NYHETSBLADET
Banafjälskolan
F-6
2010
SKRIVA – LÄSA – KOMMUNICERA
Vill du veta mer om vårt utvecklingsarbete i Örnsköldsviks kommun besök oss på webbplatsen http://www.skola.ornskoldsvik.se/steg/ Banafjälskolan Banafjälskolan är en liten byskola som är byggd i början av 1950‐
talet. Verksamheten omfattar grundskola t.o.m. årskurs 6, förskola, fritidshem och förskoleklass. Förskoleklassen är integrerad med grundskolans årskurs 1‐2. Fritidshemmets lokaler ligger i anslutning till F‐2:ans verksamhet. Förskolans lokaler, som är relativt nybygga, ligger i anslutning till övriga verksamheter. Datorn har blivit ett naturligt redskap för skrivandet i samtliga åldersgrupper på skolan. Behovet av fler datorer har ökat i takt med att pedagogerna använder sig av Arne Tragetons tankar om skriv‐ och läsutveckling.
I olika skriv‐ och lästeman får eleverna lära sig skriva och se skillnaden mellan olika genrer. Skolan ingår i nätverket för kommunens skolutvecklingsprojekt. Detta projektarbete följs även upp i den årliga kvalitetsredovisningen för Banafjälskolan. Ett viktigt led i utvecklingsprocessen är att involvera eleverna i arbetet med dokumentation och självvärdering. Ett exempel på detta är ”skrivardraken”. Självvärdering på eget skrivande: Min drake har ganska stort huvud
för att jag skrev en lång början. Sedan blev det en ganska tjock kropp för
att det hände flera olika saker. Jag glömde bort att fundera över slutet
och när jag skulle skriva det var jag lite trött på historien så avslutningen
blev kort. Det är därför som svansen är så kort. Draken har vingar därför
att den är lite spännande och taggar för att jag har kommit ihåg att
beskriva. Den har inga prickar eller fläckar för att jag inte skrev så mycket
om känslor (Pojke i årskurs 6).
2
Banafjälskolan Postadress: Banafjälskolan Banafjäl 205 891 96 Arnäsvall Lärgruppsledare och ansvarig utgivare Ewa Andersson 070‐5854053 Dokumentatör på lärgruppsträffarna Kathrine Sjölund Ekonomi Barn – och utbildningsförvaltningen Örnsköldsvik Text Ewa Andersson i samarbete med elever och pedagogisk personal på Banafjälskolan Elevarbeten Elever på Banafjälskolan Fotograf Ewa Andersson Övriga bilder Webbplatsen ClipArt Tryck Tryckeriet, Örnsköldsviks kommun Skriva på
Talets och Erfarenhetens Grund
Arbetet med att skriva detta nyhetsblad ingår i kommunens skolutvecklingsprojekt Att skriva sig till läsning. I kursplanen för svenska betonas att språket har en nyckelställning i skolarbetet. Kursplanen framhåller vidare att kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syfte blir därför att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Under höstterminen 2010 startades flera lärgrupper på Banafjälskolan, däribland en lärgrupp kring utvecklingsområdet skriv‐, läs‐ och talutveckling. Lärgruppen består av representanter från förskola t.o.m. årskurs 6. Genom att använda datorn som verktyg i skrivandet är målsättningen att skolans elever skall bli rustade för att möta de krav och förväntningar som det moderna IT‐samhället ställer. Frågeställningen i lärgruppen har kretsat kring hur dokumentationen ser ut i respektive klass/grupp och om den fångar elevernas lärande. Med konkreta exempel utifrån lärande miljöer, pedagogernas erfarenhet och dokumentation av olika elevarbeten vill jag beskriva hur lärande samtal och pedagogisk dokumentation kan främja lärandet, ett lärande som gynnar både lärare och elever i Ewa Andersson, klasslärare skolans verksamhet. och språkutvecklare
3
Lärgruppsarbete på Banafjälskolan Inom Barn‐ och utbildningsförvaltningen finns ett uttalat uppdrag och behov av att bl.a. öka måluppfyllelsen i de nationella proven, samt minska differensen mellan pojkars och flickors studieresultat. På Banafjälskolan finns en ambition att ge språket en nyckelställning i skolans arbete. Utmaningen är att skriva, läsa, tala och samtala (IKT) i samtliga ämnen, t.ex. matematik, NO, SO, osv. i syfte att utöka ett situerat lärande. Utmaningen innebär även att variera formerna för dokumentation samt hitta dokumentationsprocesser kring detta arbetssätt. Situerad undervisning karaktäriseras av att undervisningen fångar eleven i en lärande situation och pedagogen tar nästa steg med eleven där och då. Motsats till situerad undervisning kan innebära att läromedlet är styrande och att det inte sker någon ämnesintegration i undervisningen. Visst används läroböcker fortfarande på Banafjälskolan och de kan vara ett utmärkt stöd för eleverna men erfarenheterna i gruppen säger att en pedagogiskt genomtänkt IKT‐ användning gör undervisningen mer aktuell, kvalitativt bättre och roligare. MÅLIDÉ
Björn Eriksson som är rektor på skolan anser att processen är viktig och att lärgruppsarbete främjar den pedagogiska utvecklingen i organisationen.
4
Resultat, bedömning och analys Genom att analysera resultatet i diagnoser, nationella prov och DLS‐
test har man på skolan dragit slutsatser och gett förslag på förbättringsområden. Det nationella provet 2010 för årskurs 3 visade att de flesta elever klarade kravnivån för delproven i svenska och matematik och några elever visade på en god kunskap och förmåga i ämnet. ANALYSEN är den kompass som pekar på det utvecklingsområde som bör prioriteras. Läsförståelsen, meningsbyggnad och interpunktion är sådana områden och får därför ökat utrymme i undervisningen, likväl som att eleverna får möjlighet att utveckla strategier för att minnas t.ex. faktatexter. Eleverna bör även få verktyg för att kunna skriva fylligare texter. Ett led i detta arbete är att eleverna regelbundet arbetar med sina texter och utvecklar dessa i samarbete med lärare och kamrater. I årskurs 5 klarade de allra flesta eleverna de nationella proven på ett tillfredsställande sätt. Det finns dock områden som bör uppmärksammas i den fortsatta undervisningen som t.ex. träning att använda sambandsord, en varierad meningsbyggnad och att skriva fylligare texter med tydligare avslut. Dessutom behövs ytterligare träning på att använda skrivtekniska verktyg som styckeindelning och direkt anföring. I årskurs 6 har man gjort ett så kallad DLS‐test, dvs. ett standardiserat lästest som mäter elevers kunskaper inom områdena läsförståelse, läshastighet, ordförståelse samt rättstavning. Resultatet av DLS‐testerna för LÅ 2009‐10 visar att elever från Banafjälskolans årskurs 6 ligger inom normalspannet i alla fyra områden. Resultatet inom områdena läsförståelse och rättstavning ligger i den övre delen i normalspannet – vilket naturligtvis är positivt. Det statliga bidraget som kommunen fått för att utveckla skriv‐ och läslärandet för de yngre grundskolebarnen 6 ‐ 9 år har gynnat hela verksamheten på Banafjälskolan. Bland pedagogerna finns en vilja att skapa en röd tråd kring datorn som ett naturligt verktyg i lärandet för alla åldrar. Det finns även en positiv inställning till att prova nya metoder och arbetssätt, ta del av aktuell forskning och tillämpa modern teknik (datorer, interaktiv skrivtavla, projektorer, mm). Detta har bidragit till att det finns datorer och modern utrustning i rimlig omfattning. Det finns även nätverksuttag i samtliga klassrum. Trots en god tilldelning av datorer saknas fortfarande datorer för att samtliga elever skall få tillgång till detta verktyg. 5
Skrivandet på dator börjar redan på förskolan I förskolan får barnen börja att bekanta sig med datorn och tangentbordet. Genom att experimentera och leka fritt med bokstäverna skriver barnen ”spökskift”, går på ”bokstavsjakt” etc. Barnens arbeten dokumenteras och ett urval av barnens skrivarbeten överlämnas till ansvarig lärare i Förskoleklassen. Hela arbetslaget på förskolan går en utbildning för att lära sig utveckla dokumenterandet kring barnens lärande. Marie och Felix skriver här sina namn och de kan samtidigt höra ljuden på de bokstäver som de skriver. De tekniska förutsättningarna är relativt goda på Banafjälskolan när det gäller tillgång till datorer, interaktiva skrivtavlor och skrivare. Att få hämta sin text som man själv har skrivit hör till höjdpunkterna på lektionerna. Fyra av fem elever har knäckt läskoden innan de började Förskoleklassen läsåret 2010‐2011. 6
Skriva – Läsa – Kommunicera Leo och Gullik går i Förskoleklassen. När Gullik skriver på tangentbordet konstaterar han att det går så mycket lättare när man får skriva en längre stund. Leo och Gullik har skrivit om en kyckling som gick ut i skogen. Kycklingen kände sig så ensam, men när det kom en kyckling till blev dom två och då kände sig inte kycklingen ensam längre. På liknande sätt behöver inte barnen känna sig ensamma i sitt skriv‐ och läslärande. Dialogen och samarbetet vid datorn gör skrivandet enklare och mera lustbetonat än när eleverna skall skriva själva med pennan. Med hjälp av diagnosmaterialet Nya språket lyfter får barnen redan från förskoleklassen, samt årskurs 1 ‐ 2 lära sig att dokumentera sin personliga utveckling i förmågan att läsa, skriva och kommunicera. Att avsätta tid på skolan där barnen läser böcker och egna producerade texter blir viktigt för att skapa bästa möjliga förutsättning för barnens läsutveckling. Arbetslaget betonar också betydelsen av samtal kring läsning samt täta avstämningar i tydliga konkreta former. Bokpåsar finns att låna på skolan i årskurs F‐2 för att stimulera barnens läsande på fritiden och för att göra det lättare för eleverna att låna böcker från boklådans bibliotek. 7
Dokumentation – Elevarbeten Elevernas texter dokumenteras på hela Banafjälskolan (F‐6) och ett urval av texter följer eleven till nästa årskurs. Eleverna ges möjlighet att analysera och reflektera över sitt eget skrivande utifrån ett backspegelperspektiv, nulägesperspektiv och inför ett framtidsperspektiv. Syftet är att eleven själv skall få syn på sitt eget lärande och få självinsikt över vad som är bra och vad som behöver förbättras. Under höstterminen har eleverna i årskurs F‐2 arbetat med djur i vår närmiljö. Med hjälp av bl.a. digitalkamera, scanner och skolans activboard underlättas möjligheten att ge eleverna återkoppling på det gemensamma arbete där barnen samverkar kring att läsa och dokumentera fakta kring t.ex. igelkotten. Vad barnen i Rönnen vill ta reda på
om igelkotten:
Hur små är dom när dom föds?
Hur ser boet ut?
Hur många taggar har den?
Hur stora kan dom bli?
Hur gammal kan den bli?
Vad äter dom?
8
Lokal pedagogisk planering – LPP I kvalitetsredovisningen 2009‐2010 lyftes behovet av att få rutiner för att utarbeta och praktisera en lokal pedagogisk planering (LPP) inom olika tema‐ och ämnesområden. Målsättningen är att praktiserandet av LPP skall ge eleverna ett redskap för att upptäcka och uppleva sitt eget lärande. I början av höstterminen enades arbetslaget om hur formen för utförandet av en LPP skall se ut. Inom ämnesområdet svenska finns LPP för samtliga årskurser. Med hänvisning till strävansmålen har Ingela Strandberg och Jenny Björkman skrivit en särskild LPP över färdigheten att kunna dokumentera. Ur strävansmålen i svenska:
-
förvärvar insikt i hur lärande går till och reflekterar över sin egen utveckling och lär sig att
både på egen hand och tillsammans med andra använda erfarenheter, tänkande och språkliga
färdigheter för att bilda och befästa kunskaper
utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd
utvecklar sin förmåga /.../ att använda datorn som hjälpmedel
-
blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer
samt utvecklar förmågan att kommunicera med hjälp av egna och andra bilder
-
Ur strävansmålen i bild
Strävansmålen är pedagogernas riktlinjer men resten av texten i LPP´n är målet att elever och föräldrar lättare skall kunna ta till sig. Pedagogernas beskrivning hur lärande går till innebär i det här sammanhanget att eleverna kommer att få öva på att reflektera över sin egen utveckling. Ett led i detta arbete är att eleverna dokumenterar temaarbeten med text och bild. Utifrån det aktuella temaarbetet kommer eleverna ibland att få beskriva och berätta hur de jobbat. Ibland kommer de att få förklara vad de jobbat med och vad de lärt sig. Tillsammans med andra kommer de att bearbeta och utveckla sina texter, både till innehåll och form. De kommer att få utveckla förmågan att kommunicera med bilder för att uttrycka ett budskap. För att öva sin förmåga att skriva och redigera text på datorn kommer de att ta ett datakörkort. 9
Elevmedverkan På klassråd och elevråd får eleverna lära sig att framföra och dokumentera sina åsikter och fatta demokratiska beslut. På ett av våra klassråd i årskurs F‐2 lyftes önskemål att mera få nyttja den activboard som finns i klassrummet. Den interaktiva skrivtavlan upplevs positiv av både elever och lärare och nyttjas därför både av fritids och av flera klasser på skolan. Vilma Sjöblom i årskurs 6 visar här sitt första utkast om Stella, A sweet giraffe. Vilma föredrar att skriva texter på datorn framför pennan. Hon är inte riktigt nöjd med sitt manuskript men tycker att det skall bli roligt och enkelt att göra ändringar i både text och innehåll för att på så sätt förbättra sin berättelse som hon skriver på engelska. 10
Loggskrivning med reflektioner Bland lärarna på skolan sker en kontinuerlig dokumentation över processer och reflektioner under veckan t.ex. med hjälp av loggboksanteckningar. Jenny Björkman visar här de ”festisar” som hon plockat fram på sin dator. Skrivning
Börja med bild/bilder
Utgå från litteraturen:
- inspiration
- karaktärer
Dessa ”fästisar” används både som kom ihåg – lappar inför planering och underlag för dokumentation. En väl dokumenterad processkrivning med elevsamtal (elev ‐ elev, elev ‐ lärare) fungerar som ett underlag för skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP). TEMATISKT ARBETE & DOKUMENTATION Ambitionen i arbetslaget är att variera formerna för dokumentation och att hitta nya vägar som gynnar elevernas lärande. Ett nytt tema introduceras i årskurserna 3 – 4 och ett annat temaarbete har avslutats. Eleverna har var sin dokumentationsmapp som de stolt visar upp för alla som är intresserade. 11
Framgångsfaktorer som gynnar måluppfyllelse För att minska de stora skillnader som funnits mellan pojkar och flickors meritvärden (åk. 9) har ledningsgruppen i Gideälvens skolområde beslutat att alla grundskolor skall arbeta med utvecklingsområdet ”resultat och bedömning”. FÖRVERKLIGANDE TID ‐ + Att förverkliga mål och utmaningar kräver tid och det måste finnas möjlighet att föra gemensamma samtal om hur skolans arbete skall utvecklas och förändras. För att skapa tid för detta viktiga arbete har samtliga grundskollärare valt att schemalägga 40 timmar (heltidstjänst) på skolan. I praktiken innebär detta att en del av förtroendetiden används till pedagogiska samtal kring att skapa en helhetssyn kring mål, lokala pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner mm. I arbetet med att utveckla en helhetssyn av skolans pedagogiska verksamhet är föräldrarna viktiga pusselbitar. För att ta del av deras erfarenheter, tankar och idéer inbjöds föräldrarna från förskola till årskurs 6 till ett möte på Bruksgodset i slutet av vårterminen 2010. Föräldrarna visade stort intresse för denna form av samverkan och det beslutades att ett föräldraråd skulle upprättas under kommande läsår. På skolan har man även informerat föräldrar och förklarat sambandet mellan LPP, undervisning och lärande, uppföljning och dokumentation, analys och bedömning, skriftliga omdömen, utvecklingssamtal, IUP och mål i läroplan och kursplaner. Bilden är hämtad från skolverkets hemsida (http://www.skolverket.se/sb/d/3238). 12
Postitlappar synliggör tankar och idéer Sören Viklund är dataansvarig på skolan och kontaktperson till IT‐avdelningen. En viktig förutsättning för att det pedagogiska arbetet på skolan skall fungera är t.ex. att den tekniska utrustningen fungerar. Sören framhåller även vikten av att ta till sig den forskning som visar att arbetssättet med att skriva med datorn som skrivverktyg gagnar alla barn, men särskilt pojkarna eftersom de i de yngre åldrarna ofta har problem med finmotoriken. I lärgruppsarbetet på skolan synliggörs tankar och idéer. Postitlappar med förslag på framgångsfaktorer i verksamheten som har betydelse för att förverkliga måluppfyllelsen kring elevernas lärande ligger utplacerade på bordet och grupperas in i följande rubriker: Teknik Pedagogik Utveckling TEKNIK
-
-
Datorer
Bildkanon
Activ board
Större nätbaserad
bildbank (typ clipart)
Digitala läromedel
Dataansvarig:
kontaktperson till IT
och service
Kamera med stativ
Lätta
redigeringsprogram
13
PEDAGOGIK
-
-
Genomtänkt röd tråd för
skrivandet och läsandet
från förskola t.o.m. årsk. 6
Engagemang
Små grupper
Många infallsvinklar
Situerat lärande
Feedback
Utvärdering
Dokumentation
UTVECKLING
Temaarbete som inkluderar hela skolan
Systematiskt kvalitetsarbete
Skriv, läs och språkutvecklande miljöer
Lärgrupp i skolområdet för att lära/inspirera varandra
Nätverk inom skolområdet och utanför, t.ex Regionalt
utvecklingscentrum (RUC)
14
Skriv, läs och språkutvecklande miljöer 15
…Gå på spaning med indianer Glöm ej dokumentera för att lära dig mera! 16
