Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan
och
Årlig plan mot kränkande behandling
Hisingskullens förskola
Läsår: 2016/2017
Årshjul
November
Verksamhetsutvecklingsdag
*Delutvärdera kap. 1 Värdegrunden
och kap. 2.1 Normer och värden
Mars
Oktober
Verksamhetsutvecklingsdag
Likabehandlingsplan- delutvärdering
av mål i handlingsplan utifrån
dokumentation i veckostruktur.
Vårdnadshavare får
information om planen
på föräldramötet
September
Verksamhetsutvecklingsdag
Kartläggning i miljöerna och
upprättande av handlingsplan
med mål.
Revidera ställningstagande i
det främjande arbetet utifrån
värdeorden.
Augusti
Förskolechef upprättar
Likabehandlingsplan
och årlig plan mot
kränkande behandling
och lägger ut på VKlass.
Maj
Verksamhetsutvecklingsdag
Planen utvärderas
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Förskolechef och anställda på förskolan.
Vår vision
På Hisingskullens förskola vill vi att alla barn ska känna sig trygga. Vår förskola ska vara en
plats där barn inte utsätts för diskriminering eller kränkningar från vare sig vuxna eller andra
barn. Det ska vara en plats där de ska känna sig sedda och accepterade för dem de är.
Vad säger lagen?
Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever i kraft. Lagens syfte är att främja barn och elevers lika
rättigheter, motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt motverka annan kränkande
behandling. Denna lag ersätts av diskrimineringslagen (2008:567), som trädde i kraft 1
januari 2009. I kapitel 2 § 5 och i kapitel 3 § 14-16 finns motsvarande uppdrag för
skola/förskola som tidigare funnits i lag (2006:67).
Dessutom finns förtydliganden i skollagen kapitel 6; åtgärder mot kränkande behandling.
Lagen omfattar all utbildning och annan verksamhet som omfattas av skollagen (2011).
Lagen gäller när personal kränker barn, såväl som när barn kränker barn eller vuxna. Om
förskolan inte följer lagens bestämmelser eller vidtar tillräckliga åtgärder mot kränkningarna
kan förskolan bli skadeståndsskyldig.
Varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. Det
ska finnas en plan där det tydligt framgår hur verksamheten ska främja, förebygga och
förhindra diskriminering och kränkningar, samt hur verksamheten ska utreda och åtgärda
trakasserier och kränkningar.
Vad säger styrdokumenten?
Förskolans reviderade läroplan
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i
förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan
är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom
förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår
gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan
ska hålla levande i arbetet med barnen.
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som ska prägla verksamheten. Omsorg
om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras
rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar sig etiska värden
och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns
förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt
samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.
Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga
verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga
grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i
samhällslivet.
Förståelse och medmänsklighet
Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social
handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.
Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors
situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling.
Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att
barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt
för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få
reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan,
som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett
bakgrund.
2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning, och
• respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Skolverket (2010)
FN:s barnkonvention
Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. inga barn får bli diskriminerade, d.v.s. bli sämre
behandling, det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden,
om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet
har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till
exempel vara diskriminering.
Definitioner
Diskriminering
I förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Ett missgynnande förutsätter någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I
förskolan är det huvudman eller personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn
kan inte diskriminera varandra i juridisk mening.
Direkt diskriminering
Det är när någon behandlas sämre än andra.
Indirekt diskriminering
Det är när verksamheten tillämpar bestämmelser eller har ett förfaringssätt som verkar
neutralt, men som i praktiken missgynnar vissa barn och elever. Ett exempel på det är om
alla barn serveras samma mat, vilket missgynnar de barn som behöver annan mat av
religiösa skäl.
Trakasserier
Det är en behandling som kränker någons värdighet och som är kopplad till de åtta
diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Det är ett uppträdande som kränker en persons värdighet men som saknar koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkningar kan vara:




Fysiska t.ex. knuffar och slag…
Verbala t.ex. att bli hotad eller kallad idiot eller vid öknamn …
Psykosociala t.ex. utfrysning som att alla utom ett barn blir bjudna på kalas…
Texter och bilder t.ex. lappar, brev, teckningar…
Mobbning
Det är när någon eller några personer utsätts för upprepade kränkningar. Skillnaden mellan
mobbning och konflikt är att vid mobbning är det alltid samma personer som är i underläge.
Det är ytterst den som är utsatt för handlingen som värderar om den är kränkande eller inte.
Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.
Upprättande och förankring
Barnens delaktighet och förankring av planen
Barnen är delaktiga i överenskommelser av ett gemensamt förhållningssätt. Ansvarig:
förskollärare
Vårdnadshavarnas delaktighet och förankring av planen
Planen ska finnas tillgänglig och synlig på förskolan och vårdnadshavarna informeras på
föräldramöte och/eller vid utvecklingssamtal. Ansvarig: förskollärare
Planen finns utlagd på förskolans hemsida. Ansvarig: förskolechef/ IT- ansvarig
Personalens delaktighet och förankring av planen
Personalen på varje avdelning beskriver sitt främjande och förebyggande arbete i planen.
Ansvarig: All personal
Personalen är delaktig vid utvärdering och delutvärdering av årets plan. Ansvarig:
förskolechef och all personal
Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras det främjande och
förebyggande arbetet i veckostrukturen regelbundet under året
Ansvarig: All personal
Fjolårets plan
Planen upprättades under augusti av förskolechef. Personalen på varje avdelning fick tillföra
sitt främjande och förebyggande arbete till planen under september. Pedagogerna har
kontinuerligt under året reflekterat över sitt främjande arbete. I september månad
genomfördes en kartläggning för att situationer där diskriminering eller kränkning kan
uppstå ska förebyggas och åtgärdas. Detta sammanställdes i en handlingsplan. Det
främjande och förebyggande arbetet följdes upp i november och i mars i en delutvärdering
och en större utvärdering i maj. Vi behöver än mer dokumentera det fortlöpande arbetet
kring likabehandling i samband med vårt systematiska kvalitetsarbete.
Årets plan
Planen har utarbetats av förskolechef där specialpedagog har haft insyn.
Förskolepersonalen ska reflektera och dokumentera hur de arbetar främjande. I september
ska förskolepersonalen genomföra en kartläggning och upprätta en handlingsplan utifrån
miljön med fokus på ev. åtgärder för att diskriminering, trakasseri och kränkning inte ska
uppstå.
Arbetet med likabehandling dokumenteras kontinuerligt under året i veckostrukturen som är
en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig: förskollärare.
Handlingsplanen ska delutvärderas av arbetslagen i november 2016 och mars 2017.
Ansvarig: förskollärare.
Handlingsplanen ska utvärderas av arbetslagen i maj 2017. Ansvarig: förskollärare.
Förskolechef ansvarar för att utvärdera arbetet ur ett helhetsperspektiv för sin
förskoleenhet i augusti 2017 i förskoleområdets LVP. Ansvarig: Förskolechef
Förskolechef upprättar en ny plan för lå 17/18 i september 2017. Ansvarig: Förskolechef med
hjälp av specialpedagog.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Likabehandlingsplanen har utvärderats och omarbetats i samtliga arbetslag på Hisingskullens
förskola. Varje avdelning på enheten har utvärderat föregående års mål.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Samtliga i arbetslaget, barn och vårdnadshavare samt förskolechef.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Genom våra insatser med att aktivt dela in barnen i mindre grupper skapas möjlighet för oss
att se alla barn och arbeta med förebyggande insatser. Vi får möjlighet att möta varje barn
och vid exempelvis påklädning skapas möjlighet till en lärandesituation och det skapas även
möjlighet och mer tid för samtal och att få öva sig i att klä på sig själv.
De stora barnen leker självständigt utan en vuxen i rummet och det fungerar bra. I vissa
situationer behöver vi gå in i leken och hjälpa till och stötta vid konflikter. Vi uppmuntrar
barnen att hjälpa varandra och vi upplever att barnen tycker det är roligt och känner sig
stolta när de hjälper en kompis. Vi delar upp barnen i mindre grupper och då har det blivit
färre konflikter. När det är mindre grupper så blir man mer närvarande och avlyssnande som
pedagog.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-05-19
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Utvärdering av de främjande och förebyggande insatserna genom samtal med barnen och
vårdnadshavare. Utvärdering sker i arbetslagen.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef, arbetslaget och utvecklingsgruppen.
Främjande arbete
Värdegrundsord: TRYGGHET, GLÄDJE, VI-KÄNSLA
Värdegrunden vilar på demokratiska principer vilket innebär att ett etiskt förhållningsätt ska
prägla förskolan. Vi vuxna är ett föredöme för barnen- de gör inte som vi säger utan som vi
gör och där de vuxnas värderingar speglas i barnen. Värdegrunden på Västra Höjderna
innefattar både glädje, trygghet och vi-känsla. Vår strävan är att alla barn och vuxna ska
känna en gemenskap, trygghet och glädje. Vår uppfattning är att detta i sin tur öppnar upp
vägen till inlärning och kunskap.
Rubinen
Glädje
Glädje för oss på Rubinen innebär att vi ska känna en lust och vilja att komma till förskolan. Det
innebär också att vi ska ha roligt tillsammans och skratta med varandra både vuxna och barn. Vi
arbetar för att alla ska bemötas med ett leende och bli sedda som en individ. Därför tycker vi att det
är viktigt att hälsa med barnets namn.
Trygghet
Vi strävar efter att vårdnadshavare och barn ska känna trygghet och tillit till oss och
förskolan. Vi strävar även efter att barnen ska våga visa sina känslor. Vi arbetar aktivt med att
vara närvarande pedagoger.
Vi- känsla
Vi-känsla för oss innebär att vi strävar efter ett gemensamt mål och att vi gör saker
tillsammans. Vi tycker att det är viktigt att barnen ska känna sig delaktiga i gruppen som en
pusselbit i ett stort pussel. Därför har vi många aktiviteter där vi är alla tillsammans.
Topasen
Glädje
Vi strävar efter att alla skall känna glädje över att komma till förskolan och Topasen. Vi vill
känna en gemenskap där vi respekterar varandra och vågar vara oss själva. Vi vill att alla ska
känna sig välkomna och vågar göra sin röst hörd. Vi tror att skratten är viktiga och att vi vågar
bjuda på oss själva och skratta med varandra. Vidare ser vi att förskollärarnas glädje och lust
skall smitta av sig till barnen och föräldrarna.
Trygghet
På Topasen tror vi att trygghet skapas genom glädje och härvaro. Vidare anser vi att
tryggheten för både barn, föräldrar och förskollärare är rutinerna och strukturen på
avdelningen. Alla vet vad som kommer att hända under dagen och vi förskollärare kan
slappna av i att alla moment blir gjorda utifrån det som är bestämt. En annan förutsättning
för trygghet på Topasen är stabilitet i personalgruppen. Vi strävar efter att ta in så få vikarier
om möjligt och försöker att använda samma vikarier. Att möta personal man känner igen
anser vi ger trygghet för barn, föräldrar och personal.
Vi- känsla
Vi på Topasen anser att vi-känsla uppstår då vi är enade kring verksamheten. Då vi
förskollärare har fått möjlighet att sitta ner och diskutera och reflektera kring våra olika sätt
att se och tänka på verksamheten, kan en vi-känsla i personalen uppstå. När vi i
personalstyrkan har en samsyn uppstår glädje och trygghet som sprider sig till barnen.
Vi hoppas att föräldrarnas vi-känsla uppstår då vi är lyhörda inför deras önskningar och
åsikter. Vidare försöker vi bemöta alla föräldrarna med ett öppet sinne och visa en glädje
inför att de kommer till oss på Topasen.
Smaragden
Glädje
Alla barn ska känna glädje och lust inför att komma hit till förskolan. Att vi har roligt
tillsammans och att vi pedagoger visar glädje I det vi gör. Glädje skapar gemenskap och ”vi
känsla". Detta ger bra förutsättningar för den viktiga leken. Genom att känna glädje är du
mer positivt inställd till att t.ex. ta till dig ny kunskap.
Trygghet
En trygg miljö skapar de bästa förutsättningar till att lära sig att utveckla som individ. Det är
viktigt att vi skapar en trygg miljö för barnet så det vågar utforska sin omgivning och ta till sig
nya lärdomar.
Med en trygg miljö menar vi vårt förhållningssätt gentemot varandra (barn som vuxen),
rutiner samt hur vi bygger upp vår in- och utomhusmiljö. Trygga barn leder till trygga
föräldrar.
Vi – känsla
Vi strävar efter att "Vi-känslan" ska genomsyras i hela huset. Alla barn är allas ansvar. Vi vill
att alla barn ska känna sig välkomna och att alla ska få vara med.
Opalen
Glädje
Barn, föräldrar och pedagoger ska känna glädje med varandra
och ha roligt tillsammans. Har vi det bra tillsammans i en miljö
som är utmanande och stimulerande så skapar det ett lugnt
och harmoniskt lärande.
Trygghet
Vi vill att både barn och föräldrar och barn ska känna sig trygga och välkomna i vår
verksamhet. Är man trygg i sin roll och i sin omgivning så har man lättare för att leka och
lära.
Vi- känsla
Vi vill att alla barn på Opalen ska känna en tillhörighet i den lilla gruppen och även känna en
tillhörighet till hela förskolan. Vi hjälps åt och ser alla vuxna och barn.
Safiren
Glädje
Att känna en trygghet inför gruppen. Samt att känna att man klarar av saker. Att få skratta
tillsammans. Att få göra saker tillsammans. Glädje är att bli sedd och uppskattad.
Trygghet
Att få vara en del av gemenskapen i gruppen. Att veta att man får vara med och leka.
Trygghet är regler och rutiner, en vetskap om vad man ska göra och var man ska vara. Vad
som är rätt och fel.
Trygghet är att bli sedd och uppskattad oavsett om du är barn eller vuxen.
Vi- känsla
Vi strävar efter en öppenhet på hela förskolan. En känsla av att man är en del av en större
verksamhet. En verksamhet som strävar åt samma håll. Vi-känsla är att bli sedd och
uppskattad.
Kartläggning och förebyggande arbete
Vid läsårets start (september) gör arbetslagen observationer för att kartlägga om det finns
miljöer ute eller inne som kan bidra till diskriminering, trakasseri eller kränkning. Utifrån
observation upprättas en handlingsplan som beskriver åtgärder, när de ska vara åtgärdade
samt vem som har ansvar. Kartläggning och handlingsplan ska vara genomförd i september
och ska föras in i strukturen ”Systematiskt kvalitetsarbete”.
Kontinuerligt under läsåret arbetar arbetslagen förebyggande genom att med hjälp av
pedagogisk dokumentation uppmärksamma eventuella miljöer där diskriminering, trakasseri
eller kränkning kan förekomma och utifrån detta vidtar åtgärder. Den kontinuerliga
kartläggningen dokumenteras i veckostrukturen som ingår i det systematiska
kvalitetsarbetet. Åtgärderna som upprättas i handlingsplanen ska delutvärderas i november
och mars och utvärderas på verksamhetsutvecklingsdag i maj.
Handlingsplaner
Avdelning
Avdelning Rubinen, yngre barn 1- 3 år
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Nulägesanalys
Vi har upptäckt att det kan bli konflikter när de ska sätta sig och vänta i tamburen och på
samlingen. Vissa barn uttrycker att de har en egen plats och andra uttrycker att de vill sitta
bredvid en speciell kompis och ingen annan duger.
Mål
Större acceptans för alla
Åtgärder/ insatser
För att barnen ska kunna nå den här acceptansen så ska vi byta samlingsplatser en gång i veckan.
Detta gör vi genom att använda pusselbitarna så barnen får en utmaning i att hitta sin plats. I
tamburen så uppmanar vi barnen att sätta sig där det är ledigt utan att tränga sig mellan kompisar
som redan sitter.
Vid samlingen blir det att barnen får veta dels vad de ska sitta men också att det blir olika
kompisar att sitta bredvid. De får träna på att sitta bredvid olika kompisar.
Ansvariga
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
Verksamhetsutvecklingsdag i september 2016
Avdelning
Avdelning Topasen, yngre barn 1- 3 år
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Nulägesanalys
Vi vill att barnen skall få fler mötesplatser i vardagen och i leken. Vi vill stärka barnens självkänsla
genom att ge dem andra mindre plaster på avdelningen för samtal och lek. Vi vill motverka
barnens negativa attityder mot varandras görande i vardagen och i leken.
Mål
1. Se över den pedagogiska miljön på avdelningen, så att det finns mindre och inspirerande
platser att leka och samtala på.
2. Visa en glädje och tolerans inför varandras olikheter i problemlösningen i vardagen.
3. Ge vardagen den struktur som tillåter förskolläraren att visa med handling hur vi tilltalar
varandra och är mot varandra, samt visa öppenhet mot olika lösningar och eventuellt
pröva dem.
Åtgärder/ insatser
1. Vi har upplevt att barngruppen har en språkligt hård attityd mot varandra och gärna
berättar och rättar varandra. Vidare ser vi att barnen har svårigheter att se andra
lösningar i konflikter än sin egen och den vi förskollärare en gång gett dem.
2. Genom att vi redan har påbörjat förändringsarbetet i den pedagogiskmiljön har vi
förskollärare uppfattat en förändring i rätt riktning gällande språkbruket i leken.
Ansvariga
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
Verksamhetsutvecklingsdag i september 2016
Avdelning
Avdelning Smaragden, yngre barn 1- 3 år
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Nulägesanalys
1. Tambursituationen- Det kan bli lite stökigt i tamburen vid på och avklädning.
2. Toalettbesök- Det kan bli oroligt vid toalettbesöken. Barnen vill själva gå på toaletten men
vill inte att dörren ska vara stängd, de vill inte bli instängda.
Mål
1. Vi vill att detta ska leda till en lugnare situation för barnen och få dem koncentrerade och
därmed sker ett lärande.
2. Vi vill att barnen ska känna sig trygga när de går på toaletten.
Åtgärder/ insatser
1. Dela in barnen i smågrupper och klä på några i taget. De barnen som är färdigklädda sitter
på sin plats och väntar tills det är dags att gå ut. Vi slussar ut barnen allt eftersom.
2. Vi personal ska vara uppmärksamma på när barnen går ut till toaletterna och följer med
för att undvika att barnen stänger dörrarna för varandra.
Ansvariga
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
Verksamhetsutvecklingsdag i september 2016
Avdelning
Avdelning Opalen, yngre barn 1- 3 år
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Nulägesanalys
1. Vid på och avklädning så går vi in när grannavdelningen är klara. Vi går in med barnen i
mindre grupper. Det finns alltid en vuxen på plats vid tambur och toalett. I leken ska det
finnas en pedagog närvarande.
2. Vi skapar en öppen miljö där vi ser barnen och att materialet är tillgängligt för barnen så
de slipper fråga efter det.
Mål
1. Att känna sig trygg i alla situationer på förskolan.
2. Utforma en öppen och tillåtande miljö.
Åtgärder/ insatser
För att förhindra konflikter vid in och utgång i tamburen så har vi valt att vänta tills
grannavdelningen är klar med på och avdelning för att det blir för många barn på liten yta.
Fördelen är att man inte behöver vänta så länge vid toaletter, handfat och skötbord. Blir det
många barn på samma yta och man får vänta mycket blir det lätt stimmigt och konflikter uppstår
lättare. När barnen är färdiga och har klätt på sig får barnen sitta på sin plats och vänta på sina
kompisar innan vi går ut.
Vi har skapat en miljö där pedagogerna har bra överblick på barnen som ger en trygghet. Vi sitter
på golvet och observerar leken och förhindrar eventuella konflikter innan de uppstår.
Vi har valt att ha alla matborden i ett och samma rum för att skapa en större lekyta i de övriga
rummen. Den öppna ytan gör att vi får en bättre överblick över barnen och barnen känner en
trygghet över att se en vuxen. Vi har en tillåtande miljö där barnen själva kan välja material utan
att behöva be om hjälp.
Ansvariga
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
Verksamhetsutvecklingsdag i september 2016
Avdelning
Avdelning Safiren, äldre barn 3- 5 år
Diskrimineringsgrunder som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön och Ålder
Nulägesanalys
Spontana samtal och planerade samtal.
Vårt/ barnens förhållningssätt mot varandra.
Att vara närvarande pedagoger och ta upp konflikter osv. när de sker.
Att undvika för många barn samtidigt i tambur och på toalett.
Att medvetet vara närvarande på hela gården.
Att medvetet dela in barnen ute/inne så att vi inte är för många på ett ställe.
Att medvetet går i två grupper så länge så möjligt.
Mål
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde
oberoende av social bakgrund och oavsett kön och etnisk tillhörighet, religion och annan
tillhörighet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Att förebygga kränkande behandling
Åtgärder/ insatser
Snick och Snack som ger många tillfällen till tankar och samtal. Vi jobbar med att öka barnens
empati och hänsynstagande till varandra. Vi delar barnen i smågrupper för att alla ska ”synas”.
Berättar-sten så alla kommer till tals. Delar medvetet in barnen i lekgrupp för att hjälpa barnen att
hitta nya ”vänner”. Uppmuntra barnen när det visar empati, hjälper och tar hand om varandra.
Ansvariga
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
Verksamhetsutvecklingsdag i september 2016
Rutiner för akuta situationer
När förskolans personal ser, hör eller får reda på att ett barn varit utsatt för trakasseri eller
kränkning av annat barn ska de agera skyndsamt. Personal för samtal med både den som
upplever sig trakasserad eller kränkt samt med den eller dem som kan ha utfört handlingen.
Det är av vikt att personalen utgår från det enskilda barnets upplevelse av det inträffade.
Även föräldrarnas synpunkter på det inträffade behöver beaktas. Först när alla fått yttra sig
kan personalen så objektivt som möjligt bedöma situationen. Bedömer personalen att
trakasseri eller kränkning har förekommit måste personalen vidta åtgärder.
När förskolans personal ser, hör eller får reda på att ett barn varit utsatt för diskriminering,
trakasseri eller kränkning av huvudman eller personal ska de agera skyndsamt och anmäla
detta till förskolechef. Förskolechef för samtal med både den som upplever sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt samt med den eller dem som kan ha utfört
handlingen. Det är av vikt att förskolechefen utgår från det enskilda barnets upplevelse av
det inträffade. Även föräldrarnas synpunkter på det inträffade behöver beaktas. Först när
alla fått yttra sig kan förskolechefen så objektivt som möjligt bedöma situationen. Bedömer
förskolechefen att diskriminering, trakasseri eller kränkning har förekommit måste
förskolechefen vidta åtgärder.
Utredning och åtgärdsskyldighet
Förskolan ska anmäla varje ärende till förskolechef. Förskolans insatser inom ramen för
utredningen ska alltid dokumenteras. All personal som arbetar i och med och runt förskolan
innefattas av dessa rutiner. Då förskolepersonal ser, hör eller på annat sätt upptäcker
trakasseri eller kränkning ska den agera skyndsamt och utreda vad som skett.
1. Personal för samtal med berörda barn.
2. Information till vårdnadshavare.
3. Personal skickar en anmälan till förskolechef (blankett) som vidarebefordrar till
förvaltning.
4. Förvaltningschef vidarebefordrar anmälan till huvudman.
5. Personal dokumenterar utredning och insatser samt följer upp resultat av ev. åtgärder.
Vid diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling mellan vuxen och barn ansvarar
förskolechef för utredning samt åtgärder.
2016-12-31
Bilaga till Likabehandlingsplan och introduktion för
vikarier/studenter och praktikanter etc.
Handlingsplan
för förskolorna i Jönköpings kommun att förebygga risker vid
utsatta situationer och öka barnens säkerhet och trygghet.
Inledning
I det dagliga arbetet stöder och uppmanar vi barnen att säga ifrån när något
sker som de inte tycker om. På det sättet vill vi främja att varje barn skall
känna att de har rätt att säga nej.
Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor så att de skall kunna beskriva
dem för andra men också för sig själva.
Vi är observanta på vad som görs och sker i vår verksamhet och är alltid
lyhörda för vad barnen signalerar till oss.
Riktlinjer

Alla som arbetar eller praktiserar på förskolan måste i enlighet med
skollagen, visa ett aktuellt utdrag ur polisens belastningsregister.

Ordinarie personal ansvarar för öppningar och stängningar samt för
vilan. Vikarie får efter en tid öppna och stänga samt ansvara för vilan
efter förskolechefens godkännande. Praktikanter/studenter kan delta
vid öppning och stängning samt vilan men får inte lämnas ensamma.

Det är ordinarie personal som hjälper barnen på toaletten och vid
blöjbyten.
Efter en tid kan vikarier/praktikanter/studenter hjälpa barnet efter
barnets medgivande.