ANNEROSKOLAN En plan mot diskriminering och kränkande behandling 2(8) Innehållsförteckning sidan Målsättning och värdegrund 3 Vision 3 Definitioner 4 Främjande arbete 5 Kartläggning 5 Utvärdering av föregående års åtgärder 6 Förebyggande åtgärder 6 Rutiner för akuta situationer 7 Involvering 7 Utvärdering av planen 7 3(8) Målsättning och värdegrund Alla på Anneroskolan och Anneroskolans fritidshem arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. Vår målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. Anneroskolan är en skola i ständig utveckling mot framtidens krav och utmaningar – en skola som erbjuder en pedagogisk kreativ miljö, där alla känner lust och glädje och i ett socialt samspel utvecklas och tar ansvar för sitt eget lärande. Likabehandlingsplanens syfte är förebygga och förhindra mobbning, trakasserier och diskriminering i skolan. I vår vision är våra ledord trygghet, mod och engagemang centrala. Vision Den lilla skolan med de stora möjligheterna ANNEROSKOLAN ska vara en plats; Där man känner sig välkommen och trygg. Där man har mod att vara den man är, där man blir accepterad och där olikheter är en tillgång. Där man vågar berätta, där någon lyssnar och där man blir sedd. Där engagemang och möjligheter finns. Där kunskap och lärande står i centrum. Där varje dag är viktig och inget är för sent. 4(8) Definitioner I diskrimineringslagen och skollagen används begrepp som är viktigt att personal är förtrogna med. Diskrimineringsgrunderna är enligt diskrimineringslagen: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder. De två sista diskrimineringsgrunderna är skolorna inte skyldiga att arbeta förebyggande med och behöver därför inte inkluderas i planen. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Skolan eller personalen kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och har direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Ett ex. en rullstolsburen elev nekas tillträde till en viss skola pga att den inte är anpassad för funktionshinder. Indirekt diskriminering är att alltid behandla alla lika. Ett ex. att alla måste läsa högt inför klassen. Trakasserier innebär ett uppträdande där elev eller personal kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande där elev eller personal utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, fotografier och meddelande på webben) Mobbning är en form av kränkande behandling som sker systematiskt och återkommande. 5(8) Främjande arbete Allt arbete på skolan och fritidshemmet genomsyras av demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vi arbetar för ett ökat elevinflytande/elevmedverkan genom olika råd. Vi har temadagar i åldersblandade tvärgrupper. Vi har väl förankrade metoder att reda ut och åtgärds konflikter bland elever. Vi har rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna. Skolsköterskan, elevvårdsteamet och resursteamet finns att tillgå för enskilda elever. Vi har aktuella och välkända trivselregler. Vi gör trivselenkät 1 g/termin bland eleverna. Vi arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor där eleverna tränas i att framföra åsikter, respektera varandra, argumentera och diskutera. Även genusfrågor diskuteras kontinuerligt. Vi har samlad skoldag där eleverna möter samma pedagoger under dagen. Vi har ett rådgivande föräldraråd. Vi har en kompisstödjargrupp som träffas regelbundet och som utbildas varje år. Vi har årliga aktiviteter som skapar vi-känsla. För att främja god matkultur äter personalen med eleverna, några kostnadsfritt och andra med subvention. . Kartläggningsmetoder För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning: trivselenkäter och kamratstödjarrapporter. utvecklingssamtal med elev och förälder. klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen. samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter. observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen. samtal under SET-lektionerna , social emotionell träning. läsårsutvärdering för personal. diskussioner i arbetslagen. Barn och Utbildningsnämndens kartläggning kring inflytande, samverkan, arbetsmiljö etc. i år 4 samt för föräldrar i förskoleklass. 6(8) Utvärdering av åtgärder under läsåret 2013-2014 Åtgärder Mål: Att i klasserna/fritidsgrupperna medvetandegöra eleverna på antal rastvärdar och deras uppdrag. Ansvar: Pedagoger Mål: Fortsätta skapa förståelse att man måste dela och samsas om skolans lekmiljöer och hur man gör det på bästa sätt. Ansvar: Pedagoger och elever. Mål: Fortsätta arbeta för att ett vårdat språk används mellan alla på Anneroskolan Ansvar: Pedagoger och elever Utvärdering Eleverna är fullt medvetna om antalet rastvärdar och deras uppdrag. Flertalet av klasserna tycker att det finns många rastvärdar ute på tiorasten och lagom många på lunchen. De gula västarna syns bra. Fortfarande vill de yngre eleverna gärna vända sig till kända pedagoger. De flesta upplever att rastvärdarna rör sig runt på skolan men glömmer skogen. Många elever tycker också det är bra att flera vuxna är vid fotbollsplanen för det blir mindre konflikter då. Några klasser tycker att det blivit bättre med att dela på lekmiljöerna medan några klasser föreslår detta som ett fortsatt mål för skolan. Det är lättare att samsas och låta fler vara med på fotbollsplanen om det finns en vuxen där. Det är lättare att samsas runt planket än om fotbollsplanen. Någon klass tar upp vikten av att vara rädd om både utomhus och inomhusmiljöerna och vara extra rädd om buskar och träd. De yngre eleverna kan ibland behöva stöd och hjälp för att hålla tiden på gungan. Överlag upplever barnen inte att det så ofta sägs fula ord, men det förekommer. Ofta sägs det på fotbollsplanen. Alla vill att vuxna ska säga till varje gång. Några klasser vill ha kvar detta som ett fortsatt mål för skolan. Någon klass upplever att om vuxna skäller utan anledning så är det också dåligt språkbruk. 7(8) Förebyggande arbete Åtgärder utifrån kartläggning inför läsåret 2014-2015 Mål: Att det finns kända rastaktiviteter på tiorasten, mån-ons. Det ska även finnas lekredskap att låna. Ansvar: Fritidspedagoger, rektor Mål: Fortsätta arbeta för att ett vårdat språk används mellan alla, elever och personal, på Anneroskolan. Ansvar: Pedagoger och elever Mål: Att eleverna får en bättre insikt i hur etik på nätet fungerar. I samtal och diskussioner förebygga nättrakasserier och utanförskap. Ansvar: Pedagoger och elever Rutiner för akuta händelser Skolans personal agerar omgående då man får kännedom om eller blir vittne till att ett barn/vuxen känner sig kränkt eller trakasserad. Ärendet lämnas till berörda, klasslärare och/eller elevvårdsteamet, som tar vidare kontakt med elever och/eller föräldrar. Information ges till rektor, som skyndsamt utreder. Händelsen dokumenteras av pedagog/personal på incidentblanketten, rektor ansvarar för inrapportering i kommunens B4 system. Ansvarig för utredningen har uppföljningssamtal med de inblandade. Vid behov finns möjlighet att kontakta centrala resursteamet via rektor. Skadeanmälan, kontakt med IFO och/eller polismyndighet görs i vissa fall. Personalen håller uppsikt över de inblandade för att försäkra sig om att den kränkande handlingen upphör. Rektor ansvarar för uppföljningen. Involvering Vi involverar barn, elever, personal och vårdnadshavare i arbetet med likabehandlingsplanen och förankrar arbetet genom: Diskussioner med eleverna på klass-, elev-, och fritidsråd samt i kompisstödjargruppen. Klassläraren diskuterar och går igenom likabehandlingsplanen med eleverna i klassen. Likabehandlingsplanen förankras på personalkonferenser, föräldramöten och i föräldrarådet. 8(8) Utvärdering av planen Utvärdering sker enligt följande: Åtgärderna utvärderas i samband med utvärderingen av läsåret av både elever, personal och föräldrar. (maj/juni). Rektor ansvarar. I slutet på läsåret görs en ny kartläggning och därefter en ny målbeskrivning för kommande läsår (sep/okt). Rektor ansvarar.