avdelningsnamn

ANNEROSKOLAN
En plan mot diskriminering och kränkande behandling
2(7)
Innehållsförteckning
sidan
Målsättning och värdegrund
3
Vision
3
Definitioner
4
Främjande arbete
5
Kartläggning
5
Utvärdering av föregående års åtgärder
6
Förebyggande åtgärder
6
Rutiner för akuta situationer
7
Involvering
7
Utvärdering av planen
7
3(7)
Målsättning och värdegrund
Alla på Anneroskolan och Anneroskolans fritidshem arbetar aktivt för att
förhindra varje form av diskriminering och annan kränkande behandling. Vår
målsättning är att alla trivs, känner trygghet och glädje. Anneroskolan är en
skola i ständig utveckling mot framtidens krav och utmaningar – en skola som
erbjuder en pedagogisk kreativ miljö, där alla känner lust och glädje och i ett
socialt samspel utvecklas och tar ansvar för sitt eget lärande.
Likabehandlingsplanens syfte är förebygga och förhindra mobbning,
trakasserier och diskriminering i skolan. I vår vision är våra ledord trygghet,
mod och engagemang centrala.
Vision
Den lilla skolan med de stora möjligheterna
ANNEROSKOLAN ska vara en plats;
 Där man känner sig välkommen och trygg.
 Där man har mod att vara den man är, där man blir accepterad och där
olikheter är en tillgång.
 Där man vågar berätta, där någon lyssnar och där man blir sedd.
 Där engagemang och möjligheter finns.
 Där kunskap och lärande står i centrum.
 Där varje dag är viktig och inget är för sent.
4(7)
Definitioner
I diskrimineringslagen och skollagen används begrepp som är viktigt att
personal är förtrogna med.
Diskrimineringsgrunderna är enligt diskrimineringslagen:
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionshinder
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet eller uttryck
 ålder.
De två sista diskrimineringsgrunderna är skolorna inte skyldiga att arbeta
förebyggande med och behöver därför inte inkluderas i planen.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än
andra och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Skolan eller personalen kan göra sig skyldig till diskriminering.
Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Diskriminering
kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och har direkt koppling till en
diskrimineringsgrund. Ett ex. en rullstolsburen elev nekas tillträde till en viss
skola pga att den inte är anpassad för funktionshinder.
Indirekt diskriminering är att alltid behandla alla lika. Ett ex. att alla måste läsa
högt inför klassen.
Trakasserier innebär ett uppträdande där elev eller personal kränker någons
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande där elev eller personal utan att ha
samband med någon diskrimineringsgrund kränker en elevs värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
 Fysiska (slag, knuffar)
 Verbala (hot, svordomar, öknamn, könsord)
 Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, fotografier och meddelande
på webben)
Mobbning är en form av kränkande behandling som sker systematiskt och
återkommande.
5(7)
Främjande arbete
Allt arbete på skolan och fritidshemmet genomsyras av demokratiska
värderingar och mänskliga rättigheter.
 Vi arbetar för ett ökat elevinflytande/elevmedverkan genom olika råd.
 Vi har temadagar i åldersblandade tvärgrupper.
 Vi har väl förankrade metoder att reda ut och åtgärds konflikter bland
elever.
 Vi har rastvärdar med väl synliga reflexvästar ute på rasterna.
 Skolsköterskan, elevvårdsteamet och resursteamet finns att tillgå för
enskilda elever.
 Vi har aktuella och välkända trivselregler.
 Vi gör trivselenkät 1 g/termin bland eleverna.
 Vi arbetar regelbundet med värdegrundsfrågor där eleverna tränas i att
framföra åsikter, respektera varandra, argumentera och diskutera. Även
genusfrågor diskuteras kontinuerligt.
 Vi har samlad skoldag där eleverna möter samma pedagoger under
dagen.
 Vi har ett rådgivande föräldraråd.
 Vi har en kompisstödjargrupp som träffas regelbundet och som utbildas
varje år.
 Vi har årliga aktiviteter som skapar vi-känsla.
 För att främja god matkultur äter personalen med eleverna, några
kostnadsfritt och andra med subvention.
.
Kartläggningsmetoder
För att få fram verksamhetens behov görs följande kartläggning:
 trivselenkäter och kamratstödjarrapporter.
 utvecklingssamtal med elev och förälder.
 klassråd, elevråd samt veckomöte på fritidshemmen.
 samtal på föräldramöten och vid övriga föräldrakontakter.
 observationer i elevgrupperna i skolan och på fritidshemmen.
 samtal under SET-lektionerna , social emotionell träning.
 läsårsutvärdering för personal.
 diskussioner i arbetslagen.
 Barn och Utbildningsnämndens kartläggning kring inflytande,
samverkan, arbetsmiljö etc. i år 4 samt för föräldrar i förskoleklass.
6(7)
Utvärdering av åtgärder –läsåret 2012-2013
 Åtgärder
Mål: Antalet rastvärdar ska öka, då främst på lunchrasterna.
Ansvar: Rektor och pedagoger
Mål: Rastvärdarna ska täcka hela skolans område.
Ansvar: Pedagoger
Mål: Rastaktiviteterna ska vara kända av alla.
Ansvar: Pedagogerna på fritidshemmen
Mål: För att kunna förbättra vår kartläggning ska en enkät upprättas.
Ansvar: Rektor samt socionom
 Utvärdering
Enkäten visar att de flesta eleverna trivs och känner sig trygga på skolan och på
fritidshemmen.
Flertalet av eleverna upplever att språkbruket har blivit bättre och att lärarna
påminner då någon glömmer. Överlag tycker eleverna att SET är bra och
behövs hela tiden. Rastvärdarna har blivit fler och är bättre på att använda sig
av västarna. Eleverna uttrycker ett fortsatt behov av att öka antalet rastvärdar
på lunchrasterna. Rastvärdarna måste också sprida sig över hela skolans
område. Det rådde delade meningar om hur ofta och vilka rastaktiviteter som
erbjudits. Eleverna tycker det är roligt och vill se en fortsättning. Någon klass
har gett förslag på olika aktiviteter.
Socionomen är känd av alla på skolan och är tillgänglig för eleverna.
Förebyggande arbete
Åtgärder utifrån kartläggning inför läsåret 2013-2014
Mål: Att i klasserna/fritidsgrupperna medvetandegöra eleverna på antal
rastvärdar och deras uppdrag.
Ansvar: Pedagoger
Mål: Fortsätta skapa förståelse att man måste dela och samsas om skolans
lekmiljöer och hur man gör det på bästa sätt.
Ansvar: Pedagoger och elever.
Mål: Fortsätta arbeta för att ett vårdat språk används mellan alla på
Anneroskolan
Ansvar: Pedagoger och elever
7(7)
Rutiner för akuta händelser
Skolans personal agerar omgående då man får kännedom om eller blir vittne till
att ett barn/vuxen känner sig kränkt eller trakasserad.
 Ärendet lämnas till berörda, klasslärare och/eller elevvårdsteamet, som
tar vidare kontakt med elever och/eller föräldrar.
 Information ges till rektor, som skyndsamt utreder.
 Händelsen dokumenteras av pedagog/personal på incidentblanketten,
rektor ansvarar för inrapportering i kommunens B4 system.
 Ansvarig för utredningen har uppföljningssamtal med de inblandade.
 Vid behov finns möjlighet att kontakta centrala resursteamet via rektor.
 Skadeanmälan, kontakt med IFO och/eller polismyndighet görs i vissa
fall.
 Personalen håller uppsikt över de inblandade för att försäkra sig om att
den kränkande handlingen upphör.
 Rektor ansvarar för uppföljningen.
Involvering
Vi involverar barn, elever, personal och vårdnadshavare i arbetet med
likabehandlingsplanen och förankrar arbetet genom:
 Diskussioner med eleverna på klass-, elev-, och fritidsråd samt i
kompisstödjargruppen.
 Klassläraren diskuterar och går igenom likabehandlingsplanen med
eleverna i klassen.
 Likabehandlingsplanen förankras på personalkonferenser,
föräldramöten och i föräldrarådet.
Utvärdering av planen
Utvärdering sker enligt följande:
 Åtgärderna utvärderas i samband med utvärderingen av läsåret av både
elever, personal och föräldrar. (maj/juni). Rektor ansvarar.
 I slutet på läsåret görs en ny kartläggning och därefter en ny
målbeskrivning för kommande läsår (sep/okt). Rektor ansvarar.