ATT MOTVERKA
DISKRIMINERING
AV GÄSTER
Visita arbetar för en besöks­
näring fri från ­diskriminering
Svensk besöksnäring ska kunna erbjuda en trygg och trivsam
miljö för alla. Diskriminering av gäster på grund av kön, könsöver­
skridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
ålder eller genom bristande tillgänglighet är enligt lag förbjuden.
Att utsättas för diskriminering kan för den drabbade vara en
­mycket kränkande upplevelse. Svensk besöksnäring måste därför
förebygga och motverka förekomsten av sådana situationer.
Syftet med denna broschyr är att sprida kunskap om de diskrimi­
ne­rings­förbud i förhållande till gäster/kunder som rör branschen
och att ge exempel på hur företagare inom besöks­näringen kan
arbeta för att motverka diskriminering.
AVSIKTEN MED DISKRIMINERINGSFÖRBUDEN ÄR ATT förhindra särbehandling som
inte är berättigad och som därför kan anses kränkande. Gäster ska inte behöva
uppleva sig diskriminerade vid ett besök på exempelvis en restaurang, ett hotell, en
campingplats eller en skidanläggning. Alla har rätt att få ett respektfullt bemötande.
Visita har som branschorganisation ett ansvar för att verka för en besöksnäring
som är fri från diskriminering. Visitas medlemsföretag bedriver sin verksamhet inom
Sveriges tydligaste service- och gästfrihetssektor och vill inte utestänga människor
från sin verksamhet, utan tvärtom bjuda in dem.
Visitas Etiska regler – som alla organisationens medlemsföretag har åtagit sig att
följa – innehåller särskilda bestämmelser mot diskriminering av gäster. Kort sagt:
att vara medlem i Visita innebär en skyldighet att följa samhällets spelregler och ett
medlemsmärke från Visita betyder att företaget bär branschens symbol för god
affärsetik. Visitas uppfattning är att inte bara samhällets lagar och regler utan även
god affärsetik förbjuder diskriminering av gäster.
2
Vad innebär
diskriminerings­förbuden?
DISKRIMINERINGSLAGENS FÖRBUD MOT DISKRIMINERING INNEBÄR bland annat att
den som yrkesmässigt tillhandahåller varor eller tjänster – inom besöksnäringen
exempelvis den som bedriver restaurang- eller hotellverksamhet, skidanläggning,
campingplats, nöjespark eller djurpark – inte får missgynna någon genom att behandla honom eller henne sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller
skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med
• kön,
• könsöverskridande identitet eller uttryck,
• etnisk tillhörighet,
• religion eller annan trosuppfattning,
• funktionsnedsättning,
• sexuell läggning eller
• ålder.
Att till exempel vägra någon tillträde till ett café eller en nattklubb eller att neka en
person att boka ett hotellrum på grund av att han eller hon är mörkhyad, homo­
sexuell eller av orsaker som har samband med någon annan av ovanstående
­diskrimineringsgrunder är alltså inte bara kränkande för den enskilde – det är
också förbjudet i lag.
Även trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är
förbjudna i samband med tillhandahållande av varor och tjänster. Med trakasserier
avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier handlar om ett uppträdande av
sexuell natur som kränker någons värdighet.
4
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Båda formerna av diskriminering är
förbjudna. Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas genom att
­behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats
i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de ovan
angivna diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon miss­
gynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt
som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer
som omfattas av skyddet mot diskriminering. Undantag gäller om bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Att till exempel neka en person inträde till en restaurang för att han eller hon är
mörkhyad utgör direkt diskriminering, medan att exempelvis vägra alla med någon
form av huvudbonad inträde till en restaurang skulle kunna innebära indirekt
diskriminering, då det kan vara en bestämmelse som framstår som neutral men i
praktiken kan komma att missgynna personer på grund av religion.
Bristande tillgänglighet – en särskild form av diskriminering
Sedan den 1 januari 2015 är även ”bristande tillgänglighet” en form av diskriminering.
Med bristande tillgänglighet menas i diskrimineringslagen att en person med en
funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte
har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer
utan sådan funktionsnedsättning. Vad som är sådana skäliga åtgärder som kan
krävas ska i det enskilda fallet bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag eller
annan författning och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar,
varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse. Skälighets­
bedömningen förväntas enligt förarbetena till lagen leda till att huvudsakligen
enklare åtgärder för tillgänglighet kan komma ifråga.
Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet innebär dels att
krav kan uppstå på att åtgärder vidtas i den fysiska miljön, men även krav på stöd
eller personlig service till personer med funktionsnedsättning. Som exempel nämns i
förarbetena till lagen att personalen på en restaurang – som alternativ till menyer som
normalt inte finns i punktskrift eller i stor stil – läser upp menyn för en synskadad.
6
Vissa undantag från
­diskrimineringsförbuden
DET FINNS NÅGRA VIKTIGA UNDANTAG från diskrimineringsförbuden i samband med
tillhandahållande av varor och tjänster som är av betydelse för bland annat besöksnäringen. Dessa undantag innebär följande.
Undantag från förbudet mot könsdiskriminering
Förbudet mot diskriminering som har samband med kön hindrar inte att kvinnor
och män behandlas olika i fråga om tjänster, om det har ett berättigat syfte och de
medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
Undantag från förbudet mot åldersdiskriminering
Förbudet mot åldersdiskriminering hindrar inte tillämpningen av åldersgränser som
anges i lag, exempelvis viss lägsta ålder för servering av alkohol, köp av tobak, film
som ska visas offentligt, lotterier, kasino och automatspel.
Det är inte åldersdiskriminering att på serveringsställen med serveringstillstånd
enligt alkohollagen ha nedre åldersgränser för tillträde dit. En restaurang med
serveringstillstånd får alltså – utan att det innebär åldersdiskriminering – kräva att
gästerna har uppnått en viss ålder för att komma in där.
Inte heller annan särbehandling på grund av ålder är förbjuden, om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga
för att uppnå syftet. Enligt lagens förarbeten gäller undantaget bara sådan särbehand­
ling som utifrån objektiva grunder inte uppfattas som kränkande, stötande, oskälig
eller liknande. Åldersgränser som uppställs enbart av kommersiella skäl anses inte
vara godtagbara.
Undantag från förbudet mot diskriminering
genom bristande tillgänglighet
Vid tillhandahållande av varor och tjänster gäller inte förbudet mot bristande tillgänglighet för företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio
arbetstagare. Vid tillhandahållande av varor och tjänster gäller förbudet inte heller
om det krävs åtgärder beträffande fastigheter och byggnadsverk som går utöver de
krav på tillgänglighet och användbarhet som har ställts i bygglov eller startbesked
för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket.
8
09
10
Vad händer om
diskriminering sker?
Olaga diskriminering
enligt brottsbalken
DEN NÄRINGSIDKARE som – själv eller genom någon anställd – bryter mot diskri­
UTÖVER DE CIVILRÄTTSLIGA FÖRBUD MOT diskriminering som har beskrivits ovan
mineringsförbuden kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som
har missgynnats. Krav på ersättning i ett diskrimineringsmål kan riktas mot ägaren
av exempelvis en restaurang även när det gäller diskriminerande handlingar från
personer som inte är anställda hos restaurangen men som likväl företräder företaget
gentemot allmänheten, till exempel ordningsvakter.
finns det också straffrättsliga bestämmelser om diskriminering i brottsbalken.
Brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering innebär att den näringsidkare
som uppsåtligen diskriminerar någon på grund av hans eller hennes ras, hudfärg,
nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse eller sexuella läggning efter
polisanmälan och åtal kan dömas för olaga diskriminering. Även den som är
­anställd hos näringsidkaren eller annars handlar på dennes uppdrag kan dömas för
brottet. Straffet för olaga diskriminering är böter eller fängelse i högst ett år.
11
Tydliga regler – lika regler för alla
DET ÄR INGEN LÄTT UPPGIFT att arbeta som exempelvis ordningsvakt eller entrévärd
och därmed ha ansvar för att det råder ordning och reda såväl vid entrén som inne i
lokalen. I praktiken finns det inte alltid enkla lösningar på de svåra situationer som
kan uppstå.
Tydliga regler om vad som gäller för tillträde till och vistelse i lokalen är det
bästa sättet att förebygga problem och oklarheter kring skälet till att någon nekas
att komma in eller stanna kvar. Sätt gärna upp anslag med gällande regler i anslutning till entrén, så att gästerna kan se vad som gäller. Det viktiga är att reglerna är
enkla, klara och lätta att förstå och att de tillämpas konsekvent. Lika regler ska
självklart gälla för alla.
Det är företagarens ansvar att se till att alla anställda – serverings- och receptionspersonal, ordningsvakter med flera – känner till och tillämpar de regler som
gäller för inträde till restaurangen, hotellet, campingen, nöjesparken etc. och för
övrig service. Att ha välutbildad personal är alltid en stor fördel.
REKOMMENDATIONER FRÅN VISITA:
Bestäm vilka regler som ska gälla för tillträde
Anslå gärna gällande regler på en skylt vid entrén.
Tillämpa dessa regler strikt för alla.
Tänk på att inkonsekvent agerande kan innebära eller uppfattas som diskriminering.
12
När kan en gäst nekas tillträde?
SÅ LÄNGE INGEN DISKRIMINERING SKER har företag rätt att själv välja vilka gäster
som får tillträde till lokalerna. Till exempel har en restaurangföretagare rätt att
ställa krav på en viss nivå på gästernas klädsel och ett allmänt gott uppträdande
mot övriga gäster och personal. Ett serveringsställe där serveringstillstånd gäller har
även rätt att ställa krav på en viss lägsta ålder för inträde (dock måste ålderskravet
vara detsamma för alla, oavsett etnisk tillhörighet, kön etc.). Den som har serveringstillstånd har dessutom en långtgående skyldighet enligt alkohollagstiftningen
att se till att de gäster som släpps in eller vistas i lokalerna uppfyller kraven på bland
annat nykterhet och skötsamhet och diskrimineringslagstiftningen hindrar förstås
inte att en person som uppträder störande eller är märkbart påverkad av alkohol
eller annat nekas att komma in i lokalerna eller avvisas därifrån. En riktig bedömning måste dock göras av gästens tillstånd så att restaurangen eller nattklubben inte
riskerar att till exempel felaktigt avvisa någon som kanske lider av någon funktionsnedsättning.
Om undantag görs för vissa situationer, exempelvis om tre av fyra i ett sällskap
uppfyller den satta åldersgränsen och hela sällskapet då släpps in, bör dessa undantag finnas dokumenterade. Regler, liksom de dokumenterade undantagen, bör
tillämpas konsekvent!
Vid krav på vårdad klädsel kan det vara fördelaktigt att inte bara tala om vad
som inte accepteras utan också tala om vilken klädsel som accepteras. Tänk på att
klädkraven inte får vara utformade så att de utesluter vissa grupper som skyddas av
diskrimineringslagstiftningen från möjlighet till tillträde.
REKOMMENDATIONER FRÅN VISITA:
Om någon nekas inträde – ge honom eller henne tydligt och korrekt besked om varför.
Dokumentera eventuella undantag som görs från reglerna och tillämpa sådana
undantag konsekvent.
14
Medlemskap och gästlista
ATT GE FÖRETRÄDE TILL MEDLEMMAR och stamgäster under kvällen eller när det
börjar bli fullsatt är i och för sig tillåtet. Agerandet bör dock vara konsekvent och
det är en fördel om det finns skriftliga regler att hänvisa till.
De ställen som skiljer på olika gäster, även om det är utifrån legitima kriterier
som medlemskap eller stamgäststatus, kan riskera att få större problem med misstankar om diskriminering än ställen som behandlar alla gäster lika. Det rekommenderas därför att i förekommande fall tillämpa en tydlig gästlista och/eller medlemseller stamgästkort.
Hur många gäster lokalen rymmer kan framgå av exempelvis ett anslag vid
entrén. Tillämpas ”en ut och en in” eller endast inträde för VIP-gäster kan även det
anslås vid entrén. Används en loggbok är det bra att notera den tidpunkt under
kvällen när det blev fullt och begränsat inträde började tillämpas. Det kan vara bra
att kunna visa upp en klickmätare om någon ifrågasätter att det är fullt.
REKOMMENDATIONER FRÅN VISITA:
Det är bra om enkla och tydliga krav för inträde kan anslås väl synligt för alla.
Tillämpa i förekommande fall tydlig gästlista och/eller medlems- eller stamgästkort.
16
Loggbok för vakter
BRÅK I ENTRÉER TILL NÖJESLOKALER resulterar ibland i anklagelser om diskrimine-
ring. Med tanke på hur allvarliga konsekvenserna av en incident kan bli, bör det
vara rutin för ansvariga chefer att dagligen få rapporter om vad som händer i entrén
och inne på stället.
En loggbok är ett ur arbetsledningsperspektiv ett effektivt sätt att kontinuerligt
få information om vad som händer i verksamheten. En loggbok är också bra för att
kontrollera att diskriminering inte sker och kan vara ett bra stöd i kontakten med
polisen. I en loggbok kan ordningsvakter, entrévärdar och serveringspersonal varje
dag notera incidenter och avvikelser från det normala. Anteckningarna bör göras
fortlöpande och inte för långt i efterhand.
Kameraövervakning och
­bandinspelning
UR SÄKERHETSSYNPUNKT KAN DET VARA ett alternativ att överväga att ansöka hos
länsstyrelsen om tillstånd att införa kameraövervakning vid entrén, särskilt om
verksamheten har varit utsatt för upprepade situationer med bråk och misskötsamhet.
I händelse av misstänkt diskriminering kan en bandinspelning vara till stor hjälp för
att i efterhand reda ut vad som hänt i en specifik situation.
REKOMMENDATIONER FRÅN VISITA:
Dokumentera händelser och avvikelser från det normala i en loggbok.
Krav på ordningsvaktsbolag
Påminn regelbundet personalen om gällande förbud mot diskriminering.
Överväg eventuellt behovet av kameraövervakning – notera dock att tillstånd krävs.
PÅMINN DE TJÄNSTGÖRANDE ORDNINGSVAKTERNA OM deras skyldighet att inte
­diskriminera.
Inför gärna krav på att ordningsvakterna från det anlitade vaktbolaget ska vara
utbildade i diskrimineringsfrågor.
18
19
Denna broschyr har utarbetats av Visita i samråd med
Diskrimineringsombudsmannen (DO) och har till syfte att motverka
diskriminering av gäster inom svensk besöksnäring.
Diskrimineringsombudsmannen, DO www.do.se
Visita www.visita.se
1505
