Budget
Budget 2016
Med plan för
2017-2021
Foto: Apelöga
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ansvar för hela Malmö .................................................................................................3
Styrning och ledning ....................................................................................................5
Finansiellt mål...............................................................................................................7
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv ......................................................................8
Riktlinjer för ekonomistyrning ....................................................................................9
Mål och inriktning för verksamheten ...................................................................... 12
1. En ung global och modern stad ..............................................................................................12
2. En stad för arbete och näringsliv .............................................................................................13
3. En stad för barn och unga ..........................................................................................................15
4. En öppen stad ................................................................................................................................17
5. En stad för alla ................................................................................................................................18
6. En trygg och tillgänglig stad .....................................................................................................20
7. En kreativ stad ................................................................................................................................21
8. En ekologiskt hållbar stad ..........................................................................................................23
9. En stad med bra arbetsvillkor ...................................................................................................25
Ekonomisk redogörelse ............................................................................................ 27
Planeringsförutsättningar ..............................................................................................................27
Budget 2016 med plan 2017-2021 ..............................................................................................31
Ekonomisk analys ..............................................................................................................................33
Avstämning mot finansiellt mål ...................................................................................................35
Finansiella rapporter ........................................................................................................................36
2
ANSVAR FÖR HELA MALMÖ
Malmö är en ung, global och modern stad med ett nyfiket förhållningssätt gentemot sin
omvärld. Stadens omvandling från industristad till det Malmö vi känner i dag har skapat goda
förutsättningar för fortsatt framgång. Vi behöver nu gå in i ett nytt skede och bredda
berättelsen om Malmö. Det handlar om att bygga vidare på stadens framgångar, men ha ett
särskilt fokus på att se till att alla Malmöbor får ta del av denna utveckling. Det är så vi
skapar ett hållbart och attraktivt Malmö framöver.
Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala
investeringar och bygga kunskapsallianser. Vi ska vara en aktiv part i klimat- och
miljöarbetet.
Allt fler företag väljer att starta eller flytta sin verksamhet till staden. Malmös roll som
regional motor för tillväxt och utveckling ska stärkas ytterligare genom ökat regionalt
samarbete.
Malmö växer i snabb takt. Utbyggnadsbehoven är omfattande, inte minst gällande skolor och
förskolor, men även bostäder. Malmö ska vara en tät, grön och nära stad med höga
ambitioner när det kommer till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet.
Vi behöver fortsätta satsa på Malmös skolor och förskolor för att säkerställa att barn och
unga får en bra start i livet. Genom att kombinera stadens satsningar med statligt riktat stöd
på området stärker vi kvaliteten i stadens skolor och förskolor ytterligare.
Välfärdsverksamheten ska värnas och utvecklas. Statligt riktat stöd till vård och
omsorgsverksamheten förstärks genom kommunala insatser. Malmöbornas talanger och
kompetenser ska tas till vara. Ett statligt ansvarstagande för arbetsmarknadspolitiken möts av
ett aktivt lokalt arbete för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande.
Vi står inför en period av ekonomiska utmaningar som innebär att vi behöver fortsätta
omfördela, omprioritera och se till att stadens resurser används optimalt. Därför krävs ett
långsiktigt och ansvarsfullt grepp om stadens ekonomi. Stadens egna investeringar behöver
fokusera på den ökande befolkningens behov och för att utveckla hela staden behöver vi
hitta nya samarbeten och hitta innovativa finansieringslösningar.
Vi ser att den nationella nivån nu visar ökat intresse och lyhördhet inför Malmös utmaningar
och behov. Ett fortsatt gott samarbete med staten är en grundförutsättning för ökat
mervärde i Malmös fortsatta utveckling.
3
Tillsammans lägger vi en budget som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt kan möta de behov
som finns i staden, och planera för morgondagens utmaningar. Vi tar ansvar för hela Malmö.
Malmöbornas behov är i främsta rummet. Vi vill säkra stadens utveckling långsiktigt så att
Malmö fortsätter vara en attraktiv stad som vågar testa och gå före.
Katrin Stjernfeldt-Jammeh
Socialdemokraterna
Karolina Skog
Miljöpartiet
4
STYRNING OCH LEDNING
Malmö stads budget är det övergripande och överordnade styrdokumentet för stadens
nämnder och bolagsstyrelser. Inom de ekonomiska ramar som ges, lagstiftningen och
nämndernas reglementen, anger här kommunfullmäktige kommunfullmäktigemål och
uppdrag 2016. Dessa ska sedan omsättas i praktisk handling av nämnder och bolagsstyrelser.
Övriga kommunala styrdokument som planer, program, policys och liknande är
underordnade målen i budgeten.
Kommunfullmäktigemålen strävar mot att skapa en gemensam riktning och förändring i hela
den kommunala verksamheten. Utgångspunkten i ett effektivt arbete kring målen är ett
gemensamt gränsöverskridande arbete som kännetecknas av öppenhet, samarbete,
samverkan, dialog, kommunikation och tillit. Detta ska prägla nämnder och bolagsstyrelsers
arbete med styrning och ledning med utgångspunkt i kommunfullmäktigemålen.
Strävan är att kommunfullmäktiges mål ska gälla för innevarande mandatperiod. Samtidigt
ska dessa mål uppnås så fort som möjligt. Inför varje nytt budgetår omprövar därför
kommunfullmäktige kommunfullmäktigemålen.
Nämndernas och styrelsernas uppdrag
Varje nämnd och bolagsstyrelse ansvarar för att bidra till att uppnå kommunfullmäktiges
mål. Därför formulerar nämnder och bolagsstyrelser, utifrån kommunfullmäktigemålen, egna
mål (nämndsmål) och till dessa kopplade indikatorer. All individbaserad statistik ska vara
könsuppdelad. Dessa mål styr sedan verksamheten i förvaltningar och bolag. I det dokument
(nämndsbudget/affärsplan) som nämnder och styrelser tar fram och beslutar om ska tydligt
framgå hur målen ska uppnås samt hur dessa ska följas upp. Särskild vikt ska läggas vid att
beskriva hur samverkan ska bedrivas för att uppnå målen.
Nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att följa upp och analysera vad som åstadkommits
i förhållande till den målsättning som är beslutad av nämnden eller bolagsstyrelsen, med
utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål. Resultatet på nämndsnivå ska kopplas till
respektive kommunfullmäktigemål och redovisas till kommunstyrelsen.
Nämnder och bolagsstyrelsers uppföljningar ska väsentligen ske med utgångspunkt i viktiga
händelser, resultat och utvecklingsområden. Tyngdpunkten i redovisningen ska ligga på
analyser, slutsatser och kommentarer som förklarar det egna resultatet i perspektivet vad
detta betyder för Malmö stad i sin helhet.
5
Uppdragen
Inom de olika målområdena finns ett antal uppdrag. Dessa ska, om inte annat anges,
genomföras så fort som möjligt under budgetåret och redovisas till kommunfullmäktige
senast i samband med årsredovisningen.
Kommunstyrelsen ansvarar för att leda, följa och utveckla arbetet med budget/redovisning.
6
FINANSIELLT MÅL
Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den
service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation skall behöva betala för det
som en tidigare generation förbrukat. Överskottet (resultatet) måste därför vara tillräckligt
stort för att motsvarande servicenivå skall kunna garanteras även för nästkommande
generation utan att den skall behöva uttaxeras en högre skatt.
Kommunens skuldsättning måste också beaktas om utvecklingen ska vara ekonomiskt
hållbar. En hög skuldsättning innebär att ett långsiktigt ekonomiskt åtagande överlämnas till
nästföljande generation vilket begränsar dess möjligheter att forma den verksamhet som den
generationen anser lämpligast.
Om en alltför stor del av budgeten är intecknad av fasta kostnader minskar möjligheterna att
på kort sikt vidta korrigerande åtgärder vid plötsliga förändringar i förutsättningarna. På
längre sikt kan rörelseutrymmet begränsas av att en allt större del av budgeten utgörs av
avskrivingar på gjorda investeringar samt räntekostnader på upptagna lån. Det blir därför
viktigt att följa utvecklingen vad avser budgeterade reserver och andelen intäkter som är
intecknade för att täcka kostnader för den långsiktiga kapitalanvändningen.
Kommunfullmäktigemål
Malmö stad ska ha en hållbar ekonomisk utveckling
Indikatorer:
•
Årets resultat ska senast år 2019 uppgå till 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag
och utjämning
•
Räntebärande nettolån ska år 2019 uppgå till högst 30 % av skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning
•
Relationen mellan finansnetto samt avskrivningar och skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning skall följas.
7
RIKTLINJER FÖR RESULTATUTJÄMNINGSRESERV
Kommuner och landsting har möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera
medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således
att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter,
kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna
normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet
för verksamheterna.
Reservering till RUR
Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar
det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter
balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella
statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Detta avser lagens minimikrav för
reservering.
Härutöver gäller för Malmö stad:
Reservering skall endast ske av resultat som överstiger kommunens finansiella mål.
Disponering av RUR
”Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en
konjunkturcykel.” Någon närmare precisering än så görs inte i lagen.
Härutöver gäller för Malmö stad:
Uttag från resultatutjämningsreserven kan endast ske för att täcka underskott (d v s årets
resultat efter balanskravsjustering är negativt) som uppstår genom en lägre
skatteunderlagsökning till följd av en lågkonjunktur. Bedömningen av konjunkturens effekt
på skatteunderlaget kan göras genom att jämföra budgetårets ökning av skatteunderlaget i
riket med den genomsnittliga ökningen under de tio föregående åren.
8
RIKTLINJER FÖR EKONOMISTYRNING
Riktlinjerna reglerar kommunfullmäktiges ekonomiska styrning av nämnderna och syftar till
att tillsammans med de finansiella målen och målen för verksamheten uppnå en hållbar
ekonomi. Riktlinjerna för ekonomistyrning har över åren visat sig vara ett bra hjälpmedel för
en god ekonomisk utveckling.
Riktlinjerna omfattar inte de kommunala bolagen, vilka istället styrs genom ägardirektiv.
I riktlinjerna regleras nämndernas skyldighet att upprätta budget och följa upp mål,
verksamhet och ekonomi. Nämndernas budgetkontroll och förmåga att vidta korrigerande
åtgärder är av central betydelse för att uppnå den av kommunfullmäktige planerade
utvecklingen.
Utgångspunkten är att nämnderna, inom ramen för sitt uppdrag, ska bedriva en väl
fungerande och effektiv verksamhet. Nämndernas grunduppdrag framgår av deras
reglementen. För att driva verksamheten erhåller nämnderna i budgeten ett kommunbidrag
för hela sin verksamhet alternativt flera kommunbidrag som avser avgränsade delar av
verksamheten. Nämnderna har sedan ansvaret för att inom givna kommunbidrag uppfylla de
mål och den lagstiftning som gäller för verksamheten.
För att hålla kommunstyrelse och kommunfullmäktige informerade om utvecklingen i
nämnderna och för staden som helhet, är det viktigt med återkommande kommungemensam
uppföljning under året. Uppföljningen utgör också underlag för eventuella beslut om
korrigerande åtgärder samt underlag för den fortsatta ekonomiska planeringen.
Investeringar binder upp kommunens kapital vilket påverkar kommunens rörelsefrihet under
en lång tid. Före genomförandet av större investeringsobjekt måste därför nämnderna få
godkännande från kommunstyrelse eller kommunfullmäktige. Detta gäller även finansiell
leasing eller lokalförhyrning, vilket i vissa fall kan vara ett alternativ till att göra egna
investeringar.
9
Budget
Den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är bindande både vad avser ekonomiska
ramar och mål för verksamheten. Verksamheten skall bedrivas inom befintliga ekonomiska
ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen inte helt kan uppnås.
Nämnderna får således inte överskrida vare sig kommunbidrag eller investeringsram.
I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten erhåller nämnden ekonomiska ramar
genom ett eller flera kommunbidrag och en investeringsram för sin verksamhet. Ändringar
av tilldelade ekonomiska ramar beslutas av kommunfullmäktige.
Nämnd skall utifrån kommunfullmäktiges budget upprätta en budget för nämndens
verksamheter. Budgeten ska innehålla nämndsmål, plan för verksamheten och redovisning
av hur tilldelade ekonomiska ramar ska användas. Nämndens budget upprättas i enlighet
med anvisningar från kommunstyrelsen.
Nämnd har rätt att inom sitt grunduppdrag ompröva verksamhet och besluta om ändrad
inriktning eller omfattning av verksamhet som nämnd bedömer lämplig eller nödvändig. Om
förändringen berör andra nämnder skall samråd med dessa ske före beslut. Ändringar som
innebär avsteg från vad kommunfullmäktige uttryckt i årets budget skall beslutas av
kommunfullmäktige.
Befrielse från ansvar för ekonomiskt resultat
Nämnden kan vara befriad från resultatansvar för delar av sin verksamhet. Detta innebär att
nämnden för dessa verksamheter inte är ansvarig för det ekonomiska resultat som
uppkommer under året. Nämnden har dock ett ansvar att även inom dessa områden bedriva
en väl fungerande och effektiv verksamhet och vidta nödvändiga åtgärder. För budgetåret
gäller befrielse från resultatansvar för följande verksamheter:
• Ekonomiskt bistånd
•
Hemlöshet
•
Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken
•
Statsbidrag till flyktingmottagande
•
Realisationsvinster fastigheter och vinster exploateringsverksamhet
•
Bostadsanpassningsbidrag
10
Uppföljning under året och resultatöverföring mellan år
Nämnd skall rapportera till kommunstyrelsen om måluppfyllelse och utveckling av
verksamhet och ekonomi under året i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar. Nämnd
skall också för egen del regelbundet följa utvecklingen för nämndens verksamheter och vidta
korrigerande åtgärder efter behov.
Nämnd har, utöver vad som anges i anvisningar från kommunstyrelsen, alltid ett ansvar att
på eget initiativ informera kommunstyrelsen om förändrade förutsättningar eller händelser
som kan vara av betydelse för den kommunövergripande uppföljningen och styrningen av
verksamheten.
Nämnd skall sammanställa och avsluta årets räkenskaper i ett bokslut och upprätta en
årsanalys. Det åligger kommunstyrelsen att sammanställa och avsluta räkenskaperna i ett
kommuntotalt bokslut och upprätta kommunens årsredovisning.
I samband med kommunfullmäktiges behandling av kommunens årsredovisning skall
kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige vilka justeringar av kommunbidrag och
investeringsramar som bör göras för nämnderna med anledning av kommunens ekonomiska
resultat.
Investering, finansiell leasing och lokalförhyrning
Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från
kommunstyrelsen om totala utgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala utgiften för
objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande.
I de fall uthyrande nämnd äskar objektsgodkännande för lokalinvestering skall dess
framställning innefatta preliminär hyresberäkning och nämndsbeslut från förhyrande nämnd
om att den ökade hyreskostnaden inryms i den förhyrande nämndens kommunbi-drag.
Nämnd skall inhämta kommunstyrelsens tillstånd att finansiera köp av lös egendom med
finansiell leasing om inköpsvärdet i leasingavtalet överstiger 15 Mkr. För leasingav-tal med
lägre inköpsvärde ska samråd ske med stadskontorets ekonomiavdelning.
Vid extern förhyrning av lokal skall förhyrande nämnd inhämta kommunstyrelsens tillstånd
om hyreskostnaden under kontraktstiden överstiger 15 Mkr. Med extern förhyrning menas
all förhyrning som inte sker från annan nämnd i kommunen.
11
MÅL OCH INRIKTNING FÖR VERKSAMHETEN
1. En ung global och modern stad
Stadens viktigaste tillgång är Malmöborna. Alla ska kunna ta del av och bidra till den positiva
utvecklingen. Genom att minska ojämlikheten och se till att alla kan ta aktiv del i bygget av
Malmö stärker vi både stadens attraktionskraft och tar tillvara på alla individers fulla
potential. Vår utgångspunkt är att de skillnader vi ser i hälsa mellan olika grupper ska
minskas genom att påverka de bakomliggande orsakerna.
Kommunfullmäktigemål
Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där
frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt
på dagordningen.
Inriktningar 2016:
Malmö är en öppen och nyfiken stad i ständig kontakt med sin omvärld. Under år 2015
inleds ett visionsarbete för stadens långsiktiga utveckling som fullföljs år 2016. Arbetet ska
ge riktningen för Malmös utveckling med ökat fokus på ett, ur alla aspekter, hållbart Malmö
där alla Malmöbor tar del av utvecklingen.
Malmö stad är en lärande organisation och genom kunskapsallianser med forskning,
civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska staden arbeta vidare i
Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minska skillnader i hälsa.
Staden investeringar kan bidra till att uppfylla stadens miljömål. Vi vill koppla detta till
arbetet med att hitta fler finansieringslösningar mot en marknad som efterfrågar fler hållbara
placeringsalternativ. Här kan möjligheten att ge ut så kallade gröna obligationer vara ett nytt
verktyg.
Uppdrag 2016:
•
Kommunstyrelsen påbörjar ett visionsarbete för stadens utveckling under år 2015 för
att fullföljas under år 2016.
•
Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella
kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara
betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med miljönämnden,
servicenämnden och tekniska nämnden utreda möjligheten att införa gröna
obligationer.
12
2. En stad för arbete och näringsliv
Malmö ska fortsätta vara en motor i hela regionens näringslivsutveckling. Vi ska därför
arbeta aktivt för och värna om både det näringsliv som finns och för att nya företag och
branscher etableras i Malmö. Med förbättrad infrastruktur skapas ytterligare möjligheter att
lyfta Skåne och Öresundsregionen som arbetsmarknadsregion. Malmö stad ska, genom
samverkan med andra, ge den som står långt från arbetsmarknaden bästa möjliga stöd att bli
självförsörjande. Vi ska verka för schysta villkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för
arbetslösa. Samarbete med näringslivet och tydliga upphandlingar är viktiga verktyg.
Kommunfullmäktigemål:
Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar
för självförsörjning.
Inriktningar 2016:
Malmö har en självklar roll som motor i hela regionens näringslivsutveckling. Den
vidareutvecklas när Sverigeförhandlingarna går in i en ny fas under året. Den långsiktiga
målsättningen är att nå en uppgörelse med staten om ett ”Malmöpaket” som innebär
utveckling och förbättring av kollektivtrafik på lokal, regional och nationell nivå och skapar
ytterligare möjligheter till ökat bostadsbyggande och utveckling av Malmö, Skåne och
Öresundsregionen.
Det bilaterala arbetet med Köpenhamn prioriteras. Samarbetet inom MalmöLundregionen
fördjupas under året.
Malmös befolkningssammansättning utgör en global konkurrensfördel. Under året ska
resultatet av utredningen kring ett lokalt exportråd tas tillvara och implementeras i det
fortsatta näringslivsarbetet.
I samarbete med berörda aktörer ska en ny näringslivsstrategi tas fram för ökad tillväxt, fler
växande företag och jobb för Malmöbor. Både befintligt näringsliv och nya företag och
branscher ska stimuleras och deras behov beaktas när vi bygger och utvecklar staden.
Strategin ska stödja utvecklingen mot en i alla avseenden hållbar stad.
Europeiska Regionalfondens insatsområde fem, hållbar stadsutveckling, tillfaller Malmö
geografiskt under programperioden 2014-2020. Det ger utrymme att kombinera
programmets övergripande inriktning för ökad konkurrenskraft och entreprenörskap, med
stadens arbete för ökad sysselsättning, bostadsbyggande och hållbar infrastruktur. Fokus för
arbetet kommer att ligga på utveckling i befintliga och framtida stationsnära lägen.
13
Malmö förbereder sig på en ny aktivare nationell arbetsmarknadspolitik vilket möjliggör en
inbromsning av de egna åtagandena vad gäller åtgärdsanställningar redan under år 2015. En
pilot som syftar till att omvandla bidrag till arbete genomförs under året, liksom arbetet med
traineejobb och utbildningskontrakt. Handlingsplanen för insatser mot
ungdomsarbetslösheten som tas fram tillsammans med Arbetsförmedlingen under 2015
verkställs under 2016.
De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas
fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till
egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt
statliga myndigheter, i en så kallad "one stop shop" utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna
bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd.
Malmö fortsätter att ligga i framkant när gäller att göra upphandlingar som ställer krav på bra
arbetsvillkor, tydliga miljökrav och sysselsättning för arbetslösa.
Uppdrag 2016
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att kartlägga och förstärka samarbeten mellan
kommuner i MalmöLundregionen.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta en ny näringslivsstrategi i samarbete
med berörda aktörer.
•
Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att utreda möjligheten att
samlokalisera relevanta aktörer för att fler Malmöbor ska bli självförsörjande.
•
Kommunstyrelsen och berörda nämnder ges i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt
där delar av kostnaderna för försörjningsstödet omvandlas till ersättningar för
anställningar, delfinansierade med statligt anställningsstöd, för att öka chanserna till
självförsörjning för barnfamiljer.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att, tillsammans med berörda nämnder, ta fram en
plan för traineejobb och utbildningskontrakt för att förbättra unga Malmöbors
matchning mot arbetsmarknaden.
14
3. En stad för barn och unga
Alla Malmös barn har rätt till framtidstro och en bra start i livet. Kommunens verksamheter
som riktar sig till barn har därför ett tydligt kompensatoriskt uppdrag. Barnets bästa ska alltid
sättas i första rummet och barn ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i de beslut
som berör dem. Personalen i Malmö stads pedagogiska verksamheter ska ges möjlighet att
utveckla bästa möjliga metoder för att se varje enskilt barn. Lärarnas utrymme för
undervisning måste öka och eleverna ska mötas och utmanas i sin kunskapstörst. Barns
kreativitet ska utvecklas genom god tillgång till kultur, fritid och föreningsliv. Barns
möjligheter att röra sig och ta plats i det offentliga rummet ska vara utgångspunkt när staden
planeras. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att låta sina barn växa upp i Malmö.
Kommunfullmäktigemål:
Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa
upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential.
Inriktningar 2016:
Förskole- och skolutvecklingen fortsätter med sikte på att höja skolresultaten, utjämna de
sociala skillnaderna och medverka till ett långsiktigt hållbart Malmö. Det långsiktiga målet är
att alla elever får en bra utbildning och möjlighet att utvecklas och klara utbildningsmålen.
Riktade statsbidrag för mer personal i förskolan och lågstadiet, den särskilda satsningen på
skolor med större utmaningar samt elevhälsa kompletteras med en kommunal förstärkning.
Nämnderna får ansvar för att prioritera hur dessa resurser får bäst effekt. Dessutom görs en
översyn av de administrativa uppgifter som åläggs skolans anställda.
Vårt mål är att så fort ekonomin tillåter införa 30-timmars förskola även för barn till
föräldralediga.
Det ökande antalet barn ställer krav på fler nya förskolor och skolor i Malmö och vi har
ambitionen att bygga dessa utan kemikalier som är skadliga för både människor och miljön.
Vi tar inspiration av goda exempel där detta gjorts på ett kostnadseffektivt sätt. Med statlig
medfinansiering kan satsningar göras på förbättrad ventilation och arbetsmiljö i befintliga
skolbyggnader.
En särskild pott avsätts kommuncentralt för att möta de ökade hyreskostnaderna för
skolutbyggnaden. Detta med syfte att bygga på ett kostnadsmedvetet men också
nyttooptimerande och resurseffektivt sätt för staden som helhet.
Skolornas gymnastiksalar ska kunna öppnas och tillgängliggöras ytterligare för föreningsliv
utanför skoltid. Därför ska förutsättningarna för en förbättrad användning av kommunala
15
lokaler, inklusive gymnastiksalar, lämpliga för uthyrning ske. En sådan utredning ska även
titta på en eventuell ändring av huvudmannaskapet av själva lokalerna.
Arbetet med att förenkla för barn att röra sig i hela staden och inte minst trygga barns
skolvägar behöver prioriteras.
Uppdrag 2016:
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda systemet för uthyrning av skollokaler,
inklusive gymnastiksalarna. En ändring av huvudmanskapet prövas.
•
Skolnämnderna får i uppdrag att se över de administrativa uppgifter som åläggs
lärare och rektorer.
16
4. En öppen stad
Malmö stad ska vara ett föredöme på jämställdhetsområdet och en öppen och välkomnande
stad där alla människor kan känna sig trygga oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning och
könsidentitet, ålder, funktionsnedsättning eller religion. Vi ska vara en bra arbetsgivare och
ge god och jämställd service till alla Malmöbor. Vi ska också utveckla vårt strategiska arbete
mot rasism, fördomar och diskriminering.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering,
där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång.
Inriktningar 2016:
Öppenhet och nyfikenhet gentemot omvärlden är Malmös signum och en
grundförutsättning för stadens fortsatta utveckling och attraktivitet. De senaste årens
värderingsstyrda arbete för ett öppet samhälle mot rasism, HBTQ-fobi och mobbing ska
fortsätta.
Rasism, diskriminering och hatbrott hör inte hemma i det öppna Malmö. Därför vill vi
undersöka hur Dialogforum kan stärkas och vidareutvecklas i Malmös fortsatta arbete mot
rasism och diskriminering. Genom att stärka och tydliggöra dess roll har Dialogforum
potentialen att bidra till både ökad kunskap och kraft i stadens fortsatta arbete för att främja
ett öppet Malmö.
Uppdrag 2016:
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur Dialogforum kan utvecklas och få en
förstärkt roll i arbetet med att främja ett öppet Malmö, fritt från rasism och
diskriminering.
17
5. En stad för alla
Malmöborna ska kunna känna social och ekonomisk trygghet i vardagen. Socialtjänstens
insatser ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara förebyggande och ha
barnen i fokus. För den som är hemlös och behöver sociala insatser ska utgångspunkten vara
att i första hand lösa den enskildes behov av bostad. Malmös äldre ska kunna påverka och ha
inflytande över sin vardag och samhället. Mötet med omsorgspersonalen ska präglas av
kontinuitet och kvalitet. Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhällslivet
på lika villkor för att främja hälsa och delaktighet.
Kommunfullmäktigemål:
Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges
förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i
samhället
Inriktningar 2016:
Under året ligger fokus på att skapa förutsättningar för att stärka likvärdigheten och styra
kostnadsutvecklingen i äldreomsorgen. Den fördjupade analysen av ekonomi och kvalitet
inom vård och omsorg, samt analysen av stadsområdenas resursfördelningsmodell som görs
enligt tidigare uppdrag, börjar få genomslag under år 2016 för att få fullt genomslag år 2017.
Stadsområdena bör kunna samarbeta mer än i dag mellan förvaltningarna. Därför ges de i
uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som
kan göras effektivare och bättre tillsammans.
I regeringens förslag till statlig budget finns medel avsatt för bemanning inom vården och
omsorgen. Detta ger ökade resurser till stadsområdena att använda i sina verksamheter under
året. Stadens nya system med digitala lås inom hemtjänsten är i första hand en
arbetsmiljöförbättring men bedöms också ge bättre tidsutnyttjande. Under året förbereds
och planeras för att all vård- och omsorgspersonal inom hemtjänsten ska erbjudas
arbetskläder. Kostnader väntas dock belasta stadsområdenas ekonomi först år 2017 då
beslutet planeras vara i drift.
Ansvaret för hemlösheten är i dag spritt på flera olika förvaltningar vilket försvårar arbetet
med att minska densamma. Under året utreds möjligheten att samla ansvaret för
hemlösheten.
MKB är en av Sveriges största fastighetsägare och därmed den viktigaste hyresrättsaktören i
Malmö och södra Sverige. Hur MKB agerar har betydelse för bostadsmarknaden i stort.
Därför vill vi ge MKB i uppdrag att vidta ytterligare bostadssociala åtgärder, gärna i
samarbete med andra aktörer. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det stärker
bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer.
18
Handlingsplanen kring utsatta EU-medborgare är ett viktigt verktyg och ligger till grund för
att Malmö stad ska kunna möta skiftande behov på ett medmänskligt och förutsägbart sätt
tillsammans med den ideella sektorn.
Uppdrag 2016:
•
Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå
med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans.
Översynen av avgifter fortsätter.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att samla ansvaret för
hemlösheten.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ändra ägardirektiven för MKB med inriktning
mot ett ökat bostadssocialt ansvar. Arbetet ska bedrivas på ett sådant sätt att det
stärker bostadsmarknaden och är förenligt med affärsmässiga principer.
19
6. En trygg och tillgänglig stad
Upplevd trygghet, utsatthet för brott och faktisk säkerhet i det offentliga rummet handlar
ytterst om den enskildes tillit, förtroende, sociala förankring och delaktighet. Vi vill därför
samverka brett kring de utmaningar som finns. Ungdomar i riskzon, organiserad brottslighet,
kvinnofrid och våld i nära relationer, hatbrott, drogförebyggande insatser och säkerhet i
trafiken och i den offentliga miljön är prioriterade områden. Malmö stads verksamheter och
metoder ska anpassas så att alla kan använda sig av och delta i samhällets utbud. Malmöbor
och de som besöker Malmö ska kunna känna sig trygga i den offentliga miljön.
Kommunfullmäktigemål:
I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens
offentliga rum.
Inriktningar 2016:
De senaste åren har antalet anmälda brott i Malmö sjunkit stadigt. Barnfamiljer i Malmö
känner sig allt tryggare, såväl i staden som helhet som i sina närområden. Under 2016
färdigställs och presenteras Malmös fördjupade områdesbaserade trygghetsundersökning i
samarbete med Malmö högskola och polisen. Resultaten ska prägla stadens fokus i det
fortsatta trygghetsarbetet.
Missbruk av alkohol och narkotika korrelerar ofta med våldsbrott och drabbar såväl
närstående som okända. Barn och unga är särskilt utsatta. Med utgångspunkt i att skapa goda
uppväxtvillkor vill vi intensifiera det förebyggande arbetet samt fokus på arbetet mot tobak,
alkohol och narkotika för att göra Malmö tryggare.
Malmö ska vara en trygg och säker stad där kvinnors integritet är oantastlig. Vi ser ett stort
behov av insatser av både förebyggande karaktär och åtgärder för att förhindra en
upprepning av våldet. De ideella kvinno- och tjejjourerna i Malmö är viktiga
samarbetsparters och utgör ett gott komplement till stadens egna insatser. Det ökade statliga
stödet till kvinno- och tjejjourer kommer att förstärka arbetet ytterligare. Arbetet mot våld i
nära relationer intensifieras under året genom implementeringen av den nya planen för
Kvinnofrid - mot våld i nära relationer. Vi vill dessutom se över att behovet av kvinnojoursplatser
kan mötas även under sommaren.
Uppdrag 2016:
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en strategi för Malmö stads
förebyggande arbete mot tobak, alkohol och narkotika, för att trygga barn och ungas
uppväxtvillkor.
•
Sociala resursnämnden ges i uppdrag se över att behovet av kvinnojoursplatser kan
mötas även under sommaren.
20
7. En kreativ stad
Malmö ska vara en attraktiv och framgångsrik fritids- och kulturstad. Ett varierat utbud både
i kommunens regi och i föreningslivet ska erbjudas, där Malmöbor med olika bakgrund kan
mötas. Med aktiviteter i hela staden ser vi fritiden och kulturen som en viktig
hållbarhetsfaktor. Vi vill att barn och unga ska ha rätt att ta del av ett rikt fritids- och
kulturliv samt möjlighet att skapa själva. Detta gör Malmö attraktivt för boende, besökare
och företag.
Kommunfullmäktigemål:
I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och
kultur.
Inriktningar 2016:
Under 2016 ska handlingsplanen för kultur implementeras, med utgångspunkt i den av
kommunfullmäktige antagna kulturstrategin.
Malmö Live ska fortsätta utvecklas som en viktig arena för stadens kulturverksamheter och
kommunen som helhet ska bidra till att den blir en blomstrande mötesplats för såväl
Malmöbor som besökare.
Malmö som filmstad fortsätter att locka såväl besökare som kulturaktörer och investerare
inom film. Tillsammans med Film i Skåne satsar vi på den nordiska kort- och
dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama.
Föreningslivet är en viktig part och arena för främjande av demokratiska principer och
gränsöverskridande möten. Under 2016 intensifieras arbetet med att arrangera spontanidrott
och föreningsaktivitet i områden med lågt föreningsdeltagande, riktat till barn och unga.
Det idéburna civilsamhället har en viktig roll att spela för Malmös fortsatta utveckling. Här
kan nya och innovativa lösningar på samhällsutmaningar utvecklas och ett öppet och
inkluderande Malmö främjas. Därför vill vi arbeta vidare med att ta fram en lokal
överenskommelse med de idéburna organisationerna för ett partnerskap kring Malmös
långsiktiga utveckling. Under året ska vi utveckla samverkan mellan Malmö stad och den
idéburna sektorn i enlighet med Malmökommissionens rekommendationer. Det gör vi
genom att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet Offentligt Partnerskap med social
inriktning.
Barn och ungas mötesplatser prioriteras. Utöver de resurser som tillfördes 2015 inom ramen
för områdesprogrammen tillförs ytterligare resurser som fördelas till stadsområdena.
21
Uppdrag 2016:
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en lokal överenskommelse med det
idéburna civilsamhället för Malmös fortsatta utveckling.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten att ingå ett Idéburet
Offentligt Partnerskap med social inriktning.
22
8. En ekologiskt hållbar stad
Malmö ska präglas av närhet och vara en tät och grön stad. Vi prioriterar gång-, cykel- och
kollektivtrafik och har höga ambitioner för stadens miljöarbete. Den egna organisationen
ska vara ett föredöme. Vi ska öka tillgängligheten, med särskilt fokus på barnen. Samordning
av stadsplanering med infrastruktursatsningar ska nå ekonomiska, ekologiska och sociala
mervärden och genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen stärker vi arbetsmarknaden och
motverkar segregationen. I samverkan med aktörer i byggbranschen ska vi bygga mer resursoch kostnadseffektivt samt hitta lösningar för renovering av befintligt bostadsbestånd. MKB
har här ett ledaransvar, liksom ett ansvar för att öka tempot i bostadsbyggandet.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och
fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad.
Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra
hållbara val.
Inriktningar 2016:
Regeringens aviserade investeringsstöd för ökat bostadsbyggande ska mötas med en lokal
offensiv. Stadsbyggnadskontorets tjänst Bolotsen, som underlättar för byggherrarnas kontakt
med kommunala myndigheter och att hålla byggtempot uppe, har visat sig framgångsrik och
tillförs medel.
Ett långsiktigt mål för bostadsbyggande ska komplettera det tidigare uppdraget till MKB från
innevarande år, att färdigställa minst 500 lägenheter och påbörja projektering av minst 1000
lägenheter. Under året kommer också en ny markanvisningspolicy att implementeras som
bland annat syftar till att möjliggöra en hög produktionstakt för en mångfald av bostäder
samt bidra till näringslivets utveckling.
För att uppnå de mål som fastställts i översiktsplanen behövs stora investeringar göras i
Malmö. Utbyggnadsstrategin och handlingsplanen för miljö och klimat pekar ut riktningen,
men för att garantera ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvarstagande
behöver den politiska styrningen av investeringsprocessen säkras och den ekonomiska
styrningen för exploateringsverksamheten förtydligas.
Resurser omfördelas från gatukontoret till miljöförvaltningen för att kunna växlas upp
genom extern finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram, för att
möjliggöra energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart
resande och satsningar på textil- och matavfall.
23
Regeringen vill göra det lönsamt att återvinna och förenkla för hushållen att källsortera
genom att samla ansvaret för insamling av hushållsavfall hos kommunerna. Malmö stads
olika verksamheter ska förberedas inför detta skifte.
Uppdrag 2016:
•
MKB ges i uppdrag att färdigställa minst 500 nya lägenheter under 2016, och påbörja
projektering av minst 1000 nya lägenheter.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och
MKB ta fram ett långsiktigt mål för MKB:s bostadsbyggande.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda hur investeringsprocessen långsiktigt kan
säkras, samt utveckla en sammanhållen ekonomisk styrmodell för
exploateringsverksamheten.
•
Miljönämnden ges i uppdrag att i samråd med berörda aktörer söka extern
finansiering för att möta regeringens nya klimatinvesteringsprogram och möjliggöra
energieffektiviseringar av förskolor och skolor, stärka arbetet med hållbart resande
och satsningar på textil- och matavfall.
24
9. En stad med bra arbetsvillkor
Malmö stad ska vara en jämställd och diskrimineringsfri arbetsgivare där tillsvidareanställning
och heltid ska vara norm. Med hög kompetens, bra arbetsvillkor för medarbetarna och ett
gott ledarskap, som tas tillvara i en lärande organisation, skapar vi kvalitet i Malmö stads
verksamheter. Vi ska ha en nära samverkan med de fackliga organisationerna. Det växande
Malmö kräver långsiktiga strategier för kompetensförsörjning och arbetsmiljö.
Kommunfullmäktigemål:
Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och
kunskap möta Malmöborna.
Inriktningar 2016:
Malmös arbete går åt rätt håll när det gäller att minska andelen timmar som utförs av
timavlönade medarbetare. Under året fortsätter vi ha fokus på att ge fler timavlönade
medarbetare tryggare anställningsformer och öka andelen heltidstjänster. Heltidstjänster ska
vara norm. Vi vill få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad.
Det har blivit vanligare att stress i arbetslivet betraktas som ett individuellt problem, trots att
det i stället bör ses som ett arbetsmiljöproblem. Därför måste vi följa den ökande
sjukfrånvaron och analysera vad som är de bakomliggande orsakerna och hur den kan
förebyggas, inte minst i de yrken vi ser den största ökningen som till exempel barnskötare
och undersköterskor. Ökat inflytande över planeringen av sitt arbete beaktas.
För att säkerställa att Malmö stad har medarbetare med hög kompetens fortsätter arbetet
med att utveckla och implementera ett gemensamt arbetssätt kring kompetensförsörjning för
att möjliggöra en långsiktig strategi. Strategin för att uppnå önskad lönestruktur behöver
utvecklas så att den stödjer såväl verksamheternas kompetensförsörjning som de
personalpolitiska målsättningarna med jämställdhet i fokus.
Personalomsättningen för biståndshandläggare och socialsekreterare är hög. Unga
nyutbildade socialsekreterare tvingas ta stort ansvar och myndighetssektionerna har svårt att
erbjuda kvalitativ introduktion. Detta ökar arbetsbelastningen på de erfarna handläggarna
och risken för sämre bedömningar. Enligt planering ska det första introduktionsprogrammet
starta redan hösten 2015 för biståndshandläggare som handlägger ärenden enligt SoL
och/eller LSS. Vi ser ett behov att kvalitetssäkra introduktionen av nyanställda inom alla
myndighetssektioner och introduktionsprogrammet bör därför spridas till fler områden.
I regeringens förslag till statlig budget aviseras förslag om ett arbete med en ny styrning och
ledning av offentlig verksamhet där välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli
vägledande. Malmö stad ska ta en aktiv del i detta nationella arbete.
25
Uppdrag 2016:
•
Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster.
•
Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda behovet av kommuncentral funktion för
att förbygga stress och hög sjukfrånvaro.
•
Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan
för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner.
26
EKONOMISK REDOGÖRELSE
Planeringsförutsättningar
Konjunkturen
Sveriges Kommuner och Landsting har i april 2015 gjort följande bedömning av
konjunkturutvecklingen:
Tillväxten i omvärlden fick bättre fart i fjol. Även den svenska ekonomin växlade upp i tempo. I
kalenderkorrigerade termer växte Sveriges BNP med 2,3 procent helåret 2014 och mot slutet av
året snuddade tillväxttalen vid det dubbla. Återhämtningen i omvärlden beräknas fortgå och vår
bedömning är att den svenska ekonomin växer i snabb takt också i år och nästa år. Tillväxten i
BNP beräknas dessa båda år till drygt 3 procent. Sysselsättningen utvecklas därmed fortsatt
positivt och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden
innebär att skatteunderlaget, i reala termer, fortsätter växa i snabb takt. De offentliga finanserna
visar däremot, trots den positiva utvecklingen, på fortsatta underskott. Nästa år beräknas
underskottet i de offentliga finanserna uppgå till 20 miljarder kronor vilket motsvarar -0,5 procent
av BNP.
Svensk ekonomi på gång
Under fjolåret ökade den inhemska efterfrågan i den svenska ekonomin påtagligt. Framförallt
investeringarna i byggnader och anläggningar ökade mycket snabbt. Förutsättningar finns för en
fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och
hushållens konsumtionsutgifter är alltjämt relativt låga. Med en ökad framtidstro bör företagens
och hushållens benägenhet att investera och konsumera höjas ytterligare. För att framtidstron ska
stärkas krävs dock att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Det innebär att den
internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporttillväxten
behöver få bättre fart.
Den bedömning som i denna rapport görs om den internationella ekonomin ligger väl i linje med ett
sådant scenario. En stabilare omvärld och en bättre exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan
kan fortsätta växa snabbt. Därigenom har den svenska ekonomin stora möjligheter att nå
konjunkturell balans nästa år. Möjliga bakslag kan emellertid inte uteslutas och då framförallt
inte vad gäller utvecklingen i Europa. En förutsättning för vår prognos är att återhämtningen i
euroområdet i år når fastare mark.
Arbetsmarknad
De senaste årens relativt starka utveckling av sysselsättning och arbetade timmar har lett till att
arbetsmarknadsgapet, skillnaden mellan uppmätta antal arbetade timmar och den skattade nivån
för arbetade timmar i konjunkturell balans, succesivt har minskat och uppskattades till drygt en
27
procent 2014. Den allt starkare bnp-tillväxten innebär att det finns förutsättningar för en fortsatt
sysselsättningsökning. Den bilden bekräftas också i Konjunkturbarometerns frågor om företagens
förväntningar om sysselsättningsutvecklingen.
Denna prognos är den första sedan finanskrisen där vi förutser att konjunkturell balans kommer
att uppnås på arbetsmarknaden under prognosperioden. Under andra halvåret 2016 sjunker
arbetslösheten ned till 6,6 procent och den andel av befolkningen i åldern 15–74 år som ingår i
arbetskraften uppgår till 71,6 procent. Det är nivåer som innebär att inflationen därefter når upp
till runt 2 procent.
Tilltagande pris- och löneökningar
I takt med att arbetsmarknadsgapet minskar blir det allt svårare för arbetsgivarna att rekrytera
personal. Det kommer sannolikt betyda att löneökningarna blir större än under senare år. Det
märke/norm som industrins parter satt de senaste åren har legat på cirka 2,2 procent i
avtalsmässiga ökningar. Inklusive strukturförändringar och löneglidning har det inneburit totala
timlöneökningar på knappt 3 procent enligt konjunkturlönestatistiken. Vår prognos är 3,0
procent i år och 3,2 procent nästa år, för att därefter närma sig 3,5 procent som vi bedömer förenlig
med normalkonjunkturens prisökningar och produktivitet.
Konsumentpriserna har under de senaste åren utvecklats ytterst svagt vilket har gjort att även
förväntningarna om den framtida prisutvecklingen väsentligt skruvats ned. Riksbanken befarar att
de låga inflationsförväntningarna ska bli bestående, vilket i sin tur allvarligt skulle försvåra
möjligheterna att få upp inflationen till målsatta 2 procent. Det är bakgrunden till den mycket
expansiva penningpolitik som nu förs.
Fortsatt stark real skatteunderlagstillväxt
Vi befinner oss nu i det femte året i rad med relativt stark real skatteunderlagstillväxt och nästa
år ser den ut att tillta ytterligare. Den positiva utveckling vi sett förklaras främst av en, i
förhållande till bnp-tillväxten, stor ökning av arbetade timmar. En annan faktor som var särskilt
gynnsam i början av perioden är att de sammantagna pris- och lönehöjningar som påverkar
sektorns kostnader är mindre än höjningen av den genomsnittliga lönenivån på arbetsmarknaden
(som har stor betydelse för skatteunderlaget).
28
Befolkningen
Malmös invånarantal uppgick den 1 januari 2015 till 318 107. Enligt den senaste prognosen
kommer invånarantalet den 1 januari 2016 att uppgå till 323 406, det vill säga befolkningen
beräknas öka med cirka 5 300 personer under 2015.
Budgeten för år 2016 har baserats på en
befolkningsökning under 2016 på cirka 5 200
personer. Befolkningssiffrorna för år 2016 är
beräknade som ett genomsnitt av befolkningen
vid årets början och dess slut.
Budgeten för 2015 beräknades utifrån en
befolkningsprognos från våren 2014 varför
budgeten för 2016 nu tar hänsyn till dels en mer
aktuell prognos för 2015 dels en i april 2015
upprättad prognos för år 2016.
INVÅNARE BUDGET 2016 RESP 2015
genom snittlig prognos 1/1-31/12
0-år
1-5 år
2016
2015 Förändring
5 358
5 291
67
23 062
22 684
378
6-15 år
33 186
31 554
1 632
16-19 år
11 868
12 156
-288
20-64 år
202 540
200 276
2 264
65-79 år
35 764
34 846
918
80-84 år
6 566
6 646
-80
85-89 år
4 657
4 740
-83
90-w år
3030
3046
-16
326 031
321 239
4 792
Totalt
Budgetförstärkning för pris- och löneökningar
Den totala budgetförstärkningen för pris- och löneökningar har för år 2016 beräknats till
2,5 %, vilket är strax under det vägda genomsnittet av SKL:s bedömning av timlöneökningen
och KPIX förändringen under 2016. Nämndernas intäkter har vid beräkningen av bedömts
öka i takt med den sammanvägda procentsatsen avseende budgetförstärkning för löner och
övriga kostnader.
Skatteintäkter och generella bidrag
De budgeterade intäkterna från skatter och generella bidrag för år 2016 har baserats på
Sveriges Kommuner och Landstings skatteunderlagsprognos från april 2015. Även
regeringens vårproposition för 2015 har beaktats. Enligt prognosen förväntas
skatteunderlaget utvecklas enligt följande:
SKATTEUNDERLAGSPROGNOS
Procentuell förändring
SKL, prognos april 2015
2016
2015
2014
5,4
5,0
3,2
Totalt
2014-16
14,2
Intäkterna de följande åren i planen 2017-2021 har beräknats utifrån den genomsnittliga
ökningstakten för skatteunderlaget de tio föregående åren. Uppräkningen blir då 3,8–4,1 %.
Statsbidragsramen har antagits öka med 2 % årligen.
29
Skatteintäkterna är beräknade utifrån en oförändrad utdebitering med 21,24 %. En
förändring av utdebiteringen med 1 procentenhet förändrar skatteintäkterna med ca
570 Mkr.
Om skatteunderlagsförändringen 2016 förändras med 1 procentenhet påverkas intäkterna
med 156 Mkr. Om skatteunderlagsökningen understiger den genomsnittliga ökningstakten
de tio föregående åren kan resultatutjämningsreserven tas i anspråk för att uppnå
budgetbalans. Den nu prognostiserade skatteunderlagsökningen 2016 ligger 1,2
procentenheter över genomsnittet för de tio föregående åren. Det betyder att
resultatutjämningsreserven kan ianspråktas först om skatteintäkterna blir 190 Mkr lägre än de
nu budgeterade.
Intäkterna från de generella statsbidragen och utjämningen beräknas efter invånarantalet den
1 november 2015. Invånarantalet har prognostiserats till 322 523. En prognosavvikelse på
500 personer förändrar intäkterna med cirka 49 Mkr.
Finansnetto
Vid ingången av år 2016 beräknas kommunen ha en räntebärande nettoskuld på 3,0 miljarder
kronor om pensionsskulden inkluderas. Under 2016 beräknas nettoskulden öka med 1,3
miljarder kronor till följd av en fortsatt hög investeringsnivå i kombination med en låg
självfinansieringsgrad.
Utvecklingen av nettoskulden leder till ett försämrat finansnetto. Ett prognostiserat positivt
finansnetto 2015 på 32 Mkr sjunker till 8 Mkr under 2016. Den negativa utvecklingen
fortsätter under planperioden till följd av en allt större nettoskuld.
30
Budget 2016 med plan 2017-2021
BAS-alternativet
BAS-ALTERNATIV
Budgeten för 2016 har upprättats med
utgångspunkt från budgeten 2015. Denna var i
balans med ett budgeterat resultat på 0 Mkr.
Förutom att förstärka budgeten med 45 Mkr för att
uppnå ett resultat under 2016 i enlighet med
kommunfullmäktiges mål har budgeten tillförts
medel för att täcka pris- och löneökningar.
Kompensation för demografiska förändringar har
beräknats. Effekter av beslutade investeringar har
beaktats och slutligen har underfinansierade poster
enligt utfallsprognos mars 2015 justerats.
BAS-alternativet, som uttrycker kommunens
resultat om 2015 års verksamhet fortsätter utan
ytterligare beslut inför 2016, slutar på ett
underskott om 186 Mkr.
Mkr
2015-års resultat
0
Pris och lön, enl SKL:s PKV
-504
Demografi
-262
Skatter och generella bidrag
Resultat
785
19
KF finansiella mål
-45
Sevicenämndens kapitalkostnad
-21
Tekniska nämnden investeringar
-53
Jäm fört m ed plan 2015-2020
-100
Servicenämndens räntenetto
-35
Hamnanläggningar
7
Personlig assistans
-4
Statsbidrag flyktingar
5
Hemlöshet
-28
Pensionskostnader
-59
Arbetsgivaravgift ungdomar
-39
Högre internräntor
22
Övriga justeringar
45
BETING
-186
Beslutade förändringar 2016
I förhållande till BAS-alternativet har verksamhetens nettokostnader sänkts med 78 Mkr.
Finansnettot har förbättrats med 10 Mkr till följd av en ny koncernbildning. Kompensation
har lagts ut för avtalsförändringar
och inflation. Denna kompensation
blev 98 Mkr lägre än SKL:s mer
omfattande index för prisförändring i
kommunal verksamhet (PKV).
Sammantaget uppgår det
budgeterade resultatet 2016 till
45 Mkr.
31
Obalanser de kommande åren
Planen för åren 2017-2021 har beräknats utifrån målet om en hållbar ekonomisk utveckling.
Successivt ökas det budgeterade resultatet från 0 Mkr år 2015 till 195 Mkr år 2019.
Kommunens nettolån uppgår år 2019 till 28 % av skatter och generella bidrag.
För att kompensera verksamheterna
för pris och löneökningar samt de
demografiska förändringarna och för
att kompensera för beslutade och
planerade investeringar måste
budgeten förstärkas med drygt 100
Mkr 2017. Obalansen växer sedan
varje år och beräknas till ca 380 Mkr år
2020, jämfört med år 2016.
Den ovan beskrivna obalansen är beräknad utifrån målet att successivt uppnå ett resultat på
1 % av skatter och generella bidrag år 2019.
Investeringsverksamhet
Målet om en hållbar ekonomisk utveckling sätter indirekt en gräns för
investeringsverksamhetens omfattning. Vid ett antagande om resultatnivåer, ökning av
nettolånen samt nivån på försäljningar har investeringsnivån satts till 2,7 miljarder kronor per
år 2016-2020.
För perioden har nämnderna tilldelats investeringsramar som utöver ”normalinvesteringar” i
inventarier och utrustning rymmer beslutade investeringar samt tekniska nämndens
exploateringsinvesteringar, reinvesteringar samt investeringar i kaj/bro/gata.
I planen har därutöver under Finansiering avsatts medel som skall kunna överföras till
respektive nämnd i kommande budgetbeslut.
32
Ekonomisk analys
Resultatutveckling
Verksamhetens nettokostnader beräknas under år 2016 till 17 051 Mkr vilket är en ökning
med 5,3 % jämfört med prognosen för år 2015.
Den ökade nettokostnaden kan i stort förklaras med den uppräkning av nämndernas
kommunbidrag som gjorts för att kompensera för pris- och löneökningar samt
befolkningsförändringar. Dessa poster motsvarar en ökning med 4,1 %.
Skatteintäkter och generella bidrag budgeteras till 17 088 Mkr, en ökning med 5,2 % jämfört
med 2015.
Att intäkterna växer något långsammare än nettokostnaderna gör att resultatet bäräknas
sjunka mellan 2015 och 2016.
Under de senaste åren har kommunens resultat successivt försämrats. Under åren 2010-2014
uppgick resultatet till i genomsnitt 1,8 % av skatter och generella bidrag. Budgeten för år
2016 kommer att innebära att
motsvarande resultatnivå för perioden
2012-2016 sjunker till 0,4 %.
Under den resterande perioden 20172021 kommer resultatet att förbättras och
uppgå till i genomsnitt 0,9 % av skatter
och generella bidrag.
Investeringsverksamhet
Investeringsplanen för år 2016 uppgår till 2,7 miljarder kronor. De följande fyra åren har det
tillgängliga utrymmet sats till 2,7 miljarder per år. Därefter måste nivån sänkas om
skuldsättningen ska hållas på en hållbar nivå
alternativt måste resultatet eller
försäljningarna öka.
Under perioden planeras inga försäljningar av
anläggningstillgångar. Försäljningar av
exploateringsmark har beräknats till i
genomsnitt 200 Mkr per år.
33
En fortsatt hög investeringsnivå men med förbättrade resultatnivåer leder till att andelen
lånefinansierade investeringar minskar.
Under åren 2010-2014 kunde 55 % av
investeringarna finansieras med
skattemedel eller försäljningar. Denna
andel kommer under perioden 2012-2016
att ha sjunkit till 40 %. Under resten av
perioden 2017-2021 beräknas 47 % kunna
finansieras med skattemedel och
försäljningar. Det blir framförallt genom
förbättrade resultatnivåer och ökade
avskrivningar som den skattefinansierade
andelen ökar.
Soliditet
En hög investeringsverksamhet och därmed
upplåning kommer att leda till en försämring av
soliditeten. Från en prognostiserad nivå på 42 %
vid utgången av år 2015 beräknas soliditeten falla
till 31 % år 2021.
Om hela pensionsskulden inräknas blir inte
soliditetsutvecklingen lika dramatisk då de
pensioner som intjänats före 1998 amorteras
snabbare än de räknas upp med räntan under
perioden.
Räntebärande nettoskuld
Nyupplåningen kommer att vara betydande
under perioden. Den räntebärande nettoskulden
kommer enligt planen att utvecklas på följande
vis:
I genomsnitt beräknas nettoskulden öka med
drygt en miljard per år.
34
Avstämning mot finansiellt mål
Det finansiella målet i budgeten är att Malmö stad ska ha en hållbar ekonomisk utveckling.
För att mäta måluppfyllelsen används tre indikatorer:
Årets resultat ska senast år 2019 uppgå
till 1 % av skatteintäkter, generella
statsbidrag och utjämning
Räntebärande nettolån ska år 2019
uppgå till högst 30 % av skatteintäkter,
generella statsbidrag och utjämning
Relationen mellan finansnetto samt
avskrivningar och skatteintäkter,
generella statsbidrag och utjämning skall
följas.
Under perioden beräknas andelen kostnader för kapitalanvändning att öka med knappt 2
procentenheter medan andelen verksamhetskostnader minskar med 3 procentenheter, från
94 % år 2015 till 91 % år 2021.
35
Finansiella rapporter
Resultaträkning
RESULTATRÄKNING (b elopp i Mkr)
Utfall Prognos*
2014
2015
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader**
Skatteintäkter
Gen. Statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraord. poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
3 703
-18 345
-790
-15 432
3 700
-19 038
-859
-16 197
3 662
-19 808
-905
-17 051
3 612
-20 382
-966
-17 736
3 612
-20 941
-1 025
-18 354
3 612
-21 527
-1 085
-19 000
3 587
-22 201
-1 143
-19 757
3 587
-22 929
-1 202
-20 544
10 733
4 463
200
-113
-149
11 569
4 669
164
-132
73
12 189
4 899
315
-307
45
12 692
5 194
390
-450
90
13 191
5 434
474
-605
140
13 692
5 692
565
-754
195
14 212
5 965
603
-823
200
14 752
6 252
640
-890
210
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-149
73
45
90
140
195
200
210
Utfall Prognos*
2014
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
-16 512
*Prognos enligt Utfallsprognos mars 2015
**Se specifikation i tabell nedan
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (b elopp i Mkr)
-16 461
-16 492
-16 487
-16 491
-16 514
Priser och löner
2015 års BAS
-406
-863
-1 318
-1 774
-2 240
-2 700
Demografi
-262
-520
-777
-1 029
-1 275
-1 550
Beslutade förändringar 2016
78
Resultatkrav SN investeringar
78
78
78
78
78
-13
-37
-46
-61
-67
-156
Driftkonsekvenser TN investeringar
-53
-75
-98
-130
Nettokostnadsminskning 2017
127
127
127
127
127
135
135
135
135
Nettokostnadsminskning 2018
Nettokostnadsminskning 2019
98
Nettokostnadsminskning 2020
98
98
25
25
-19 757
-20 544
Nettokostnadsökning 2021
Verksamhetens nettokostnader
-22
-17 051
36
-17 736
-18 354
-19 000
Finansieringsanalys
FINANSIERINGSANALYS (b elopp i Mkr)
Utfall Prognos*
2014
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
Löpande verksamhet
385
744
800
956
1 065
1 180
1 268
1 337
Pensionsskuld
Från årets verksamhet tillförda medel
69
134
23
112
187
242
268
310
Andra avsättningar
80
0
0
0
0
0
0
0
534
878
823
1 068
1 252
1 422
1 536
1 647
-2 301
-2 490
-2 700
-2 700
-2 700
-2 700
-2 700
-2 600
140
335
360
327
306
323
247
208
60
8
0
0
0
0
0
0
-2 101
-2 147
-2 340
-2 373
-2 394
-2 377
-2 453
-2 392
Räntebärande långa fordringar
-666
-2 143
-870
-870
-870
-870
-870
-870
Övriga långa fordringar
-405
0
0
0
0
0
0
0
2 109
2 308
2 137
1 975
1 812
1 625
1 637
1 465
Netto löpande verksamhet
Investeringsverksamhet
Investeringar
Skuldförda investeringsbidrag
Försäljning av anläggningstillgångar
Netto investeringsverksamhet
Finansieringsverksamhet
Långfristiga lån
Kortfristiga lån
Netto finansieringsverksamhet
0
0
0
0
0
0
0
0
1 038
165
1 267
1 105
942
755
767
595
-25
255
0
0
0
0
0
0
-3
0
0
0
0
0
0
0
150
Kapitalbindning
Kortfristiga fordringar
Exploateringsmark och förråd
270
280
250
200
200
200
150
Investeringsbidrag
Försäljning exploateringsmark
0
0
0
0
0
0
0
0
Kortfristiga skulder
782
0
0
0
0
0
0
0
1 024
535
250
200
200
200
150
150
495
-569
0
0
0
0
0
0
Netto kapitalbindning
KASSAFLÖDE
*Prognos enligt Utfallsprognos mars 2015
37
Balansräkning
BALANSRÄKNING (b elopp i Mkr)
Utfall Prognos*
2014
2015
Budget
2016
Plan
2017
Plan
2018
Plan
2019
Plan
2020
Plan
2021
20 947
22 581
24 156
25 671
27 153
28 476
TILLGÅNGAR
Materiella & immateriella
anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
17 721
6 949
9 092
9 962
10 832
11 702
12 572
13 442
14 312
Summa anläggningstillgångar
24 670
28 344
30 909
33 413
35 858
38 243
40 595
42 788
Omsättningstillgångar
2 891
2 067
2 067
2 067
2 067
2 067
2 067
2 067
SUMMA TILLGÅNGAR
27 561
30 411
32 976
35 480
37 925
40 310
42 662
44 855
12 971
12 822
12 895
12 940
13 030
13 170
13 365
13 565
-149
73
45
90
140
195
200
210
12 822
12 895
12 940
13 030
13 170
13 365
13 565
13 775
1 584
1 718
1 741
1 853
2 040
2 282
2 550
2 860
94
94
94
94
94
94
94
94
Avsättningar
1 678
1 812
1 835
1 947
2 134
2 376
2 644
2 954
Långfristiga skulder
8 894
11 537
14 034
16 336
18 454
20 402
22 286
23 959
Kortfristiga skulder
4 167
4 167
4 167
4 167
4 167
4 167
4 167
4 167
Skulder
13 061
15 704
18 201
20 503
22 621
24 569
26 453
28 126
SUMMA EGET KAPITAL,
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
27 561
30 411
32 976
35 480
37 925
40 310
42 662
44 855
Pensionsförmåner intjänade före
1998
6 093
5 913
5 755
5 684
5 657
5 596
19 252
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital vid årets början
Årets resultat
Eget kapital
Pensionsavsättning
Andra avsättningar
*Prognos enligt Utfallsprognos mars 2015
38
Driftbudget år 2016
DRIFTBUDGET PER NÄMND/VERKSAMHET 2016 (Belopp i tkr)
2015 års
BAS
Kommunfullmäktige
Pris/lön
Demografi
Beslutad
förändring
2016 års
kommunbidrag
23 496
587
0
24 083
Revision
9 882
247
0
10 129
Valnämnd
1 286
32
0
1 318
Förtroendenämnd
1 194
30
0
1 224
19 254
481
0
19 735
Styrelsen
617 895
15 447
-1 175
632 167
Ekonomiskt bistånd
949 224
23 731
-34 000
953 124
Överförmyndarnämnd
Kommunstyrelse
14 169
Servicenämnd
30 586
394
-40 000
-9 020
Teknisk nämnd
691 850
17 296
-9 000
700 146
-150 000
0
0
-150 000
Miljönämnd
Exploateringsvinster
60 259
1 506
4 000
65 765
Stadsbyggnadsnämnd
71 666
1 792
600
74 058
27 889
697
0
28 586
0
0
0
0
Bostadsanpassningsbidrag
Boplats Syd
Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbild
1 669 024
41 726
-4 100
-22 500
1 684 150
Grundskolenämnd
3 312 002
82 800
171 400
0
3 566 202
Förskolenämnd
2 393 587
59 840
42 100
0
2 495 527
Kulturnämnd
373 902
9 348
950
384 200
Fritidsnämnd
379 026
9 476
0
388 502
1 221 509
Social resursnämnd
1 186 565
29 664
5 280
0
Personlig assistans
142 230
3 556
2 123
0
147 909
Statsbidrag flyktingar
-138 600
0
0
-138 600
651 199
651 199
Stadsområdesnämnder
Norr - resursfördelning
Norr -anslagsfin.verks.
23 280
582
426
Öster - resursfördelning
Öster -anslagsfin.verks.
19 782
495
384
Söder - resursfördelning
Söder -anslagsfin.verks.
20 472
512
352
Väster - resursfördelning
Väster -anslagsfin.verks.
29 278
732
418
Innerstaden - resursfördelning
Innerstaden -anslagsfin.verks.
0
24 288
554 643
554 643
0
20 661
767 495
767 495
4 000
25 336
1 118 510
1 118 510
0
30 428
885 886
885 886
19 202
480
198
0
19 880
Stadsområden Resurs ej fördelat
3 855 768
96 394
25 570
-3 977 732
0
Stadsområden Anslag ej fördelat
0
0
0
0
0
224 041
5 601
3 344
-27 700
205 286
Hemlöshet
Finansiering
Hamnanläggningar
Finansförvaltning
SUMMA KOMMUNEN
600
0
0
600
-16 489 234
2 785
36 523
-16 449 926
-624 594
406 231
-88 302
-45 000
39
261 665
Investeringsplan
INVESTERINGSPLAN (belopp i tkr)
2016
2017
2018
2019
2020
2021
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
1 000
72 000
60 000
60 000
60 000
60 000
34 000
857 943
651 101
611 615
606 990
612 973
607 354
700
700
700
700
700
700
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
1 500
Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildn
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
15 000
Grundskolenämnd
86 000
86 000
83 000
80 000
77 000
75 000
Förskolenämnd
50 000
50 000
50 000
50 000
50 000
50 000
Kulturnämnd
27 000
18 000
19 000
19 000
19 000
19 000
Fritidsnämnd
4 000
3 000
3 000
4 000
4 000
4 000
Social resursnämnd
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
6 000
SON Norr
5 000
7 000
5 000
5 000
10 000
5 000
SON Öster
8 000
10 000
5 000
5 000
5 000
5 000
SON Söder
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
5 000
SON Väster
13 000
12 000
9 000
8 000
9 000
8 000
9 640
9 240
6 240
6 240
6 240
6 240
830 900
334 900
27 000
45 000
45 000
45 000
30 000
30 000
30 000
30 000
30 000
30 000
677 317
1 399 559
1 761 945
1 751 570
1 742 587
1 682 206
2 700 000
2 700 000
2 700 000
2 700 000
2 700 000
2 600 000
INKOMSTER
Gatukostnadsersättning FK
200 000
200 000
200 000
200 000
150 000
150 000
Försäljningsintäkt kvartersmark FK
-varav exploateringsvinst
250 000
150000
200 000
100000
200 000
100000
200 000
100000
150 000
75000
150 000
75000
Gatukostnadsersättning GK
160 462
126 762
106 269
122 541
97 310
57 907
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
Teknisk nämnd
Miljönämnden
Stadsbyggnadsnämnd
SON Innerstaden
Servicenämnd
Hamnanläggningar
Finansiering (ej fördelat utrymme)
SUMMA
40
Resursfördelning till stadsområden
FÖRDELNING GRUND- OCH TILLÄGGSRESURSER
2016
2015
Belopp i miljoner kr
Belopp i miljoner kr
Totalt att Grund- TilläggsGrund- Tilläggs- Totalt att Grund- TilläggsGrund- Tilläggsfördela resurser resurser resurser resurser
fördela resurser resurser resurser resurser
Individ- och familjeomsorg
Ekonomiskt bistånd (adm)
469
274
0
0
469
274
0%
0%
100%
100%
647
264
0
0
647
264
0%
0%
100%
100%
Äldreomsorg
Funktionshindrade
Fritid och kultur
Gemensam service & övrigt
2 647
391
73
124
1 191
104
36
124
1 456
286
36
0
45%
27%
50%
100%
55%
73%
50%
0%
2 555
376
70
120
1 150
100
35
120
1 405
275
35
0
45%
27%
50%
100%
55%
73%
50%
0%
Totalt
3 978
1 456
2 521
37%
63%
4 032
1 405
2 627
35%
65%
VIKTNING AV TILLÄGGSKRITERIER (%)
2016
Individ & Ek.bistånd Äldrefamilj
(adm)
omsorg
Belopp att fördela (Mkr):
Barn med utomnordisk bakgrund
Barnfamiljer med inkomst under 200 tkr/år
Inskrivna för vård på Beroendecentrum
Ensamboende 75 år och äldre
Personer med sjuk-/aktivitetsersättning
Personer i LSS-krets i ordinärt boende
Utrikes födda nyanlända , 18 år - (exkl Norden)
Social faktor
Antal hemlösa
469
45%
19%
21%
274
1 456
Funktionshindrade
Fritid o
kultur
286
36
35%
65%
23%
87%
16%
50%
33%
77%
13%
17%
2015
Individ & Ek.bistånd Äldrefamilj
(adm)
omsorg
Belopp att fördela (Mkr):
647
264
1 405
Barn med utomnordisk bakgrund
31%
Barnfamiljer med inkomst under 200 tkr/år
13%
Inskrivna för vård på Beroendecentrum
14%
23%
Ensamboende 75 år och äldre
87%
Personer med sjuk-/aktivitetsersättning
11%
Personer i LSS-krets i ordinärt boende
Utrikes födda nyanlända , 18 år - (exkl Norden)
Social faktor
Antal hemlösa
Funktionshindrade
275
50%
33%
77%
13%
30%
41
17%
Fritid o
kultur
35
35%
65%
