Kvalitetsrapport for Larsbergs forskola
2013-06-30
Sammanfattning
Det pedagogiska utvecklingsarbetet går hela tiden framåt med hjälp av
pedagogkonsult, pedagogista samt förskolechefen.
Arbetsplanen har varit en god hjälp för avdelningarna att lägga upp sitt arbete.
Tid för reflektion och planering behöver utökas.
Organisationen på förskolan blir allt bättre hela tiden och framförhållning finns hos
alla.
Barntilldelningen har varit ojämn under året varför stabiliteten varit ojämn. Barn
kommer och går och likaså personal.
Kompetensen hos personalen är hög och 1 person deltar i stadens uppdragsutbildning
till förskollärare. Utbildningen ger ringar på vattnet under hela året och
frågeställningar väcks som leder till hela förskolans utveckling! En mycket god
investering som borde upprepas.
Inledning
Larsbergs förskola består av 3 förskoleavdelningar 1-5 år och en öppen förskola. Förskolan
har en stor och utmanande gård men svår att överblicka.
Verksamhetsidé
Vi ser att barn har stor kompetens, nyfikenhet och har en inneboende lust att leka och lära.
Vi vill att förskolan alltid ska vara trygg, rolig och lärorik där varje barn ska ha rätt att kunna
påverka sin dagliga verksamhet.
Vi vill erbjuda en inbjudande, kreativ miljö med många mötesplatser där vi kan samspela och
utforska tillsammans.
Vi vill ge föräldrarna inflytande och delaktighet i verksamheten genom det dagliga mötet,
dokumentation, utvecklingssamtal, veckobrev och föräldramöte.
Fakta
Förskolan har:
3 avdelningar med 1-2,5 åringar; 2,5-4 åringar och 4-5 åringar.
Förskolan har öppet mellan 6.30-17.30
Plats för ca 57 barn
Ca 55 barn har varit placerade under året varav 40% med ett annat modersmål.
flera barn har behov av särskilt stöd.
2,9 fsk under ht och 2,77 fsk under vt. Det är MYCKET svårt att rekrytera
förskollärare.
1
1 ateljerista som är helt placerad på avdelning
0,25 pedagogista (heltid på 4 förskolor). Vi byter pedagogista under våren.
en bsk som deltar i uppdragsutbildningen till förskollärare.
egen kock
1 förskolechef som också ansvarar för öppna förskolan och Farkostens förskola. Fullt
ansvar för all administration utan någon hjälp.
I lokalerna finns också öppen förskola
Tillvägagångssätt
Vi tog under sommaren 2012 fram en arbetsplan. Vår pedagogista som har kunskap om
Bodals 4 förskolor tog fram en mall för alla förskolorna, varje förskola hittade sina områden
som behöver utvecklas/fokus utifrån förra årets kvalitetsredovisning. Varje avdelning har
sedan fått ta fram HUR man ska jobba för att nå dessa mål. Utvärdering 2013 har visat att
arbetsplanen har används under hela året medan kvalitetsredovisningen från 2012 inte alls
varit underlag för utvecklingsarbete. Förskolan kommer under 2013/2014 bara använda
arbetsplanen.
Varje avdelning ska vid varje reflektion (1tim/v) ha dokumenterat och analyserat
verksamheten samt skriva ner i en fil. Denna dokumentation sammanställs i dec och
analyseras i sin helhet i slutet av vårterminen. Förskolechefen skriver kvalitetsredovisning för
förskolan och de slutsatser som tas fram dvs områden som behöver utvecklas bildar nästa års
arbetsplan.
En årsplan finns där föräldramöten, föräldrasamtal, utvecklingssamtal ska bilda en helhet och
innehållet är klarlagd. Utvärdering ska finnas med i avdelningsrapporten. Föräldrar ombedes
att delta i utvärdering av arbetsplan/mål i maj. Ett ytterst fåtal föräldrar hörsammar denna
möjlighet. Föräldraenkäten kommer inte att användas i denna rapport eller i arbetsplanen då
endast 1/3 av föräldrarna har svarat trots att stor energi lagts ner på att få föräldrar att svara.
Beslutade åtgärder under året och utvärdering av dessa
Vi beslutade att ha gemensamma APT i området då Britt Åkesson skulle delta. Vi startade
upp med en föreläsning som sedan har legat till grund för årets arbete. Vi beslutade också att
läsa skolverkets ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” vilket personalen tyckte var bra
och låg som en gemensam grund för förskolan. Att följa arbetsplanen var också en beslutad
åtgärd som fungerat mycket bra.
Året som gått:
Larsbergs fokusområden - Arbetsplanen
utveckla en mer hållbar organisation där vi vill se hela förskolan som en enhet Förskolan behöver utvecka
gemensam barnsyn och ha en mer öppenhet mellan avdelningarna.
ha mer fokus på nedanstående mål Alla har målfokus och kunskap om och vikten av att dokumentera är väl
förankrad. Arbetsplanen är väl förankrad.
2
Normer och värden
Alla på förskolan ska
ha förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning
ha respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Utvärdering: Vi har tagit fram plan mot diskriminering och kränkande behandling i DO´s mall. Alla avdelningar
har diskuterat den. Vi behöver fortfarande bli bättre på att se vår egen pedagogroll. BRUK-frågorna har varit en
god hjälp.
Respekt för allt levande arbetar vi ständigt med. Spindlar, fåglar, kamrater… Ta ansvar för miljön.
Utveckling och lärande
Alla barn ska
utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av
egna och andras problemställningar
Vi deltar i matematikfortbildning men behöver fortfarande få in matten på ett naturligt sätt i verksamheten
samt se till att adekvat terminologi används. Vi kommer att fortsätta arbetet.
utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt
enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
En pedagog har deltagit i kurs och fått en experimentlåda. Hon har haft genomgång av lådan på ett
arbetsplatsmöte med alla pedagoger.
utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
Vi behöver bli bättre på att barnen själva ställer en hypotes i sitt arbete. Det utforskande arbetssättet vinner
allt mer utrymme. Det gemensamma temat ”Naturen omkring oss” var en bra igångsättare. Alla har arbetat
med naturen i olika projekt. Även experiment har förekommit i högre utsträckning under året.
Barns inflytande
Alla barn ska
utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av
samarbete och beslutsfattande.
Genom att tydliggöra för barnen hur dagen ska se ut för att sedan kunna gå ut i aktiviteter gör att barnen i
högre utsträckning kan välja sin verksamhet. Kan utvecklas ännu mer men kräver att alla pedagoger är på plats.
Avd med barn 2-3,5 fick lägga mycket energi att få ihop sin barngrupp. Barnen är i brytpunkten mellan toddlare
och barn vilket är en jobbig tid för barnen vilket märktes snabbt. Ett resursbarn tog mycket tid och energi men
med en mycket god organisation löste avdelningen hur arbetet skulle delas upp för att ett acceptabelt lugn
skulle infinna sig.
Förskola och hem
Föräldrasamtalet och utvecklingssamtalets innehåll ska vara enhetligt i förskolan i sin utformning och
genomförande.
Föräldrar deltar gärna och bidrar med olika infallsvinklar och material men bara så länge det gagnar det egna
barnet.
Avdelningarna har 2 föräldramöten, ett på hösten då vi förklarar vad vi tänkt och hör med föräldrar vad de
tycker om det. Vårmötet var på 2 avdelningar mycket sparsamt besökt varför vi till nästa år ändrar
föräldramötet till annan samverkan t ex ett vernissage. Vårens föräldramöte var på 3 avdelningar, men det var
bara föräldrar från 2 avdelningar som dök upp.
Veckobrev skriver en pedagog för hela förskolan till alla föräldrar. Avdelningarna skickar innehåll som
sammanställs och informationen som går ut till föräldrar är alltså samma för hela förskolan.
Föräldrar har ett pressat tidschema och tiden och engagemanget på förskolan blir allt mindre i förhållande
till tidigare år. Sommarfesten i juni är dock välbesökt och senaste 2 åren har vi dukat upp en buffé då
föräldrarna bidrar med något, gärna från sitt hemland/hembygd.
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
Arbetet med arbetsplanen flyter på bra och avdelningarna arbetar med sina egna mål för att nå det
gemensamma målet i arbetsplanen.
3
Bodal skolområde har haft gemensamma apt/utvecklingsdagar under senaste åren då Britt hjälpt oss vidare
tillsammans med pedagogistan. Det har varit mycket bra. Vi har bl a tagit del av ”Uppföljning, utvärdering och
utveckling i förskolan” från Skolverket och diskuterat i grupper.
I Bodal har vi nätverk där varje pedagog träffar andra pedagoger från övriga Bodals förskolor 3 ggr/år. Det är
uppskattat från pedagogerna och upplevs som utvecklande att få reflektera sin dokumentation och verksamhet
med pedagoger från annan förskola.
Förskolan består av 3 avdelningar och vi jobbar för att barnen ska kunna röra sig mera fritt. Olikheter i barnsyn
och rutiner gör att samverkan mellan avdelningarna inte riktigt kommer igång. Förskolan behöver bli bättre på
att samverka över avdelningsgränserna.
Miljön som den 4:e pedagogen är på gång. Vi ”låste” avdelningarnas miljöer i höstas så tillvida att de hörnor
som finns inte ska flyttas/tas bort, men att innehållet i hörnan kan förändras genom att man tillför eller tar bort
material för att möta barnens behov.
En vision för 5 år har tagits fram för Farkosten och Larsbergs förskolor tillsammans med de pedaogiska
ombuden, Farkostens ateljerista, förskolechefen och i efterhand även av pedagogistan.
Utvecklingsområden för 2013/2014 från arbetsplanen:
-fortsätta att utveckla en hållbar organisation där vi vill se hela förskolan som en enhet (nytt)
-ökat fokus på arbetsplanens mål
Normer och värden:
Alla på förskolan ska ha förståelse för att alla människor har lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning
Ha respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö
Utveckling och lärande
Alla barn ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika
lösningar av egna och andras problemställningar
Alla barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om
växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
Utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om
dessa (nytt)
Barns inflytande
Alla barn ska utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska priciper genom att få delta i
olika former av samarbete och beslutsfattande.
Förskola och hem
Föräldrarna ska ges möjligheter till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande för hur målen
konkretiseras i den pedagogiska planeringen. (nytt)
4
Uppföljning, utvärdering och utveckling
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.
Året som kommer:
Vi ska följa målen i läroplanen, arbetsplanen samt ta del av Barnkonventionen och den
fortbildning Lidingö stad erbjuder.
Delvis nya mål har tagits fram till nästa års arbetsplan. De flesta gamla målen finns kvar.
Förskolechefens ansvar
Arbetet med planera, följa upp, utvärdera och utvecklar tar allt mer fart och jag har haft
god hjälp av pedagogistan som förra året tog fram en gemensam arbetsplan för förskolan där
varje avdelning ska ta fram sina ”Hur” dvs vilka åtgärder den specifika avdelningen behöver
för att nå förskolans gemensamma mål. En årsplan finns och är till mycket god hjälp för VAD
som ska göras under olika månader.
Alla pedagoger behöver mer planeringstid för att öka kvaliteten. Det finns stora svårigheter
med att öka tiden eftersom schemat ska täckas (6.30-17.30) och barnen ska tas om hand på ett
säkert sätt alla tider på dagen.
Kvalitetsarbetet drivs bl a i ledningsgruppen där minst en person från varje avdelning deltar
tillsammans med mig och pedagogistan. Här kan t ex arbetsplanens utformning diskuteras.
Jag har till en förskollärare avsatt lite extra tid för att kunna arbeta med kvalitetsfrågor på
förskolan t ex uppdatera hemsidan, hålla vårt gemensamma T:/ uppdaterat, ta fram vissa
dokument osv. Det har fungerat mycket bra.
Ansvaret för att barnens aktiva inflytande gynnas pågår och finns med i arbetsplanen. Vi
behöver utveckla detta arbete ytterligare. För att kunna göra det behövs en grundläggande
diskussion kring pedagogernas barnsyn.
Miljöansvaret har i stor utsträckning delegerats till pedagogistan. Miljöarbetet tog fart när vi
flyttade in i våra nyrenoverade lokaler och har nu minskat eftersom vi anser oss ”klara”.
Barn i behov av särskilt stöd och hjälp är tidvis en stor arbetsuppgift. Jag deltar i en del
psykologkonsultationer men tid för att delta i alla är inte möjligt. Handlingsplaner skriver
avdelningarna och arbetet är inskrivet i årsplanen. De extra resurser som vi blivit tilldelade
används inte alltid som tänkt. Resurserna ingår i personallaget och vid pedagogers frånvaro
kan barnen inte alltid få det stöd som pedagogerna formulerat i handlingsplanen.
5
Arbetet kring diskriminering och kränkning pågår. Bruk 2:5 och 2:6 har alla tagit del av.
Avdelningarna har skattat sig relativt högt. Framtagande av planen: pedagogiska ombuden på
Farkosten och Larsberg gick igenom DO´s mall och skrev utkast till plan, dokumentet
presenterades i ledningsgruppen, pedagogiskt ansvarig pedagog lyfte planen på avdelningen
och kom tillbaka till ledningsgruppen där beslut fattades efter att blivit förankrad.
Samarbete med hemmet sliter vi med. Föräldraråd 4 ggr/år och föräldramöte på hösten
deltar jag i. Föräldrar som vill ha ett personligt samtal eller ringer är alltid prioriterade. Tiden
för föräldrar att delta och bidra till verksamhetens utveckling är begränsad och det märks allt
mer över tid att föräldrarna inte orkar/hinner/vill prioritera förskolans kvalitetsarbete.
Gemensamt dokument för föräldrasamtal och utvecklingssamtal med föräldrarna har tagits
fram ht-12 och används vilket föräldrarådet uttryckte sitt gillande för.
Samarbetet med förskoleklassen och fritidshemmet är begränsat och två pedagogmöten
genomförts. Introduktionen för barnen till fritidshemmet har inte genomförts till vår närmsta
skola men till förskoleklassen har besök gjorts. Förskolläraren från skolan har varit på besök.
Personalen får hela tiden kompetensutveckling även om den externa fortbildningen helt
försvunnit under våren pga den dåliga ekonomin. Vi ser nätverken som kompetensutveckling
liksom de gemensamma APT som genomförts i området. Kompetensutvecklingsprogrammet
är mycket uppskattat och alla deltar i någon form av fortbildning. Alla på Larsbergs förskola
ska delta i kursen ”pedagogisk dokumentation” och målet är att alla förskollärare så
småningom ha deltagit i ”förskollärarens roll”. Professionaliteten ökar hela tiden och
organisationen understödjer hela kompetensutvecklingen och den pedagogiska utvecklingen.
Kvalitetsutveckling och Hälsa
Tid för pedagogisk dokumentation, reflektion och utveckling är allt för kort. Varje
förskollärare skulle behöva betydligt mer tid (totalt 5 tim/v för bara reflektion o anlys samt
planering av verksamheten) och för att hela barngruppen och arbetslaget ska utvecklas krävs
också mer reflektionstid för barnskötarna. Det är MYCKET svårt, för att inte säga omöjligt,
att uppnå detta med bibehållen säkerhet, kvalitet och välmående hos pedagogerna.
Schemaläggningen är svår och att i det läget lägga ut mer planeringstid verkar inte möjlig.
Inga vikarier tilläts dag 1-2 under våren då UF´s ekonomi var mycket ansträngd. Detta beslut
vållade stor irritation och stort bekymmer på förskolan och som ganska snart inte alls brydde
sig om beslutet utan tog in vikarier när detta var nödvändigt.
Chefsuppdrag övrigt
Pedagogiskt stöd finns i form av 25% pedagogista. Det stödet behöver utökas till 50% för att
ge kvalitetsarbetet större utrymme.
6
Handledning av personal försöker jag prioritera. Det går oftast men längre stödinsatser är
svåra att hinna med. Pedagogistan kan här göra ett gott arbete.
När chefsansvaret utökades till ytterligare en förskola fanns 50% administrativt stöd. Det
behöver återinföras då resurser behöver avsättas för en pedagog som bl a ansvarar för
beställningar och fakturahantering och annat som i stället skulle kunna läggas på analys och
planering av det pedagogiska arbetet.
Personalplanering är mycket svår. I Målkedjan från UF står att vi ska utöka antalet
förskollärare till ca 45%. För Larsbergs del är det ca 5 förskollärare, en ökning med 2
personer. Det ekonomiska systemet med ersättning per barn per månad innebär i praktiken att
all planering av personal är mycket svår. Jag vet inte i december om jag bör utöka barnantalet
i januari och då också bör utöka personalgruppen dvs rekrytera. Systemet borde i stället vara
uppbyggt så att staden abonnerar på visst antal personal och platser under ett läsår. Nuvarande
system är för osäkert. Dessutom stödjer inte det ekonomiska systemet tanken om nästan
hälften förskollärare – det är helt enkelt för dyrt. En tydlighet från politikernas sida vore
önskvärt.
Lidingö 130630
Lena Grundmark
7
Larsbergs förskolas plan mot
diskriminering och kränkande behandling
2012 –2014
8
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Lena Grundmark och samordnargruppen.
Vår vision
Vi ser att barn har stor kompetens, nyfikenhet och har en inneboende lust att leka och lära. Vi vill
att förskolan alltid ska vara trygg, rolig och lärorik där varje barn ska ha rätt att kunna påverka sin
dagliga verksamhet. Vi vill erbjuda en inbjudande, kreativ miljö med många mötesplatser där vi
kan samspela och utforska tillsammans. Vi vill ge föräldrarna inflytande och delaktighet i
verksamheten genom det dagliga mötet, dokumentation, utvecklingssamtal, veckobrev och
föräldramöte.
Planen gäller från 2012-12-01
Planen gäller till 2014-06-30
Barnens delaktighet
Genom att vi observerar, dokumenterar, reflektera tillsammans med barnen och i arbets laget, tar
vi tillvara på barnens tankar och idéer och gör på så sätt barnen delaktiga i sin verksamhet! Vi
arbetar i mindre grupper med barnen där de erbjuds många sätt att uttrycka sig på och där deras
intresse fångas upp genom dels barnens egna reflektioner samt de observationer pedagogen gör
själv och tillsammans med arbetslaget. Deras tankar och idéer synliggörs dagligen genom bl.a de
pedagogiska dokumentationerna som finns på avdelningarnas dokumentationstavlor. Detta är bl.a.
för att barnen ska kunna följa med i sin delaktighet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Varje avdelning presenterar planen på föräldramötet där föräldrar görs delaktiga och har möjlighet
att lyfta frågorna, diskutera kring den samt att lägga fram sina åsikter kring dem. Varje avdelning
väljer ut representanter till föräldrarådet, som sker 4 ggr/år, där olika diskussionsämnen tas upp
efter aktuell diskurs.
Lena Grundmark skickar också ut en inbjudan till alla föräldrar som bjuds in till att delta på
föräldrarådet Protokoll förs vid dessa möten, för att göra de föräldrar delaktiga, som inte kunde
närvara. T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot diskriminering och kränk
9
Personalens delaktighet
Representanter från samordnargruppen tar fram ett första förslag till underlag som återkopplas till
samordnargruppen som sedan tas tillbaka till avdelningarna för att lyftas och gås igenom. Därefter
går det tillbaka till samordnargruppen med eventuella förändringar för att få ett gemensamt
dokument.
Förankring av planen Den blir känd och förankrad genom att: Vi i personalen har alla fått vara
delaktiga i innehållet i planen genom diskussioner på avdelningsmöte. Vi lyfter dagligen normer
och värden på avdelningen med barnen genom exempelvis drama, lek samt genom att prata
meddem om olika situationer som barnen hamnar i under sin dag. Genom att vid föräldramöten
lyfta planen samt att lägga ut den på förskolans hemsida. Varje avdelning är skyldig att hålla det
levande genom att gemensamt med barnen ta fram förhållningssätt mot varandra och förstärker
barnens positiva sidor!
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats.
Varje avdelning utvärderar sitt arbete i samband med att avdelningarna skriver sin
kvalitétsredovisning för avdelnigen och som sedan ligger till grund för kommande verksamhetsår
och fokusområde att arbeta mot.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Samtliga pedagoger deltar i den när de skriver sin kvalitetsredovisning. Föräldrar har möjlighet att
utvärdera den inför kvalitetsredovisningen genom att de ombeds lämna åsikter om den. Barnen
deltar i utvärderingen genom pedagogisk dokumentation.
Resultat av utvärderingen av fjolårets planAtt vi behöver arbeta mer med att konkretisera planen
hos vårdnadshavare, så att de blir medvetna om att vi jobbar förebyggande varje dag med barnen.
Årets plan ska utvärderas senast 2014-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Den pedagogiska dokumentationen ligger till grund för utvärderingen. Den lyfts på
samordnarmöte, avdelningsmöten samt på APT. Gå miljövandring (inne och ute) med barnen, där
de får berätta var de trivs att vara, var de inte trivs att vara och vad är det som gör att de inte vill
vara där.
Ansvarig för att årets plan utvärderas av Lena Grundmark T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot
diskriminering och kränk
10
Främjande insatser
Namn Främjande all sorts av kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling:
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
sätt
Insats
1. Genom den pedagogiska dokumentationen samt reflektionerna tillsammans, görs miljön synlig
på tidigt stadium och hjälper därmed till att förebygga en eventuell situation.
2. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi
föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma.
3. Skapa en global mångfald.
4. Genom att ha en dialog tillsammans med barnen och samtala och reflektera över saker som
händer i deras närhet.
5. Genom den dagliga kontakten med föräldrarna möjliggör det för föräldrarna att prata med
pedagog om det är något de bekymrar sig om
6. Genom att starta upp terminerna med föräldramöte, där vi bjuder in föräldrar i ett tidigt skede,
så att de kan vara delaktiga i vår verksamhet från start.
7. Genom att vi har föräldrasamtal samt utvecklingssamtal strax efter föräldramötet, så att
föräldern har ytterligare möjlighet att bli lyssnad till.
8. Genom att bjuda in föräldrarna till en gemensam aktivitet, där föräldrarna tar med sig valfri
maträtt från t.ex. sitt hemland/landskap/älsklingsrätt och sedan har knytkalas.
9. Att ha en mångkulturell almanacka, där vi har möjlighet att följa de olika händelserna som de
olika kulturerna har.
10. Erbjuda mångkulturell musik på avdelningarna.
Ansvarig
Förskollärarna på respektive avdelning har ett ansvar att se till att ovanstående punkter underhålls.
Lena Grundmark har ansvar att förskollärarna sköter sitt jobb.
Datum när det ska vara klart 2014-06-30 T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot diskriminering och kränk
11
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Pedagogen tar barnens ord, frågor och påstående på allvar.
Hjälpa barnen att identifiera problemet och tillsammans med barnet hitta en lösning.
Regelbundet göra observationer över hur barnen rör sig, leker och aktiverar sig, både inne och på
gården för att förebygga kränkningar.
Arbeta i mindre grupper under den dagliga verksamheten, så att pedagogen kan vara närvarande
för barnet och stötta det. Ha en organisation, där det finns pedagoger över hela dagen, som gör att
barnet är trygg och säker under hela dagen, inne som ute.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling,
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet och Funktionsnedsättning
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningenVi lyssnar på föräldrars frågor som de har
med sig från barnen och dem själva och hanterar dem omgående. Genom observationer som görs,
se var konflikterna med barnen kan ske, och åtgärda dem. Genom de pedagogiska
dokumentationerna vi gör, dels tillsammans med barn och dels med arbetslaget. Genom att ha
samtal med barnen och ställa relevanta och öppna frågor till barnen Genom att gå miljövandring
med barnen.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Vi för diskussioner på avdelningarnas reflektionsmöten Vi för diskussioner i
samordningsgruppen, som har ett extra ansvar för den pedagogiska verksamheten på förskolan. Vi
för diskussioner i miljögruppen, som har en extra ansvar för inne- och utemiljön. På ap-möten tas
gemensamma frågor om t.ex. gården upp.
Resultat och analysGenom de pedagogiska dokumentationerna får vi ständigt en aktuell
uppdatering av den pågående verksamheten och hur den fungerar. Resultatet av miljövandring och
samtalen med barnen tas tillvara på samt åtgärdas om så behövs. T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot
diskriminering och kränk
12
Förebyggande åtgärder
Förebyggande åtgärder mot diskriminering och kränkning
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning. Nolltolerans mot diskriminering eller kränkning barnen
emellan både fysiskt och psykiskt.
Se varje barns individuella lek som betydelsefull. Utgå sedan från den och gör pedagogiska
dokumentationer som utgångspunkt vid samtal med barnen. Introducera okända lekhörnor. Se
över miljön så att den är könsneutral och aktivt arbeta för att motverka könssegregerad lek. Miljön
ska vara möblerad på ett sådant sätt att det bl.a - Skapar rum i rummet - rummen i rummen skall
vara överskådliga för pedagogen.
Åtgärd
Alla pedagoger måste vid varje tendens till kränkning/diskriminering reagera och agera! Se varje
barns individuella lek som betydelsefull. Utgå sedan från den och gör pedagogiska
dokumentationer som utgångspunkt vid samtal med barnen. Introducera okända lekhörnor. Se
över miljön så den är könsneutral och aktivt arbeta för att motverka könssegregerad lek. Miljön
ska vara möblerad på ett sådant sätt att det bl.a. - skapar rum i rummet - rummen i rummen skalla
vara synliga för pedagogen
Motivera åtgärd
Vi har uppmärksammat att barnens lek kan vara begränsad ibland. T.ex. att det finns en stereotyp
rollek hos barnen, då de gamla könsrollerna kommer till uttryck. När vi arbetar i mindre grupper
har pedagog möjlighet att vara med och väcka frågor och funderingar om leken.
Genom den pedagogisk dokumentation om deras lek har pedagogen chans att vara undersökande
och utforskande med barnen om deras frågor som väcks. Ibland vill barn leka utan en pedagogs
inblandning, under den fria leken t.ex. och det är därför T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot
diskriminering och kränk
13
viktigt att miljön är tillåtande till det, men samtidigt att pedagogen har uppsikt över "rummen i
rummen" så att inga diskrimineringar eller kränkningar av något slag kan förekomma.
Ansvarig Alla pedagoger och förskolechef
Datum när det ska vara klart 2013-12-01
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Lyssna på barns berättelser.
Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar såväl inom- och som utomhus.
Inomhus arbetar vi i mindre grupper där barnen blir lyssnade och sedda.
Miljön är möblerad, så att det inte finns ställen att gömma sig på. Är det ont om pedagoger pga.
rast eller dylikt, ser den närvarande pedagogen till att barnen är där de blir sedda och eventuellt
stänger av en del rum tillfälligt. På gården delar pedagogerna upp sig på stationer, för att ha god
översyn över den. Varje avdelning ett ansvarsområde, som de ser till att bemanna mellan 7:009:00 och 15:30-17:30. De pedagoger som är utomhus, har hela tiden ett ansvar att se till att de kan
se alla barn på gården. Kan de inte det, får de exempelvis se till att barnen lockas upp till ett ställe
där de blir sedda.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar och barn har ofta ett större förtroende för en eller flera pedagoger. Alla pedagoger har
ett ansvar att har ett ansvar och barn el föräldrar kan själva välja den de vill vända sig till.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
1. Information från barn, förälder eller andra vuxna 2. pedagogen informerar och diskuterar med
övriga pedagoger och dokumentera händelsen 3. Information till aktuell förälder om det är barnet
själv som kommit med information. 4. Förskolechef el pedagogista informeras och vid behov tas
psykologerna in som konsulter 5. Förskolechefen informerar förvaltningen. 6. Uppföljning
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
1. Prata med barnet 2. Uppmärksamma kollegan om beteende och att du sett barnets reaktion och
dokumentera händelsen. 3. Se över miljön och rutiner och se om något måste förändras. 4.
Informera förskolechefen som informerar förvaltningen. T:\FS-Larsberg-Lärare\Plan mot
diskriminering och kränk
14
Rutiner för uppföljning
1. Följ upp beroende av händelse och barnets ålder, några dagar eller senare. I personalgruppen
och/eller med förskolechefen. 2. Följ upp med föräldrar. 3. Följ upp dokumtationen i
halvårsutvärdering och/eller kvalitetsredovisning.
Rutiner för dokumentation Den som ser/hör händelsen dokumenterar skriftligt samma dag.
Ansvarsförhållande Den pedagogiska samordnaren är ansvarig för att dokumentation sker och
uppföljning genomförs samt att händelsen vid behov också dokumenteras i
uppföljning/kvalitetsredovisning.
15
