Gör språket tillgängligt!
- om funktionshinder och
andraspråksutveckling
2012-11-23
Julio Fuentes
Disposition
•
•
•
•
Presentation av SIOS
Fakta om språkinlärning
Funktionshinder och andraspråksutveckling
Ett marginaliseringsperspektiv på
funktionshinder och etnicitet
• Intersektionalitet funktionshinder och
etnicitet
SIOS medlemsförbund
Assyriska RF, Chilenska RF, Eritreanska RF,
Finlandssvenskarnas RF, Grekiska RF,
Iranska RF, Italienska RF, Kurdiska RF,
Polska RF, Portugisiska RF, Ryska RF, Ukrainska Alliansen,
Serbernas RF, Serbiska ungdomsorganisationen,
Somaliska RF, Spanska RF, RF Roma International,
Syrianska RF, Turkiska RF, Turkiska Kvinnoförbundet,
Yarsan RF, Kinesiska RF
www.sios.org
22 förbund med ca 400 lokalföreningar
och drygt 75 000 medlemmar
3
Fakta om språkinlärning
• Enspråkiga barn har ett ordförråd på
ca 8 000 ord när de börjar skolan, förutom
språkets struktur, uttal och flyt.
• Efter gymnasiet kan en ung person ha ett
ordförråd omfattande uppåt 40 000 ord.
• För att kunna läsa en dagstidning behövs
ett ordförråd på ca 25 000 till 30 000 ord.
Funktionshinder och
andraspråksutveckling
•
•
•
•
•
•
•
Hörselnedsättning
Synnedsättning
Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Rörelsehinder
Psykiska funktionsnedsättningar (PTSD)
Utvecklingsstörning
Andra funktionsnedsättningar (reumatism,
migrän m.fl.)
Funktionshinder och
andraspråksutveckling
• Den sociala situationen
• Påverkan från funktionsnedsättning i
språkutvecklingen: trötthet, tidsåtgång och
dåligt självförtroende
• Tillgänglighet, anpassning och
hjälpmedelsträning
• Diagnos
• Undervisning i särskild grupp eller som
integrerad studerande
Funktionshinder och
andraspråksutveckling
• Antalet studerande i sfi och
grundläggande vuxenutbildning är
underrepresenterade särskilt de som har
osynliga funktionsnedsättningar.
• Varför?
Funktionshinder och etnicitet
Funktionshinder
Etnicitet
- Personer med
etnisk minoritetsbakgrund
• Identitet
• Påverkar hela livet
• Marginaliserade grupper
• Utsatta för dåligt bemötande och diskriminering
Ett marginaliseringsperspektiv
• Att vara i marginalitet innebär att den
enskilde inte har tillräckligt med
grundläggande resurser (ekonomiska,
sociala, politiska) för att få inflyttande över
sina livsvillkor.
• Det finns en uppfattning om marginaliserade
grupper.
Ett marginaliseringsperspektiv
• Marginaliseringsprocesser
Det är sociala processer som bygger på
fördomar, stereotyper och
maktförhållanden som definierar vad som
är normalt och som bidrar till att skapa och
reproducera de maktstrukturer som finns i
samhället.
Marginaliseringsprocesser för personer med etnisk
minoritetsbakgrund och personer med funktionsnedsättning
Process
Personer med etnisk minoritetsbakgrund
Personer med
funktionsnedsättning
Identifiering
Identifiering av vissa
egenskaper och förutsättningar hos individen.
Identifiering av en egenskap bland många:
hudfärg, utseende, kultur.
Identifiering av
funktionsnedsättningen:
rörelsehinder, synskada,
utvecklingsstörning.
Omdefiniering
Klassificering av individen
på grundval av dessa
egenskaper
och förutsättningar
Individen definieras uteslutande i form av
den identifierade egenskapen. Man är en
arab eller en grek, inte en lärare med
arabiskt ursprung eller svenskgrekisk
vaktmästare
Individen blir den
rörelsehindrade, den blinde,
inte en förälder som har en
nedsättning i rörelseförmågan.
Kollektivisering
Individens egenskaper och
förutsättningar överförs till
hela gruppen
Araber har en arabisk kultur, turkar är
muslimer. Det som skiljer invandrarna från
svenskarna är deras kultur, som förklarar
beteende och sammanhang.
Det är svårt för någon som har
ett funktionsnedsättning att
klara sig själv. Man behöver
vård och omsorg.
Ansvarsöverföring
Individen eller gruppen görs
ansvariga för dessa
egenskaper och den
sociala situation de skapar.
Samhället lägget ansvaret på individen eller
gruppen som ska anpassa sig till samhällets
normer, eftersom det är gruppen som ses
som avvikande. I Sverige förväntas man inte
använda turban på jobbet.
De allra flesta invånare behöver
inte ramper. Samhället görs
tillgängligt i den mån ekonomin
tillåter det.
Process
Personer med etnisk
minoritetsbakgrund
Personer med funktionsnedsättning
Specialisering
Specialiserade
samhällsorgan skapas
för att ta hand om den
problematik som
individen eller gruppen
utgör.
Invandrarna ses som problem som
måste hanteras och slussas in i en
svensk verklighet. Invandrarråd och
integrationsnämnder m.m. skapas.
Dessa organ kan ändra skepnad men
finns kvar. Invandrarpolitiken och
integrationspolitiken blir till.
Funktionshindret ses som problem och
undantag som måste hanteras av
experter. Det bildas organ som
permanentas över tiden:
handikappomsorgen, handikappråd, m.m.
Det skapas en handikappolitik.
Institutionalisering
Individen eller
grupperna definieras
utifrån ovan nämnda
processer och får en
identitet som uppfattas
som legitim.
Kulturalisering av invandrarnas
situation. Allt som gäller personer med
annan etnisk bakgrund tolkas i
kulturella termer.
Reducering till medicinsk vård och
omsorg. Personer med
funktionsnedsättning ses i första hand
som föremål för omsorg och
omhändertagande.
Ett marginaliseringsperspektiv
• Personer med funktionsnedsättningar
betraktas i huvudsak som mottagare av
vård och omsorg.
Ett marginaliseringsperspektiv
• Personer med etnisk minoritetsbakgrund
betraktas i stor sett genom sin kulturella
tillhörighet. Det blir en kulturalisering.
Funktionshinder och etnicitet
Funktionshinder
Etnicitet
Intersektionalitet mellan
funktionshinder och etnicitet
Kulturalisering av funktionshindret
Fenomen
Kulturalisering
Alternativa förklaringar
Skam
I invandrarnas hemländer skäms man
för att ha ett funktionshinder
Skam förekommer också i Sverige.
Exempelvis utvecklar personer med
dyslexi strategier för att dölja sin nedsatta
funktionsförmåga
Användning av
hjälpmedel
Invandrarna undviker att använda
hjälpmedel därför att då blir det
funktionshindret synligt och med det
kommer skammen
Användningen av hjälpmedel betraktas
som ett erkännande att man blivit sämre.
Det kan också finnas andra skäl, som
hänsyn till nära släktingars situation och
arbetsbörda.
Funktionshinder likställs
med sjukdom
Invandrarna tror att funktionshindret är
en sjukdom och följaktligen kan botas.
Det är inte alltid lätt att särskilja orsak och
verkan. Många sjukdomar som tidigare
orsakade funktionsnedsättningar kan
botas idag.
Tycka synd om
Invandrarna tycker synd om personer
med funktionsnedsättning
Att inte ställa krav är ett annat sätt att
uttrycka denna nedvärdering. Man kräver
inget därför att man inte tror att personer
med funktionshinder kan prestera något.
Homogenisering av funktionshindret
Behov
Homogenisering
Lära sig svenska som
andraspråk som vuxen
Endast i vissa kommuner ges anpassade
sfi-kurser för personer med
funktionsnedsättning.
Bristande tillgång till anpassade
läromedel för personer med exempelvis
synskada, dyslexi.
Diagnos om läs- och
skrivsvårigheter för elever med
annat modersmål
Elever som har ett annat modersmål än
majoriteten och lär sig ett andraspråk
underdiagnosticeras i skolan. Man tror
att svårigheterna beror på
andraspråksinlärning
Två dominerande förhållningssätt
Kulturalisering
Personer med
funktionsnedsättning
och etnisk
minoritetsbakgrund
Överbetoning av kulturens betydelse
Homogenisering
Man bortser ifrån kulturella
aspekter och språkliga behov
Gör språket tillgängligt!
• Språklagen (2009:600):
Den enskildes tillgång till språk
14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska
ges möjlighet att lära sig, utveckla och
använda svenska.
