 rörelsemängdsmomentets konstans
 rotationsrörelsens energi
 cirkelrörelse och dess acceleration
 gravitation och rörelser som påverkas av gravitation
 kaströrelser och planeternas rörelser
 satelliter och deras användning
FYF6
Elektricitet
De studerande förstår elektricitetens grundbegrepp och bekantar sig med mätteknik. De kan utföra
grundläggande elmätningar samt konstruera och undersöka enkla strömkretsar.
32
CENTRALT INNEHÅLL
 galvaniska element, elström i metalliska ledare
 mätning av ström och spänning
 Ohms lag och Joules lag
 motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar
 Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält
 kondensatorer, kopplingar och energi
 elström i halvledare, till exempel i dioder
FYF7
Elektromagnetism
De studerande fördjupar sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen och blir förtrogna med
elsäkerhet. De fördjupar sina kunskaper om betydelsen av elektromagnetiska fenomen i samhället.
CENTRALT INNEHÅLL
 magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält
 laddade partiklar i homogena el- och magnetfält
 induktionslagen och Lenz lag
 induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion
 energitransport med hjälp av elström
 mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende
 svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation
 elsäkerhet
 energiindustrin
FYF8
Materia och strålning
De studerande bekantar sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och
energi, det vill säga de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess beståndsdelar.
De fördjupar sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid tolkning av
naturfenomen.
CENTRALT INNEHÅLL
 elektromagnetisk strålning, röntgenstrålning och svarta kroppars strålning
 den fotoelektriska effekten
 strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär
 atommodeller med Bohrs atommodell som exempel
 kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram
 atomkärnans byggnad
 radioaktivitet och strålsäkerhet
 ekvivalensen mellan massa och energi
 kärnreaktioner och kärnenergi
 materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem
FYF9
Repetition
De studerande repeterar och fördjupar centrala delar av gymnasiets fysikkurser med tanke på realprovet och inträdesförhör
33
CENTRALT INNEHÅLL
 repetition av gymnasiets fysikkurser
 övning i att lösa problem som kräver kunskaper från flera olika kurser
 en orientering om fysikforskningen idag
 övning efter de studerandes olika behov med beaktande av de formella kraven som ställs på
uppgiftslösningar i studentexamen
9. KEMI
Undervisningen i kemi stöder utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande och av en modern
världsbild, som en del av en mångsidig allmänbildning. Kemin är en central naturvetenskap, som
strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt
principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer,
egenskaper och reaktioner med andra ämnen lär de studerande sig att förstå vardagslivet, naturen
och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande.
De studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder att utveckla sina
kunskaper och färdigheter i kemi. Målet är en positiv bild av kemi och kemistudier.
Målen för undervisningen i kemi i gymnasiet är att de studerande förstå kemins viktigaste
grundbegrepp och känner till kemins samband med alldagliga företeelser samt kemins betydelse för
människans och naturens välfärd. Via experiment och på andra sätt kan de aktivt ta fram och
bearbeta information om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön. De kan
bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse.
De kan planera och genomföra experiment som belyser olika fenomen med beaktande av arbetssäkerheten samt förmår tolka, värdera, presentera och diskutera den information som de skaffat sig
experimentellt eller med andra metoder. De blir insatta i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg vid informationssökning och vid uppställandet av modeller
De får information om modern industri- och miljöteknik samt kan utnyttja sina kunskaper i kemi i
diskussioner och beslut som gäller naturen, miljön och teknologin. I egenskap av konsumenter
främjar de ett hälsosamt liv och en hållbar utveckling. De får därför erfarenheter som väcker och
fördjupar intresset för kemi och kemistudier.
Bedömning: Vitsord 4-10
Bedömningen beaktar de studerandes förmåga att förstå och tillämpa kemiska fakta. Dessutom
bedöms förmågan att experimentellt söka fram och på olika sätt bearbeta information, det vill säga





att göra observationer och att planera och genomföra mätningar och experiment
att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt
att presentera resultaten både muntligt och skriftligt
att tolka och bedöma resultaten och ställa upp formler
att dra slutsatser och att tillämpa dem.
De studerandes kunskaper och färdigheter i kemi bedömas genom kursprov samt genom iakttagelser
av deras aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom
iakttas kontinuerligt hur deras begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter utvecklas.
34
OBLIGATORISK KURS
KEA1
Människans kemi och kemin i livsmiljön
De studerande får en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse samt fördjupar sina insikter i
kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff.
De kan redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och förstår deras
betydelse för människan och hennes livsmiljö. De känner till olika blandningar och begrepp i
anslutning till dem, utvecklar de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska
fakta och företeelser samt lär sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta
fakta.
De kan undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känner till
separations- och identifieringsmetoder och kan framställa lösningar.
CENTRALT INNEHÅLL
 organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar
samt deras egenskaper och tillämpningar
 bindningar i och polaritet hos organiska föreningar
 olika slags blandningar, substansmängder och halter
 organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar
FÖRDJUPADE KURSER
KEF2
Kemins mikrovärld
De studerande känner till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper samt kan
utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar.
De förstår organiska föreningars strukturer och känner till metoder som används för att bestämma
dem. Med hjälp av olika experiment och modeller kan de undersöka fenomen som hör samman med
ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner.
CENTRALT INNEHÅLL
 • grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet
 • elektronhöljets strukturer och atomorbitaler
 • bestämning av oxidationstal och föreningsformler
 • kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper
 • hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer
 • isomeri
KEF3
Reaktioner och energi
De studerande förstår de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inser
faktorernas betydelse för livsmiljön (industrin). De förstår den bindning och frigörelse av energi
som sker vid kemiska reaktioner och inser den praktiska betydelsen av dessa reaktioner. De kan
skriva reaktionsformler och tolkar dem matematiskt. De kan undersöka fenomen med hjälp av
experiment och olika modeller för reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer.
35
CENTRALT INNEHÅLL
 symbolspråket för kemiska reaktioner
 organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar
 stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen
 energiförändringar i kemiska reaktioner
 reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna
KEF4
Metaller och material
De studerande känner till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem. De känner till olika
oxidations- och reduktionsmedel och kan skriva redoxreaktioner. De behärskar principerna för
elektrokemiska fenomen och kan redogöra för kvantitativa tillämpningar av dem. De känner till
olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställningsmetoder samt kan redogöra
för metoder för utvärdering av konsumtionsvarornas inverkan på miljön. De kan undersöka
fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller.
CENTRALT INNEHÅLL
 metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotentialer, kemiska element och
elektrolys
 redoxreaktioner
 metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar
 biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer
KEF5
Reaktioner och jämvikt
De studerande förstår hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå matematiska tillämpningar utifrån
den. De förstår betydelsen av jämvikt och känner till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser
och naturfenomen. De kan undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment
och modeller.
CENTRALT INNEHÅLL
 reaktionsjämvikt
 jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar
och deras betydelse
 löslighet, mättad lösning och löslighetsprodukt
 grafisk framställning av jämvikt
 repetition av centrala delar inför realprovet
36
10. RELIGION
Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes förtrogenhet
med den egna religionen och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkandet som
växer ur religionen. Undervisningen ger även kunskaper om andra religioner och världsåskådningar
så att de studerande lär sig respektera och leva tillsammans med människor med olika tänkesätt.
Undervisningen i religion skapar förutsättningar att förstå olika religioner och att använda denna
insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle och till att främja kulturell
växelverkan. De studerande ges en ljus livssyn så att de får mod att möta nya och överraskande
livssituationer.
Målen för undervisningen i religion är att de studerande förstår olika religioner och deras betydelse
för kulturen och den enskilda människan och för gruppen. De behärskar begrepp, kunskaper och
färdigheter och kan reflektera och analysera olika religiösa frågor. De kan gestalta ochbedöma sin
världsåskådning och kulturidentitetoch värdesätter den religiösa traditionen i sin egen kultur och i
andra kulturer.
De studerande lär sig respektera människor med en annan övertygelse och kan leva i ett mångkulturellt samhälle och i en mångkulturell värld. De förstår betydelsen av personligt ansvar och olika
etiska ställningstaganden och förmår diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor
Bedömning: Vitsord 4-10
Bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer samt
förmågan att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan
religionen, kulturen och samhället. De handleds i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål.
Bedömningen beaktar studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella
färdigheter samt sporrar de studernade till att planera utvärdera och utveckla sitt arbete.
10.1. EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION
OBLIGATORISKA KURSER
REA1
Religionens natur och betydelse
Kursen ger kunskap om Bibeln. De studerande lär sig känna religionens natur och hur den tar
uttryck i livets olika skeden och situationer. De får färdigheter att förstå och förklara vad religion är.
Målen är att ge de studerande kunskap om religionen som företeelse och känner till Bibelns särart
som representant för den sakrala litteraturen, får material och begreppsliga redskap för att analysera
sin världsåskådning och lär sig att respektera människor med en annan övertygelse.
CENTRALT INNEHÅLL
 religionsbegreppet och religionsforskning
 Bibeln som helig litteratur
 olika sätt att undersöka och tolka Bibeln
 Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen
37
REA2
Kyrkan, kulturen och samhället
Denna kurs ger kunskap om hur kristendomen föddes och verkade under 2000 år. I kursen
behandlas de olika historiska perioder och deras betydelse för kyrkans utveckling.
Kursens mål är att de studerande förstår hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat
på omgivningen under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället.
De vet hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat varandra och
förstår hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i världen. De känner till
den gemensamma ekumeniska grunden
CENTRALT INNEHÅLL
 den kristna kyrkans uppkomst
 urkyrkans splittring till den katolska kyrkan i väst och den ortodoxa kyrkan i öst
 den katolska kyrkan under medeltiden
 utvecklingen inom den ortodoxa kyrkan
 reformationen och dess betydelse
 kyrkans roll i dagens värld
REA3
Människans liv samt etik
Kursen tar upp centrala kristna frågor; förhållandet mellan Gud och människa och begreppet frälsning. Till kursen hör även de viktiga frågorna i människans liv om lidandet, döden, hoppet och etik.
Kursen inriktas på att de studerande kan ställa etiska frågor och kan förstå betydelsen av livsfrågorna,och får färdigheter att diskutera etiska frågor. De lär sig att de träffar moraliska val varje
dag och kan ta ansvar för sina beslut. De förstår hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken
och lär sig förstå sambandet mellan kristendom och etik
CENTRALT INNEHÅLL
 de centrala livsfrågorna; livets mening, lidandet, döden
 den kristna synen på Gud, människa, naturen och frälsningen
 begreppet gott och ont
 den kristna etiken och etiska teorier
 individualetiska frågor
 samhällsetiska frågor
FÖRDJUPADE KURSER
REF4
Religionernas värld
Kursen behandlar hinduismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam.
Dessutom studeras de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. Under kursen besöker
vi den judiska synagogan i Helsingfors och möjligen det buddhistiska centret.
Kursens mål är att de studerande lär känna de utmärkande dragen för världsreligionerna, förstår den
inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället samt
förstår hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lär sig
att uppskatta den religiösa och etiska traditionen i andra religioner
38
CENTRALT INNEHÅLL
 religionernas utbredning och antalet anhängare
 religionernas heliga skrifter och läror
 religionernas etiska regler
 religiösa kulter och ritualer
 religiösa inriktningar
REF5
Vad tror finländaren på?
De studerande får kunskap om den fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar. De bekantar
sig även med de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet och viktiga
lärofrågor. Kursen behandlar också huvudlinjerna i Finlands kyrkohistoria.
Kursen syftar till att de studerande känner till de uttryck som religionen tagit sig i Finland från den
fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar och kan analysera de religiösa rörelserna i
Finland utgående från deras verksamhet och viktiga lärofrågor.
CENTRALT INNEHÅLL
 den fornfinska religionen
 huvudlinjer i Finlands kyrkohistoria
 den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland
 kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället
 icke-kristna rörelser i Finland
10.2. ORTODOX RELIGION
OBLIGATORISKA KURSER
ROA1
den ortodoxa världen
De studerande får kunskap om kyrkans historia från urförsamlingen till den ortodoxa världen av i
dag. De bekantar sig med den bysantiska tiden och hur läran och förvaltningen uppkom. Kursen
behandlar också de viktiga kyrkohistoriska händelserna inom den ortodoxa kyrkan. De studerande
bekantar sig även med de lokala ortodoxa kyrkorna och deras verksamhet.
Kursens mål är att de studerande känner till kyrkans uppkomst och de faktorer som har format
kyrkan av i dag. De förstår hur den egna kyrkan har utvecklats under historiens gång. De stiftar
bekantskap med lokala ortodoxa kyrkor och med deras historiska och kulturella betydelse samt lär
sig se den egna religiösa traditionen som ett led i en historisk kedja.
CENTRALT INNEHÅLL
 fornkyrkan
 den bysantiska tiden – läran och förvaltningen uppkommer
 separationen mellan den östliga och västliga kyrkan
 den ryska och de övriga lokala kyrkorna
 de orientaliska kyrkorna och kyrkorna i väst
39
ROA2
Dogmatik och etik
De studerande får kunskap om källorna och motiveringarna till den ortodoxa läran. De lär känna
och förstå skillnaderna i kyrkornas läror och orsaker som lett till dem. De bekantar sig med den
ortodoxa etiken och människosynen.
Kursens mål är att de studerande känner till källorna och motiveringarna för denortodoxa kyrkans
lära och lär sig känna skillnaderna i kyrkornas läror och de orsaker som lett till en divergerande
utveckling. De blir insatta i grunderna för den ortodoxa människosynen och etiken och förstår hur
kyrkan utifrån dem etiskt kan ta ställning till nya frågor som dyker upp. De studerande inser att de
ortodoxa kyrkorna i olika länder kan komma till olika etiska tolkningar.
CENTRALT INNEHÅLL
 källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig
 den heliga Treenigheten
 Gudaföderskan
 heliga människor och helgandet av tiden
 den ortodoxa människosynen
 individualetiska och samhällsetiska frågor
ROA3
Bibelkunskap
Kursen behandlar Bibelns uppkomst, böcker, uppyggnad och Bibelns roll i kyrkans liturgiska liv.
Målen för kursen är att de studerande känner till Bibelns tillkomst och uppbyggnad och den kulturhistoria som ligger bakom den. De förstår hur gudsbilden har utvecklats under historiens lopp och
inom Bibeln och hur väntan på Messias uppkom och fick sin fullbordan i Palestina. De vet hur
Bibeln används i den ortodoxa kyrkan och i dess liturgiska liv. De förstår vad Bibelns olika böcker
betyder för kristendomen i våra dagar och speciellt för den ortodoxa kyrkan samt Bibelns betydelse
för hur etiken har utformats och kan använda Bibeln på egen hand.
CENTRALT INNEHÅLL
 Gud och människan i Pentateuken
 Vishetslitteratur
 Profeterna och väntan på Messias
 Evangeliernas tillkomst och särdrag
 Jesu person
 Apostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden
 Paulus och hans brev
FÖRDJUPADE KURSER
ROF4
Religionernas värld
Kursen behandlar hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen
och islam. De studerande lär hur de olika religionerna har spridit sig och känner till det väsentliga i
deras lära. De får inblick hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika
religioner och lär sig respektera den religiösa traditionen i andra religioner.
40
Kursen inriktas på de utmärkande dragen för världsreligionerna samt förstår den inre mångfalden i
religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället. De studerande förstår hur
likartade de grundläggande frågorna i människornas liv är i olika religioner och lär sig att uppskatta
den religiösa traditionen i andra religioner
CENTRALT INNEHÅLL
 religionernas utbredning och antalet anhängare
 religionernas heliga skrifter och läror
 religionernas etiska regler
 religionernas kultur, ritualer och konst
 religionernas inriktningar
 religionerna och samhället
ROF5
Det ortodoxa Finland
Kursen presenterar fornfinsk tro och de ortodoxas situation mellan öst och väst. Kursen behandlar
även tiden från katolicism till lutherdom och den ortodoxa kyrkan i självständighetens Finland. De
studerande bekantar sig också med traditionerna hos invandrare.
Målen är att de studerande lär känna den finländska ortodoxa kyrkans historia och nutid samt förstår
de olika kyrkornas betydelse i Finlands samhällsutveckling. De uppfattar hur religionen kommer till
uttryck i konsten och känner till den mångnationella kulturen i Finland. De kan analysera den
religiösa situationen i Finland i dag
CENTRALT INNEHÅLL
 fornfinsk tro
 de ortodoxa mellan öst och väst
 från katolicismen till lutherdomen
 den ortodoxa kyrkan i självständighetens Finland
 den ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdrag
 den religiösa situationen i våra dagars Finland
11. LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
Livsåskädningskunskap vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar den humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. Människorna ses som naturliga,
medvetna och kulturella aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan.
Olika livsåskådningar och mänskliga handlingssätt är resultatet av en interaktion mellan individer,
samfund och traditioner.
Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva
fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas människans förmåga att
undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra
sitt liv. Från dessa utgångspunkter hjälper läroämnet de studerande att utforma sin livsåskådning
och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv.
41
Genom reflexion och samtal ökar de studerandes allmänbildning om kultur och livsåskådningar.
Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och
tolerans samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och
bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt.
Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att
bygga upp sin identitet och livsåskådning, bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om
olika livsåskådningar, utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga och tillägna sig principerna för
mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling.
Bedömning: Vitsord 4-10
Bedömningen beaktar hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper, hur deras förmåga att förstå
livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt.
Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflexionerna kring dem utgörs av de
intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik.
I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar
uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.
OBLIGATORISKA KURSER
LKA1
Ett gott liv
Under kursen lär sig de studerande vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt
liv består av och vilka möjligheter männniskan har att eftersträva ett gott liv.
Kursens mål är att de studerande stärker sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de
väljer och sin vilja att verka i samklang med sina värderingar, blir mera beredda och villiga att bry
sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för samhället och för naturen. De utvecklar
sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt förbättrar sin förmåga att
bygga upp en egen identitet och livsåskådning.
De lär sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar samt utvecklar sin
förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor och uppfattningar i anslutning
till dem tolerant, logiskt och kreativt.
CENTRALT INNEHÅLL
 grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten
 ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för ett gott liv
 de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan och
valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism
 utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden i olika
levnadsskeden
 ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle
42
LKA2
Världsbilden
Kursen behandlar uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De
studerande lär sig att bli förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll
som kunskapen och olika samhällssituationer spelar i detta.
Kursens mål är att de studerande lär känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och
får mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem, lär sig att fråga efter och bedöma de
argument som ligger bakom påståenden och trossystem. De utvecklar sin förståelse av olika
institutioners betydelse när det gäller att utforma och förmedla en världsbild. De kan strukturera en
egen världsbild samtidigt som de är öppna för en meningsfull diskussion
CENTRALT INNEHÅLL
 begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande
 strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, samhället,
kulturen och naturen samt verklighetens beskaffenhet
 världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen mellan
vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner
 skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden
 omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden
 rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor
LKA3
Individen och samhället
Kursen presenterar olika uppfattningr om staten, samhället och kulturen samt i vilken utsträckning
rättvisa och mänskliga rättigheter respekteras i världen. Framtida utvecklingsvägar och samhällsuppfattningar diskuteras med behovet av en hållbar utveckling som bakgrund.
Kursens mål är att de studerande förstår gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten, lär sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som
medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system.
De lär sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner bedriver som en del
av maktutövningen i samhället. De lär sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga
och vilja till konstruktivt samhälleligt engagemang. De förstår de mänskliga rättigheterna,
demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden
CENTRALT INNEHÅLL
 människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och gemenskapen, det privata
och offentliga
 begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att påverka
 olika teorier om hur samhället är uppbyggt och omhur det förändras
 en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare
 de mänskliga rättigheterna och deras historia
 politiska ideal, ideologier, utopier och former av demokrati
 rättvisa som en samhällelig, global och ekologisk fråga
43
FÖRDJUPADE KURSER
LKF4
De kulturella arvet och identiteten
Kursen behandlar det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant
samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande blir förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle.
Målen är att de studerande förstår kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser. De
bekantar sig med olika kulturtraditioner och levnadssätt som ansluter sig till dem. De utvecklar sin
förmåga attt bedöma människornas uppfattningar och handlingar i förhållande till deras värderingar
och trossystem och lär sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval. De gör sig
förtrogna med uttryck för den finländska identiteten och förstår de människorättsliga dimensionerna
i rasism, främlingshat och diskriminering
CENTRALT INNEHÅLL
 kulturens betydelse förr och nu
 identitet, etnisk börd och kulturarv
 samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag
 inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer
 etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen
 livet i ett pluralistiskt samhälle
 etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia
LKF5
Olika sätt att förklara världen och livsåskådningstraditionen
Kursen begrundar olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och
livsåskådningstraditioner. De studerande blir förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst,
historia och med forskningen om dem.
Kursen utvecklar de studerande förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och trossystem. De lär sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar. De känner till
viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utökar sin kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar.
De förstår hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inser deras betydelse i våra
dagar som förklaringar till företeelserna i världen. De lär sig att förstå hur världen förklarats och
gestaltats i den europeiska kulturtraditionen.
CENTRALT INNEHÅLL
 mytiska förklaringar om världen förr och nu
 religionens och religiositetens väsen
 sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik
 ateism och agnosticism
 den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar
 humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar i västerlandet
44
12. FILOSOFI
Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans
verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt,
rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasiet stöder de studerandes individuella
utveckling och främjar den allmänna förmågan till inlärning och reflexion som behövs i ett
föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att
man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen.
Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera frågor om
värderingar, normer och betydelser. Studierna i filosofi hjälper dem att se vilken betydelse olika
slags kunskaper och färdigheter har för individen och samhället. Filosofin utvecklar omdömet.
Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder rikligt
utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i
filosofiska grundfrågor på vilka det finns enkla svar lär de studerande sig att utforma och motivera
sina tankar och samtidigt att respektera andra välgrundade uppfattningar.
Målen för undervisningen i filosofi är att de studerande lär sig gestalta filosofiska problem och se
olika tänkbara lösningar på dem, förmår strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och
identifiera påståenden och motiveringar som stöder dem.
De begriper motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kan diskutera dem följdriktigt
och förnuftigt. De lär sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och
nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser
Bedömning: Vitsord 4-10
Bedömningen beaktar med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur
väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är
individuellt men grunden för en filosofisk diskussion ligger tänkandets kognitiva dygder; kritik,
konsekvens, entydighet och systematik.
OBLIGATORISK KURS
FFA1
Introduktion i filosofiskt tänkande
Kursen informerar om filosofins viktigaste utgångspunkter och ger en allmän bild av filosofins
forskningsmetoder. Kursen väcker och söker svar på följande frågor: Vad är filosofi? Vad är
verklighet? Vad är sanning? Vad är kunskap? Vad är skönhet? Under kursen skall de studerande
också lära sig argumentering och rätt diskussionsteknik.
Kursens mål är att de studerande kan gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på
dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap och värderingar
begreppsligt.
De känner till olika slags filosfiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten,
uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlade i den. De kan se skillnader mellan
deskriptiva och normativa påståenden och kan motivera olika uppfattningar om det goda och det
rätta.
45
CENTRALT INNEHÅLL
 vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga
och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden
 filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan
frihet och tvång
 grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig
till vetenskapliga alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan
teori och erfarenhet när kunskapen utformas
 förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och
frihet,
 det goda och det rätta som filosofiska begrepp
FÖRDJUPADE KURSER
FFF2
Filosofisk etik
Kursen presenterar huvudriktningar inom etiken. Kursen behandlar även det godas begrepp samt
individens, samfundets och omgivningens etiska frågor. De studerande lär sig att sätta sig in i hur
etiken påverkar kulturen och det sociala livet.
Målen är att de studerande blir insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och
teorier. De kan bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen
med etiska begrepp.
De förmår strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den
filosofiska etiken. De lär sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som
gentemot andra.
CENTRALT INNEHÅLL
 tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik
 grunden för moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion,
förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse
 objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt
våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar
 grunderna för den klassiska dygdeetiken samt för konsekvens- och pliktetiken
 filosofisk etik och frågan om ett gott liv
FFF3
Kunskap och verklighet i filosofin
Kursen belyser kunskapens uppkomst och olika verklighetsuppfattningar. Centrala temata är kunskapens natur och olika slag av kunskap, vetenskap samt kunskapens relation till samhälleliga mål.
Kursen syftar till att de studerande kan gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofin, i vetenskap och i dagligt liv. De kan bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som
uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar.
De lär sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden samt lär sig att se
den vetenskapliga forskningens och härledningens natur
46
CENTRALT INNEHÅLL
 metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen
samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig och humanistisk och praktisk kunskap
 det sannas natur och sanningsteorierna
 kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande
 att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap;
naturvetenskaplig och humanistisk kunskap
FFF4
Samhällsfilosofi
Kursen behandlar filosofiska frågor som hänför sig till samhällets verksamhet och väsen. Därtill
behandlas bl.a. frågor om samhällelig rättvisa, brott och straff, grundtankar i politisk filosofi och
filosofiska spörsmål i den moderna kulturen.
Kursens mål är att de studerande blir förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna
inom samhällsfilosofin, lär sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas
verksamhet samt kan bedöma samhällsordningens legitimitet. De kan analysera förhållandet mellan
samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamhet.
CENTRALT INNEHÅLL
 samhällelig rättvisa
 individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff
 de berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet; teorier om samhällsfördrag, anarkism
och samhälleliga utopier
 politisk filosofi; grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida
samhällsfilosofiska tolkningar av dem
 filosofiska spörsmål i den moderna kulturen; kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden
av den, utanförskap, främlingsskap och mångkulturalism
47
13. PSYKOLOGI
Kurserna i psykologi ger förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som
påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp blir de
studerande medvetna om och kan bearbeta psykologiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i
psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels
empiriska, dels reflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande.
Undervisningen skapar förutsättningar att förstå psykologisk kunskap och tillämpa den. De
studerande inser sambandet mellan psykologisk kunskap och sociala, kulturella och aktuella frågor
samt förstår psykiska, biologiska och sociala faktorers växelverkan och inbördes beroende.
I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst med
betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen. I mån av möjlighet
beaktas lokala och lokala förutsättningar att fördjupa och konkretisera studierna.
Målen för undervisningen i psykologi är att de studerande lär sig se människans verksamhet som en
helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer. De
behärskar psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information
samt känner till psykologiska forskningsresultat och kan kritiskt bedöma den vetenskapliga
kunskapens möjligheter och begränsningar.
De studerande förstår psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin
livssituation och sina möjligheter, främjar sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt kan
studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga. De lär sig
förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund.
Bedömning: vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga.
Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta
betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda.
OBLIGATORISK KURS
PSA1
Psykisk aktivitet, lärande och interaktion
De studerande bekantar sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på
olika områden i samhället, förstår olika sätt att undersöka och kan förklara människans handlande
samt förstår vad lärande innebär De kan tillämpa socialpsykologisk kunskap, ger akt på social
interaktion och uppfattar sig själv som medlem av en grupp.
CENTRALT INNEHÅLL
• psykologin som vetenskap
• psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet
• inlärningspsykologins grunder och tillämpningar
• socialpsykologins grunder: roller, normer och gruppdynamik
48
FÖRDJUPADE KURSER
PSF2
Människans psykiska utveckling
Kursen informerar om de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för
individens psykiska utveckling, centrala utvecklingspsykologiska teorier och problem i anslutning
till människans utveckling. De studerande känner till hur den psykiska utvecklingen undersöks.
CENTRALT INNEHÅLL
• individens psykiska utveckling i livets olika skeden
• den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier
• den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer
• den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling
• problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem
• forskningen om den psykiska utvecklingen
PSF3
Grunderna för människans informationsbehandling
Principerna för de grundläggande kognitiva processerna, hur aktiviteten kan regleras och dess
betydelse för människans välmående är centrala inslag. Kursen behandlar grundprinciperna för
nervsystemets byggnad och funktion samt nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva
funktionerna. De studerande lär sig hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets
funktioner utforskas.
CENTRALT INNEHÅLL
• grundläggande kognitiva processer
• reglering av aktiviteten, sömn och dröm
• nervsystemets struktur och funktion samt deras samband med psykiska funktioner
• störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering
• forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi
PSF4
Motivation, känslor och intelligent aktivitet
Människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som påverkan av omedvetna faktorer.
Teorier om motivation och emotioner och vetenskaplig forskning som gäller motivation och
emotioner beaktas. De kognitiva funktionerna bildar en dynamisk helhet som styr handlandet.
Undervisningen beaktar medvetandets, tänkandets och språkets betydelse och behandlar
förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande, intelligens och kreativitet ur
individens och samhällets synvinkel.
CENTRALT INNEHÅLL
• motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen
• känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse
• grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner
• motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inverkan på människans handlande
• högtstående kognitiv verksamhet: tänkande, problemlösning och beslutsfattande
49
PSF5
Personligheten och den mentala hälsan
Personlighetsbegreppet och forskningsmetoder som använts för att komma fram till kunskap om
personligheten belyser olika sätt att beskriva personligheten. De studerande inser svårigheterna när
det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet mellan den mentala hälsan och psykiska,
biologiska, sociala och kulturella faktorer.
De känner till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder för dem.
Kursen informerar om metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan.
CENTRALT INNEHÅLL
• centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten
• definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin
• personlighetsforskning
• faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar
• psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem
• upprätthållandet av den psykiska hälsan
50
14. HISTORIA
Undervisningen i historia i gymnasiet ger de studerande förutsättningar att förstå karaktären hos
olika tidsperioder, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälper dem att bilda sig en
uppfattning om världen internationellt sett, även i framtidsperspektiv. Historia är ett läroämne som
skapar en individuell, nationell och europeisk identitet.
Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna för hur
historisk kunskap uppstår. Historiska fakta analyseras och tolkas kritiskt ur olika perspektiv. Tid,
förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I kurserna
beaktas lokala och regionala förhållanden
Målen för undervisningen i historia är att de studerande lär känna huvudlinjerna och de viktigaste
historiska händelserna i Finlands historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och
följder, ser nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för framtiden,
kan relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och på så sätt bygga upp sin
medvetenhet om historien.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen utgår från de färdigheter och tänkesätt som är betecknande för historieämnet och från
hur den studerande behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Speciellt beaktas förmågan att
bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka
tidsförlopp och orsakssammanhang och att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor. Kurserna
bedöms allsidigt: utöver prov används olika slag av instuderingsuppgifter, projektarbeten och andra
alternativa bedömningsmetoder.
OBLIGATORISKA KURSER
HIA1
Människan, miljön och kulturen
Kursen behandlar växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling
av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nutid.
Kursens mål är att de studerande förstår beroendeförhållandet mellan människan och naturen som
en del av en bärkraftig utveckling, inser hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla
och hur detta inverkar på miljön och samhällsstrukturen.
De studerande kan ange produktionsekonomins utveck-lingslinjer och inverkan på levnadssättet
samt känner till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den.
CENTRALT INNEHÅLL
Förhistorien – fångstkulturens tid
• människans utvecklingsskeden
• samlarnas och jägarnas levnadssätt
Jordbruket och de förändringar som det medförde
• arbetsfördelningen och kulturens uppkomst
• kulturerna i de stora floddalarna
51
Medelhavets ekonomiska sfär under antiken
• näringslivet i Grekland
• Rom – en miljonstad och ett imperium
• slaveriet och antikens teknik
Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden
• feodalsamhället
• befolkningen, handeln och städerna under medeltiden
Upptäcktsfärderna
• förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem
• uppkomsten av en världsekonomi
Den industrialiserade världen
• tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden
• förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen
• samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna
• förändringarna i stadsstrukturen
Det globala konsumtionssamhället
• uppdelningen av råvaror och marknader
• massproduktionen och konsumtionssamhället
• den socialistiska planekonomin
• utformningen av den tredje världen
• tillväxtens gränser och nya utmaningar
HIA2
Den europeiska människan
Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den
europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger
bakom förändringarna.
De studerande bekantar sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags
historiskt källmaterial. Kulturen förstås som ett övergripande begrepp.
Kursens mål är att de studerande förstår vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig
med Europas centrala kulturarv, inser betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild
och kan analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid.
De studerande känner till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen och blir
förtrogna med levnadssätten och världsbilden under olika tidsperioder.
CENTRALT INNEHÅLL
Antiken
• demokratins uppkomst
• kulturen under antiken
Enhetskulturen under medeltiden
• den medeltida människans världsbild och sedvänjor
• religionens inflytande på kulturen
52
Den nya tidens genombrott
• renässansen och kunskapsrevolutionen
• reformationen
• barocken som ett uttryck för envälde och motreformation
• uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild
Upplysningens tidevarv
• upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten
• det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen
Idéernas århundrade
• centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten
• vetenskapen som utmanare av religionen
• borgerskapets århundrade
Nutiden
• kulturens splittring
• populärkulturen som massunderhållning
HIA3
Internationella relationer
Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken
från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den
ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati
kontra diktatur.
Kursens mål är att de studerande känner till den internationella politikens grundbegrepp och teori.
De förstår hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka motsättningar som
finns samt förstår vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på de
internationella relationernas utveckling.
CENTRALT INNEHÅLL
Stormakternas strävan efter dominans
• grundläggande begrepp inom den internationella politiken
• teori och praxis inom imperialismen
• första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken
Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget
• europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser
• andra världskriget och dess följdfenomen
Det kalla kriget
• det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld
• det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter
• krisernas karaktär under det kalla krigets tid
• Tyskland som arena för det kalla kriget
• Kinas roll i den internationella politiken
53
En ny tid av osäkerhet
• Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning
• internationella fredssträvanden
• tredje världen som en del av den internationella politiken
• Mellanöstern som ett problemfält
• förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken
• nya internationella strukturer
HIA4
Vändpunkter i Finlands historia
Kursen analyserar viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning,
kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt
ekonomiska och kulturella brytningar.
Kursens mål är att de studerande känner till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska
förändringarna, kan ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den allmäneuropeiska
och världspolitiska bakgrunden samt förstår sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska,
sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet.
CENTRALT INNEHÅLL
Arvet från den svenska tiden
Maktskiftet
• Finlands införlivande med Ryssland
• autonomins uppkomst
Finskhetsrörelsens uppkomst och den nationella väckelsen
• den ideella grunden och centralgestalterna
Samhällelig och ekonomisk brytning
• näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland
• ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt
• förtrycksperioderna och demokratins uppkomst
Finlands självständighetsprocess
• Finlands frigörelse
• inbördeskriget
• regeringsformen
Från tudelning till enande
• högerradikalismens uppkomst
• levnadsstandardens uppsving
• kulturen som konsumtionsvara
Andra världskriget och dess följder
• krigen och återuppbyggandet
• omläggning av utrikespolitiken
54
Välfärdsstatens uppkomst
• strukturella förändringar
• de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960- och 1970-talet
Finlands nya internationella ställning
• anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt
• finländarnas framtid som en del av ett globalt system
FÖRDJUPADE KURSER
HIF5
Finland från förhistorien till autonomin
Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före år 1809 och det finländska kulturarvet.
Kursens mål är att de studerande känner till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras
beroende av Östersjöområdet, känner till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins
utveckling i Finland, inser sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska
kulturen, lär sig att värdesätta det finländska kulturarvet, lär sig att förknippa de historiska
utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och kan se utvecklingen också ur den enskilda
människans synvinkel.
CENTRALT INNEHÅLL
Förhistorien
• förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning
• bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser
Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden
• Finland i gränsområdet mellan öst och väst
• ståndssamhällets uppkomst, bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar
Den nya tidens nya vindar
• reformationen och centralmaktens allt starkare ställning
Stormaktstiden
• stormaktstidens spår i Finland
• ekonomi, befolkning, utbildning
Frihetens och nyttans tid
• den kulturella och ekonomiska utvecklingen
• reformerna under den gustavianska tiden
• de första stegen till en nationell medvetenhet
HIF6
Kulturmöten
Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt
kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som
behandlas skall ligga utanför Europa.
55
Kursens mål är att de studerande blir förtrogna med kulturella grundbegrepp och lär sig att förstå
värderingar och levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen, förstår sambanden
mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och naturförhållanden. känner till den historiska
utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan med andra kulturer, lär sig att
analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten, religionen och de sociala
strukturerna samt kan beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.
CENTRALT INNEHÅLL
Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas:
• Afrika
• arktiska kulturer
• ursprungskulturerna i Australien och Oceanien
• Indien
• den islamska världen
• Japan, Kina, Korea
• Latinamerika
• Nordamerikas ursprungskulturer
56
15. SAMHÄLLSLÄRA
Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande
samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande
granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på innehållet i
samhällsvetenskaper och juridik. Målet är att de studerande aktivt och kritiskt kan undersöka
aktuella företeelser och delta i samhällelig verksamhet.
Undervisningen utgår från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och jämlikhet, socialt
ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och entreprenörskap samt ett aktivt
medborgarskap. I kurserna beaktas lokala och regionala förhållanden samt organisationer.
Målen för undervisningen i samhällskunskap är att de studerande uppfattar samhället som ett
resultat av den historiska utvecklingen, känner till grunderna för och förfaringssätten i
samhällssystemet och näringslivet i Finland och kan sätta in dem i europeiska och internationella
sammanhang. De behärskar de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi.
Olika möjligheter att påverka och delta i ett demokratiskt samhälle beaktas även. Hur man skaffar
sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt bedömer verbal, visuell och statistisk information är
centrala inslag. Motiverade åsikter om kontroversiella sociala och ekonomiska frågor som är knutna
till värderingar ger kapacitet att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla,
tolerans och respekt för jämlikhet.
Bedömning: vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar hur väl de studerande behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp
och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka
samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter
bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter och med andra metoder.
OBLIGATORISKA KURSER
SLA1
Samhällskunskap
Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska
samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och
sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala
perspektiv.
CENTRALT INNEHÅLL
Det finländska samhällets utveckling
• befolkningsstrukturen i Finland
• välfärdsstatens tillkomst och möjligheter
Makt
• maktbegreppet och former för maktutövning
• olika politiska system
Inflytande
57
• demokratin och medborgarsamhället
• global påverkan
• utmaningar för medborgarinflytandet
Rättsstaten och säkerhetssystemen
• grundläggande rättigheter
• rättsväsendet och ordningsmakten
• säkerhetspolitik och varierande hotbilder
Socialpolitiken
• syfte, uppgift och former
SLA2
Ekonomisk kunskap
Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper och de ekonomiska
vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens
och staternas synvinkel. De studerande ges inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av
statistik och andra källor.
CENTRALT INNEHÅLL
Finländarnas näringsgrenar
• primärproduktionen, teknologin och industrialiseringen
• servicesamhället
Den ekonomiska verksamheten och företagen
• grundläggande ekonomiska begrepp
• efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin
• olika former av konkurrens, företagsverksamhet och konsumtion
Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet
• ekonomisk tillväxt
• keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser
Penningpolitiken och finansmarknaden
• avregleringen av marknaden
• finansmarknadens struktur, penningpolitik och ränta
Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken
• beskattning och finanspolitik
• politiken och marknadskrafterna
• inkomstpolitiken
Finland i den internationella handeln
• den internationaliserade ekonomin och Finland
• globaliseringens effekter
Finlands ekonomiska framtidsutsikter
• riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser
58
FÖRDJUPADE KURSER
SLF3
Medborgarens lagkunskap
Kursen ger de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lär dem att
bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar.
CENTRALT INNEHÅLL
Grunderna i lagkunskap
• Finlands rättshistoria, rättsordningen och domstolsväsendet
• grundläggande begrepp
• källor för juridisk information
Medborgarens vanligaste rättshandlingar
• familjerätt, arbetsrätt, konsumentskydd
• skuld, borgen och bristande betalningsförmåga
• boende
• överklagande av myndigheters beslut
Straff- och processrätt
• rättegångar och alternativ till dem
• strafformer
• internationell rätt och åberopande av den
SLF4
Europeiskhet och Europeiska unionen
Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda
medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten
om unionen.
CENTRALT INNEHÅLL
Den europeiska identiteten
• gemensamma europeiska värderingar
• medborgarskap i Europeiska unionen
Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen
• beslutsprocessen i Europeiska unionen
• finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser
• olika slags medlemmar
Europeiska unionens regionala verkningar
• de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU
• regionernas EU ur medborgarens synvinkel
Europeiska unionens utmaningar
• utvidgningen av EU
• den gemensamma säkerhetspolitiken
• EU och de globala systemen
59
16. GYMNASTIK
Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda
ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet.
Gymnastik är ett läroämne som förutsätter aktivitet och det utvecklar därför de studerandes fysiska
och motoriska egenskaper och stöder en balanserad tillväxt och mognad. Genom gymnastik och
idrott stärks också den sociala förmågan och samhörigheten. De studerande leds till att ta ansvar, till
att förstå betydelsen av rent spel och till att iaktta goda vanor. Undervisningen i gymnastik bygger
på en etisk och estetisk värdegrund.
Genom att öva upp och upprätthålla den fysiska konditionen inser de studerande betydelsen av en
god kondition för att orka och kunna arbeta. Undervisning i gymnastik skapar förutsättningar för att
de självständigt skall kunna utöva olika idrotter och motionsformer.
Gymnastiken bedrivs allsidigt med hänsyn till årstiderna och de möjligheter skolans utrymen och
idrottsanläggningarna i Kotka erbjuder. Undervisningen sker individuellt och i grupp. De finländska
idrottstraditionerna beaktas i valet av grenar och motionsformer. För studerande i behov av särskilt
stöd differentieras undervisningen individuellt. Inom undervisningen beaktas säkerheten och de
behov studerande med annan kulturell bakgrund eller religiös övertygelse har.
Målen för undervisningen i gymnastik är att de studerande utvecklar sina färdigheter och kunskaper
i olika gymnastik- och idrottsgrenar, lär sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand och kan
bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig. De tillägnar sig goda vanor och följer dem,
iakttar överenskomna regler och tar hänsyn till naturen. De kan arbeta i uppbyggande anda, tryggt
och ansvarsfullt både självständigt och i grupp.
Bedömning: vitsord 4 – 10, även prestationsanteckning A avklarad/U underkänd
Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt
deras färdigheter, kunskaper och prestationer.
OBLIGATORISKA KURSER
GYA1
Färdighet och kondition
De studerande fortsätter den träning och fördjupar de färdigheter de har från den grundläggande
utbildningen. De får handledning i allsidig idrottsutövning, bekantar sig med nya idrottsformer samt
får positiva erfarenheter av gymnastik och idrott. De förstår betydelsen av att bygga upp en
mångsidig fysisk kondition och kan verka till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet.




uppövning, testning och bedömning av den fysiska konditionen, muskelvård och
avslappning
bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel, gymnastik och dans i olika former
orientering och motion i naturen, simning och livräddning, friidrott
vinteridrott
Bedömning: vitsord 4 – 10. Testresultat och timaktivitet avgör vitsordet.
60
GYA2
Träning ensam och tillsammans med andra
Kursen ger mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar, grundläggande kännedom
om konditionsprogram och individuell vägledning i hur man aktivt kan utöva hälsofrämjande
sporter. De studerande lär sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp samt utvecklas i
socialt umgänge.




träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning
bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel, gymnastik och dans i olika former
vinteridrott, konditionsidrott, konditionssimning och vattengymnastik
någon ny idrottsgren eller motionsform
Bedömning: vitsord 4 – 10, prestationer och timaktivitet avgör vitsordet
FÖRDJUPADE KURSER
GYF3
Stimulerande motion
Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom
avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott.

träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning, olika avslappningsformer
enligt exempelvis Jacobson (spänning – avslappning) och Schultz (autogenisk avslappning); meditatinsövningar
Bedömning: vitsord 4 – 10; de studerandes självbedömning beaktas även.
GYF4
Motion tillsammans
Kursen främjar gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp.



olika danser: gamla, nya
grenar som stärker samhörigheten i grupp: fotboll, basket, volleyboll, innebandy, bowling
utmaningsmatch i något bollspel mot lärarna och personalen eller någon annan grupp
Bedömning: vitsord 4 – 10; de studerandes självbedömning beaktas även
GYF5
Motionsidrott
Syftet med kursen är att effektivera regelbunden motion, att höja och iaktta konditionen och att inse
betydelsen av att ständigt röra på sig. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.




de studerande gör upp personliga träningsprogram som genomförs självständigt och i grupp
testning av den egna konditionen i början och i slutet av kursen
personligt anpassade motionsformer i samråd med läraren: träning på gym, aerobic, circuit
training, spinning, någon ny idrottsgren eller motionsform
Bedömning: vitsord 4 – 10, självbedömning, program och testresultat beaktas
61
TILLÄMPADE KURSER
GYT6
Gammal dans
Syftet med kursen är att fördjupa de studerandes färdigheter i salongs- och festdansformer. De
studerande vågar uttrycka sig själva via dansen och upplever tillsammans glädjen att lyckas. Ett
centralt inslag i kursen är att uppträda på festen i samband med gymnasiets Gamlas dag.





grunderna i salongsdans: vals, tango och allmän dans
grunerna i olika festdanser: polonnäs, Pas de Espange, Cicapo, wienervals, Mignon och
andra
danser enligt de studerandes önskemål
personligt anpassade motionsformer i samråd med läraren: träning på gym, aerobic, circuit
training, spinning, någon ny idrottsgren eller motionsform
Bedömning: vitsord A avklarad / U underkänd; bedämningen beaktar färdigheterna i dans i
samband med uppträdandet på Gamlas dag.
62
17. MUSIK
Undervisningen i musik utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans
kultur. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och förmågan att bedöma sin egen verksamhet
utvecklas i samverkan med andra. Att producera musik (sjunga, spela och improvisera) och att
lyssna utgör centrala element i undervisningen.
Musiken bidrar till och utvecklar den kulturella verksamheten i skolan via skolans fester och andra
tillställningar. Den fördjupar kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer.
Målen för undervisningen i musik är att de studerande blir medvetna om sitt förhållande till
musiken och kan bedöma det samt lär sig att uppskatta olika musikaliska uppfattningar. De lär sig
uttrycka sig musikaliskt samt utvecklar förmågan att lyssna på och tolka musik. De fördjupar sina
insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens historia samt lär sig förstå musikens och
ljudets betydelse i medierna.
De studerande kan ställa upp mål för sina studier och bedöma resultaten. De inser sin musikaliska
identitet, lär sig förstå mångfalden av musikkulturer och bidrar till växelverkan mellan olika
kulturer samt kan verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen beaktar de studerandes utgångsläge och hur deras kunnande kommer till uttryck på
olika delområden inom musiken. De studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av
bedömningen. Det som bedöms är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras
allmänna musikalitet.
OBLIGATORISKA KURSER
MUA1
Musiken och jag
De studerande undersöker sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och
utnyttja kulturella tjänster.
Kursens mål är att de studerande finner sitt eget sätt att verka på musikens område. Via sitt
förhållande till musiken reflekterar de över musikens betydelse för människan och växelverkan
människor emellan.
CENTRALT INNEHÅLL
 musikintresse och det lokala musiklivet.
 spelförmåga som uttrycksmedel för musik.
 röstbehandling, ljudmiljö och hörselvård.
 musikaliska grundbegrepp och praktisk musicering.
MUA2
Ett flerstämmigt Finland
Kursen belyser olika musikkulturer i Finland jämte subkulturer. De studerande lär sig att förstå
deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag.
63
Målet är att de studerande lär sig känna den finländska musiken och stärker sin kulturella identitet. I
musicerandet beaktas det egna uttrycket och utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera.
CENTRALT INNEHÅLL
 den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen.
 allsidiga arbetsätt för musicering
 olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik.
FÖRDJUPADE KURSER
MUF3
Fritt fram för musik
Kursen ger de studerande möjlighet att studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika
musikkulturer. De lär sig förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning.
Målet är att de studerande stiftar bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och
förstår musikens kulturbundenhet.
CENTRALT INNEHÅLL
 musikstilar och musikkulturer.
 musikaliska färdigheter och kunskaper om musik.
MUF4
Musikens budskap och makt
Under kursen undersöks musikens förmåga att påverka genom analys av existerande material och
av musik som de studerande själva åstadkommit.
Kursen gör de studerande förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att
påverka inom olika konstformer och medier.
CENTRALT INNEHÅLL
 musikens roll i filmer, teater, massmedier och Internet
 musiken och dess samverkan med text, bild och rörelser.
 innehållsanalys och arbetssätten.
MUF 5
Ett musikaliskt projekt
Kursen inriktas på musikprojekt individuellt eller i grupp. Målen för kursen är att de studerande i
grupp eller självständigt planerar och genomför ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de
kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig.
CENTRALT INNEHÅLL
 konsertmusikens roll i filmer, teater, massmedier och Internet
 program för en fest i skolanmusiken och dess samverkan med text, bild och rörelser.
 inspelning av musik
 tvärkonstnärlig verksamhet
64
18. BILDKONST
I gymnasiets undervisning i bildkonst lär sig de studerandena att tolka, värdesätta och bedöma både
egen och andras kultur. Deras eget konstnärliga arbete erbjuder en möjlighet att njuta av konst och
att uttrycka sig via konst.
Undervisningen stimulerar fantasin och det kreativa tänkandet och den leder till motiveringar och
reflektioner över estetiska och etiska värden kring oss. De studerandena lär sig att förstå konstens
innebörd i sitt eget liv och i samhället.
Undevisningen upptar konstnärlig uttrycksförmåga, konstkännedom, miljöplanering, arkitektur och
formgivning. Inre integration eftersträvas, så att färdighets- och kunskapsinnehållet kompletterar
varandra. Väsentliga inslag är även de studerandes egna erfarenheter och den lokala miljön.
Målen för undervisningen i bildkonst är att de studerande lär sig se, förstå och bedöma bildkonst.
De känner till centrala begrepp samtkan välja och använda olika material, tekniker och redskap. De
känner till nutidskonst och bildkonstens historia samt mediekultur. De behärskar bildspråket inom
arkitektur, formgivning och föremålskultur. De blir vana att arbeta process- och målinriktat, att
bedöma sig själv samt att kunna samarbeta. De blir även medvetna om hur deras verksamhet
inverkar på naturmiljön och kulturmiljön.
Bedömning : Vitsord 4 – 10
Bedömningen är ständigt pågående i samråd med den studerande själv. Den informerar om framsteg
och sporra. Bedömningen gäller hela arbetsprocessen och resultatet. Den beaktar innehållet, den
konstnärliga och tekniska färdigheten samt tillämpningen av teoretisk kunskap. All produktion samt
allmän aktivitet beaktas.
OBLIGATORISKA KURSER
BKA1
Jag, bilden och kulturen
Den studerande lär sig känna till den visuella kulturens innehåll och grunder. De lär sig uttrycka sig
via bild och att komma fram med idéer. De känner till konstnärliga begrepp i samband med
iakttagelser och bedömningar av olika slags bilder. Också kritiska reflektioner över problem i den
visuella kulturen övas, likaså tolkningar av företeelser. Det är också viktigt att förstå konstens
betydelse för ens eget liv.
CENTRALT INNEHÅLL
Konstens väsen, bildens makt och konsten som tolk för kulturen begrundas. Det egna konstnärliga
uttrycket – att rita, måla, forma samt att använda digitala bilder – övas. Medlen för bilduppbyggnad
– komposition, färger, rörelse, rum och tid – utgör grunden för bildskapandet. .Dessutom tränas
bildtolkning också verbalt..
BKA2
Miljö, plats och rum
De studerande lär sig grunderna till formgivning, arkitektur, uttryckssätt, materialkännedom, estetik
och planeringsprocesser. Miljöplanering och formgivning kräver iakttagelseförmåga. Denna
uppövas både beträffande naturmiljön och den byggda miljön.
65
CENTRALT INNEHÅLL
De studerande lär sig grundbegrepp inom arkitektur och formgivning. De lär sig betrakta rummet
som en psykisk, fysisk och social plats. De bekantar sig med byggnader, föremål, konstverk och
landskap. De tillverkar modeller, reliefer, miniatyrer och gör olika materialexperiment.
FÖRDJUPADE KURSER
BKF3
Medierna och bildernas budskap
De studerande lär sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen samt lär sig
använda olika slags bilder och tekniker för att förmedla det de vill ha sagt. En viktig del är att lära
sig analysera och utveckla sitt förhållande till medierna.
CENTRALT INNEHÅLL
De studerande bekantar sig med olika slag av mediebilder: bildjournalism, reklam,
underhållningsbilder, serier, www-sidor och datorspel. Grafisk planering övas och analyser av
mediala bilders idéinnehåll görs. De studerande begrundar fotografiets, filmens och videons roll i
medierna och bekantar sig med utformning av produkter och varumärken.
BKF4
Från bildkonst till egna bilder
De studerande bekantar sig med huvuddragen i bildkonstens historia, förstår dess innehåll och
uttryckssätt i olika tid och kultur. Detta leder till att de utnyttjar sin konstkännedom i sitt eget
självständiga arbete. Förmågan till självanalys uppövas.
CENTRALT INNEHÅLL
De studerande övar sig att i ord och bild tolka och analysera konstbilder. De bekantar sig med
fenomen i bildkonsten under olika tidsperioder. De studerande tränar processarbete via utveckling
och skissering och lägger akt på bildens innehåll och form som uttryckssätt inom konsten.
BKF5
Verkstad för samtidskonst
De studerande bekantar sig med begreppet samtidskonst och lär sig iaktta aktuella fenomen i sin
miljö. I sin egen framställning tillämpar de sina kunskaper och vänjer sig vid målinriktat
processarbete.
CENTRALT INNEHÅLL
De studerande aktiveras att fundera över samtidskonstens väsen, olika konstuppfattningar. De
producerar tvärkonstnärliga projekt, gör en egen produktion eller bekantar sig med konstbranschens
visuella yrken.
66
19. HÄLSOKUNSKAP
Hälsokunskap är ett läroämne som stöder elevens och den studerandes hälsa, välbefinnande och
trygghet. Hälsan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.
Målen för undervisningen är att de studerande förstår betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga
och hur man kan upprätthålla dessa samt förstår betydelsen och vikten av förebyggande åtgärder.
De känner till de centrala behandlingsmetoderna vid sjukdomar och känner till servicen inom hälsooch socialvården i Finland
Bedömning: Varje enskild kurs bedöms med vitsorden 4-10.
OBLIGATORISK KURS
HÄA1
Hälsokunskapens grunder
Kursens mål är att de studerande känner till faktorer som påverkar hennes hälsa. De förstår vikten
av sunda levnadsvanor. De inser vilka faktorer som åstadkommer skillnader i hälsotillståndet på
olika håll ivärlden
CENTRALT INNEHÅLL
 hälsobefrämjande faktorer
 parförhållande, familjens betydelse
 folksjukdomar och smittosamma sjukdomar
 psykiska sjukdomar
 hälsovård
FÖRDJUPADE KURSER
HÄF2
Ungdomar, hälsa och vardagsliv
Kursens mål är att de studerande kan ta ansvar för sin egen hälsa genom att inse att de håller på att
ta steget ut till vuxenhet. De kan motivera sina val vad beträffar hälsa och levnadsvanor samt vet
vart man kan vända i frågor som angår hälsa och sjukdom
CENTRALT INNEHÅLL
 självkännedom och självkänsla
 att bli vuxen och ansvarskänsla
 matvanor, fysisk fostran, psykisk trygghet, antivåld, sexuell hälsa, berusnings- och
njutningsmedel
HÄF3
Hälsa och forskning
Kursens mål är att de studerande förstår betydelsen av nationell och internationell forskning inom
hälsovården och andra tvärvetenskaper. De lär sig söka efter de nyaste forskningsrönen genom att
använda olika källor. De kan använda hälsovårdstjänster i Finland och känna till sina rättigheter och
vilka möjligheter hon har att anlita hälsovårdstjänster utomlands. De känner till de vanligaste
profylaktiska åtgärderna vid förebyggande av sjukdomar.
67
CENTRALT INNEHÅLL
 hälsobefrämjande metoder
 förebyggande av sjukdomar
 kartläggning av den egna hälsan
 undersökning av hälsotillståndet hos människor på olika håll i världen
 kritisk granskning av publicerade forskningsresultat
68
20. STUDIEHANDLEDNING
Studiehandledningens syfte är att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden och se till att
de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver vid övergången till
fortsatta studier och arbetsliv. Handledning ges därtill enskilt och i smågrupper. Studiehandledningen stöder och hjälper studerande som är i behov av särskilt stöd även i praktiska
studiefrågor.
De studerande sporras att bli självständiga och ta ansvar, kan lägga upp sitt individuella studieprogram, identifiera problem i studierna och ta reda på hur de kan få hjälp med problemen. Målet är
att de studerande studerar fullödigt under hela gymnasietiden, utvecklar sin studieteknik och hittar
sin inlärningsstil och styrka. De handleds i att söka fram fakta och utnyttja de möjligheter som
informations- och kommunikationstekniken erbjuder.
Målet är att de studerande känner till de viktigaste ansökningsguiderna om fortsatt utbildning och
yrkesval och självständigt kan utnyttja information på nätet när de söker in till fortsatta studier på
andra stadiet och tredje stadiet.
De studerande har beredskap att söka in till fortsatta studier efter gymnasiestudierna. De får
kunskap om arbets- och näringslivet och om entreprenörskap. De har möjlighet att bekanta sig med
olika yrken och arbetslivet och med studier vid andra läroanstalter. De lär sig att söka efter
information om utbildningsmöjligheter i andra länder och arbete utomlands.
Bedömning: prestationsanteckning A/U
OBLIGATORISK KURS
SHA1
Utbildning, arbete och framtid
Målet för den obligatoriska kursen i studiehandledning är att de studerande skall få de centrala
kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i gymnasiet samt för
att kunna söka in till fortsatta studier. I anslutning till kursen ordnas orientering i arbetslivet och i
olika utbildningar på det andra stadiet och på högskolestadiet.
Under kursen behandlas gymnasiestudierna, studentexamen, fortsatta studier och yrkes- och
karriärplanering samt andra aktuella frågor som dyker upp i gymnasiestudierna.
CENTRALT INNEHÅLL
 studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter
 självkännedom
 förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor
 arbetslivskunskap
 studentexamen
 yrkesinriktning och fortsatta studier
 ansökningsprocedurer för fortsatta studier
 övergången till arbetslivet
69
FÖRDJUPAD KURS
SHF2
Studier, arbetsliv och yrkesval
Målen för den fördjupade kursen i studiehandledning är att öka de studerandes studiefärdigheter,
förbättra deras självkännedom och med tanke på fortsatt utbildning och arbetsliv hjälpa dem att
sätta sig in i sådana viktiga frågor som det inte är möjligt att fördjupa sig i den övriga
handledningen. Inom ramen för kursen kan de bekanta sig med någon eventuell framtida
studieplats.
CENTRALT INNEHÅLL
 utvärdering av studiefärdigheter och -prestationer
 personliga studieprogram
 kursutbudet på andra stadiet i Kotka
 kursutbudet inom samarbetsorganisationen flexteam Öst
 nätbaserade distans- och flerformstudier
 realprovet i studentexamen
 ansökningsprocedurer till högskolor
 yrkes- och karriärplanering
.
70
21. INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK
Undervisningen i informations- och kommunikationsteknik i gymnasiet bygger vidare på de
färdigheter som inlärts inom den grundläggande utbildningen och hjälper de studerande att använda
datorn i sina studier som ett hjälpmedel och arbetsredskap samt fyller de krav som arbetslivet
förutsätter i fråga om färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik.
Informationstekniken ger grunderna till att tillämpa datorn enligt eget behov samt ger insyn i hur
och var en datateknisk lösning är både ändamålsenlig och nödvändig. Informationstekniska studier
enligt det totala kursutbudet ger grundfärdighet att fungera som IKT-stödperson i installations-,
skolnings- och enkla serviceuppgifter.
Studier i informations- och kommunikationsteknik syftar till att de studerande på egen hand kan
behandla operationssystem, filbehandling, textbehandling, kalkylprogram, programmering och bildbehandling med hjälp av en dator. Av central betydelse är även att de studerande lär sig använda
olika nätverk och kontakter för informationsinhämtning och -överföring.
Arbetsmetoderna inbegriper teorilektioner, uppgifter i datasal, grupp- och projektarbete. I ämnet
informations- och kommunikationsteknik är målet för undervisningen starkt beroende av förkunskaperna. Om de studerande redan till stor del behärskar kursens innehåll, väljs sådana områden där
de studerande har brister. Kursinnehållet kan därför variera inom ganska vida gränser.
Bedömning: Vitsord 4 - 10
Bedömningen gäller hela arbetsprocessen och resultatet. Bedömningen är kontinuerlig i samråd med
den studerande själv och beaktar tekniska färdigheten samt tillämpningen av teoretisk kunskap. All
produktion samt allmän aktivitet beaktas. De studerande bedöms utgående från den inlärning som
skett under kursens gång. Här tillkommer att den snabba utvecklingen inom datatekniken och
informationstekniken ställer alldeles speciella krav på flexibilitet och programvara. Bedömningen
av kursen kan ske genom slutprov, projektuppgift eller dessa båda tillsammans. Detta avgörs i
samband med kursplaneringen vid kursstarten.
TILLÄMPADE KURSER
IKTT1
Inledning till informations- och kommunikationsteknik
Kursen utgör en inledning till de färdigheter som behövs för ändamålsenlig användning av datorer i
arbetsliv och studier.
Kursens mål är att studerande lär sig de färdigheter som självständigt arbete med datorer kräver.
CENTRALT INNEHÅLL
 filhantering
 virusskydd
 datasäkerhet
 val av programvara
 anskaffning av en dator
 lagstiftning angående informations- och kommunikationsteknik
71
IKTT2
Datorn som arbetsredskap
Kursen ger de studerande en överblick om vad en dator används till förutom textbehandling. Målet
är att studerande lär sig välja ändamålsenlig utrustning samt programvara i olika situationer
CENTRALT INNEHÅLL
Olika användningsområden för:
 textbehandling
 bildbehandling
 tabellräkning
 WWW-sidor
IKTT3
Kalkylprogram
Kursen ger fördjupade färdigheter att använda kalkylprogram och att bygga upp avancerade
kalkylblad.
CENTRALT INNEHÅLL
 formulär med kalkylprogram
 planerande av kalkylblad
 matematiska funktioner
IKTT4
Databasprogram
Under kursen ges färdigheter att behandla stora databaser med hjälp av databasprogram. De
studerande lär sig att plocka ut och sammanställa givet material samt att grafiskt presentera
statistiskt resultat.
CENTRALT INNEHÅLL
 behandling av stora databaser
 utplockning ur databaser
 raportering
IKTT5
Programmering
De studerande lär sig att använda programmeringsspråk samt att använda och läsa programkod.
CENTRALT INNEHÅLL
 teorilektioner
 programmeringsövningar
 slutarbete
IKTT6
Projekt med datorn
De studerande väljer ett projektarbete i samspråk med läraren. De arbetar huvudsakligen på egen
hand, handledd av läraren. Förutom projektprodukten ingår alltid en skriftlig rapport.