Budget
Budget 2017
Med plan för
2018-2022
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Starkare tillsammans för ett helt Malmö .................................................................................. 3
1. En ung global och modern stad ........................................................................................... 5
2. En stad för arbete och näringsliv ......................................................................................... 7
3. En stad för barn och unga................................................................................................... 10
4. En öppen stad........................................................................................................................ 12
5. En jämlik stad.......................................................................................................................... 14
6. En trygg stad...........................................................................................................................16
7. En aktiv och kreativ stad.........................................................................................................18
8. En ekologiskt hållbar stad...................................................................................................... 20
9. En stad med bra arbetsvillkor.............................................................................................. 23
Styrning och ledning................................................................................................................ 25
Riktlinjer för ekonomistyrning................................................................................................ 26
Finansiellt mål............................................................................................................................ 29
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv................................................................................. 30
Ekonomisk redogörelse............................................................................................................. 31
2
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
STARKARE TILLSAMMANS
FÖR ETT HELT MALMÖ
Malmö växer och utvecklas. Jobben är rekordmånga, skolresultaten förbättras för sjätte året
i rad och bostadsbyggandet går för högtryck.
Snart ser man hur byggkranar sträcker sig över
hela staden, i Nyhamnen, Västra Hamnen, Limhamn, Sorgenfri, Hyllie, Holmastan och Lindängen. I takt med att också planerna om Culture
Casbah i Rosengård konkretiseras, går det att
skönja hur staden byggs ihop fysiskt och socialt.
flytta hit. Staden är också en destination för
människor på flykt undan krig och förföljelse.
Det ställer höga krav på de kommunala verksamheterna.
Sveriges kommuner står inför en utmaning när
kostnaderna för den kommunala servicen ökar
snabbare än intäkterna. De närmsta åren kommer höga krav ställas för att staden både ska leverera en god välfärd och fortsätta att utvecklas
för Malmöbor, besökare och verksamheter.
Den unga, globala
och moderna staDärför är regeringens 10 miljarder till välfärden
den Malmö ligger i
i Sveriges kommuner ett välkommet och värframkant, både vad
gäller social- och
defullt tillskott till
miljömässigt
hållden kommunala
Den unga, globala och moderna
ekonomin. Vi får
bar utveckling. Malmöjlighet att gemökommissionens
staden
Malmö
ligger
i
framkant,
nomföra förstärkarbete kompletteras
med ett ambitiöst arningar i skolan
både vad gäller social- och
och öka bemanbete för att, som förmiljömässigt hållbar utveckling. ningen i äldresta kommun i Sveomsorgen. Malmö
rige, implementera
FN:s globala hållbarhögskolas position
hetsmål lokalt. Nyfikenhet och öppenhet inför som lärosäte stärks genom nya forskningsanteknikens möjligheter gör att Malmö använder slag. Polisen får också resurser att anställa mer
digitala verktyg för att utveckla stadens samtli- personal. Investeringsstöd till bostadsbyggande
ga verksamheter och för att stärka stadens ser- ökar förutsättningarna att bygga energieffektivice till Malmöborna.
va bostäder till rimligt pris.
Malmö växer rekordsnabbt. Det föds många
barn och såväl människor som företag vill
Den barnvänliga storstaden Malmö ska fortsätta prioritera stadens barn och unga. Kontinui-
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
teten i personalgruppen och i förskolorna ska
öka. Fler barn i förskola och skolan möts med
resursförstärkningar. Barn och ungas uppväxtvillkor och rätt till kultur och fritid prioriteras.
Även om arbetsmarknadspolitiken är ett statligt
ansvar måste kommunen agera med ökad kraft
för att fler Malmöbor ska kunna försörja sig själv.
Arbetet med att skapa en jobbpakt med Malmöborna påbörjas, med målet att alla som kan jobba
ges möjlighet att bli självförsörjande.
Malmö ska vara en tät, grön och blandad stad
med höga ambitioner när det kommer till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Arbetet med stadens skyfallsplan ska intensifieras ge Malmö bättre förutsättningar att möta
klimatförändringarna som påverkar vår region.
Vi ska dra nytta av de pengar regeringen avsatt
inom klimatklivet och stadsmiljöavtalen för att
fortsätta bygga en hållbar stad.
Resursförstärkningen i samband med tilläggsbudgeten 2016, med syfte att få fart på bostadsbyggandet, ligger kvar och kompletteras
med flera initiativ för att möta den strukturella
hemlösheten och för att få fram fler bostäder
för personer med svag ställning på bostadsmarknaden.
Katrin Stjernfeldt Jammeh Socialdemokraterna MALMÖ
Malmös preventiva arbete mot brott utvecklas
med ett mer systematiskt trygghetsarbete. Ett
nytt samverkansavtal med polisen ska ingås där
vi bland annat vill se stärkta insatser mot den
öppna drogförsäljningen.
Malmö kännetecknas av mångfald. Det är en
del av stadens identitet. En hållbar utveckling i
Malmö förutsätter öppenhet, jämställdhet och
lika rättigheter. Därför tas flera initiativ för att
förebygga och motverka förtryckande hedersstrukturer, minska diskrimineringen, förbättra jämställdheten och jämlikheten och stärka
barns rättigheter.
Malmö stad genomför en omorganisation som
syftar till att erbjuda Malmöborna en bättre
välfärd och service. Fokus ligger på ungas uppväxtvillkor, en likvärdig omsorg en stärkt personalpolitik, fler Malmöbor i arbete och i egen
försörjning samt ett starkare och mer sammanhållet grepp mot hemlösheten.
Malmö växer när alla Malmöbor får möjlighet
att växa. Malmö växer när klyftorna minskar.
Ett helt Malmö bygger vi tillsammans; staden,
Malmöborna, civilsamhället, akademin och näringslivet. Tillsammans blir vi starkare. Under
2017 tas avgörande steg för ett helt Malmö.
Märta Stenevi
Miljöpartiet de gröna
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
1. EN UNG GLOBAL OCH
MODERN STAD
Malmö ska vara en stad i framkant – ung, global, jämställd och hållbar. En i verklig mening
modern stad. Här prövar vi ständigt nytt, vi utmanar fördomar och är öppna för förändring och
samarbete. Vi arbetar med social och ekologisk hållbarhet som bas i ett brett utvecklingsarbete.
Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva
utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av
Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla potential.
Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska minskas genom att
påverka de bakomliggande orsakerna.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om
jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen.
INRIKTNING 2017:
Malmö ska vara staden som ligger i framkant, som visar mod och är i ständig rörelse. Under året
ligger fokus på att fortsätta utveckla arbetet enligt Malmökommissionens rekommendationer.
Det sociala investeringsperspektivet och kunskapsallianser med det omgivande samhället står i
centrum.
Malmö stads vision om Malmö 2040 ska prägla stadens fortsatta arbete och förhållningssätt.
Samtliga nämnder ska arbeta för att tillvarata digitaliseringens möjligheter för ökad kvalitet i
välfärd och medborgarservice, samt ökad effektivitet i verksamheterna.
FN:s globala hållbarhetsmål omvandlas till lokala mål för att utgöra en ledstjärna i stadens
fortsatta arbete. Ett ny organisation ska under året ta form under kommunstyrelsen i syfte att
leda stadens hållbarhets- och innovationsarbete i samarbete med såväl externa aktörer som med
andra nämnder och förvaltningar i staden.
År 2018 får Malmö högskola universitetsstatus. Malmö stad förbereder sig för de möjligheter
det medför för staden genom ett fördjupat samarbete med såväl högskolan som studenter.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
Malmöborna är stadens styrka. Fler Malmöbor ska ges möjlighet att utveckla och dra nytta av
sina färdigheter och talanger. Att alla som kan jobba också ges möjligheten att ta ett jobb är en
viktig förutsättning för ett hållbart Malmö. För att stadens unga ska ges erfarenhet och kunskap
om arbetsmarknaden så ska staden, tillsammans med näringslivet, arbeta fram en modell för att
erbjuda samtliga gymnasieungdomar i Malmö sommarjobb.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsens ges i uppdrag att se över hur FN:s globala hållbarhetsmål kan
implementeras på lokal nivå.
• Samtliga nämnder ges i uppdrag att identifiera och genomföra insatser där staden kan ta
tillvara digitaliseringens möjligheter för att utveckla sina verksamhetsområden.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en strategi för student- och universitetsstaden
Malmö.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med näringslivet utveckla en modell för att
alla gymnasieungdomar i Malmö ska kunna erbjudas ett sommarjobb.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur valdeltagandet i Malmö kan öka.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
2. EN STAD FÖR
NÄRINGSLIV OCH ARBETE
Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och branscher
etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter för att lyfta Skåne
och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom samverkan med
andra, verkar för en fungerande kompetensförsörjning och ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga
miljökrav och sysselsättning för arbetslösa och då är samarbete med näringslivet och tydliga
upphandlingar viktiga verktyg.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning.
INRIKTNING 2017:
Malmö är regionens tillväxtmotor. Stadens blomstrande näringsliv bidrar till att mer än 165 000
personer arbetar i Malmö. Under året antas stadens nya Näringslivsstrategi för ökad tillväxt, fler
växande företag och jobb för Malmöborna. Stadens stöd till näringslivs- och innovationsaktörer
ska ses över i syfte att säkerställa att det ligger i linje med Näringslivsstrategin.
Malmös näringsliv består av många små- och medelstora företag. För många av dessa ger kommunens upphandlingar en möjlighet att växa och anställa fler, men det behövs ökat stöd och kunskap i
frågorna. Därför ska stadens företagslots utökas med en upphandlingslots i syfte att bistå små- och
medelstora företag med stöd i upphandlingsfrågor för ökad kvalitet och konkurrens.
Under året går Sverigeförhandlingen in i sin slutfas när förhandlingspersonerna slutrapporterar
till regeringen om hur fler bostäder och nya stambanor med möjlighet till höghastighetståg kan
binda samman Sveriges storstäder.
Arbetet med Europeiska regionalfondens insatsområde fem enligt Malmömodellen fortsätter, med
fokus på ökad konkurrenskraft och entreprenörskap kopplat till stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur i befintliga- och framtida stationsnära lägen.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
Malmö stad deltar aktivt i Greater Copenhagen & Skåne Committe för att fördjupa Öresundsintegrationen. Samarbetet inom MalmöLundregionen fortsätter att prioriteras under året,
liksom det bilaterala samarbetet med Köpenhamn.
Att alla som kan jobba också ges möjlighet att jobba är en grundförutsättning för en fortsatt
stark generell välfärd. Därför ska arbetet med att fler Malmöbor når egen försörjning intensifieras under året. Principen om “arbete först” ska vara utgångspunkten för Malmöbor som uppbär
försörjningsstöd. Stadens arbetsmarknadsinsatser ska kopplas närmare samman med socialtjänsten.
En jobbpakt med Malmöborna ingås. Kommunens egna verksamheter ska användas som en
dörr in för Malmöbor som uppbär försörjningsstöd genom att kommunala mertjänster tas fram i
samarbete med facken och Arbetsförmedlingen. Det framgångsrika arbetet med Framtidens hus
i Lindängen ska spridas till fler delar av staden, så att samhällets olika aktörer erbjuder Malmöbor en väg in till arbete. Svenska för invandrare, SFI, ges mer resurser med syfte att korta väntetiderna. Det framgångsrika arbetet med talangutbildningar där SFI kombineras med yrkesutbildning ska utökas till fler sektorer och yrkesgrupper. Vidare utreds hur SFI kan individualiseras
för att bättre kunna kombineras med praktik, arbete eller andra arbetsmarknadsinsatser.
Regeringens satsning på ett kunskapslyft ska mötas med en lokal offensiv för att bygga ut vuxenutbildningen så att fler Malmöbor kan matchas för att ta något av de många jobb som växer
fram i Malmö eller regionen.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över ändamålsenligheten i stadens stöd till
innovations- och näringslivsfrämjande aktörer/insatser för att säkerställa att det ligger i linje
med stadens näringslivsstrategi.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda formerna för att koppla en upphandlingslots till
den befintliga företagslotsen för att möta små- och medelstora företagares frågor och behov
gällande upphandlingar.
• Kommunstyrelsen, i samarbete med berörda nämnder, ges i uppdrag att genomföra en
jobbpakt med Malmöborna.
• Kommunstyrelsen, i samarbete med berörda nämnder, ges i uppdrag att definiera och
fastställa principen om “arbete först” för försörjningsstödstagare i Malmö.
• Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ges i uppdrag att utreda
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
förutsättningarna för fler SFI-talangprogram samt hur deltagare i undervisningen
i större utsträckning ska kunna kombinera SFI med praktik, arbete eller andra
arbetsmarknadsinsatser.
• Arbetsmarknad, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och Sociala resursnämnden
uppdras att, i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, utreda hur
arbetsmarknadsanknytningen kan stärkas för personer med funktionsnedsättning.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
3. EN STAD FÖR BARN
OCH UNGA
Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet som kan skapa framtidstro. Alla kommunens
verksamheter som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets
bästa ska alltid sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i
de beslut som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet
att utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns kreativitet ska
utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns möjligheter att röra sig och
ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden planeras. Alla föräldrar ska
känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under
trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.
INRIKTNING 2017:
Utvecklingen av förskole- och skolverksamheten fortsätter med sikte på fortsatt förbättrade skolresultat samt ökad likvärdighet mellan stadens elever. En statlig riktad satsning på matematik går ut
till skolorna för att stärka matematikundervisningen och öka andelen undervisningstimmar.
Utbyggnaden av både förskolor och grundskolor fortsätter. För att få bättre kostnadskontroll
utreds och förtydligas processen för utbyggnad av förskolor och skolor, så att kommunstyrelsen
tidigare i processen kan sätta en ekonomisk ram för enskilda objekt. Uppdraget knyter an till de
befintliga utredningarna om den långsiktiga investeringsstyrningen och arbetet med att utveckla
en ny lokalförsörjningsprocess.
Skolförvaltningarna får full uppräkning för demografi under utbyggnaden, där en del reserveras
kommuncentralt för avrop. Osäkerhetsfaktorer såsom takten i utbyggnadsarbetet och antalet
nyanlända som tillkommer under året påverkar utfallet.
Arbetet med den framtida personalförsörjningen, med ett särskilt fokus på lärarförsörjningen,
prioriteras. Det handlar både om att få lärare att stanna kvar genom insatser för en god arbets-
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
miljö och om att lyckas med nyrekryteringen. Satsningar för att öka lärartätheten med hjälp av
statliga medel genomförs och kompletteras med en lokal satsning. Arbetet fortsätter med att
frigöra lärare från administrativa arbetsuppgifter. Den politiska styrningen av skolverksamheten
präglas av tillit till professionen inom skolförvaltningarna.
Arbetet med att på bästa sätt ta emot den stora andel nyanlända barn och elever i stadens förskolor och skolor fortsätter. Resurser avsätts för att möta behoven. Fokus i arbetet ligger kring
nyanlända elevers lärande och vidareutveckling av metoder för att möta den nyanlända elevgruppens behov. Extra statliga satsningar går till skolorna för att matcha de extra kostnader ökningen
av andel nyanlända innebär.
Familjehemsplacerade barns skolresultat och hälsa stärks genom att modellen Skolfam tillförs
nya resurser. En satsning på en ny familjecentral genomförs samt en öppen förskola med inriktning mot nyanlända och asylsökande familjer startas. Arbetet med att följa upp och säkerställa så
att förskolan och skolan är avgiftsfri sker löpande inom respektive förvaltning.
I arbetet med att öka barn och ungas måluppfyllelse i skolan krävs även fokus på barn och ungas
rätt till meningsfull fritid. Möjligheten för att sprida allaktivitetshuskonceptet till fler skolor utreds.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen, i samarbete med berörda nämnder, ges i uppdrag att utreda hur
kostnadskontrollen kan förbättras i utbyggnadsprocessen av förskolor och skolor.
• Grundskolenämnden och Stadsområdesnämnderna får i uppdrag att utreda hur
allaktivitetshuskonceptet kan spridas till fler skolor.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
4. EN ÖPPEN STAD
Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande stad
där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och ge god och
jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete mot rasism,
fördomar och diskriminering.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges
lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.
INRIKTNING 2017:
Malmö är en stad präglad av öppenhet och nyfikenhet. Det offensiva, framsynta och systematiska arbetet som staden bedriver ska fortsätta. Det betyder bland annat fortsatta insatser mot
rasism, diskriminering och HBTQ-fobi. Staden fortsätter spela en självklar roll för att möjliggöra Pridefirandet.
Dialogforum får en ny form, en tydligare roll och utökade resurser. Satsningen på Malmö mot
Diskriminerings stödjande och förebyggande arbete fortsätter. Vissa grupper löper större risk att
utsättas för diskriminering eller hatbrott: afrosvenskar, muslimer, judar, romer och HBTQ-personer. Under året kommer minst ett pilotprojekt kring hur staden kan använda sig av jämlikhetsdata att genomföras. Jämlikhetsdata är beteckningen på metoder som används för att på
ett etiskt, rättssäkert och vetenskapligt sätt ta fram kunskap som kan utgöra underlag för en
medveten och aktiv jämlikhets- och antidiskrimineringspolitik. Arbetet med barnrätt stärks. En
utvecklingsplan ska antas och implementeras i stadens verksamheter.
Vårt erkända jämställdhetsarbete fortsätter att ligga i framkant och utvecklas. Under året revideras och förtydligas policys på området. Nästa steg blir att inkludera ett intersektionellt perspektiv
och låta Malmös jämställdhetsarbete vara ett jämställdhetsarbete för alla, oavsett bakgrund eller
förutsättningar.
För många Malmöbor begränsas friheten av hedersstrukturer. Det är helt oacceptabelt. Därför
ska det förebyggande arbetet mot hedersvåld och hedersförtryck stärkas. Ett arbete att utreda
hur staden kan arbeta mer effektivt med det förebyggande arbetet mot hedersförtryck påbörjas.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
Arbetet med att frigöra Malmöbor från begränsande sociala normer behöver börja i de tidiga
åren. Grundskoleförvaltningen ska stärka det normkritiska arbetet utifrån samtliga diskrimineringsgrunder samtidigt som arbetet med genuspedagogik fortsätter.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur kommunens finansiering av tjej- och
kvinnojourer kan vara långsiktig och förutsägbar för jourerna.
• Kommunstyrelsen och Sociala resursnämnden ges i uppdrag att utreda hur staden kan öka
det förebyggande arbetet mot hedersförtryck.
• Grundskolenämnden ges i uppdrag att vidareutveckla det normkritiska arbetet.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
5. EN JÄMLIK STAD
Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens insatser
ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha barnen i fokus.
För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara att i första hand
lösa den enskildes bostadslöshet. Malmös äldre ska kunna påverka och ha inflytande över sin
vardag och i samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av kontinuitet och kvalitet.
Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet på lika villkor för att främja
hälsa och delaktighet.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en
meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället
INRIKTNING 2017:
Malmö stad genomför en omorganisation som syftar till att erbjuda Malmöborna en bra välfärd
och service. Fokus ligger på ungas uppväxtvillkor, en likvärdig omsorg, en stärkt personalpolitik,
fler Malmöbor i arbete och egen försörjning samt ett starkare och mer sammanhållet grepp mot
hemlösheten.
Andelen äldre i behov av stöd kommer att öka framöver. Staden ska ha bra beredskap. En strategi ska utarbetas för hur de äldres bostadsbehov ska mötas. Genom att använda resurserna som
frigörs när trygghetshotellet avvecklas kan tillgängligheten och möjligheterna till gemenskap
och trygghet för äldre personer öka till exempel genom stöd till trygghetsboenden. Kunskaper
om hur fallskador bland äldre kan förebyggas ska få bättre spridning.
Resurser tillförs för att säkra ordningen i mottagandet av nyanlända. En stabil finansiering av myndighetsutövningen för ensamkommande barn säkras och överförmyndarnämnden tillskjuts nya
resurser. Samtidigt ska verksamheterna under året börja ställa om för att anpassa sina kostnader till
den minskade ersättningen. Medel för kostnader som uppstår till följd av anvisningslagen tillskjuts.
Familjerättsbyråns ärendemängd har ökat i takt med en ökad befolkning. Verksamheten ges
förutsättningar för att minska belastningen och köerna. Barns behov ska vara i fokus.
Flera nämnders verksamheter behöver växla upp arbetet mot hemlösheten. Antalet bostäder
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
för grupper med svag ställning på bostadsmarknaden ska öka. Stadens arbete med att motverka
hemlöshet ska organiseras ändamålsenligt och resultatinriktat bland annat genom tillsättandet av
en bostadsgeneral med uppdrag att sänka hemlöshetskostnaderna genom att hitta nya och kreativa lösningar för bättre och billigare boenden. Metoden Bostad först och stadens arbete med
Budget- och hyresrådgivning får ökade anslag med syftet att förebygga och minska hemlösheten.
En utredning görs med syfte att analysera, utreda och föreslå ytterligare insatser för att möta
kostnadsutvecklingen av hemlösheten. Utredningen ska bland annat analysera de ekonomiska
effekterna av Eget boendet, EBOs, under etableringsperioden.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ges uppdrag att ta fram en strategi
för äldres boende.
• Kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ges i uppdrag att analysera, utreda
och föreslå ytterligare insatser för att motverka den snabba kostnadsutvecklingen av
hemlösheten.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
6. EN TRYGG STAD
Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar ytterst
om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför samverka
brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet, kvinnofrid
och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i trafiken och i den
offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och metoder ska anpassas
så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum.
INRIKTNING 2017:
Malmö ska vara en trygg stad att bo, leva och vistas i. Den direkta brottsbekämpningen är ett
nationellt ansvar genom Polisen. Staden ska bistå och vara behjälplig på alla sätt den förmår så
att polisen kan vara framgångsrik i sitt arbete.
Trygghetsarbetet ska stärkas och systematiseras under året. Det sker i nära samarbete med Polisen. Staden ska under året förnya samverkansöverenskommelsen med Polisen. Bland annat ska
arbetet med att motverka den öppna droghandeln prioriteras.
Det förebyggande trygghetsarbetet berör flera nämnders arbete. Det ställer stora krav på att
verksamheter, enskilda insatser och aktörer arbetar som en helhet, kompletterar varandra och
säkerställer ett effektivt arbete på flera nivåer.
Det förebyggande trygghetsarbetet ska systematiseras. Under året ligger fokus på en ny arbetsmetod för att förbättra barns och ungas uppväxtvillkor genom att påverka deras livsmiljöer.
Ungdomars brottslighet, droganvändning och annat riskbeteende ska förebyggas genom att utgå
från förutsättningar i närområdet där barn och ungdomar vistas.
Våldsbrott har ofta samband med missbruk av alkohol och narkotika och drabbar både närstående och enskilda utomstående. Barn och unga är särskilt utsatta. Malmös förebyggande arbete
mot tobak, alkohol och narkotika ska intensifieras och bygga på beprövade metoder.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en metod för det systematiska trygghetsarbetet
i Malmö.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att förnya stadens samverkansöverenskommelse med
Polisen.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
7. EN AKTIV OCH
KREATIV STAD
Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både
i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan
mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig hållbarhetsfaktor.
Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och kulturliv samt möjlighet att
skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare och företag.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av ett meningsfullt fritid- och kulturliv.
INRIKTNING 2017:
I takt med att Malmös befolkning växer kommer fler att vilja ta del av stadens rika kultur- och
föreningsliv. De föreningsdrivna mötesplatserna ska bli fler och nya idrottsytor ska byggas. Limhamnsfältet ska ses över för att bli ännu mer attraktivt som rekreationsområde för Malmöborna.
Under året ska det satsas på ett mer jämställt föreningsliv. Åtgärder tas fram som kan uppmuntra
och öka antalet flickor i föreningslivet.
Samarbetet med den idéburna sektorn kring stadens utmaningar ska prioriteras. Med utgångspunkt i överenskommelsen med den idéburna sektorn fördjupas arbetet under året.
Malmö är en stad med många barn och unga. Ett kulturprogram för förskolor och skolor tas
fram. Fler ska få tillgång till stadens kultur- och fritidsliv med en utbyggnad av Kulturskolan
och en utveckling av sommarlovssatsningen Kul i Malmö.
Äldres verksamheter och mötesplatser ska utvecklas under året.
Arbetet med Kulturstrategin fortsätter. Liksom arbetet att vidareutveckla stadens kulturella
näringar. Den digitala klyftan ska minska genom Stadsbibliotekets lärcentrum.
Arbetet med det påbörjade Kulturstråket, som sträcker sig från Folkets park till Malmö Centralstation, ska under året fokusera på att utveckla mötesplatser, samarbeten kring aktiviteter och
öka kopplingen till folkhälsan.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
Styrmodellen för kommande sporthallar och gymnastiksalar måste bli ändamålsenlig, därför ska
grundskolenämnden tillsammans med fritidsnämnden se över den.
UPPDRAG 2017:
• Samtliga nämnder får i uppdrag att identifiera områden där det går att fördjupa samarbetet
med den idéburna sektorn.
• Grundskolenämnden och Fritidsnämnden ges i uppdrag att ta fram en modell för
fördelning och användande för framtida sporthallar och gymnastiksalar.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
8. EN EKOLOGISKT
HÅLLBAR STAD
Malmö ska präglas av närhet, och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen ska vara
ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden och
genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resurs- och kostnadseffektivt
samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB har här ett ledaransvar,
liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas
som en attraktiv och tillgänglig stad.
Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val.
INRIKTNING 2017:
Arbetet med bostadsförsörjning och minskad hemlöshet växlas upp. MKB ökar sitt byggtempo från att, som tidigare färdigställa 500 lägenheter per år, till i genomsnitt 750 under 2017 till
2019. För att möta den höga takten inom bostadsbyggande och behovet av nya skolor behåller
stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och miljöförvaltningen den förstärkning som tillfördes i samband med tilläggsbudgeten.
Översiktsplanens kapacitet och mål ses över för att öka bostadsbyggandet. Utgångspunkten är
att Malmö ska vara en nära, tät och grön stad som byggs samman socialt och fysiskt genom att
växa inåt. I stationsnära lägen finns möjligheten att bygga såväl tätt som högt för ett mer effektivt markutnyttjande och hållbart resande Detta ska beaktas även vid planering kring framtida
stationer längs med Malmöringen och de framtida spårvagnsstationerna.
Genomförandet av Malmös miljöprogram konkretiseras och integreras i arbetet med att, som
första kommun i Sverige, implementera FN:s globala hållbarhetsmål lokalt.
Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar energi 2030. En viktig åtgärd är att göra det
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
enklare att installera solceller över hela staden. Med tydliga prioriteringar och informationsinsatser möter vi det ökade intresset bland fastighetsägare och regeringens satsningar på solel.
Regnovädren kommer allt oftare och blir allt kraftigare. En skyfallsplan med prioritering av
konkreta åtgärder tas fram. I samband med planerade reinvesteringar görs förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Gator som byggs om kompletteras med fördröjande öppen dagvattenhantering. Vid ombyggnationer av gator görs samtidigt förbättringar för gång-, cykel- och kollektivtrafik i kombination med fartdämpande åtgärder.
Elektrifieringen av biltrafiken är en angelägen stadsmiljöfråga och insatser görs för att fördjupa
kunskaperna kring hur detta ska ske, samtidigt som omställningen av stadsbussarna till eldrift
påbörjas för en bättre luftkvalité och en bullerfri vardag för Malmöborna. Nya investeringar ska
så långt som möjligt matchar regeringens satsningar inom stadsmiljöavtalen och klimatklivet. En
vägledande marksaneringspolicy tas fram med fokus på ekonomi och Malmöbornas hälsa.
Staden ska söka samarbete med fastighetsägare för att satsa på renhållning som bidrar till en
trevligare och tryggare upplevelse av staden.
Klimatavtrycket från den mat som serveras i Malmö stad ska minska. Lyckade insatser inom
förskolan ska spridas vidare som ett nästa steg i arbetet.
UPPDRAG 2017:
• Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utreda hur ett effektivt markutnyttjande kan nås i
stationsnära lägen.
• Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att i samråd med miljönämnden se över riktlinjer,
eventuella hinder samt sprida information som kan underlätta för fastighetsägare i staden
att installera solceller.
• Tekniska nämnden i samråd med servicenämnden, parkeringsbolagen, VISAB och
MKB ges uppdrag att utreda möjliga insatser som kan påskynda arbetet en heltäckande
laddinfrastruktur.
• Kommunstyrelsen, i samråd med berörda nämnder, ges i uppdrag att ta fram en
ändamålsenlig policy för marksanering utgår från ekonomi och Malmöbornas hälsa.
• Tekniska nämnden ges i uppdrag att i samverkan med fastighetsägare utreda möjligheterna
för en enhetlig renhållning av allmän platsmark efter principen “gata för gata”.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
• Förskolenämnden, servicenämnden och miljönämnden ges i uppdrag att utveckla arbetet
med att reducera klimatutsläppen från mat i förskolan.
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
9. EN STAD MED BRA
ARBETSVILLKOR
Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning
och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna, och ett gott
ledarskap som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande Malmö kräver
långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö.
KOMMUNFULLMÄKTIGEMÅL:
Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap
möta Malmöborna.
INRIKTNING 2017:
Kompetensförsörjning är avgörande för att klara välfärden och Malmöbornas behov av stöd och
service. En vägledande kompetensförsörjningsplan där gapet mellan behov och tillgång identifieras kommer att presenteras under året.
Välfärdsproffsen ska få vara just proffs. För att klara kompetensförsörjningen inom välfärden och
samtidigt utveckla kvaliteten och arbetsmiljön är det viktigt att kompetensen hos de anställda
nyttjas effektivt. Administrationsbördan ska, där det är möjligt, minska genom att identifiera
arbetsuppgifter som stjäl tid från professionen och som kan utföras av andra i verksamheten.
Anställda i Malmö stad ska trivas och vilja stanna kvar, det är en väsentlig del i kompetens- försörjningsarbetet. En bra arbetsmiljö är grunden för en stark och stabil socialtjänst. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fortsätta och stärkas, vilket ska ske i samverkan med de fackliga
organisationerna. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska ytterligare integreras i den löpande
verksamheten.
Skolhälsovården är en viktig verksamhet. För att trygga en hög kvalitet och en god elevhälsa
prioriteras utvecklings- och kvalitetsarbete inom verksamheten.
Malmö stad ska erbjuda ett hållbart arbetsliv. Sjukfrånvaro ska förebyggas genom analyser av de
bakomliggande orsakerna. Ett särskilt fokus ska ligga på de kvinnodominerade arbetsplatserna
F R A M T I D S PA R T I E T
I
M A L M Ö
MALMÖ
samt på de uttalade friskfaktorerna som är avgörande för ett hållbart arbetsliv. För att skapa ett
hållbart arbetsliv ska förkortad arbetstid analyseras närmare och provas i en verksamhet i staden.
Antalet ofrivilligt delade turer ska minska.
Under året utarbetas en lokal handlingsplan med syfte att andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid.
Även digitaliseringens möjligheter till ständig närvaro i arbetslivet och så kallad digital stress ska
belysas under året. Malmö stad ska aktivt arbeta för att ta del av regeringens arbete med tillitsbaserad styrning.
Nämnderna ska ha fortsatt fokus på att minska andelen timavlönade timmar till förmån för
tryggare anställningsformer. Malmö stad ska ta del av regeringens satsning som innebär att fler
tidsbegränsat anställda inom äldrevården kan utbilda sig till undersköterskor.
I Malmö finns nästan hela världen representerad. Det ställer krav på att verksamheten är lyhörd
för att den kvalitativa och likvärdiga service som ska tillgodoses kan kräva olika angreppssätt.
Därför ska de anställdas språkkompetens användas för att utveckla kvaliteten och servicen till
Malmöborna.
Under året påbörjar staden arbetet att erbjuda arbetskläder till medarbetare i brukarnära arbete.
UPPDRAG 2017:
• Kommunstyrelsen, tillsammans med berörda nämnder, ges i uppdrag att utarbeta en lokal
handlingsplan med syfte att andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.
• Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att testa
arbetstidsförkortning i en avgränsad verksamhet.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över behovet av att ta fram riktlinjer för att motverka
digital stress hos anställda.
• Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur språkkompetens, inklusive teckenspråk, kan
tas tillvara för att förbättra välfärden.
Styrning och ledning
Malmö stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet för stadens nämnder och
bolagsstyrelser. Inom de ekonomiska ramar som ges, lagstiftningen och nämndernas reglementen,
anger kommunfullmäktige kommunfullmäktigemål och uppdrag 2017. Dessa ska sedan omsättas i
praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser. Övriga kommunala styrdokument som planer,
program, policys och liknande är underordnade målen i budgeten.
Kommunfullmäktigemålen strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela den
kommunala verksamheten. Utgångspunkten i ett effektivt arbete kring målen är ett gemensamt
gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete, samverkan, dialog,
kommunikation och tillit. Detta ska prägla nämnder och bolagsstyrelsers arbete med styrning och
ledning med utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen. Strävan är att kommunfullmäktiges mål ska
gälla för innevarande mandatperiod. Samtidigt ska dessa mål uppnås så fort som möjligt. Inför varje
nytt budgetår omprövar därför kommunfullmäktige kommunfullmäktigemålen.
NÄMNDERNAS OCH STYRELSERNAS UPPDRAG
Varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges mål. Därför
formulerar nämnder och bolagsstyrelser, utifrån kommunfullmäktigemålen, egna mål (nämndsmål)
och till dessa uppföljning nämndsmål. All individbaserad statistik ska vara könsuppdelad. Dessa mål styr
sedan verksamheten i förvaltningar och bolag. I det dokument (nämndsbudget/affärsplan) som
nämnder och styrelser tar fram och beslutar om ska tydligt framgå hur målen förväntas bidra till
respektive kommunfullmäktigemål. Det ska också tydligt framgå hur målen ska uppnås samt hur
dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå
målen.
Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att följa upp och analysera vad som åstadkommits och
varför i förhållande till den målsättning som är beslutad av nämnden eller bolagsstyrelsen, med
utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Resultatet på nämndsnivå ska kopplas till respektive
kommunfullmäktigemål och redovisas till kommunstyrelsen.
Nämnder och bolagsstyrelsers uppföljningar ska ske med utgångspunkt i viktiga händelser, resultat
och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på analyser, slutsatser och
kommentarer som förklarar det egna resultatet i perspektivet vad detta betyder för Malmö stad i sin
helhet.
UPPDRAGEN
Inom de olika målområdena finns ett antal uppdrag. Dessa ska, om inte annat anges, genomföras så
fort som möjligt under budgetåret och redovisas till kommunfullmäktige senast i samband med
årsredovisningen.
Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, följa och utveckla arbetet med budget/redovisning.
Riktlinjer för ekonomistyrning
Riktlinjerna för ekonomistyrning reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna
och syftar till att tillsammans med kommunfullmäktigemålen och de finansiella målen uppnå en
hållbar ekonomi. Riktlinjerna för ekonomistyrning har över åren visat sig vara ett bra hjälpmedel för
en god ekonomisk utveckling.
Riktlinjerna omfattar inte de kommunala bolagen, vilka istället styrs genom ägardirektiv.
I riktlinjerna regleras nämndernas skyldighet att upprätta budget och följa upp mål, verksamhet och
ekonomi. Nämndernas budgetkontroll och förmåga att vidta korrigerande åtgärder är av central
betydelse för att uppnå den av kommunfullmäktige planerade utvecklingen.
Utgångspunkten är att nämnderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska bedriva en väl fungerande och
effektiv verksamhet. Nämndernas grunduppdrag framgår av deras reglementen. För att driva
verksamheten erhåller nämnderna i budgeten ett kommunbidrag för hela sin verksamhet alternativt
flera kommunbidrag som avser avgränsade delar av verksamheten. Nämnderna har sedan ansvaret
för att inom givna kommunbidrag uppfylla de mål och den lagstiftning som gäller för verksamheten.
För att hålla kommunstyrelse och kommunfullmäktige informerade om utvecklingen i nämnderna
och för staden som helhet, är det viktigt med återkommande kommungemensam uppföljning under
året. Uppföljningen utgör också underlag för eventuella beslut om korrigerande åtgärder samt
underlag för den fortsatta ekonomiska planeringen.
Investeringar binder upp kommunens kapital vilket påverkar kommunens rörelsefrihet under en lång
tid. Före genomförandet av större investeringsobjekt måste därför nämnderna få godkännande från
kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Detta gäller även finansiell leasing eller lokalförhyrning,
vilket i vissa fall kan vara ett alternativ till att göra egna investeringar.
I samband med omorganisation av Malmö stads nämnder under 2017 kommer dessa riktlinjer, inklusive regelverk om
befrielse från resultatansvar, att ses över.
BUDGET
Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är bindande både vad avser ekonomiska ramar och
mål för verksamheten. Verksamheten skall bedrivas inom befintliga ekonomiska ramar även om detta
medför att de i budgeten angivna målen inte helt kan uppnås. Nämnderna får således inte överskrida
vare sig kommunbidrag eller investeringsram.
I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten erhåller nämnden ekonomiska ramar genom ett
eller flera kommunbidrag och en investeringsram för sin verksamhet. Ändringar av tilldelade
ekonomiska ramar beslutas av kommunfullmäktige.
Nämnd skall utifrån kommunfullmäktiges budget upprätta en budget för nämndens verksamheter.
Budgeten ska innehålla nämndsmål, plan för verksamheten och redovisning av hur tilldelade
ekonomiska ramar ska användas. Nämndens budget upprättas i enlighet med anvisningar från
kommunstyrelsen.
Nämnd har rätt att inom sitt grunduppdrag ompröva verksamhet och besluta om ändrad inriktning
eller omfattning av verksamhet som nämnd bedömer lämplig eller nödvändig. Om förändringen
berör andra nämnder skall samråd med dessa ske före beslut. Ändringar som innebär avsteg från vad
kommunfullmäktige uttryckt i årets budget skall beslutas av kommunfullmäktige.
BEFRIELSE FRÅN ANSVAR FÖR EKONOMISKT RESULTAT
Nämnden kan vara befriad från resultatansvar för delar av sin verksamhet. Detta innebär att
nämnden för dessa verksamheter inte är ansvarig för det ekonomiska resultat som uppkommer under
året. Nämnden har dock ett ansvar att även inom dessa områden bedriva en väl fungerande och
effektiv verksamhet och vidta nödvändiga åtgärder. För budgetåret gäller befrielse från resultatansvar
för följande verksamheter:
Ekonomiskt bistånd
Hemlöshet
Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken
Statsbidrag till flyktingmottagande
Realisationsvinster fastigheter och vinster exploateringsverksamhet
Bostadsanpassningsbidrag
UPPFÖLJNING UNDER ÅRET OCH RESULTATÖVERFÖRING MELLAN ÅR
Nämnd skall rapportera till kommunstyrelsen om måluppfyllelse och utveckling av verksamhet och
ekonomi under året i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nämnd skall också för egen del
regelbundet följa utvecklingen för nämndens verksamheter och vidta korrigerande åtgärder efter
behov.
Nämnd har, utöver vad som anges i anvisningar från kommunstyrelsen, alltid ett ansvar att på eget
initiativ informera kommunstyrelsen om förändrade förutsättningar eller händelser som kan vara av
betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av verksamheten.
Nämnd skall sammanställa och avsluta årets räkenskaper i ett bokslut och upprätta en årsanalys. Det
åligger kommunstyrelsen att sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett kommuntotalt bokslut och
upprätta kommunens årsredovisning.
I samband med kommunfullmäktiges behandling av kommunens årsredovisning skall
kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige vilka justeringar av kommunbidrag och
investeringsramar som bör göras för nämnderna med anledning av kommunens ekonomiska resultat.
INVESTERING, FINANSIELL LEASING OCH LOKALFÖRHYRNING
Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från
kommunstyrelsen om totala utgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala utgiften för objektet
överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande.
I de fall uthyrande nämnd äskar objektsgodkännande för lokalinvestering skall dess framställning
innefatta preliminär hyresberäkning och nämndsbeslut från förhyrande nämnd om att den ökade
hyreskostnaden inryms i den förhyrande nämndens kommunbidrag.
Nämnd skall inhämta kommunstyrelsens tillstånd att finansiera köp av lös egendom med finansiell
leasing om inköpsvärdet i leasingavtalet överstiger 15 Mkr. För leasingavtal med lägre inköpsvärde
ska samråd ske med stadskontorets ekonomiavdelning.
Vid extern förhyrning av lokal skall förhyrande nämnd inhämta kommunstyrelsens tillstånd om
hyreskostnaden under kontraktstiden överstiger 15 Mkr. Med extern förhyrning menas all förhyrning
som inte sker från annan nämnd i kommunen.
Finansiellt mål
Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som
den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det som en tidigare
generation förbrukat. Överskottet (resultatet) måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande
servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den skall behöva
uttaxeras en högre skatt.
Kommunens skuldsättning måste också beaktas om utvecklingen ska vara ekonomiskt hållbar. En
hög skuldsättning innebär att ett långsiktigt ekonomiskt åtagande överlämnas till nästföljande
generation vilket begränsar dess möjligheter att forma den verksamhet som den generationen anser
lämpligast.
Om en alltför stor del av budgeten är intecknad av fasta kostnader minskar möjligheterna att på kort
sikt vidta korrigerande åtgärder vid plötsliga förändringar i förutsättningarna. På längre sikt kan
rörelseutrymmet begränsas av att en allt större del av budgeten utgörs av avskrivingar på gjorda
investeringar samt räntekostnader på upptagna lån. Det blir därför viktigt att följa utvecklingen vad
avser budgeterade reserver och andelen intäkter som är intecknade för att täcka kostnader för den
långsiktiga kapitalanvändningen.
Kommunfullmäktigemål
Malmö stad ska ha en hållbar ekonomisk utveckling
Indikatorer:
Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och
utjämning med hänsyn till effekten av komponentavskrivningar.
Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning.
Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella statsbidrag
och utjämning skall följas.
Uppdrag 2017:
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över och ta fram en ändamålsenlig budgetprocess
anpassad till den nya organisationen
Kommunstyrelsen, i samråd med samtliga nämnder, ges i uppdrag att utreda en modell som
innebär att respektive nämnd årligen inom sin budget avsätter resurser till utveckling och
effektivisering av sina verksamheter
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv
Kommuner och landsting har möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i
RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är att kunna bygga upp en
reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när
skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i
skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna.
RESERVERING TILL RUR
Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta
av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som
överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk
utjämning. Detta avser lagens minimikrav för reservering.
Härutöver gäller för Malmö stad:
Reservering skall endast ske av resultat som överstiger kommunens finansiella mål.
DISPONERING AV RUR
”Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en
konjunkturcykel.” Någon närmare precisering än så görs inte i lagen.
Härutöver gäller för Malmö stad:
Uttag från resultatutjämningsreserven kan endast ske för att täcka underskott (d.v.s. när årets resultat
efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår genom en lägre skatteunderlagsökning till följd av
en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt på skatteunderlaget kan göras genom att
jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i riket med den genomsnittliga ökningen under de tio
föregående åren.
Ekonomisk redogörelse
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Kommunernas ekonomi
Sveriges Kommuner och Landsting har i oktober 2016 gjort följande bedömning av kommunernas
och landstingens ekonomiska förutsättningar de kommande åren:1
Den förväntade demografiska dramatiken kommer tidigare
Den framtida kraftiga ökningen av det demografiska trycket har tidigare förväntats komma efter 2020, och
framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och
sjukvården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen.
Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat
barnafödande. Sedan vårens Ekonomirapport har Migrationsverket reviderat ner sin prognos över antalet
asylsökande. Det medför en viss nedrevidering av förväntade kostnadsökningar för kommunsektorn. Den
samlade bilden av ett kraftigt ökat demografiskt tryck på kostnaderna kvarstår dock.
Samhällsekonomin väntas återgå till ett normalläge
Den förhållandevis höga tillväxten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antalet arbetade
timmar, har gett bra skjuts åt skatteunderlaget i reala termer de senaste åren. Den utvecklingen fortsätter
ytterligare en tid, men dämpas redan under nästa år när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre
sysselsättningsökning. I år och nästa år förstärks skatteunderlaget dessutom av extra höjningar av
pensionsinkomsterna. Tecknen på att vi befinner oss i en högkonjunktur blir allt tydligare. Ett växande
problem i den svenska ekonomin är en tilltagande arbetskraftsbrist. Detta påverkar den kommunala
ekonomin negativt, framförallt genom att personalkostnaderna ökar och att det råder brist på personal inom
vissa yrken… Bortom 2017 blir skatteunderlagets reala tillväxt lägre. Det är främst en konsekvens av att
sysselsättningsutvecklingen försvagas när konjunkturen viker ner mot normalläge. Effekten blir då att de
demografiskt betingade kostnaderna för kommunernas och landstingens verksamhet växer snabbare än
skatteunderlaget från och med 2017.
Nya synsätt är nödvändiga
Det står klart att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar.
Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. I bästa fall kan detta
scenario skjutas fram något eller några år på grund av tillfälliga faktorer, men alla kalkyler pekar mot en
utveckling i en riktning som innebär svåra finansieringsproblem för kommuner och landsting. Det är därför
nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns
ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom
att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen för att bättre kunna finansiera
välfärdstjänsterna. Då är det viktigt att integrationen förbättras avsevärt, att utbildningen förbättras och
även att välfärden i övrigt fungerar bra. Det krävs också avsevärda effektiviseringar inom de kommunala
verksamheterna, främst genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster.
1
Ekonomirapporten, oktober 2016 – om kommunernas och landstingens ekonomi, Sveriges kommuner och landsting
Befolkningen
Malmös invånarantal uppgick den 1 januari 2016 till 322 574. Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas antalet invånare vid årets slut att uppgå till cirka 328 000. Befolkningen beräknas
därmed öka med knappt 5 500 invånare under 2016. Under 2017 beräknas antalet invånare öka med
cirka 6 000.
ANTAL INVÅNARE, BUDGET
Tabellen visar den befolkning som budgeten
baserats på. Budgeten för respektive år beräknas
utifrån en befolkningsprognos som tagits fram
under våren året före budgetåret. I budget 2017
baseras befolkningsuppgifterna på en prognos som
togs fram i april 2016. Befolkningen beräknas som
ett genomsnitt av det prognostiserade antalet
invånare vid årets början och dess slut.
2017
0-år
2016
Förändring
-158
5 200
5 358
1-5 år
23 209
23 062
147
6-15 år
34 982
33 186
1 796
16-19 år
11 957
11 868
89
20-64 år
204 958
202 540
2 418
65-79 år
36 478
35764
714
80-w år
14 276
14253
23
331 059
326 031
5 028
Totalt
De största ökningarna är inom åldersgrupperna 20-64 år och 6-15 år. Bland de äldre förväntas antalet
invånare öka mest inom åldergruppen 65-79 år.
Indexuppräkning
Den totala budgetförstärkningen i form av uppräkning för ökade kostnader är för år 2017 2,0 %,
vilket är 0,5 procentenheter lägre än det vägda genomsnittet av Sveriges Kommuner och Landstings
bedömning av timlöneökningen och KPI förändringen under 2017. I det ursprungliga
budgetförslaget fick grundskolenämnden en högre uppräkning än övriga nämnder.
Kommunfullmäktige beslutade i samband med budgetbeslutet att tillföra samtliga skolnämnder,
sociala resursnämnden och stadsområdesnämnderna en indexuppräkning om sammantaget 2,5 %.
Nämndernas intäkter förutsätts öka i samma takt som kostnadsökningarna.
Skatteintäkter och generella bidrag
De budgeterade intäkterna från skatter och
SKATTEUNDERLAGSPROGNOS
Procentuell förändring
generella bidrag för år 2017 har baserats på
2020 2019 2018 2017
Sveriges Kommuner och Landstings
SKL,
prognos
okt
2016
3,9
3,8
3,9
4,5
skatteunderlagsprognos från oktober 2016.
Även regeringens budgetproposition för
2017 har beaktats. Enligt prognosen förväntas skatteunderlaget utvecklas enligt tabellen.
Totalt
2017-2020
17,1
Intäkterna för åren 2017 till 2020 har beräknats enligt Sveriges Kommuner och Landstings
skatteprognos från oktober 2016. För åren 2021-2022 har skatteintäkterna beräknats utifrån den
genomsnittliga ökningstakten för skatteunderlaget föregående år. Uppräkningen blir då 3,9 %
avseende skatteintäkter för de två sista åren i planperioden och en ökning med 2 % avseende de
generella statsbidragen och utjämning.
Kommunfullmäktige har därtill beslutat att öka de budgeterade generella statsbidragen med 50 Mkr i
form av förväntade statsbidrag för ökat bostadsbyggande för år 2017.
Skatteintäkterna är beräknade utifrån en oförändrad utdebitering med 21,24 %. En förändring av
utdebiteringen med 1 procentenhet förändrar skatteintäkterna med ca 600 Mkr.
Om skatteunderlagsförändringen 2017 förändras med 1 procentenhet påverkas intäkterna med
160 Mkr.
Intäkterna från de generella statsbidragen och utjämningen beräknas efter invånarantalet den 1
november 2016. En prognosavvikelse på 500 personer förändrar intäkterna med cirka 50 Mkr.
Finansnetto
Vid ingången av år 2017 beräknas kommunen ha en räntebärande nettoskuld på 2,4 miljarder kronor
om pensionsskulden inkluderas. Under 2017 beräknas nettoskulden öka med 1,8 miljarder kronor till
följd av en fortsatt hög investeringsnivå i kombination med en låg självfinansieringsgrad.
Utvecklingen av nettoskulden leder till ett försämrat finansnetto. Ett prognostiserat positivt
finansnetto 2016 på 61 Mkr sjunker till -4 Mkr under 2016. Den negativa utvecklingen fortsätter
under planperioden till följd av en allt större nettoskuld.
BUDGET 2017 MED PLAN 2018-2022
BAS-alternativet
Budgeten för 2017 har upprättats med utgångspunkt från budgeten 2016. Denna var i balans med ett
budgeterat resultat på 242 Mkr.
Budgeten har förstärkts med 18 Mkr för att uppnå ett resultat under 2017 i enlighet med
kommunfullmäktiges mål. Därutöver har budgeten i BAS-alternativet indexuppräknats med 2,5 %.
Detta index är en sammanvägning av förväntade timlöneökningar enligt konjunkturlönestatistiken
om 2,8 % och en ökning av konsumentprisindex om 1,8 %.
Kompensation för demografiska förändringar har beräknats. I
denna kompensation ingår en utökad kompensation för ökade
hyror vid nybyggnation till förskolenämnd och
grundskolenämnd. Även för kulturnämnden har en
demografieffekt beräknats för del av verksamheten. Under
KS-anslag till förfogande finns resurser avsatta för att under
2017 även kunna beakta demografiska förändringar för delar
av fritidsnämndens verksamhet.
Den ränteeffekt som beräknats av servicenämnden har
beaktats i form av ett ökat resultatkrav på nämnden.
I BAS-alternativet ingår inte den del av budget 2016 som
finansierats av det tillfälliga statliga stödet till kommunerna för
flyktingmottagande. Däremot ingår i beräkningen av de
generella statsbidragen den statliga satsningen om 10 miljarder
BAS-ALTERNATIV
Skatter och generella statsbidrag
1 115
Indexuppräkning 2,5 %
-434
Demografieffekt
-321
Ekonomiskt bistånd
Hemlöshet
Ränteskillnad servicenämnd
Schablonersättning flyktingar
-35
-254
109
88
Pensionskostnader
-49
Komponentasvkrivningar drift
-30
LSS-utbyggnad
-15
Arbetsgivaravgifter ungdomar
-11
Tekniska nämnden investeringar
-53
Finansnetto
-12
Ökat resultatkrav enligt plan
-18
Övriga förändringar
-61
Summa
19
riktade till välfärden. Malmös andel prognostiseras preliminärt till 236 Mkr.
Effekter av beslutade investeringar har beaktats och det förväntade underskottet avseende hemlöshet
och ekonomiskt bistånd enligt prognos i delårsrapport januari-augusti 2016 har justerats. För
hemlösheten har dessutom ökade kostnader på grund av ökade volymer beaktats.
BAS-alternativet, som uttrycker kommunens resultat om 2016 års verksamhet fortsätter utan
ytterligare beslut inför 2017, slutar på ett utrymme om 19 Mkr.
Beslutade förändringar 2016
I förhållande till BAS-alternativet har indexuppräkning för ökade kostnader lagts ut motsvarande
2,0 % till nämnderna. Undantaget är skolnämnderna, sociala resursnämnden samt
stadsområdesnämnderna där indexuppräkningen för ökade kostnader uppgår till 2,5 %.
De demografiska effekterna har beaktats. För grundskolenämnden har demografieffekten minskats
med 50 Mkr. Samtidigt har motsvarande belopp reserverats under kommunstyrelsens anslag till
förfogande.
I budgeten har ett förväntat överskott inom MKB beaktats inom Malmö stadshus AB.
Jämfört med BAS-alternativet har kostnaderna för hemlöshet budgeterats på en nivå som motsvarar
prognostiserade kostnader för 2016.
I det ursprungliga budgetförslaget uppgick det budgeterade resultatet till 260 Mkr.
Kommunfullmäktiges beslut att ge en ökad indexuppräkning till skolnämnderna, sociala
resursnämnden samt stadsområdesnämnderna medför en ökad budgeterad kostnad om 49 Mkr.
Samtidigt beslutade kommunfullmäktige att öka de budgeterade generella statsbidragen med 50 Mkr.
Sammantaget uppgår därmed det budgeterade resultatet 2017 till 261 Mkr.
Plan för åren 2018-2022
Planen för åren 2018-2022 har beräknats utifrån målet om en hållbar ekonomisk utveckling.
Successivt ökas det budgeterade resultatet från 0,5 % av skatter och generella statsbidrag år 2017 till 1
% från och med år 2019. I beräkningen av budgeterat resultat har effekten av
komponentavskrivningar beaktats.
Skatteintäkterna kommer under de kommande åren inte öka i samma takt som kostnadsökningar till
följd av befolkningstillväxt och förväntade pris- och löneökningar. Obalansen uppgår till drygt 1 %
per år i genomsnitt under planperioden 2018-2022, med ett större anpassningsbehov under 2018 och
framför allt 2019.
Den ovan beskrivna obalansen är beräknad utifrån målet att successivt uppnå ett resultat på 1 % av
skatter och generella bidrag med hänsyn till effekten av komponentavskrivningar.
Investeringsverksamhet
För 2017 har nämnderna tilldelats investeringsramar som utöver investeringar i inventarier och
utrustning rymmer beslutade investeringar samt tekniska nämndens exploateringsinvesteringar,
reinvesteringar samt investeringar i kaj/bro/gata.
I budgeten har därutöver under finansiering avsatts medel för planerade, men ännu ej beslutade,
investeringar. Dessa ska kunna överföras till respektive nämnd i kommande beslut.
I planen för åren 2018-2019 har investeringarna beräknats utifrån nämndernas inlämnade
investeringsäskanden för åren 2018 och 2019. För åren 2020-2022 har investeringsnivån beräknats till
2,9 miljarder kronor årligen med tillägg för förväntade prisökningar.
Den nu lagda planen innebär att den genomsnittliga investeringsnivån under perioden 2017-2022
uppgår till 3,0 miljarder kr per år i 2017 års prisnivå.
EKONOMISK ANALYS
Resultatutveckling
Verksamhetens nettokostnader beräknas under år 2017 till 17 988 Mkr vilket är en ökning med 6,3 %
jämfört med prognosen för år 2016.
Den ökade nettokostnaden kan i stort förklaras med den uppräkning av nämndernas kommunbidrag
som gjorts för att kompensera för pris- och löneökningar samt befolkningsförändringar. Dessa
poster motsvarar en ökning med 4,4 %.
Skatteintäkter och generella bidrag budgeteras till 18 253 Mkr, en ökning med 4,2 % jämfört med
senaste prognos 2016.
Att intäkterna växer något långsammare än nettokostnaderna gör att resultatet beräknas sjunka
mellan 2016 och 2017.
Investeringsverksamhet
Målet om en hållbar ekonomisk utveckling sätter indirekt en gräns för investeringsverksamhetens
omfattning. Vid ett antagande om resultatnivåer, ökning av nettolånen, nivån på försäljningar samt
med hänsyn till effekt av komponentavskrivningar har investeringsnivån över en längre tidsperiod
satts till 2,9 miljarder årligen i fasta priser.
Investeringsplanen för år 2017 uppgår till 3,3 miljarder kronor. För hela planperioden uppgår den
genomsnittliga årliga investeringsnivån till 3,0 miljarder kronor i 2017 års prisnivå. Anledningen är
det stora behovet av investeringar i framför allt skolor och förskolor under de närmaste åren.
Samtidigt visar de senaste åren att den faktiska investeringsnivån vanligtvis blir lägre än planerat. Om
investeringarna under perioden 2017-2020 uppnår planerade nivåer kommer det finnas ett behov av
att sänka investeringsnivån från och med 2021 och framåt om skuldsättningen ska hållas på en
hållbar nivå. Alternativt måste resultatet eller försäljningarna öka.
planeras inga försäljningar av anläggninggsUnder perioden p
ningar av exp
ploateringsmaark har beräkn
nats
tillgåångar. Försäljn
till 280–350 Mkr p
per år.
Den höga investeeringsnivån un
nder planperiioden innebärr att
andeelen lånefinan
nsierade investeringar kom
mmer att öka. Även
Ä
den sskattefinansieerade andelen
n ökar genom
m förbättrade
resulltatnivåer och
h ökade avskrrivningar.
Solid
ditet
En h
hög investerin
ngsverksamheet och därmedd upplåning
kommer att leda ttill en försämring av soliditeten. Från en
n
proggnostiserad niivå på 42 % vvid utgången aav år 2016
beräkknas soliditetten falla till 299 % år 2022.
Om hela pensionsskulden inrääknas blir intee
solidditetsutvecklin
ngen lika dram
matisk då de p
pensioner som
m
intjän
nats före 1998 amorteras ssnabbare än dde räknas upp
p
med räntan underr perioden.
Ränttebärande n ettoskuld
ommer att vaara betydandee under periodden. Den
Nyup
pplåningen ko
ränteebärande netttoskulden kom
mmer enligt p
planen att utvvecklas
enliggt diagrammett.
I gen
nomsnitt berääknas nettoskkulden öka meed 1,3 miljardder per år.
AVSTTÄMNING M
MOT FINANSIELLT MÅL
Det finansiella måålet i budgeteen är att Malm
mö stad ska haa en hållbar ekonomisk utv
tveckling. Förr att
mätaa måluppfyllellsen används tre indikatorer:
Årets resultat ska senast år 20119 uppgå till
1 % av skatteintäkkter, generellaa statsbidrag
och uutjämning. I ddet finansiellaa målet ingår
att hänsyn ska tass till effekten av
komponentavskriivningar. Dettta innebär
att reesultatmålet under
u
periodeen kommer
att vaara högre än 1 % av skatteer och
geneerella statsbidrrag och utjäm
mning.
Ränttebärande netttolån ska år 22019 uppgå tiill
högsst 30 % av skaatteintäkter, ggenerella
statsb
bidrag och uttjämning.
Relattionen mellan
n finansnetto samt
avskrrivningar och
h skatteintäkteer, generella
statsb
bidrag och uttjämning skalll följas. Undeer
planp
perioden berääknas andelen
n kostnader fför
kapittalanvändningg att öka medd drygt 2
proccentenheter tilll 7,8 % år 20022.
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning
RESULTATRÄKNING (belopp i Mkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader**
Skatteintäkter
Gen. Statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraord. poster
Utfall Prognos*
2015
2016
4 255
4 400
-19 099
-20 352
-874
-974
-15 718
-16 926
Budget
2017
4 312
-21 271
-1 029
-17 988
Plan
2018
4 312
-21 717
-1 104
-18 509
Plan
2019
4 312
-22 185
-1 180
-19 053
Plan
2020
4 312
-22 727
-1 254
-19 669
Plan
2021
4 312
-23 280
-1 329
-20 297
Plan
2022
4 312
-23 846
-1 407
-20 941
11 521
4 722
160
-122
563
12 155
5 241
153
-92
531
12 841
5 412
227
-231
261
13 355
5 494
321
-361
300
13 862
5 646
431
-546
340
14 403
5 756
557
-717
330
14 965
5 869
702
-919
320
15 549
5 986
870
-1 154
310
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
563
531
261
300
340
330
320
310
Utfall Prognos*
2015
2016
Budget
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
Plan
2022
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
*Prognos enligt Delårsrapport januari-augusti 2016
Finansieringsanalys
FINANSIERINGSANALYS (belopp i Mkr)
Löpande verksamhet
Från årets verksamhet tillförda medel
Pensionsskuld
Andra avsättningar
Netto löpande verksamhet
1 139
1 267
1 139
1 254
1 370
1 434
1 499
1 567
113
41
108
113
271
268
302
338
-4
0
0
0
0
0
0
0
1 248
1 308
1 247
1 367
1 641
1 702
1 801
1 905
-1 961
-2 306
-3 303
-3 336
-3 253
-3 215
-3 328
-3 444
349
222
308
355
293
267
191
178
75
39
0
0
0
0
0
0
-1 537
-2 045
-2 995
-2 981
-2 960
-2 948
-3 137
-3 266
-1 716
-1 757
-1 778
-1 731
-1 686
-1 647
-1 826
-1 830
111
0
0
0
0
0
0
0
1 756
1 289
3 205
2 995
2 725
2 613
2 882
2 911
Investeringsverksamhet
Investeringar
Skuldförda investeringsbidrag
Försäljning av anläggningstillgångar
Netto investeringsverksamhet
Finansieringsverksamhet
Räntebärande långa fordringar
Övriga långa fordringar
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Netto finansieringsverksamhet
0
0
0
0
0
0
0
0
151
-468
1 427
1 264
1 039
966
1 056
1 081
Kapitalbindning
Kortfristiga fordringar
-383
0
0
0
0
0
0
0
Exploateringsmark och förråd
-1
0
0
0
0
0
0
0
Försäljning exploateringsmark
369
200
150
150
150
150
150
150
Investeringsbidrag
0
200
200
200
130
130
130
130
Kortfristiga skulder
219
180
0
0
0
0
0
0
Netto kapitalbindning
204
580
350
350
280
280
280
280
66
-625
29
0
0
0
0
0
KASSAFLÖDE
*Prognos enligt Delårsrapport januari-augusti 2016
Balansräkning
BALANSRÄKNING (belopp i Mkr)
Utfall Prognos*
2015
2016
TILLGÅNGAR
Materiella & immateriella
anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Budget
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
Plan
2022
18 707
19 838
21 912
23 944
25 887
27 718
29 587
31 494
8 607
27 314
10 364
30 202
12 142
34 054
13 873
37 817
15 559
41 446
17 206
44 924
19 032
48 619
20 862
52 356
Omsättningstillgångar
3 334
2 709
2 738
2 738
2 738
2 738
2 738
2 738
SUMMA TILLGÅNGAR
30 648
32 911
36 792
40 555
44 184
47 662
51 357
55 094
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital vid årets början
12 812
13 375
13 906
14 167
14 467
14 807
15 137
15 457
Årets resultat
Eget kapital
563
13 375
531
13 906
261
14 167
300
14 467
340
14 807
330
15 137
320
15 457
310
15 767
1 697
1 738
1 846
1 959
2 230
2 498
2 800
3 138
155
155
155
155
155
155
155
155
1 852
1 893
2 001
2 114
2 385
2 653
2 955
3 293
Långfristiga skulder
11 026
12 537
16 049
19 399
22 417
25 297
28 370
31 459
Kortfristiga skulder
Skulder
4 395
15 421
4 575
17 112
4 575
20 624
4 575
23 974
4 575
26 992
4 575
29 872
4 575
32 945
4 575
36 034
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
30 648
32 911
36 792
40 555
44 184
47 662
51 357
55 094
5 869
5 598
5 467
5 357
5 311
5 232
Pensionsavsättning
Andra avsättningar
Avsättningar
Pensionsförmåner intjänade före 1998
*Prognos enligt Delårsrapport januari-augusti 2016
Driftbudget år 2017
DRIFTBUDGET PER NÄMND/VERKSAMHET 2017 (Belopp i tkr)
2016 års
IndexBAS uppräkning
Kommunfullmäktige
24 083
482
Revision
10 129
203
Demografi
Beslutad
förändring
2017 års
kommunbidrag
1 000
11 332
24 565
Valnämnd
1 318
26
1 344
Förtroendenämnd
1 224
24
1 248
19 735
395
Överförmyndarnämnd
4 000
24 130
Kommunstyrelse
Styrelsen
625 554
12 511
Ekonomiskt bistånd
988 124
13 600
Servicenämnd
-233 297
315
Teknisk nämnd
730 936
14 619
Exploateringsvinster
17 200
65 000
703 065
-40 000
978 924
-232 982
-5 000
-150 000
740 555
-150 000
Miljönämnd
66 872
1 337
1 100
69 309
Stadsbyggnadsnämnd
73 746
1 475
4 700
79 921
28 586
572
Bostadsanpassningsbidrag
29 158
Arbetsmarknads- gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnd
Grundskolenämnd
1 703 877
42 597
8 600
36 000
1 791 074
3 560 975
89 024
220 000
36 000
3 905 999
Förskolenämnd
2 596 696
64 917
17 700
35 000
2 714 313
1 800
Kulturnämnd
387 516
7 750
Fritidsnämnd
443 377
8 868
Social resursnämnd
397 066
452 245
1 236 387
30 910
7 300
Personlig assistans
147 909
3 698
2 400
Statsbidrag flyktingar
-227 000
40 500
1 315 097
154 007
-227 000
Stadsområdesnämnder
Stadsområden Resurs
4 002 734
100 067
35 612
51 500
4 189 913
varav Norr - resursfördel.verks
689 024
varav Öster - resursfördel.verks
584 012
varav Söder - resursfördel.verks
812 737
varav Väster - resursfördel.verks
1 193 682
varav Innerstaden - resursfördel.verks
910 458
Norr -anslagsfin.verks.
26 288
657
821
Öster -anslagsfin.verks.
22 661
567
747
Söder -anslagsfin.verks.
27 336
683
742
27 766
23 975
3 000
31 761
Väster -anslagsfin.verks.
32 428
811
790
34 029
Innerstaden -anslagsfin.verks.
21 880
547
375
22 802
459 286
9 186
6 800
Hemlöshet
-73 000
402 272
-124 221
-17 772 788
35 579
-261 000
Finansiering
Hamnanläggningar
Finansförvaltning
SUMMA KOMMUNEN
-4 100
-4 100
-17 659 572
11 005
-1 034 312
416 846
320 887
Investeringsplan
INVESTERINGSPLAN (belopp i tkr)
2017
2018
2019
2020
2021
2022
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
Kommunstyrelse
127 000
104 500
104 500
104 500
77 500
77 500
Teknisk nämnd
790 500
852 565
694 804
710 676
724 861
669 912
Kommunfullmäktige
Miljönämnden
Stadsbyggnadsnämnd
Arbetsmarknads-, gymnasie- och
vuxenutbildningsnämnden
Grundskolenämnd
700
700
700
700
700
700
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
15 000
20 000
20 000
15 000
15 000
15 000
105 000
90 000
85 000
80 000
75 000
70 000
Förskolenämnd
50 000
50 000
50 000
50 000
50 000
50 000
Kulturnämnd
21 000
19 500
18 500
16 500
16 500
16 500
Fritidsnämnd
4 000
5 000
5 000
5 000
4 000
4 000
Social resursnämnd
6 000
8 000
6 000
6 000
6 000
6 000
SON Norr
5 000
5 000
7 000
10 000
5 000
5 000
SON Öster
10 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
SON Söder
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
SON Väster
21 000
9 400
8 400
9 400
8 400
9 400
9 740
6 740
6 240
6 240
6 240
6 240
943 000
315 000
190 000
220 000
177 000
177 000
SON Innerstaden
Servicenämnd
Hamnanläggningar
30 000
30 000
30 000
30 000
30 000
30 000
Finansiering ( ej fördelat utrymme)
1 158 077
1 693 066
1 798 754
1 623 484
1 691 299
1 750 248
SUMMA
3 303 517
3 221 971
3 037 398
2 900 000
2 900 000
2 900 000
INKOMSTER
Försäljning kvartersmark Tekniska nämnden FK
- varav gatukostnadsersättning
Gatukostnadsersättning Tekniska nämnden GK
Inkomster ej fördelat utrymme
500 000
500 000
400 000
400 000
400 000
400 000
150 000
150 000
120 000
120 000
120 000
120 000
146 341
204 368
171 791
145 976
70 919
58 399
11 000
1 000
1 000
1 000
Resursfördelning till stadsområden
FÖRDELNING GRUND- OCH TILLÄGGSRESURSER
2017
2016
Belopp i miljoner k r
Belopp i miljoner k r
Totalt att
fördela
Grundresurser
Tilläggsresurser
Grundresurser
Individ- och familjeomsorg
504
0
504
0%
100%
Ekonomiskt bistånd (adm)
316
0
316
0%
100%
2 752
1 238
1 514
45%
411
110
301
Äldreomsorg
Funktionshindrade
Fritid och kultur
Grundresurser
Tilläggsresurser
Grundresurser
Tilläggsresurser
469
0
469
0%
100%
274
0
274
0%
100%
55%
2 647
1 191
1 456
45%
55%
27%
73%
391
104
286
27%
73%
50%
77
39
39
50%
50%
73
36
36
50%
130
130
0
100%
0%
124
124
0
100%
0%
4 190
1 517
2 673
36%
64%
3 978
1 456
2 521
37%
63%
Gemensam service & övrigt
Totalt
Tilläggs- Totalt att
resurser
fördela
VIKTNING AV TILLÄGGSKRITERIER (%)
2017
Belopp att fördela (Mkr):
Barn med utomnordisk bakgrund
Individ &
familj
Ek.bistånd
(adm)
Äldreomsorg
Funktionshindrade
504
316
2 752
411
45%
Barnfamiljer med inkomst under 200 tkr/år
19%
Inskrivna för vård på Beroendecentrum
21%
77
35%
65%
23%
Ensamboende 75 år och äldre
Personer med sjuk-/aktivitetsersättning
Fritid o
kultur
87%
16%
50%
Personer i LSS-krets i ordinärt boende
33%
Utrikes födda nyanlända , 18 år - (exkl Norden)
Social faktor
Antal hemlösa
77%
13%
17%
Äldreomsorg
1 456
Funktionshindrade
286
2016
Belopp att fördela (Mkr):
Individ &
familj
469
Ek.bistånd
(adm)
274
Fritid o
kultur
36
Barn med utomnordisk bakgrund
45%
35%
Barnfamiljer med inkomst under 200 tkr/år
19%
65%
Inskrivna för vård på Beroendecentrum
21%
23%
Ensamboende 75 år och äldre
Personer med sjuk-/aktivitetsersättning
87%
16%
50%
Personer i LSS-krets i ordinärt boende
Utrikes födda nyanlända , 18 år - (exkl Norden)
Social faktor
Antal hemlösa
33%
77%
13%
17%
