DNr - Oph

1
GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM
GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE
DNr
FÖRESKRIFT
DATUM
Giltighetstid
42/011/2000
Iakttas som förpliktande
17.3.2000
fr.o.m. 1.8.2000 tillsvidar
De stadganden på vilka befogenheten
att utfärda föreskriften bygger:
L 630/98, 3 § 2 mom och 25
§ 2 mom F 811/98, ändrad
1139/99 8a § och 10 § 4 mom
Till anordnare av yrkesutbildning
och yrkesläroanstalter
GRUNDER FÖR LÄROPLANEN FÖR UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES
HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE
Utbildningsstyrelsen har fastställt föreskriften angående grunder för läroplanen för undervisning och
handledning som ges handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte att iakttas från 1.8.2000
tillsvidare. Föreskriften bygger på lagen om yrkesutbildning 630/98 och på förordningen 811/98 och
ändringen av den 1139/99. Föreskriften iakttas vid den undervisning och handledning som ges
handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte, som avses i lagen 630/98, 3 § 2 mom.
Utbildningsanordnaren kan inte lämna läroplansgrunderna obeaktade eller avvika från dem.
Generaldirektör
Överdirektör
Jukka Sarjala
Heli Kuusi
BILAGA
FÖR KÄNNEDOM
Informativ tilläggsdel
Länsstyrelserna
1
UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE
STUDERANDE I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE INOM
YRKESUTBILDNINGEN
LÄROPLANSGRUNDERNA
1
UPPGIFTERNA OCH MÅLEN FÖR DEN UNDERVISNING OCH
HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I
TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE
2
UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA
2.1 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för
grundläggande yrkesutbildning
2.2 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete
och ett självständigt liv
3
STUDIERNAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL
3.1 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för
grundläggande yrkesutbildning (träning I)
3.1.1 Utbildningens mål
3.1.2 Studiehelheterna inom utbildningen
Modersmålet och kommunikation
Det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik
Informationsteknik
Gymnastik och hälsokunskap
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
Motoriska färdigheter
Dagliga aktiviteter och boendeträning
Fritidsaktiviteter
Livskompetens
Studie- och arbetslivsfärdigheter
Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv
Valfria studier
3.2 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete
och ett självständigt liv (träning II)
3.2.1 Utbildningens mål
3.2.2 Studiehelheterna inom utbildningen
Teoretiska färdigheter
Modersmålet och kommunikation
Matematik
Informationsteknik
Samhälleliga färdigheter
Arbetsfärdighet och yrkesstudier
Interaktionsförmåga
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
Motoriska färdigheter
Dagliga aktiviteter och boendeträning
1
Fritidsaktiviteter
Livskompetens
Valfria studier
4
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE
4.1 Bedömningens syfte
4.2 Verkställandet av bedömningen
4.3 Betyg
5
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
5.1 Rehabilitering
5.2 Studiehandledning
6
UPPGÖRANDE AV LÄROPLAN
6.1 Läroanstaltens läroplan
6.2 Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
1
1
UPPGIFTERNA OCH MÅLEN FÖR DEN UNDERVISNING OCH
HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I TRÄNINGSOCH REHABILITERINGSSYFTE
I anslutning till den grundläggande yrkesutbildningen kan handikappade studerande erhålla undervisning
och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte. Ändamålet med dessa åtgärder är att de studerande,
som till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan orsak
är i behov av speciellt stöd, skall erhålla färdigheter för yrkesutbildning och för placering i arbete och
förmåga att klara sig i livet. Utbildningens mål är att de studerande efter avslutad utbildning skall ha så
goda färdigheter som möjligt för ett självständigt liv och för utbildning eller arbete.
Utbildningen skall också stöda de studerandes positiva utveckling, stärka deras självkänsla och öka deras
livsfärdigheter. Målet är att de studerandes självförtroende och initiativförmåga ökar så att de självständigt
eller med handledning är kapabla att fatta beslut i de val som gäller deras studier och deras liv.
Undervisningen och handledningen för träning och rehabilitering av handikappade studerande kan vara
1)
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande
yrkesutbildning (träning I)
Målet är att ge de studerande sådana färdigheter att de utgående från sina förutsättningar efter avslutad
utbildning kan delta i grundläggande yrkesutbildning eller skaffa sig en yrkesinriktad omskolning.
Utbildningen omfattar 20-40 studieveckor, som av speciella orsaker kan utökas till 80 studieveckor.
eller
2)
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt
liv (träning II), om de studerande till följd av handikapp eller sjukdom inte har möjlighet att
övergå till utbildning som leder till en yrkesinriktad grundexamen. Denna utbildning är avsedd för
de svårast handikappade studerandena.
Utbildningens mål är att de studerande skall kunna leva ett så självständigt och rikt liv som möjligt och att
de i mån av möjlighet också skall kunna delta i arbetslivet, självständigt eller i en stödd arbetsgemenskap.
Utbildningen omfattar 40-120 studieveckor.
Utbildningsanordnaren beslutar till vilkendera utbildningsgruppen en person hör. Beslutet sker utgående
från individuella sakkunnigutredningar och efter det att personen själv, vårdnadshavarna och
familjemedlemmarna har hörts. De detaljerade målen för undervisningen och handledningen i träningsoch rehabiliteringssyfte fastställs flexibelt utgående från de studerandes individuella resurser och deras
livssituation.
I vardera utbildningsformen skall rehabilitering för de studerande ingå som stöd för den övriga
undervisningen och handledningen. Genom ett yrkesövergripande samarbete skall en individuell
rehabiliteringsplan uppgöras för varje studerande. Målet är att de studerande skall kunna klara sig så
självständigt som möjligt i sin dagliga och sociala miljö och att de skall vara kapabla att finna aktiva
förfaringssätt i sina studier och i hela sitt liv.
1
2
UPPBYGGNADEN AV STUDIERNA
2.1
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande
yrkesutbildning (träning I)
Omfattningen av den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning är
20-40 studieveckor. På grund av speciella orsaker kan denna utbildning omfatta 80 studieveckor. Ett
studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40
timmar.
Den undervisning och handledning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning består av följande
studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och flexibelt utgående
från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.
[schema]
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande yrkesutbildning 2040 sv (träning I)
Modersmålet och kommunikation
Det andra inhemska språket och främmande språk
Matematik
Informationsteknik
Gymnastik och hälsokunskap
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
Studie- och arbetslivsfärdigheter
Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv
Valfria studier
2.2
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt
liv (träning II)
Omfattningen av undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett
självständigt liv är 40-120 studieveckor. Ett studieår innehåller 40 studieveckor och en studievecka
motsvarar en studerandes arbetsinsats under 40 timmar.
Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv
består av följande studiehelheter. Omfattningen av de enskilda studiehelheterna bestäms individuellt och
flexibelt utgående från de studerandes förutsättningar och de mål som de har uppställt.
[schema]
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt liv 40120 sv (träning II)
Teoretiska färdigheter (modersmålet och kommunikation, matematik och informationsteknik)
Samhälleliga färdigheter
Arbetsfärdighet och yrkesstudier
Interaktionsförmåga
1
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
Motoriska färdigheter
Dagliga aktiviteter och boendeträning
Fritidsaktiviteter
Livskompetens
Valfria studier
3
STUDIERNAS MÅL OCH CENTRALA INNEHÅLL
3.1
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för grundläggande
yrkesutbildning (träning I)
3.1.1
Utbildningens mål
Målet är att de studerande får en så realistisk bild som möjligt av arbetslivet och av olika yrken och
utbildningsalternativ och att de utgående från detta kan bedöma sina egna mål och möjligheter.
Målet är också att de studerande så självständigt och målinriktat som möjligt kan skaffa sig information
och kan finna ett arbetssätt som är tryggt och som bäst lämpar sig för dem. De kan också mångsidigt
utnyttja olika slag av kunskapskällor.
Till målen för undervisningen och handledningen hör också att de studerande kan lita på sin egen
förmåga, klarar sig i situationerna i det dagliga livet och är kapabla att utveckla sina färdigheter för att klara
sig i livet.
3.1.2
Studiehelheterna inom utbildningen
Modersmålet och kommunikation
De studerande kan tala eller kommunicera på sitt eget alternativa sätt (t.ex. med teckenspråk) och kan
uttrycka sig, läsa, skriva och lyssna samt förstå läst text så att de är kapabla att studera och att fungera i
arbetslivet. Målet är också att de studerande finner sina starka sidor i att uttrycka sig och vågar försöka sig
på nya uttrycksformer. De studerande förstår det centrala innehållet i den kommunikation som de tar
emot.
De studerande lär sig att använda litteratur, film, teater, radio, Internet och andra medier för att skaffa sig
information, upplevelser och erfarenheter.
Centralt innehåll: praktisk kommunikationsförmåga
Det andra inhemska språket och främmande språk
De studerande kan på ett begripligt sätt ge och ta emot kommunikation på det andra inhemska språket
och/eller ett främmande språk så att de är kapabla till studier inom yrkesutbildningen. De studerande
1
inser vilken betydelse språkkunskaperna och internationaliseringen har i vår föränderliga värld och är
intresserade av att utveckla sina färdigheter.
Centralt innehåll: baskunskaper i språk, dvs. att kunna uttrycka sig och ta emot kommunikation
Matematik
De studerande behärskar de grundläggande färdigheter i matematik som behövs i det dagliga livet och vid
studierna. De kan vid sina räkneoperationer använda räkneapparat, dator och andra hjälpmedel.
Centralt innehåll: grundläggande matematiska räkneoperationer
Informationsteknik
Målet är att de studerande känner till hur datorer används och inser vilken betydelse informationstekniken
har i det dagliga livet och som ett individuellt hjälpmedel för dem.
Centralt innehåll: kännedom om textbehandling och andra verktygsprogram samt användning av Internet
Gymnastik och hälsokunskap
Målet är att de studerande inser vilken betydelse kost, gymnastik och sunda levnadsvanor har för
människans välbefinnande. De vet hur de skall sköta sin hälsa och sitt psykiska välbefinnande. De kan
med handledning välja gymnastikformer, som är lämpliga för dem och som ger dem upplevelser och
positiva erfarenheter av att lyckas.
Centralt innehåll: hälsofrämjande verksamhet i arbetet och under fritiden
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
* Motoriska färdigheter
De studerande har kännedom om människokroppens delar och deras funktioner. De behärskar sin kropp
och sina grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar sig i sina dagliga aktiviteter.
Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och
hand/fot
* Dagliga aktiviteter och boendeträning
De studerande kan utgående från sina färdigheter tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de
kan utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i planering av måltider, inköp av matvaror och
basmetoderna vid matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor
har för deras välbefinnande och kan själva förse sig med den specialkost som de eventuellt behöver.
De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats
och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt.
De studerande klarar så självständigt som möjligt sina dagliga aktiviteter i samband med boendet. De kan
skapa en trivsam boendemiljö för sig själva och kan också sköta om bostaden.
De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. De kan sköta sin personliga hygien, sin klädsel och
annat i samband med deras yttre som krävs för deras sociala umgänge.
1
Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv
* Fritidsaktiviteter
Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns
meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser
skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på
arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet.
Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet
* Livskompetens
Målet är att de studerande kan ta ansvar för besluten i sitt liv och att de på ett positivt sätt försöker
inverka på sin livssituation och sin framtid. De studerande har en uppfattning om sin livssituation och
sina sociala referensramar.
De studerande kan bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp en realistisk och
positiv jagbild. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De studerande vill aktivt
försöka stärka sin självkänsla.
Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och
utvecklingsbehov
Studie- och arbetslivsfärdigheter
Målet är att de studerande har kännedom om samhällets centrala service och vid behov kan utnyttja
servicen och sköta sina angelägenheter. De klarar sig i trafiken, vid behov med handledning, och är
kapabla att upprätthålla sociala relationer med sin närmaste omgivning.
Centralt innehåll: samhällets service
De studerande har kännedom om sina rättigheter och skyldigheter som medlemmar i kommunen och
samhället. De är medvetna om konsumenternas rättigheter och skyldigheter, både som enskilda personer
och som yrkesverksamma konsumenter.
Centralt innehåll: kännedom om individens rättigheter och skyldigheter
De studerande kan i sin studiemiljö, i sitt privatliv och i arbetslivet visa förståelse för andra och kan sätta
värde på sig själva och på andra personer som likvärda samhällsmedlemmar. De studerande uppnår en
sådan samarbets- och interaktionsförmåga att de kan fungera interaktivt i olika slags grupper.
Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppträda och interaktionsförmåga
De studerande känner till olika sätt att studera och skaffa sig information. De studerar aktivt och
självständigt. De kan förbereda sig för prov, avlägga prov och utarbeta skriftliga eller muntliga
redogörelser.
Centralt innehåll: förmåga till kunskapssökning samt grundläggande studiefärdighet
1
De studerande har kännedom om de centrala reglerna i arbetslivet, såsom arbetstagarnas ställning, praxis
vid arbetsavtal och olika arbetssätt. De studerande har en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella
arbetstagare. De är medvetna om den samarbetsförmåga som behövs i arbetslivet.
Centralt innehåll: de i arbetslivet behövliga grundprinciperna
Kännedom om yrkesutbildning och arbetsliv
Målet är att de studerande har kännedom om utbildningen för olika slag av yrkesområden och är kapabla
att göra klart för sig sina egna mål i relation till kraven inom utbildningen. De studerande har kännedom
om olika yrken inom arbetslivet och deras krav.
Centralt innehåll: baskunskaper om olika utbildningsområden, om yrkesutbildningen och om yrkena inom
arbetslivet
De studerande sätter sig i praktiken in i innehållet för de gemensamma ämnen och yrkesämnen som ingår
i yrkesstudierna och känner till kraven i dessa ämnen. De får praktisk erfarenhet av yrkeskunnandet och
studiehelheterna för någon bransch.
Centralt innehåll: praktisk erfarenhet av yrkesutbildningen inom någon bransch
Målet är att de studerande får träning i arbetsuppgifter och skaffar sig praktisk arbetserfarenhet i en
arbetsgemenskap. De får färdigheter för framtida perioder av inlärning i arbetet inom den grundläggande
yrkesutbildningen. Genom denna praktik lär de känna olika sidor av yrkena och arbetssätten i dem.
Centralt innehåll: praktisk arbetserfarenhet
Valfria studier
De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt
eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och
utvecklingen av deras personlighet.
3.2
Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för arbete och ett självständigt
liv (träning II)
3.2.1
Utbildningens mål
Målet är att de studerande klarar sig i sitt dagliga liv som medlemmar i samhället och i en
arbetsgemenskap. Målet är också att utgående från de studerandes förutsättningar ge dem kunskaper och
färdigheter för arbetslivet, så att det blir möjligt för dem att utföra en arbetsuppgift antingen på den
öppna marknaden, i stödd verksamhet, skyddat arbete eller dagverksamhet. Ett mål är också att de
studerande utgående från sina förutsättningar så självständigt som möjligt skall kunna ta ansvar för sina
liv.
3.2.2
Studiehelheterna inom utbildningen
Teoretiska färdigheter
1
De studerande har utgående från sina förutsättningar färdigheter att skaffa sig och ta emot information.
Utgående från sina förutsättningar kan de utnyttja denna information i alla sina dagliga aktiviteter, när de
löser problem och när de tillämpar och finner ny information.
Centralt innehåll: införskaffande och utnyttjande av information
Modersmålet och kommunikation
De studerande kan i det dagliga livet uttrycka sig i tal eller skrift eller också kan de använda något sätt att
kommunicera, som stöder eller ersätter talet, eller utnyttja kompletterande metoder om deras muntliga
kommunikation är bristfällig.
De studerande tränar sig i att lyssna och förstå kommunikation som andra sänder i muntlig form eller i
någon alternativ form.
Centralt innehåll: förståelse och förmedling av verbal kommunikation samt metoder för ersättande
kommunikation
Utgående från sina förutsättningar kan de studerande med handledning utnyttja olika medier för att skaffa
sig information, upplevelser och erfarenheter.
Centralt innehåll: förmåga att uttrycka sig och ta emot information
Matematik
Utgående från sina förutsättningar har de studerande de baskunskaper som de behöver för
räkneoperationer i vardagslivet. De kan vid behov använda räkneapparat och andra hjälpmedel vid sina
uträkningar.
Centralt innehåll: matematiska grundläggande räkneoperationer
Informationsteknik
Utgående från sina förutsättningar förstår de studerande vad informationsteknik innebär. De kan vid
behov med handledning använda en dator som hjälpmedel.
Centralt innehåll: datorernas primära betydelse
Samhälleliga färdigheter
Målet är att de studerande har kännedom om den viktigaste samhällsservicen, vid behov kan
uträtta ärenden på olika serviceställen och med handledning kan utnyttja servicen. De sätter sig in
i olika sätt att så självständigt som möjligt eller med handledning klara sig i trafiken och i
trafikmedlen.
Centralt innehåll: samhällets service
De studerandes verksamhet präglas av en realistisk uppfattning om omgivningen och om dem
själva samt om de förväntningar som omgivningen ställer på dem. Målet är att de studerande skall
klara sig i sina arbetsuppgifter och i det övriga samhället. De studerande har kännedom om
1
pengarnas betydelse i arbetslivet och i det dagliga livet i övrigt. Utgående från sina förutsättningar
tränar de sig i att sköta sina penningangelägenheter.
Centralt innehåll: verksamhetsmetoderna i samhället
Arbetsfärdighet och yrkesstudier
De studerande har kännedom om de centrala reglerna för en arbetsgemenskap, t.ex.
arbetstagarnas ställning och arbetstiderna, och lär känna olika sätt att arbeta. De studerande har
en uppfattning om sig själva i rollen som eventuella arbetstagare.
Centralt innehåll: grundregler som behövs i en arbetsgemenskap
Målet är att de studerande får träning i de arbetsmetoder som behövs i praktiska arbetsuppgifter
med beaktande av det speciella stöd som de behöver och med hänsyn till
arbetarskyddssynpunkterna. De studerande får utgående från sina förutsättningar praktisk
yrkesinriktad undervisning och handledning vid arbetsuppgifterna.
Centralt innehåll: praktisk arbetsfärdighet och till den ansluten yrkesinriktad undervisning
Interaktionsförmåga
De studerande kan uttrycka sig och kan delta i situationer som kräver kommunikation. De tränar
sig i att inleda växelverkan på det sätt som motsvarar deras förutsättningar. De studerande kan
utnyttja det för dem mest typiska interaktionssättet i sina dagliga aktiviteter.
Centralt innehåll: social kommunikationsförmåga i praktiken
De studerande har kännedom om de sätt att uppföra sig som krävs i det dagliga livet, vid
studierna och i arbetet. De kan både i sitt privatliv och sitt arbete visa förståelse för andra och kan
sätta värde på sig själva och på andra som likvärda personer.
Centralt innehåll: gemensamma sätt att uppföra sig samt jämlikhet
Funktionella basfärdigheter och livskompetens
Motoriska färdigheter
De studerande har kännedom om kroppens delar och deras funktioner. De känner till metoder att
behärska sin kropp och dess grov- och finmotoriska rörelser så att de klarar av sina dagliga aktiviteter.
Centralt innehåll: olika sätt att röra sig, händernas funktioner, samarbete och koordination mellan öga och
hand/fot
Dagliga aktiviteter och boendeträning
De studerande inser vilken betydelse dygnsrytmen har för indelningen av vardagarna. De tränar sig i att
finna sin egen dygnsrytm och hålla fast vid den.
De studerande kan enligt sin förmåga delta i att tillreda hälsosam och ekonomisk hemlagad mat och de
kan med handledning utnyttja halvfabrikat och färdigmat. De sätter sig in i inköpen av matvaror och i
1
basmetoderna för matlagning. De studerande inser vilken betydelse hälsosam kost och rätta måltidsvanor
har för deras välbefinnande.
De studerande förstår betydelsen av prydlighet och hygien. De kan städa sin bostad och sin arbetsplats
och använder städredskap och rengöringsmedel på ett ändamålsenligt sätt.
De studerande kan så självständigt som möjligt klara sina dagliga sysslor i samband med boendet.
Utgående från sina förutsättningar kan de inverka på trivseln i sin bostad och sköta den.
De studerande klarar sig så självständigt som möjligt. Utgående från sina förutsättningar kan de sköta sin
personliga hygien, sin klädsel och annat som gäller deras yttre och som krävs i deras sociala umgänge.
Centralt innehåll: träning för ett självständigt liv
Fritidsaktiviteter
Målet är att de studerande har kännedom om möjligheterna att tillbringa sin fritid på ett sätt som känns
meningsfullt för dem och som gör deras liv rikare och att de kan utnyttja sin fritid. De studerande inser
skillnaden i betydelse mellan arbete och fritid och kan hålla pauser i sitt arbete vid läroanstalter, på
arbetsplatser, hemma och i olika slag av hobbyverksamhet.
Centralt innehåll: möjligheter till fritidssysselsättning och hobbyverksamhet
Livskompetens
Målet är att de studerande på ett positivt sätt försöker inverka på sin livssituation och sin framtid. De
studerande kan med handledning få en uppfattning om sin livssituation och sina sociala referensramar.
De studerande försöker bedöma sina färdigheter och sina prestationer och börjar bygga upp sin jagbild i
en realistisk och positiv riktning. De kan definiera sina resurser och sitt behov av utveckling. De
studerande vill aktivt försöka stärka sin självkänsla.
Centralt innehåll: utveckling av den egna identiteten och realistisk definition av egna resurser och
utvecklingsbehov
Valfria studier
De studerande kan utgående från sina intressen och behov välja valfria studier ur utbudet i sin läroanstalt
eller någon annan läroanstalt. De valfria studierna skall stöda de studerandes övriga inlärning och
utvecklingen av deras personlighet.
4
BEDÖMNING AV DE STUDERANDE
4.1
Bedömningens syfte
Bedömningen har som mål att stöda de studerandes inlärning. Bedömningen skall också ge handledning
och genom växelverkan kontinuerligt följa med de studerandes framsteg. De studerande bör få respons
för sitt kunnande och lära sig att själva bedöma sin verksamhet. Vid bedömningen beaktas framstegen
såväl när det gäller kunskaper och färdigheter som psykisk utveckling.
Syftet med bedömningen är att stärka de studerandes positiva jagbild och öka deras motivation att lära sig
1
något nytt. Ändamålet med bedömningen är också att ge de studerande en realistisk bild av dem själva och
deras kunnande. De studerande ställer upp mål för sin inlärning, som granskas vid de regelbundet
återkommande bedömningssamtalen.
Målet är att producera information om nivån för de studerandes kunnande och ge läroanstalterna respons
angående resultatet av deras verksamhet.
4.2
Verkställandet av bedömningen
Bedömningen av de studerande baserar sig på den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas
och på målen i denna plan. De studerandes framsteg ställs i främsta rummet i relation till deras utveckling.
I den undervisning och handledning som förbereder de studerande för arbete och ett självständigt liv
baserar bedömningen sig på en kontinuerlig uppföljning och på den slutbedömning som görs när
utbildningen avslutas.
Bedömningen utgår från målen i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas, och dessa
mål har härletts ur målen för de olika studiehelheterna. Vid bedömningen av de studerande som får
undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte används i stället för en numerisk skala
en beskrivande verbal bedömning av hur målen för studiehelheterna har uppnåtts.
Vid den undervisning och handledning som förbereder de studerande för grundläggande yrkesutbildning
kan man i tillämpliga delar använda de bedömningsprinciper och den skala (1-5) som normalt används
inom den grundläggande yrkesutbildningen.
4.3
Betyg
Efter den undervisning och handledning som ges de studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte
erhåller de betyg över sina slutförda studier.
Betyget skall innehålla följande uppgifter:
1. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn
2. studerandens namn och personbeteckning
3. utbildningens namn och dess omfattning i studieveckor
4. slutförda studier, deras omfattning i studieveckor och vitsord (antingen beskrivande eller enligt
skala)
5. tilläggsuppgifter och speciella omnämnanden
6. omfattningen av introduktion för utbildning/arbete, läroanstalter och arbetsplatser
7. datum och underskrifter
8. utbildningsanordnarens/läroanstaltens stämpel
På baksidan av betyget eller på ett extra blad antecknas dessutom:
9. utbildningsanordnarens/läroanstaltens namn
10. den lagstiftning på vilken utbildningen baseras
11. undervisningsministeriets tillstånd att anordna utbildningen
12. meddelande att utbildningen har skett enligt de av Utbildningsstyrelsen fastställda
läroplansgrunderna
13. definition av studieår och studievecka
14. bedömningsskala
1
Till betyget kan fogas ett utlåtande med en verbal beskrivning av den studerandes starka sidor, speciella
färdigheter och behov av stöd samt den plan för fortsatt utbildning, som har utarbetats under studiernas
gång.
5
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte skall alltid omfatta helhetsbaserad
rehabilitering samt studiehandledning för de studerande. Detta gäller såväl undervisning och handledning
som förbereder för grundläggande yrkesutbildning (träning I) som undervisning och handledning som ger
träning och rehabilitering för arbete och ett självständigt liv (träning II). Rehabiliteringen och
studiehandledningen ingår i omfattningen av de studiehelheter som nämns i 2 kapitlet.
5.1
Rehabilitering
I den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte skall ingå helhetsbaserad
rehabilitering för de studerande. Till den hör utom specialundervisning funktionell, psykisk och social
rehabilitering. Den yrkesinriktade helhetsbaserade rehabiliteringen utgör en fortsättning på den
rehabilitering som inleddes på de tidigare skolstadierna och den fortsätter eventuellt också efter
yrkesutbildningen. Rehabiliteringen bidrar till att de studerande kan upprätthålla och stärka den nivå av
självständighet som de har uppnått eller hjälper dem att finna nya färdigheter så att de klarar sig i det
praktiska livet.
Rehabiliteringen är en process vars mål skall basera sig på de studerandes förutsättningar och behov.
Rehabiliteringen kan vara kontinuerlig och ingå i verksamheten i det dagliga vardagslivet eller den kan vara
av engångsnatur. Målet är att de studerande får hjälp att finna möjligheter för rehabilitering som
motsvarar deras behov.
Medan den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering pågår planerar man konkret
hur de studerande skall kunna erhålla den rehabiliteringsservice och de hjälpmedel som de behöver.
Rehabiliteringen skall planeras i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk och i samråd med de studerandes
vårdnadshavare. De studerande skall i mån av möjlighet få vara med när målen för rehabiliteringen ställs
upp och få delta i beslutsfattandet angående sin rehabilitering.
5.2
Studiehandledning
Varje studerande har rätt att få tillräckligt med personlig och annan behövlig handledning för sina studier.
De studerande skall få mångsidigt stöd för att kunna lösa de problem som eventuellt uppstår i samband
med deras studier och deras liv.
Målet är att de studerande lär känna sin studiemiljö och dess studiekultur. De får kännedom om
läroanstaltens olika funktioner och om den stödservice som de har tillgång till medan de studerar.
Målet är också att de studerande har kunskaper om hur studierna är uppbyggda och om målen för dem.
De studerande fördjupar sina kunskaper om utbildningen och orienterar sig och engagerar sig i studierna.
Handledningen bör också ge de studerande information om deras framtida möjligheter och ge dem
färdigheter att klara av förändringar i samband med studierna och det övriga livet.
Läroanstaltens hela personal skall delta i att handleda de studerande, men huvudansvaret för planeringen
1
av handledningen vilar på studiehandledaren. För att studiehandledningen skall lyckas krävs internt
samarbete mellan de sakkunniga i läroanstalten, samarbete med de studerande och deras hem samt
samarbete mellan olika läroanstalter och med utomstående sakkunniga.
6 UPPGÖRANDE AV LÄROPLAN
6.1
Läroanstaltens läroplan
Den som anordnar undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte godkänner
läroplanen för respektive läroanstalt. Läroplanen skall baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift.
Den uppgörs så att den gör det möjligt att genomföra undervisningen och handledningen individuellt och
flexibelt enligt de studerandes mål och behov. Läroplanen skall innehålla:









6.2
de centrala värderingarna för undervisningen och handledningen
uppgifterna och de övergripande målen för undervisningen och handledningen
principerna för uppgörande av individuella planer för hur undervisningen skall ordnas
studiehelheternas mål och innehåll
arrangemangen för undervisningen
principerna för bedömningen av de studerande
arrangemangen för stöd-, special-, assistent- och sakkunnigtjänster
samarbetsparterna vid arrangemangen för undervisningen
de ansvariga instanserna
Individuell plan för hur undervisningen skall ordnas
Utgångspunkterna för den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte skall
vara de studerandes individuella situation som utgår från deras behov. Omfattningen av undervisningen
och handledningen och deras innehåll skall planeras individuellt, praktiskt och flexibelt med beaktande av
de studerandes nuvarande situation och deras utvecklingsmöjligheter, på ett sådant sätt att deras fortsatta
studier eller deras placering i arbete sker rationellt.
Medan utbildningen pågår skall man tillsammans med de studerande planera det stöd och de hjälpmedel,
som de behöver för att klara sig vid studierna och i arbetsuppgifterna efter studierna, i eventuell
utbildning och i ett självständigt liv. Genomförandet av studierna och övergången till arbete bör baseras
på ett intimt samarbete mellan de studerande, deras närmiljö, utbildningsanordnarna, de sociala
myndigheterna och arbetsgivarna.
I synnerhet vid den undervisning och handledning som ger träning och rehabilitering för arbete och ett
självständigt liv bör man utnyttja naturliga situationer, de studerandes egna erfarenheter och konkreta
sammanhang. Studiehelheterna integreras enligt dygnsrytmen i verksamheten och arbetsuppgifterna.
En individuell plan för hur undervisningen och handledningen skall ordnas skall utarbetas för varje
studerande. Planen baseras på läroplansgrunderna i denna föreskrift och på läroanstaltens läroplan. Den
individuella planen baseras alltid på den studerandes personliga förutsättningar och behov. Den skall
innehålla:

en redogörelse för den studerandes färdigheter och nuvarande prestationsnivå och grunden till att
den studerande har erhållit specialundervisning
1







de studier som den studerande skall genomföra, de läroplansgrunder som iakttas vid
undervisningen, utbildningens omfattning och mål, den individuella läroplanen
metoderna för genomförandet av undervisningen och handledningen samt ansvarspersonerna
stöd-, special-, assistent- och sakkunnigtjänsterna
elevvårds- och boendetjänsterna
sätten att genomföra träningen för arbetsuppgifter och arbetsprövningen
arrangemangen för uppföljning och ansvarspersonerna
grunderna för bedömningen av den studerande.
Den individuella planen utarbetas tillsammans med den studerande och i mån av möjlighet i samarbete
med den studerandes vårdnadshavare och representanter för den skola som den studerande tidigare har
besökt. Planen kan utarbetas under en speciell orienteringsperiod i början av utbildningen.
De arbetsuppgifter och den praktik som ingår i de studerandes utbildning skall planeras flexibelt utgående
från de studerandes (arbetstagarnas) förutsättningar. I den individuella planen skall man detaljerat och
flexibelt fastställa arbetsuppgifterna, arbetsmetoderna och redskapen, kommunikationsmetoderna, den
fysiska arbetsplatsen, arbetstiden, den person som ger handledning i arbetet och andra stödpersoner,
bedömningen av arbetet och hur responsen ges samt de metoder genom vilka de studerande motiveras
för arbetet.
De studerandes framsteg skall följas upp medan utbildningen pågår och vid behov skall de individuella
målen och stödåtgärderna ändras.
Medan utbildningen pågår utarbetas för de studerandes fortsatta utbildning en individuell plan, som
stöder de studerandes egna mål och beaktar de mål som gäller yrke, rehabilitering, boende och
arbetsuppgifter.
1
BILAGA
UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR UPPGÖRANDE AV LÄROPLANSGRUNDER FÖR
UNDERVISNING OCH HANDLEDNING SOM GES HANDIKAPPADE STUDERANDE I
TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE
Läroplansgrunderna återspeglar värderingarna inom utbildningen och den rådande uppfattningen om
utbildningens roll i samhället samt människosynen, kunskapssynen och synpunkterna på inlärning och
undervisning.
I denna bilaga granskas utgångspunkterna för uppgörandet av dessa grunder: målgruppen för den
undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte samt syftet med
läroplansgrunderna, utgångspunkterna för dem och människosynen i dem. Denna bilaga innehåller också
en redogörelse för de betoningar och det baskunnande som är gemensamma för alla studerande. Även om
den förberedande utbildningen inte leder till en examen kommer de studerande att möta kraven på
baskunnande i samband med en eventuell grundläggande yrkesutbildning och i arbetslivet.
En projektgrupp vid Utbildningsstyrelsen gjorde ett utkast till uppgörande av läroplansgrunder för
undervisningen och handledningen av handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte.
Kommentarer till detta utkast erhölls av representanter för specialläroanstalterna och av andra sakkunniga.
1.
Definition av målgruppen för den undervisning och handledning som ges handikappade
studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte
Enligt 3 § i lagen om yrkesutbildning (630/98) kan för handikappade studerande i samband med den
grundläggande yrkesutbildningen ordnas undervisning och handledning i tränings- och
rehabiliteringssyfte. Med handikappade studerande avses i allmänhet de studerande som behöver
specialstöd.
Målgruppen för specialundervisning definieras i 20 § i lagen: undervisningen av dem som till följd av
handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller annan orsak är i behov av särskilda
undervisnings- eller elevvårdstjänster ges som specialundervisning. Detta gäller all grundläggande
yrkesutbildning och samma personer utgör också basmålgruppen för den undervisning och handledning
som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte.
I förordningen 1139/99 definieras omfattningen och målen för den förberedande undervisningen
närmare och enligt detta kan denna utbildning ges två målgrupper:
1)
2)
de studerande som har som mål att fortsätta inom den grundläggande yrkesutbildningen och har
förutsättningar för detta (träning I) och
de svårast handikappade studerande, vilkas inlärningsförutsättningar eller livssituation inte gör det
möjligt för dem att genomföra en yrkesutbildning (träning II).
Undervisningens omfattning och dess mål bestäms utgående från vilkendera gruppen de studerande
tillhör.
Jämfört med tidigare lagstiftning utgör den senare målgruppen (träning II), dvs. de svårast handikappade
studerandena, en ny grupp i samband med yrkesutbildningen. Till de svårast handikappade personerna
1
hör personer, som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning. Till
denna grupp räknas svårt syn- och hörselskadade barn samt personer som på annat sätt är fysiskt eller
psykiskt svårt handikappade eller försenade i sin utveckling. De har dock möjlighet att utföra en
arbetsuppgift på den öppna arbetsmarknaden, i stödd verksamhet, skyddsarbete eller dagverksamhet.
De utbildningsanordnare, som av undervisningsministeriet har erhållit som särskild utbildningsuppgift att
anordna specialundervisning, kan anordna undervisning och handledning i tränings- och
rehabiliteringssyfte. Denna särskilda uppgift har tilldelats 12 upprätthållare av specialyrkesläroanstalter.
Undervisningsministeriet har dessutom beviljat vissa andra yrkesutbildningsanordnare rätt att anordna
undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte.
Det är dock ändamålsenligt att den undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte som
ges ovannämnda grupp 2 (träning II) med hänsyn till ekonomiska och andra resurser huvudsakligen
anordnas i specialyrkesläroanstalterna.
2.
Läroplanen, definition och uppgifter
Grunderna för en läroplan är en med en lag jämförbar norm, som utbildningsanordnaren överhuvudtaget
inte kan lämna obeaktad. Genom denna norm försäkrar man sig om att basrättigheterna och jämlikheten
inom utbildningen, den pedagogiska kongruensen och kvaliteten och rättsskyddssynpunkterna beaktas
och att man uppnår en enhetlig yrkesskicklighet i hela landet.
Grunderna för läroplanen för den undervisning och handledning som ges handikappade studerande i
tränings- och rehabiliteringssyfte fastställs av Utbildningsstyrelsen, trots att det inte gäller en utbildning
som syftar till en examen. Genom detta vill man försäkra sig om att denna förberedande utbildning har
enhetliga mål och enhetligt uppbyggda studier. Utbildningen skall dock planeras så att den betonar de
individuella utgångspunkterna, och de individuella variationerna är också större än vanligt. Därför nämns
endast omfattningen av hela utbildningen i läroplansgrunderna och omfattningen av studiehelheterna
preciseras inte närmare. Avsikten är dock att de studiehelheter som upptas i läroplansgrunderna skall ingå
i utbildningen för alla studerande, om det inte finns synnerligen vägande skäl att lämna bort någon
studiehelhet.
3.
Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas
För specialstuderandena uppgörs alltid en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas. Denna
plan utgör den centrala grunden för planeringen av undervisningen och för specialfinansieringen. En
sådan plan utarbetas också för studerandena inom den undervisning och handledning som ges i träningsoch rehabiliteringssyfte. Planen kompletterar läroanstaltens läroplan och innefattar den studerandes
personliga studieplan, som utgår från studerandens egna studiemål. Den individuella planen för hur
undervisningen skall ordnas kan variera mycket för olika studerande. Avsikten är att de valfria studierna
flexibelt skall planeras utgående från den studerandes individuella behov.
Den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas är en process som lever i takt med den
studerandes studier. Processen följs upp i ett dokument som uppdateras efter hand som studierna
framskrider. Det är vanligt att bedömningen av hur planen har genomförts och uppdateringen av
dokumentet sker centraliserat i läroanstalten två gånger per år och annars vid behov. Den individuella
planens innehåll bestäms i väsentlig grad av den studerandes stödbehov, kunskaper och färdigheter. I den
individuella planen för lindrigare handikappade studerande koncentrerar man sig mera på de kognitiva
färdigheterna, medan huvudvikten i den individuella planen för de svårast handikappade studerandena
1
läggs på de dagliga färdigheterna, de motoriska färdigheterna och utvecklingen av
kommunikationsfärdigheterna. Läroanstaltens modell för en individuell plan för hur undervisningen skall
ordnas skall gärna vara gemensam och planerad i samarbete, men den måste kunna anpassas enligt
undervisningsgruppens och den studerandes behov.
Innehållet i den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas fastställs i lag och förordning (L
630/98, 20 § och F 811/98, 8 §). Innehållet i en typisk individuell plan för en studerande som behöver
specialstöd kan se ut så här:
*förhandsuppgifter om den studerande
- personuppgifter
- kontaktuppgifter till hemmet, till myndigheterna
- utbildningsbakgrund och uppgifter om specialundervisning vid tidigare utbildning
- rehabiliteringsundersökningar, utbildningsförsök
*uppgifter om aktuella studier och examen
*målen för studiehelheterna
*avvikande undervisningsarrangemang
*undervisningsmetoder
*stödåtgärder inom specialundervisningen
- hjälpmedel
- behov av stöd vid måltider, förflyttningar, boende, perioder för inlärning i arbetet
- behov av personlig handledning vid studierna
- tolktjänster
*anvisningar för uppgörande, uppföljning och komplettering av den individuella planen, ansvarsperson
*planer för framtiden
*underskrifter
Efter hand som utbildningen framskrider är det viktigt att den individuella planen för hur undervisningen
skall ordnas kan preciseras och ändras.
4.
Yrkesutbildningens uppgifter och utgångspunkter
Yrkesutbildningens gemensamma mål betonar det intima sambandet mellan yrkesinriktad och personlig
tillväxt. Detta utgör bakgrunden också för den undervisning och handledning som ges i tränings- och
rehabiliteringssyfte. I synnerhet vid utbildningen av unga personer är det ett centralt mål vid sidan av
strävandena till yrkesskicklighet att de ungas personligheter mångsidigt skall utvecklas och tillväxa, så att
de blir aktiva och ansvarskännande medlemmar i samhället.
Avsikten med den undervisning och handledning som ges i tränings- och rehabiliteringssyfte är att öka de
studerandes förutsättningar för ett självständigt och aktivt liv i samhället, så att de kan uppleva att de
lyckas såväl i sina studier och sitt arbete som i sitt vardagsliv.
Yrkesutbildningens mål är att de studerande utvecklas till balanserade och helgjutna människor, som inser
sitt ansvar i interaktionen mellan människorna och mellan människorna och naturen och som vill verka
för att främja den nationella kulturen. Centrala utgångspunkter är demokrati och jämlikhet, uppskattning
av hem och familj, ansvar för medmänniskorna, respekt för arbetet och tolerans samt det nationella
kulturarvet och internationalism.
1
Värderingarna kommer till synes och förverkligas i skolans verksamhet. Det utgör en gemensam uppgift
för samtliga läroanstalter att förtydliga vilka värderingar som styr läroanstalternas verksamhet och att se
till att de får insteg i den praktiska verksamheten. De gemensamma värderingarna och besluten om hur
man skall uppnå dem utgör en del av läroanstaltens läroplan.
5.
Människosynen
Undervisning och fostran grundar sig på människosynen. Vid läroplansarbetet har utgångspunkten varit
att varje människa är värdefull och unik. Alla har rätt till ett människovärdigt liv, ett människovärdigt
arbete och jämlika studiemöjligheter.
Utbildningsjämlikhet innebär att alla, oberoende av sina olika inlärningsförutsättningar, har likvärdiga
möjligheter att delta i yrkesutbildning och därefter finna en plats i arbetslivet och i samhället.
Undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte utgår från att de studerande har
förutsättningar att handla ansvarsmedvetet och i enlighet med sina personliga egenskaper som så
fullvärdiga samhällsmedlemmar som möjligt.
Människosynen inom den undervisning och handledning som ges i träningssyfte går ut på att de personer
som behöver specialstöd skall få mesta möjliga färdigheter och makt att fatta beslut i frågor som rör deras
eget liv. Härigenom bereds de möjligheter att leva ett gott och meningsfullt liv utgående från sina egna
krafter och målsättningar. Ett gott och meningsfullt liv innefattar valfrihet och självbestämmanderätt. Det
innefattar också möjlighet till ett självständigt liv, jämbördighet i människorelationerna och full
delaktighet. Detta förutsätter att man klart uppfattar och bejakar de mänskliga rättigheterna för de
studerande som behöver specialstöd.
Den fulla delaktigheten och jämlikheten med andra förutsätter att man så mycket som möjligt försöker
undanröja hindren i samhället och omgivningen, både fysiska hinder och hinder som hänför sig till
människors attityder och till kommunikationen.
Människan är av naturen god och kapabel att tillväxa i många avseenden. En aktiv människosyn betonar
den studerandes roll som aktivt subjekt med vilja att lära och utvecklas. Varje studerande är en individ,
som vill göra sina egna personliga val också i studiesammanhang och vara ett subjekt för sin egen
inlärning. Det betyder dock inte att individen skall klara sig ensam, utan att envar har full rätt till
medverkan och samarbete. Respekt för det individuella innebär också att man godkänner och respekterar
avvikelser och tar hänsyn till de studerandes erfarenheter och deras sätt att studera. En ansvarskännande
människa har omsorg om andra och särskilt om dem som inte reder sig helt med egna krafter.
6.
Synen på kunskap och inlärning
I bakgrunden till förnyandet av läroplansgrunderna inom yrkesutbildningen ligger följande uppfattningar
om kunskap och inlärning.
En konstruktiv inlärningssyn utgår från att de studerande bygger upp kunskapens innebörd och att
insikten uppkommer, då de aktivt sovrar fakta och konstruerar sin egen uppfattning om det inlärda.
Resultaten av sin inlärning utformar de studerande genom sitt eget handlande. De måste kunna koppla
1
ihop den nya kunskapen med sitt tidigare vetande. De studerande, deras indivduella erfarenheter och
personliga sätt att studera skall beaktas vid undervisningen, men det är de själva som ansvarar för sin
inlärning. En fördjupad inlärning kräver möjlighet att behandla inlärningsrönen tillsammans med erfarna
arbetstagare och lärare. Att fungera tillsammans med andra och lära sig nytt med andras hjälp blir allt
viktigare, då arbetet allt oftare skall utföras i team av olika slag.
Också vid undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte betonar inlärningssynen de
studerandes aktiva roll. Inlärningen grundar sig på egen aktivitet och självständigt arbete, varvid de
studerande utnyttjar de möjligheter som omgivningen erbjuder. De studerande väljer och tolkar den
information som de tar emot.
Motivationen spelar en central roll vid inlärningen. När studierna inleds skall målen för de studerande
bestämmas så att de nära anknyter till deras tidigare kunskaper, färdigheter och starka sidor. Inlärningen
leds och stöds av lärare, utbildare eller assistenter. På lärarna ankommer att ge de studerande impulser vid
inlärningen och att höja deras motivation genom att ge dem uppgifter som är tillräckligt krävande.
Inlärningen baserar sig på en människosyn som tar fasta på individens resurser så att envars förmåga och
möjligheter inses och erkänns. För att de studerande skall kunna råda över sitt liv och utforma det jämlikt
med andras liv måste deras speciella egenskaper och behov beaktas och de olägenheter som deras
eventuella handikapp medför måste minimeras.
De studerande skall vara medvetna om sina behov och möjligheter, sitt kunnande och sina rättigheter och
skyldigheter. De måste också försöka acceptera sig själva oavsett sina handikapp. Information om den
egna livsmiljön och möjligheter till socialt umgänge utgör grundbetingelser för inlärning, påverkan och
utveckling av livskompetensen.
7.
De gemensamma betoningarna och
det för alla gemensamma baskunnandet
Vid undervisningen och handledningen i tränings- och rehabiliteringssyfte kan man i tillämpliga delar
beakta den grundläggande yrkesutbildningens gemensamma betoningar och det gemensamma
baskunnande som alla studerande bör ha. Särskilt i fråga om de studerande som går vidare till
grundläggande yrkesutbildning kan de gemensamma betoningarna och baskunnandet tas med bland
bedömningsobjekten. Nedan nämns några exempel på gemensamma helheter som kan ge ledning för
läroanstalterna när de utarbetar mål och bedömningskriterier. Målen för studierna väljs så att de passar för
respektive målgrupper.
Gemensamma betoningar inom den yrkesutbildning som leder till grundexamen:
-internationalism
främjande av en hållbar utveckling
-teknologi och informationsteknik
-företagsamhet
-högklassig och kundcentrerad verksamhet
-konsumentkunnande
-omsorg om arbetarskydd och hälsa
När det gäller yrkesstudier väljs de mål som svarar mot dessa betoningar enligt särdragen för de olika
branscherna, men vid undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte kan momenten
introduceras allmänt och i tillämpliga delar.
1
Baskunnandet består i personliga färdigheter, som hör till livskompetensen och som de studerande
behöver såsom samhällsmedlemmar. Baskunnandet hjälper dem att reda sig i nya situationer. De egentliga
studiehelheterna inom den på träning och rehabilitering inriktade undervisningen och handledningen
innefattar redan i sig mål som gäller baskunnandet. Med beaktande av omständigheterna och de
studerande kan följande baskunskapsfärdigheter inom den grundläggande yrkesutbildningen lämpa sig
även i samband med undervisningen i tränings- och rehabiliteringssyfte:
* inlärningsfärdigheter
* problemlösningsfärdigheter
* interaktions- och kommunikationsfärdigheter
* samarbetsfärdigheter
* etiska och estetiska färdigheter
Inlärningsfärdigheterna utvecklas genom utbildning som bereder de studerande för livslångt lärande och
ger dem lust att utveckla sig själva. De studerande skall tillägna sig förmågan att bedöma sin inlärning och
sitt kunnande och att planera sina studier. De skall kunna skaffa, strukturera och bedöma information
samt tillämpa förut inhämtad kunskap i nya situationer.
Problemlösningsfärdigheterna utvecklas genom utbildning som lär de studerande att fungera flexibelt,
innovativt och kreativt i sitt arbete och i problemsituationer.
Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna utvecklas genom utbildning som lär de studerande att
klara av olika interaktiva situationer i arbetslivet. De studerande skall kunna sköta förhandlingar,
kommunicera muntligt och skriftligt samt utnyttja informationstekniken i olika interaktions- och
kommunikationssituationer.
Samarbetsfärdigheterna utvecklas genom utbildning som lär de studerande att verka tillsammans med
olika människor och som medlemmar i team samt att visa smidighet i sina mänskliga relationer och ta
hänsyn till andra. De skall kunna uppfatta egna och andras känslolägen och konstruktivt beakta dem i sin
verksamhet.
De etiska och estetiska färdigheterna utvecklas genom utbildning som lär de studerande att de kan hantera
och lösa etiska problem samt lär dem att vara medvetna om sina egna värderingar och om kulturbaserade
skönhetsvärden och beakta dem i sin verksamhet. De studerande kan handla ansvarsfullt och rättrådigt
och hålla sig till ingångna överenskommelser. De kan i sitt arbete iaktta yrkesetik, t.ex. tystnadsplikt när
det gäller kunder, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser.
1
Undervisning och handledning som ges handikappade studerande i tränings-och rehabiliteringssyfte är
avsedd för studerande som behöver speciell träning innan de påbörjar yrkesutbildning eller söker sig ut i
arbetslivet. Träning I är avsedd för studerande som avser att fortsätta inom grundläggande
yrkesutbildning. Träning II ger de svårast handikappade studerandena färdigheter för arbete och ett
självständigt liv.
Boken innehåller också anvisningar för uppgörandet av läroanstaltens läroplan och en plan för hur den
individuella undervisningen skall ordnas för den studerande, samt anvisningar för elevbedömningen och
rehabiliteringen