Forskning om globala utmaningar
vid Institutionen för språkstudier
Den kartläggning som här redovisas sammanfattar de insända underlagen från anställda vid
institutionen. Efter diskussionen i Fo-råd har forskningen förts in under tre teman: Språkoch kulturmöten, Representation, underrepresentation och strukturell diskriminering samt
Språkekologi under 2000-talet. Forskningen inom temat Språkekologi under 2000-talet
delas i två underteman, Literacitet och mångspråkighet samt Postkoloniala perspektiv på
språk. Gränserna mellan olika teman är flytande, och samtliga områden berör frågor och
problem kopplade till exempelvis global demokrati. I varje tema kan anläggas både synkrona
och diakrona perspektiv.
1. Språk- och kulturmöten
Studier rörande språk- och kulturmöten syftar till ökad förståelse för vad som händer vid
mötet mellan olika språk och kulturer. I en alltmer globaliserad värld och med de ökande
utmaningarna i komplicerade samhällen med nya relationer mellan språk och
språkvarieteter, ökar kraven på en kommunikation som fungerar. Utmaningarna ökar då att
söka reducera de potentiella anledningarna till konflikter, såväl lokala som globala.
Forskning på området har i hög grad som mål att underlätta kommunikationen i
sammanhang där olika språk och kulturer möts.
Erfarenheter från studier om de nordliga områdena har blottlagt gemensamma och specifika
drag bland de människor som här verkat, och dessutom uppvisas här skilda typer av
identifikationsprocesser, vilka är resultatet av språk- och kulturmöten över tid. Samtidigt har
kunnat iakttas hur den ökande synligheten för olika grupper i nationella och internationella
sammanhang har kunnat bidra till att människor från området klassificerats som
minoriteter, isolerade från det som uppfattats som centrum. Tidigare forskning i
språkämnena har gett oss instrument att ta oss an större, globala frågor, inte bara sådana
som rör de aktuella nordområdena.
Behoven av att förstå varandra handlar mycket om att kunna ”översätta” kulturella koder och
språk. Här ryms stora, globala utmaningar. Översättningsvetenskaplig forskning
problematiserar förhållandet mellan käll- och måltext, original och kopia, enspråkighet och
flerspråkighet, nyöversättning och nytolkning, men aktualiserar också politiska och
samhälleliga begrepp som överordning och underordning, centrum och periferi, globalt och
lokalt m.m. Grundforskning om lexikon och ort- och personnamn, inte minst inom
flerspråkiga områden, ryms här, liksom sociolingvistiska perspektiv. Här aktualiseras även
studier av exempelvis rörelsemetaforer och spatiala artefakter, dvs. hur omvärld blir tanke
och språk, och hur människors erfarenheter av naturen bidrar till metaforiskt språk. Inte
minst är studier relaterade till andraspråksperspektiv av betydelse. Ett område som medicinoch hälsokommunikation skall också nämnas, där forskning med språkliga och kulturella
ingångar är fruktbara.
Forskare: Per Ambrosiani, Lars-Erik Edlund, Anna-Lena Pihl, Elena Rassokhina och Kirk
Sullivan.
1
2. Representation, underrepresentation och strukturell
diskriminering
Diskriminering på grundval av kön och etnicitet samt språklig stereotypisering tillhör de
stora demokratiutmaningarna som världen står inför under 2000-talet. Forskningen inom
dessa områden syftar till att utmana strukturella ojämlikheter, dels genom att studera deras
historiska ursprung, dels genom att utforska hur de tar sig uttryck i dagens globaliserade
värld. Studierna som bedrivs kring underrepresentation och diskriminering ökar förståelsen
av hur sådana ojämlikheter uppstår och hur man kan arbeta för att motverka dem.
Kvinnlig frånvaro och underrepresentation i kultur och kulturhistoria är en utmaning som
antas av forskare inom både litteratur- och språkvetenskap. Frånvaron av kvinnor och av
kvinnors erfarenheter inom olika former av kulturhistorieskrivning är ett globalt
demokratiproblem. Bristen på historiska beskrivningar av hur kvinnor gestaltat sina
erfarenheter av att leva och vara kulturellt verksamma som just kvinnor genom tiderna,
skapar ett historiskt tomrum för människor som vänder sig till beskrivningar av dåtiden för
att orientera sig i nutiden. Forskning vid institutionen visar på hur detta tomrum
reproduceras i kulturella och språkliga framställningar av kvinnor. Den fokuserar även på
hur kvinnor genom historien har fråntagits rollen som kulturella aktörer, genom exempelvis
sexualisering, exotifiering och objektifiering.
De språkliga mekanismer som ligger bakom strukturell diskriminering på grundval av både
kön och etnicitet utforskas för att skapa medvetenhet om språkstereotypisering. Syftet med
forskningen är att förklara de mekanismer som ligger till grund för språklig diskriminering
och att hitta konkreta metoder för att öka individers medvetenhet om dessa. Målet är att på
sikt förbättra den metaspråkliga medvetenheten i det professionella språkbruket, främst
inom den offentliga sektorn. Man vill därigenom minska den strukturella ojämlikhet som är
ett hot mot grundläggande demokratiska värden, så som alla individers lika rätt till
delaktighet. Forskningen kan leda till att motarbeta den språkliga diskriminering som
exkluderar underordnade grupper inom exempelvis utbildningssektorn.
Forskare: Daniel Andersson, Mats Deutschmann, Heidi Hansson, Elena Lindholm, Florence
Sisask, Anders Steinvall och Berit Åström.
3. Språkekologi under 2000-talet
Här ryms studier som behandlar demokrati, literacitet och digital teknologi i en tid då nya
förhållanden mellan språk och språkvarieter i dagens alltmer globaliserade värld kan iakttas.
Målsättningen är att uppnå lika och fullgoda möjligheter för alla. Studierna har såväl globala
som lokala perspektiv, och här ryms policy-, klassrums-, migrations-, och
digitaliseringsperspektiv. Forskningen har delats upp i två underteman, Literacitet och
mångspråkighet och Postkoloniala perspektiv på språk.
1) Literacitet och mångspråkighet
UNESCO har fastlagt att ”Literacy is a fundamental human right”, och mer än någonsin
tidigare baseras verksamheter i samhället på en förmåga att kunna läsa och skriva.
Literaciteten är en betydelsefull tillgång i den globala värden. Den ökande mobiliteten och
tillgången på digitala medier har resulterat i att kommunikationen flyter nästan ändlöst i
många stilar och på många språk och språkvarieteter. Läsande och skrivande formar
2
komplexa system där språk, identitet och kontext samverkar. Allt detta ställer nya krav på
skolan/högskolan men också på forskarsamhället.
En rad globala utmaningar finns, inte minst då ju inte alla människor har tillgång till skolor
och dessutom de tekniska förutsättningarna skiljer sig oerhört mycket åt olika delar av
världen emellan. Utbildning påverkar literaciteten och därmed möjligheten till en effektiv
kommunikation. Här ryms problem som knyter an till majoritets- och minoritetsspråk samt
flerspråkighetsperspektiv.
Inom institutionen finns en brett sammansatt forskargrupp som på olika sätt tar sig an de
utmaningar som rör literacy i olika utbildningssammanhang, det må röra flerspråkighet eller
olika majoritets-/minoritetskontexter, t.ex. i Sápmi och Sydafrika och på Seychellerna, eller
effekterna som digitala medier har på läskunnighetens utveckling hos barn och unga vuxna.
Här kan nämnas, för att ta ett exempel, studier av den teknologi som används i samiska
klasser i syfte att revitalisera ett hotat språk. Överhuvudtaget utgör frågor som tar sig an de
många hotade språken verkliga globala utmaningar. Generellt sett finns i dagens värld med
superdiversitet och mångspråkighet ökande uppgifter för språkforskarna, inte minst med
bäring mot utbildningssektorn.
Men som alltid berikas området om ett historiskt perspektiv anläggs på literacy-frågor där
relationen mellan den vardagliga och dominanta/institutionella skriftanvändningen står i
fokus, t.ex. när vardagliga skriftpraktiker som dagböcker, vykort och brev studeras i relation
till dominanta skriftpraktiker i undervisning och tryckta medier.
2) Postkoloniala perspektiv på språk
En av de stora globala utmaningarna under 2000-talet utgörs av det koloniala arvet: de spår
av imperialistisk europeisk expansion som de senaste 500 åren påverkat och fortsätter
påverka, både individer och samhällen världen över. Dessa utmaningar kan kopplas till
arbetet med politiska strategier för språkutbildning i postkoloniala kontexter (särskilt inom
andraspråksinlärning). Ett exempel på hur det koloniala arvet fortlever inom utbildning är
förhållandena i många afrikanska länder, där undervisningen i flera skolämnen sker på
andraspråk redan från tidig skolålder. En sådan språkpolitik påverkar hela
utbildningsprocessen, eftersom behärskningen av de koloniala andraspråken (främst
engelska eller franska) blir avgörande för tillägnandet av innehållet inom alla skolämnen.
Forskning som antar denna utmaning bedrivs för närvarande med inriktning på
Seychellerna, Sydafrika, Indien och Sápmi, där man kartlägger konsekvenserna av nuvarande
språkutbildningspolitik. Inom dessa områden arbetar man även för att utforska nya
angreppssätt för språkundervisning i postkoloniala kontexter, eftersom de nuvarande
förhållandena förhindrar befolkningen i dessa områden från att utvecklas till sin fulla
potential.
Forskning om språkpolitik i svenska postkoloniala Sápmi fokuserar på det koloniala arvets
inverkan på det språkliga landskapet i universitetets geografiska närområde. Aktuella frågor
som utreds är bland annat hur samiska ortnamn synliggörs samt hur samisk identitet,
samiska språk och traditioner kan revitaliseras och stärkas i samverkan med andra urfolk
världen över. En annan aspekt av denna globala språkpolitiska utmaning är att bidra med
förutsättningar för de samiska språkens överlevnad. Ett exempel på detta är arbetet med en
samisk språkbeskrivning. Här utvecklar man även innovativa undervisningsmetoder för
utsatta språk. Även om de utvecklats specifikt för samiska, kan de också tillämpas globalt på
3
andra språk för att beskriva, förstå, stödja och utveckla språk som hotas av utrotning på
grund av det koloniala arvet.
Forskare: Daniel Andersson, Kristina Belancic, Ann-Catrine Edlund, Lars-Erik Edlund, Janet
Enever, Parvin Gheitasi, Hampus Holm, David Kroik, Eva Lindgren, Berit Lundgren,
Ingmarie Mellenius, Hanna Outakoski, Kirk Sullivan, Christian Waldmann, Asbjørg Westum,
Mikael Vinka och Justin Zelime.
4
