Reviderad 091020
Likabehandlingsplan
Läsåret 2009/2010
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Stora Mellösa skola
Rektor
Gunilla Hedman
Innehållsförteckning
1. Verksamhetens vision
s. 3
2. Ansvarsfördelning
2.1 Rektors ansvar
2.2 Personalens ansvar
2.3 Elevernas ansvar
s. 3
s. 3
s. 4
s. 4
3. Barn- och elevers delaktighet
s. 4
4. Barn/Elevers rätt till stöd
s. 5
5. Vad är kränkande behandling?
5.1 En kränkning kan vara
5.2 Vad är diskriminering?
s. 5
s. 5
s. 5
6. Årlig plan
s. 6
7. Allmänna åtgärder
s. 7
8. Information
s. 8
9. Kartläggning och förebyggande arbete
9.1 Om personal kränkt elev
9.2 Om elev/förälder kränkt personal
9.3 Förebyggande arbete
s. 9
s. 9
s. 10
s. 10
10. Uppsikt/upptäckt
10.1 Skolans eget riskområde
s. 11
s. 11
11. Specifika åtgärder
11.1 Kön
11.2 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
11.3 Funktionshinder
11.4 Sexuell läggning
s. 12
s. 12
s. 13
s. 14
s. 15
12. Annan kränkande behandling
s. 16
13. Rutiner för utredning och dokumentation
13.1 Utredning
13.2 Åtgärder
13.3 Uppföljning och utvärdering
13.4 Dokumentation
s.17
s.17
s.18
s.18
s.18
Råd och stöd
s.19
2
1. Verksamhetens vision
Mål
På vår skola accepteras inga kränkande handlingar eller någon form av diskriminering.
Detta uppnår vi genom:
Vi har höga och tydliga förväntningar på att elever och personal bemöter varandra med
respekt för var och ens lika värde. Detta skapar goda förutsättningar för en god arbetsmiljö
där alla trivs.
2. Ansvarsfördelning
2.1 Rektors ansvar
Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att:
– se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten.
– se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter
samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
– årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal
och barn/elever (om möjligt även vårdnadshavare).
– se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
annan kränkande behandling.
– om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Rektor ska även:
- se till att skolpersonal har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld/upptäckt
diskriminering och annan kränkande behandling (elev-elev, elev-personal och personal-elev)
och de åtgärder som vidtagits.
Kontakta andra myndigheter vid behov.
3
2.2 Personalens ansvar
Det är personalens ansvar att:
-
följa skolans likabehandlingsplan
ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom
sin undervisning och sträva efter likabehandling
åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks
dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas
bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande
behandling, där den enskilda läraren är berörd, följs upp
i början av läsåret ansvarar mentorerna för att planen diskuteras i klassen på klassråd
personalen ansvarar för att planen diskuteras i elevrådet
personalen ansvarar för att planen diskuteras i coachgruppen/skolrådet
på läsårets första föräldramöte presenteras planen
2.3 Elevernas ansvar
Det är alla elevers gemensamma ansvar att:
- påtala diskriminering och annan kränkande behandling som
förekommer på skolan
- att bemöta andra elever och personal på ett respektfullt sätt
Personer som elever på vår skola kan prata med:
- föräldrar
- kompisar
- kamratstödjarna
- lärare
- rektor
- kurator, skolsköterska eller någon annan i barn- och elevhälsoteamet
- personalen i stödgruppen
Ansvarar för att denna ansvarsfördelning är känd av alla parter: Rektor
Tidpunkt: Vid start av varje nytt läsår
3. Barn och elevers delaktighet
Kamratstödjare
Finns i alla klasser från år 2. Dessa är ”öron och ögon” i klasserna och rastvärdar på
skolgården. Ombuden träffas ca var 3:e vecka.
Elevrådet
Elevrådet tar upp och diskuterar likabehandlingsplanen vid det första mötet varje nytt läsår.
Ämnet är sedan en stående punkt vid varje möte under läsåret.
Klassråd
På det första klassrådet varje nytt läsår tas likabehandlingsplanen upp till diskussion i klassen.
Ämnet är sedan en stående punkt vid varje klassråd under läsåret.
4
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Vid varje elevråds-, klassråds- och kamratstödjarmöte.
Aktiviteterna utvärderas vid varje läsårs slut.
Ansvar: Klassmentorerna
4. Barn/Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att
bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven.
Personalen har dock alltid ett ansvar att skydda barn från att fara illa.
5. Vad är kränkande behandling?
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde.
Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
5.1 En kränkning kan vara:
• Fysisk (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• Verbal (t.ex. att bli hotad eller kallad för olika slags könsord)
• Psykosocial (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
• Text- och bildburen (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms/mms)
5.2 Vad är diskriminering?
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder
såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning.
5
6. ÅRLIG PLAN
Stora Mellösa skola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
FRÄMJANDE
FÖREBYGGANDE
ÅTGÄRDANDE
Arbete efter vår gemensamma En organisation med
värdegrund.
rastvärdar, värdar i
omklädningsrummen och
bussvärdar.
Stödgrupp finns med tydliga
och inarbetade rutiner.
Dokument som tydliggör
förväntningarna på elever,
personal och föräldrar
(”kontrakt”)
Kartlagda riskområden
personal tillsammans med
elever.
Se likabehandlingsplanen
Beaktar genusperspektivet
Stödgruppen
Livskunskap
Fadderverksamhet
ICDP
Exempel:
Exempel:
Exempel:
Undervisning i pojk- och
flickgrupper om behovet
finns, t ex i sex- och
samlevnadsundervisningen.
Rastvärdar, bussvärdar,
omklädningsvärdar och
kamratstödjare som tryggar
säkerheten på riskområdena.
Undervisning i ämnet
Livskunskap.
Samtal enligt stödgruppens
rutiner (se
likabehandlingsplanen).
Genast vid misstanke om
diskriminering/kränkande
behandling kopplas
stödgruppens arbete in.
Ordinarie uppgifter fördelas
på övrig personal.
6
Ärenden öppnas diarieförs
och dokumenteras med namn
och info om typ av kränkning.
7. Allmänna åtgärder
Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål
Skolan har en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans
värdegrund. Alla har rätt att vara med och känna gemenskap och trygghet.
Därför har alla rätt att vara med och tycka till om denna likabehandlingsplan,
såväl personal, elever som vårdnadshavare. Vi är måna om att dessa tre
kategorier är med i upprättandet och utvärderandet av denna plan.
Denna handlingsplan syftar till att dessa rättigheter uppnås. Kränkande
behandling får aldrig accepteras. Vi vuxna har ansvaret för att ingen blir illa
behandlad i skolan. Tillsammans med eleverna vill vi skapa ett klimat där
kränkningar inte förekommer. Vi arbetar kontinuerligt med att motverka elevers
negativa språkbruk och kränkande attityder. Det är viktigt att den utsattes
upplevelse av att vara kränkt tas på allvar.
Aktiviteter för att nå målen
Vi utvärderar och reviderar likabehandlingsplanen varje nytt läsår. Såväl personal, elever
och vårdnadshavare är med i detta arbete. Likabehandlingsplanen tas upp på klassråd,
elevråd och föräldramöten vid varje nytt läsårs start. Varje nytt läsår läggs den nya
reviderade likabehandlingsplanen ut på skolans hemsida.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i varje klassrum varje nytt läsår.
Det finns möjlighet för föräldrar att låna hem ett exemplar av handlingsplanen. Därefter
finns möjlighet att komma på ett möte med rektor/ledningsfunktion. För att kunna framföra
eventuella funderingar/åsikter.
Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen enligt förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom
skolväsendet, ändring (2006:279).
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: April varje nytt läsår
Ansvar: Rektor tillsammans med personal ur stödgruppen
7
8. Information
Mål
Alla anställda på skolan, alla elever och vårdnadshavare ska få information om lagen
(2006:67) förbud om diskriminering av barn och elever om skolans
likabehandlingsplan. Information om likabehandlingslagen, diskriminieringslagen och
§ 14 skollagen ska också ges till alla anställda. De ska också få information om var
mer information finns.
Aktiviteter för att nå målen
Likabehandlingsplanen presenteras för personal och elever vid
höstterminens start eller när personal och elever börjar på skolan
under pågående läsår.
Likabehandlingsplanen presenteras för alla vårdnadshavare vid
höstterminens start.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på skolans hemsida.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig i alla klassrum, arbetslagsrum .
Likabehandlingsplanen skickas in till förvaltningens diarium (Joakim Östlund).
Likabehandlingsplanen delas ut till personal vid terminsstart och till nyanställda.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt
Vid läsårets slut
Ansvar
Rektor, med hjälp av klassmentorerna
8
9. Kartläggning och förebyggande arbete
Mål
Vårt arbete när det gäller förebyggandet av mobbning och kränkande
behandling ska genomsyra varje dag och personalen är väl medveten om
detta viktiga arbete.
Vi ska snabbt få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande
behandling. Detta för att så snabbt som möjligt kunna utforma relevanta
åtgärder.
Aktiviteter för att nå målen
Läraren i vardagen
Signalera tydligt i handling att alla har lika värde, rätt att yttra sig, rätt till tid o s v. Utnyttja
vardagens händelser till att utveckla elevernas förmåga att lösa konflikter. (Våga se, ingrip
och hjälp eleverna att bearbeta det som händer.) Klassläraren eller personal ur skolans
stödgrupp samtalar med enskild elev eller elevgrupp.
Läraren i arbetslaget
Regelbunden avstämning av läget på arbetslagskonferenser. Laget runt – skapa medvetenhet.
”Tipsa om”, slå larm om det man ser/hör på rasten, i matsalen, i omklädningsrum o s v. Våga
”gå på” och ifrågasätta även vuxnas attityder/bemötande i syfte att förändra i positiv riktning.
Kamratstödjare
Finns i alla klasser från år 2. Dessa är ”öron och ögon” i klasserna och rastvärdar på
skolgården. Ombuden träffas ca var 3:e vecka.
Föräldrainformation
På arbetslagets första gemensamma föräldramöte ges information till samtliga föräldrar om
hur vi arbetar kring attityd- och mobbnings/diskrimineringsfrågor. Vid detta möte gör vi
också föräldrarna uppmärksamma på vikten av att de tar kontakt med personal/rektor så
snabbt som möjligt om de upptäcker kränkningar/diskriminering på skolan.
Kartläggning av elevernas upplevelse av trygghet och respekt i skolsituationen.
Relationer mellan personal – elev, elev – personal och elev – elev. Enkät till elever varje år.
Stödgruppen ansvarar för denna enkät. Sammanställningen ligger sedan till grund för
eventuella åtgärder som stödgruppen tar fram. Resultatet redovisas i den årliga
kvalitetsredovisningen.
9.1 Om personal kränkt elev
Om personal misstänkts ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som
håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att
undersöka vad som hänt och tillsammans hitta en lösning. Åtgärdsprogram upprättas om
situationen kräver det.
9
9.2 Om elever/förälder kränkt personal
Om elev eller förälder misstänkts ha kränkt personal ska rektor alltid ansvara för utredningen.
Den som håller i samtalet ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte
är att undersöka vad som hänt och tillsammans hitta en lösning. Åtgärdsprogram upprättas om
situationen kräver det.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Det förebyggande arbetet pågår i verksamheten varje dag. Trygghetsenkäten
genomförs under höstterminen varje nytt läsår. På arbetslagskonferenserna sker utvärdering
kontinuerligt.
Ansvar: Rektor tillsammans med stödgruppen och klassmentorerna.
9.3 Förebyggande arbete
Personalen arbetar med ett antal olika arbetssätt och material för att förebygga en
trygg miljö t ex ICDP* och Livskunskap.
Alla vuxna har ansvar och skyldighet att ingripa när de får kännedom
om misstänkt diskriminering eller kränkning. Arbetslaget är
uppmärksamt på kamratrelationer, känsloyttringar, frånvaro och
arbetsglädje.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Varje dag hela läsåret
Ansvar: Arbetslagen
• Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen
Utvärdering
Tidpunkt: En gång per termin
Ansvar: Klassmentorerna
• Trygghet och trivsel tas upp på hälsosamtalen
Utvärdering
Tidpunkt: Vid ordinarie hälsosamtal i år F, 2, 4 samt vid de individuella hälsosamtalen i år 5
och 6.
Ansvar: Idrottsläraren år 5-6, arbetslagsledarna och rektor
*ICDP = International Child Development Program
10
10. Uppsikt/upptäckt
Mål
Vi ska arbeta förebyggande så att kränkande behandling och diskriminering
inte förekommer på vår skola.
Utvärdering av enkätsvar
Genomgång av enkätsvar sker av stödgruppen. Därefter diskuteras resultaten med all
personal. Personalgruppen kommer överens om ev. åtgärder. Stödgruppen kontroller att detta
följs upp. Vid behov genomförs ytterligare en enkät.
Tidpunkt: april/maj varje nytt läsår
Ansvar: Stödgruppen som består av
Eva Påhlsson
Magnus Brolin
Carina Behr
019-215963/65
---”-----”---
• På varje rast ska det finnas vuxna på skolgården.
Ett rastvärdsschema upprättas varje ny termin. Rastvärdarna har, liksom kamratstödjarna,
självlysande gula västar på sig för att barnen lätt ska kunna upptäcka dem.
Utvärdering:
Tidpunkt: Varje dag hela läsåret
Ansvar: Rektor och schemalagda rastvärdar
10.1Skolans eget riskområde
De områden på skolan där risken för förekomst av kränkande behandling/diskriminering
är förhöjd har kartlagts av personalen tillsammans med eleverna. Det är följande områden;
skolans busshållplats, omklädningsrummen, grönområdet bakom idrottshallen och
grönområdet bakom matsalen.
Åtgärder:
Skolans busshållplats: Det ska finnas vuxna på busshållplatsen. Ett bussvärdsschema
upprättas varje ny termin. Bussvärdarna har gula västar på sig.
Omklädningsrummen: Det ska finnas vuxna i omklädningsrummen. Ett schema över
personal i omklädningen upprättas varje ny termin.
Grönområdet bakom idrottshallen och matsalen: De vuxna som är rastvärdar ansvarar
för att kontrollera dessa områden under rasterna.
Utvärdering av åtgärderna ovan:
Tidpunkt: Varje ny termin när nya rastvärdsscheman upprättas.
Ansvar: Rektor och schemalagda rastvärdar
11
Skolans lokala stödgrupp
Stödsamtal med elev eller elevgrupper vid t.ex.
- neg. attityd
- konflikter
- problem med kamrat/personalrelationer
- nedstämdhet/otrygghet
- mobbning/diskriminering
Hjälper också till vid akuta situationer när enskild elev, förälder eller lärare vill ha hjälp.
Ansvarar också för att följa upp arbetet enligt punkterna ovan.
Utvärdering
Tidpunkt: Kontinuerligt under hela läsåret
Ansvar: Stödgruppen, rektor följer upp
Eva Påhlsson
Magnus Brolin
Carina Behr
019-215963/65
---”-------”---
11. Specifika åtgärder
11.1 Kön
Mål
På Stora Mellösa skolan värderas alla lika ur ett könsperspektiv. Jämställdhet mellan
könen är en självklarhet. Ingen på skolan ska känna sig utsatt för diskriminering eller
trakasserier på grund av kön.
Aktiviteter för att nå målen
Arbeta efter skolans värdegrund.
Vara uppmärksam på personalens språk, kroppsspråk, attityder och värderingar.
Vara uppmärksam på elevernas språk, kroppsspråk, attityder och värderingar
gentemot sig själv och andra (obs! könsord och kränkande uttryck).
Uppmärksamma eleverna på och diskutera könsroller och ideal som massmedia
förmedlar till oss, t ex genom veckotidningar, dokusåpor, reklam mm.
Bevaka att flickor och pojkar får lika mycket utrymme i t ex klassrumssituationen,
klassråd, elevråd och kamratstödjarmöten.
Använda vardagssituationer och gruppövningar för att hjälpa barnen att hitta sin
identitet och öka sitt självförtroende.
Fritids erbjuder flick- och pojkgrupper vid idrottsaktiviteter.
År 5 – 6 delas i flick- och pojkgrupper vid vissa tillfällen av sex- och
samlevnadsundervisningen.
12
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Varje dag hela läsåret och när situationen kräver det
Ansvar: Klassmentorerna. Rektor följer upp.
11.2 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
Mål
Skolan ska ge kunskap om internationella förhållanden i syfte att öka
förståelsen för demokratiska värden samt motverka rasism och kränkande
behandling vad gäller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Aktiviteter för att nå målen
I det dagliga arbetet anknyter vi till det som händer i omvärlden och tränar förmågan att
kritiskt granska, värdera och ta ställning. Detta ger också en ökad förståelse för de olika
villkor människor lever under.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Varje dag under hela läsåret och när situationen kräver det.
Ansvar: Klassmentorerna
13
11.3 Funktionshinder
Mål
På Stora Mellösa skola accepteras inte att någon elev känner sig utsatt för
diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Alla elever ska ha
lika möjlighet att delta i skolans verksamhet oavsett funktionshinder.
Aktiviteter för att nå målen
När vi planerar skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika
funktionshinder beaktas.
Vi är särkilt uppmärksamma på dessa elevers behov vid t ex friluftsdagar, elevens val dagar
och temadagar eller liknande.
Vi arbetar kontinuerligt för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans
verksamhet, oavsett funktionshinder.
Vi vill öka kunskapen om bemötandet av personer med olika funktionshinder, Asperger,
ADHD m m, fortbildning osv
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Kontinuerligt under hela läsåret
Ansvar: All personal tillsammans med rektor och specialpedagoger
14
11.4 Sexuell läggning
Mål
Kränkningar pga sexuell läggning accepteras inte på Stora Mellösa skola. Alla
elever, oavsett sexuell läggning, har samma rättigheter och möjligheter.
Aktiviteter för att nå målen
Om det blir aktuellt, tas ämnet upp i naturliga situationer. Alltså när eleverna frågar – t ex i
samband med familjebildning, skilsmässor och liknande.
I samband med området ”Människokroppen” får eleverna undervisning om sex och
samlevnad. I undervisningen inkluderas aspekterna homo-, bi- och transsexualitet (HBT). Det
är en fördel att dela klasserna i tjej- och killgrupper.
I ämnet sex och samlevnad ägnar man tid åt etik och barn- och ungdomarnas
samlevnadsfrågor. Vår skola ska arbeta för förståelse för olika sexuell läggning, könsidentitet
eller familjebildning.
Vår skola ska informera och undervisa om olika sexuell läggning och
heteronormativitet. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning
ska information om homo-, bi- och transsexualitet ingå.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt: Kontinuerligt under hela läsåret
Ansvar: All personal
15
12. Kränkande behandling
Mål
På Stora Mellösa skola ska alla, elever som personal, känna sig trygga
varje dag de är i verksamheten. Alla ska dessutom känna till olika redskap
för hur man kan hantera eventuella konflikter.
Aktiviteter för att nå målen
• Vi arbetar med och tränar socioemotionellt tänkande/agerande i ämnet Livskunskap.
• Vi arbetar med litteratur som tar upp detta tema.
• Vi har kamratstödjare på skolan.
• Alla agerar enligt skolans rutiner vid upprepade konflikter och kränkningar av allvarligare
art - mobbning.
• Socioemotionell träning i arbetsrummen varje dag. Individ- och gruppstärkande övningar
genomsyrar vardagen i alla arbetsrum.
Utvärdering av aktiviteterna ovan:
Tidpunkt
Kontinuerligt under läsåret. Utvärdering i slutet av varje nytt läsår.
Ansvar
All personal. Rektor följer upp.
16
13. Rutiner för utredning och dokumentation
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är
oönskad eller kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande behandling,
upptäcks eller anmäls ska likabehandlingsplanens rutiner och ansvarsfördelning tillämpas.
Redan misstanke om kränknings skall tas på allvar.
Tidpunkt: Omgående, inom samma dag skall utredning startas, inga
tidshinder accepteras.
Ansvar: Skolpersonal som får kännedom om trakasserier.
13.1 Utredning
På vår skola utreds kränkningar enligt nedan:
Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen enligt
denna likabehandlingsplan.
Om elev eller förälder misstänks för kränkning av personal ska rektor ansvara för
utredningen enligt denna likabehandlingsplan.
1. Kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat meddelas klassföreståndare,
personal i stödgruppen eller rektor.
I stödgruppen ingår: Eva Påhlsson
019-215963/65
Magnus Brolin
-----”----Carina Behr
-----”----2. Kartläggning av situationen genom enskilt samtal med utsatt elev.
3. Stödgruppen utvärderar samtalen och behovet av insatser bedöms.
4. Rektor informeras.
5. Förnyade samtal – krav på förändring. Inventering av stödbehov.
Uppföljningsplanering.
17
13.2 Åtgärder
På vår skola vidtar vi nedanstående åtgärder när kränkningar inträffat:
1. Om stödgruppen finner att detta är en mobbnings/diskrimineringssituation
kontaktas föräldrar till de elever som tagit aktiv del i mobbningen/
diskrimineringen eller varit utsatta. De elever som haft en passiv roll samtalar vi med.
Hemmet kontaktas ej.
2. Uppföljning med samtliga inblandade inklusive föräldrar.
3. Uppnås ej den önskade effekten:
- kopplas föräldrar till passivt deltagande barn in
- arbetar vi med samtalsgrupper
- konsulterar vi barn- och elevhälsoteamet i Östernärke.
13.3
Uppföljning och utvärdering
På vår skola följer vi upp och utvärderar varje enskilt fall enligt nedan:
Alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Således inleds uppföljningen med ett
samtal med den som varit utsatt. Utvärdering av utredningen/åtgärderna och dokumentation
bör göras inom en månad.
Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster på skolan. Det kan leda till
att likabehandlingsplanen behöver revideras.
Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda.
Vi strävar efter att ha ett avslut innan varje terminsslut. När man har haft en uppföljning och
åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den
ska vända sig om något händer igen. När åtgärderna ”inte behövs längre” kan stödgruppen
fungera som ett samtalsstöd för eleven.
13.4 Dokumentation
På vår skola dokumenterar vi utredning, åtgärder och uppföljning enligt nedan:
• När arbetslaget/pedagog kontaktar vårdnadshavare med anledning av
konflikter eller kränkning, dokumenteras händelsen i löpande
tjänsteanteckning.
• När stödgruppen träffas för att identifiera och förebygga otrygga
situationer, sker dokumentation via minnesanteckningar.
• När stödgruppen gör en utredning dokumenteras den skriftligt och
återkopplas till berörda pedagoger, elever, föräldrar och vid behov barn- och elevhälsoteamet.
• Åtgärder i form av överenskommelse åtgärdsprogram eller annan åtgärd, dokumenteras
skriftligt.
• Uppföljning med elever och föräldrar dokumenteras och arkiveras
tillsammans med tidigare dokumentation i ärendet.
• Tjänsteanteckningar förs vid ev telefonsamtal eller samtal utöver ovannämnda.
18
Råd och stöd
i arbetet för likabehandling
19
Råd och stöd
Kontakter
Arbetsgruppen för ”Trygghet, respekt och ansvar”
Programkansli Barn- och utbildning, Örebro kommun
Maud Boson
019-21 11 70
Antidiskrimineringsbyrån Örebro kommun
Johanna Ek
019-21 10 31
Örebro Rättighetscenter mot diskriminering
Hanna Fransson
019-18 40 18
Stödcentrum för unga brottsoffer
Även frågor om hedersproblematik
Maria Helge
019-12 97 18 eller 070-389 15 23
Hälsoutvecklaren i Örebro kommun
Maria Lindborg
019-21 13 74
ANT-Center, Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Anna Philipson och Fredric Welander
019-602 74 00
Övriga
Projektet Ungdomars spel- och datorproblematik, Örebro kommun
Frågor om Internet och e-mobbning
Staffan Henningson
019-21 62 54
Regionförbundet Örebro län
Frågor om hedersproblematik
Sofia Hadders
019-602 63 51
Fritid och ungdom, Kultur- och medborgarförvaltningen, Örebro kommun
Frågor om ”Ung och Jämställd”
Christer Moll
019-21 49 22
20
Råd och stöd
ÖCAD - Örebro centrum för alkohol- och drogprevention
Ingela Widner
019-21 25 51
Barn- och elevhälsoteam i Örebro kommun
Lena Carlsson, samordnare
019-21 21 68
Nätverkscentrum
Berit Östergren, samordnare
019-21 42 97
Socialtjänsten väster, Örebro kommun
Expedition
019-21 32 93
Socialtjänsten öster, Örebro kommun
Expedition
019-21 30 90
Ungdomsroteln, Polisen
019-15 60 00
21
Råd och stöd
Länkar
Örebro kommun
www.orebro.se
Skolverket och Barn- och elevombudet (BEO)
www.skolverket.se
Jämställdhetsombudsmannen (JämO)
www.jamombud.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO)
www.do.se
Handikappombudsmannen (HO)
www.ho.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)
www.homo.se
Barnombudsmannen (BO)
www.bo.se
Lokala aktörer
Antidiskrimineringsbyrån Örebro kommun
www.orebro.se/antidiskriminering
Örebro Rättighetscenter – mot diskriminering
www.rattighetscenter.se
Stödcentrum för unga brottsoffer
www.orebro.se
ANT-center
www.orebroll.se/ANTcenter
Övriga
Myndigheten för skolutveckling
www.skolutveckling.se
Arbetsmiljöverket
www.av.se
Skolliv – Arbetslivsinstitutets särskilda satsning på skolan
www.skolliv.nu
22
Barnens rätt i samhället – BRIS
www.bris.se
Rädda Barnen
www.rb.se
Brottsförebyggande rådet
www.bra.se
Handisam
www.handisam.se
RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande)
www.rfsl.se
Jämrum
www.jamrum.nu
Sverige Mot Rasism
www.sverigemotrasism.nu
Elektra –mot hedersrelaterat förtryck
www.elektra.nu
Medierådet – om Internet, TV, datorspel och film
www.medieradet.se
Folkhälsoinstitutet – Skolan förebygger
www.fhi.se/skolanforebygger
23
Innehållsförteckning
1. Verksamhetens vision
s. 2
2. Ansvarsfördelning
2.1 Rektors ansvar
2.2 Personalens ansvar
2.3 Elevernas ansvar
s. 2
s. 2
s. 3
s. 3
3. Barn- och elevers delaktighet
s. 3
4. Barn/Elevers rätt till stöd
s. 4
5. Vad är kränkande behandling?
5.1 En kränkning kan vara
5.2 Vad är diskriminering?
s. 4
s. 4
s. 4
6. Allmänna åtgärder
s. 5
7. Information
s. 6
8. Kartläggning och förebyggande arbete
8.1 Om personal kränkt elev
8.2 Om elev/förälder kränkt personal
8.3 Förebyggande arbete
s. 7
s. 7
s. 8
s. 8
9. Uppsikt/upptäckt
9.1 Skolans eget riskområde
s. 9
s. 9
10. Specifika åtgärder
10.1 Kön
10.2 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
10.3 Funktionshinder
10.4 Sexuell läggning
s. 10
s. 10
s. 11
s. 12
s. 13
11. Annan kränkande behandling
s.14
12. Rutiner för utredning och dokumentation
12.1 Utredning
12.2 Åtgärder
12.3 Uppföljning och utvärdering
12.4 Dokumentation
s.15
s.15
s.16
s.16
s.16
Råd och stöd
s.17
24
