Kombinerade hormonella metoder & interkurrenta tillstånd Jan Brynhildsen Kombinerade Hormonella Metoder Jan Brynhildsen Jan Brynhildsen 2017 Innehåll Ovarialcancer Blödningar DVT (kan vi nog skippa?) Fetma/ålder Migrän Ca mam/cervixcancer Epilepsi/interaktioner Diabetes Mage-Tarm Jan Brynhildsen 2017 Ovarialcancer • En genomsnittlig skyddseffekt avs epitelial cancer på ca 40% • Skyddseffekten kvarstår åtminstone 30 år efter avslutat bruk • Ju längre bruk desto bättre effekt • Gäller också med all sannolikhet BRCA1 och BRCA2 bärare Lancet 2008;371:303-14 • Nya data 2008 och 2013 Jan Brynhildsen 2017 P-piller och ovarialcancerrisk Relativ risk i relation till användningstid Jan Brynhildsen 2017 (Lancet 2008;371:303-14) P-piller och ovarialcancerrisk (Lancet 2008;371:303-14) Riskreduktion i relation till användningstid och tid sedan beandlingsstopp Jan Brynhildsen 2017 Kan p-piller förklara nedgången???? Jan Brynhildsen 2017 Komplicerande tillstånd DVT Artär trombos Koagulationsdefekt Klaffsjukdom Stroke Myocardsjukdom Uttalade varicer Långvarig immobilisering AIP Aktiv/kronisk leversjukdom Ca Mam SLE/reumatisk sjukdom Migrän med fokala spt Hyperlipidemi Obesitas Diabetes Mellitus Epilepsi Rökning + 35 år Jan Brynhildsen 2017 Koagulationsrubbningar Ökad blödningsbenägenhet • • • • Hemofili A & B Von Willebrands sjukdom ITP Andra trombocytfunktionsdefekter • Läkemedel Ökad tromboembolisk risk • • • • Hereditära tillstånd (trombofili) Ålder Fetma Rökning Jan Brynhildsen 2017 Ökad blödningsbenägenhet • Menorragi kardinalsymtom vid ffa vonWillebrand • Undvik kopparspiral • Undvik implantat • Undvik injektion • Kombinerad metod eller Mirena att föredra • Tänk på möjligheten till annan medicinering (Cyklokapron/Octostim) Jan Brynhildsen 2017 Positiva hälsoeffekter av p-piller - P-piller reducerar blödningsmängden, ffa de första dagarna av menstruationen, med upp till 50%. - Lindring av dysmenorré hos ca 70% av alla kvinnor med primär dysmenorré (Sundell et al 1990) - Kvinnor som upplever lindring av sin dysmenorré har ÅTTA gånger högre sannolikhet att fortsätta (Robinson AJOG 1992) Jan Brynhildsen 2017 P-pillerbruk minskar dysmenorré och blödningsmängd Qlaira® indikation menorrhagi. Minskar blödningsmängden upp till 88% 15-25% av användare av Qlaira ® får amenorré 25-30% av användare av Zoely ® får amenorré Minskad duration av bortfallsblödning med i genomsnitt ett dygn. Jan Brynhildsen 2017 Bortfallsblödning - varaktighet och frånvaro1 Frånvaro av bortfallsblödning (%) Bortfallsblödningens varaktighet (%) 7 90 P<0,05 mot DRSP/EE 80 Median number of withdrawal bleedingspotting days Absence of withdrawal bleeding (%) 100 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 P<0,05 mot DRSP/EE 6 5 4 3 2 1 0 1 2 4 5 6 7 8 9 Treatment cycle Treatment cycle ZOELY® DRSP/EE DRSP = drospirenon; EE = etinylestradiol. 1. Mansour, D et al. Eur J Contracept Reprod Health Care. 2011. 3 Jan Brynhildsen 2017 10 11 12 Ökad koagulationsbenägenhet Hereditära tillstånd (trombofili) Ålder Fetma Rökning Jan Brynhildsen 2017 Hereditära orsaker till VTE AT-brist Prot C-brist Prot S brist FV Leiden (heterozygot) FV Leiden (homozygot) PII mutation Homocysteinemi P-piller Tidigare VTE prevalens i befolkningen (%) 0.02-0.2 0.2-0.4 0.2 prevalens i VTE mtrl (%) 1 3 1-2 Riskökning > 15 ggr ca 10 ggr ca 10 ggr 5-15 20-60 4-8 ggr 0.2-1 2 4-5 6 2 2 6 5-10 20 14 60-70 ggr 2-3 ggr 2-3 ggr 2-4 ggr 8 ggr Källa: SBU 2002 Jan Brynhildsen 2017 Venös tromboembolism Vad vi sagt tidigare • Friska unga kvinnor 1:10000 2013 • P-pilleranvändare (2:a gen) 2:10000 5-7 : 10000 4:10000 6-12 : 10000 Okänd Okänd 10:10000 10-40 : 10000 2-3: 10000 (Levonorgestrel, noretisteron, norgestimat) • P-pilleranvändare (3:/4:e gen) (Desogestrel, drospirenon) • ”Estradiol-piller” • Gravida Ingen skillnad i relativa riskmått men ökning i absolut risk beroende på en ökad ”grundrisk” Jan Brynhildsen Jan Brynhildsen FARG-kurs 2017 2014 Fetma Jan Brynhildsen 2017 JAG ÄR STOLT ÖVER MIN OCHÖVER MIN "JAGKROPP ÄR STOLT TYCKER ATT JAG ÄR ATT KROPP OCH TYCKER VACKER"JAG ÄR VACKER" Jan Brynhildsen 2017 Sydsvenskan 2015-11-01 Jan Brynhildsen 2017 Definition av övervikt och fetma Övervikt BMI 25.0–29.9 • Fetma Grad I BMI 30-34.9 • Fetma Grad II BMI 35-39.9 • Fetma Grad III BMI 40- Jan Brynhildsen 2017 Venös tromboembolism RISKFAKTORER övervikt /fetma Ålder Graviditet Kombinerad hormonell antikonception rökning (?) ärftliga förhållanden trauma immobilisering andra sjukdomar mm……... Jan Brynhildsen 2017 Jan Brynhildsen 2017 Samband ålder-DVT risk hos p-pilleranvändare Nightingale et al 2000 Jan Brynhildsen 2017 Övervikt/fetma Andel gravida kvinnor med fetma (BMI >29) Jefferson County, Alabama, USA 1980-1999 (Lu et al AJOG 2001;185:845-9) Jan Brynhildsen 2017 Obesity Trends Among U.S. Adults 1990 1995 2005 No Data <10% 10%–14% 15%–19% Jan Brynhildsen 2017 20%–24% 25%–29% ≥30% Prevalence of Overweight, Obesity, and Extreme Obesity in Adults by Sex, Age, and Racial/Ethnic Group for 1999-2000, 2001-2002, and 2003-2004* Jan Brynhildsen 2017 Copyright restrictions may apply." Ogden, C. L. et al. JAMA 2006;295:1549-1555. Fetma/övervikt hos barn/unga Den största ökningen i BMI den senaste 15årsperioden har skett hos flickor 10-16 år Jan Brynhildsen 2017 Jan Brynhildsen 2017 Övervikt och Djup ventrombos Nurses Health Study (Goldhaber et al JAMA 1997:277:642-45) 121 700 sjuksköterskor BMI Relativ risk för DVT/lungembolisering <21 21.0-22.9 23-24.9 25-28.9 >29 1.0 0.7 (0.3-1.6) 1.1 (0-5-2.3) 1.7 (1.1-2.7) 3.2 (1.7-6.0) Jan Brynhildsen 2017 DVT risk hos p-pilleranvändare - relation till BMI Nightingale et al (Eur J Contracept Reprod Health Care 2000;5:265-74) BMI OR (95%CI) <20 20-24.9 25-29.9 30-34.9 >35 0.8 (0.5-1.2) Referens 1.4 (1.0-2.0) 1.8 (1.1-2.9) 3.1 (1.6-5.8) Jan Brynhildsen 2017 Övervikt/fetma och Djup ventrombos Fall-kontroll studie, 454 fall,. Abdollahi et al (Thromb Haemost 2003;89:493-8) Fetma vs normalviktiga Fetma+p-piller vs normalviktiga utan p-piller OR 10.2 (3.8-27.3) OR 2.26 (1.49-3.41) Holländsk prospektiv studie 3834 fall OR 2.44 (2.15-2.78) Pomp et al Br J Haem 2007:139;289-96 OR 23.78 (13.35-42.3) Jan Brynhildsen 2017 Relation ålder/BMI/trombosrisk Jan Brynhildsen 2017 Riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom Övervikt/fetma Rökning Hypertoni Diabetes Lipidrubbningar Stillasittande mm, mm Jan Brynhildsen 2017 Arteriel (hjärtinfarkt och stroke) och venös (DVT, Lungembolisering) tromboembolism Två olika sjukdomsgrupper med olika orsaker och risker Venös tromboembolism Framför allt ett tillstånd som beror på förändrad koagulationsbenägenhet Arteriell tromboembolism Framför allt tillstånd som beror på atheroscleros, dvs förändringar i artärernas kärlväggar Jan Brynhildsen 2016 2017 2015 P-piller och risk för hjärtinfarkt • Vissa äldre studier visar en överrisk (OR 1.5-2.5) för p-pilleranvändare (ex Lewis, Contraception 1997, Lidegaard AOGS 1998) • Med moderna, lågdoserade p-piller verkar inte denna överrisk finnas (ex Margolis, Fertil Steril 2007, Jick Pharmacotherapy 2007) • Fetma ”per se” ökar risken 2-3 ggr Med all sannolikhet krävs andra riskfaktorer (ex rökning, ålder & fetma) i kombination med ppiller för att dessa skall bidra till/öka risken för hjärtinfarkt. Storleken av riskökningen delvis oklar Jan Brynhildsen 2017 P-piller och risk för stroke • P-piller ökar risken för trombotisk/ishemisk stroke (ej blödning) 1.5-3 gånger (OR 1.5-3.4) (Lidegaard, Contraception 1998, Lewis Contraception 1997) • Möjligtvis kan riskprofilen vara något bättre för 3:e generationens p-piller Effekter av fetma i kombination med p-pillerbruk är oklar. Jan Brynhildsen 2017 Övervikt/fetma och cancerrisk …….och……. Fetma leder till: • 2.5 gånger ökad risk för endometriecancer (10% för varje steg i BMIskalan) • 10-15% ökad risk för coloncancer • Ca 10% ökad risk för postmenopausal bröstcancer Men …..kombinerade p-piller minskar risken (och motverkar alltså den fetma-associerade risken ) för: • endometriecancer • coloncancer Jan Brynhildsen 2017 Fetma och kombinerade p-piller + Ålder Minskad risk för endometrie- och coloncancer Rökning • DVT • Hjärt/kärlsjukdom • Hypertoni Jan Brynhildsen 2017 Försämrad antikonceptionell effekt? Kvinnor med fetma och p-pillerbruk verkar inte ovulera oftare än smala!!! (Westhoff et al, Obstet Gynecol 2010;116:275-283) Jan Brynhildsen 2017 Fetma Läkemedelsverket 2014 Vid BMI ≤ 30 kan alla metoder användas. Vid BMI > 30 • bör inte nyförskrivning av kombinerad hormonell antikonception ske. • Vid pågående användning av kombinerad hormonell antikonception och BMI > 30 bör alternativa metoder introduceras av barnmorska. • Vid fortsatta önskemål om kombinerad metod hos kvinna med BMI > 30 bör läkare rådfrågas. Andra faktorer, till exempel ålder och tänkbara alternativ, bör vägas in. Vid BMI > 35 • bör kombinerad hormonell metod inte rekommenderas annat än i undantagsfall, om mycket speciella behov föreligger. Övriga metoder kan användas Jan Brynhildsen 2017 Migrän Jan Brynhildsen 2017 Migrän Kvinnor : män 3:1 (fertil ålder) ca 60% upplever samband med menstruationscykeln 15-20% renodlat menstruell migrän Jan Brynhildsen 2017 Migrän med aura Description:! Typical aura consisting of visual and/or sensory! and/or speech symptoms. Gradual development,! duration no longer than one hour, a mix of positive! and negative features and complete reversibility! characterise the aura which is associated with a! headache fulfilling criteria for 1.1 Migraine without! aura.! Diagnostic criteria:! A. At least 2 attacks fulfilling criteria B–D! B. Aura consisting of at least one of the following, but no motor weakness:! 1. fully reversible visual symptoms including! positive features (eg, flickering lights, spots! or lines) and/or negative features (ie, loss of! vision)! 2. fully reversible sensory symptoms including! positive features (ie, pins and needles) and/or! negative features (ie, numbness)! 3. fully reversible dysphasic speech disturbance! (International Headache Society 2003) C. At least two of the following:! 1. homonymous visual symptoms1 and/or unilateral! sensory symptoms! 2. at least one aura symptom develops gradually! over ≥5 minutes and/or different aura symptoms! occur in succession over ≥5 minutes! 3. each symptom lasts ≥5 and £60 minutes! D. Headache fulfilling criteria B–D for 1.1 Migraine without aura begins during the aura or follows aura within 60 minutes! E. Not attributed to another disorder Jan Brynhildsen 2017 Migrän Migrän med aura - Innebär en ngt ökad risk för bestående cerebral ischemisk skada = stroke - Ska inte kombineras med kombinerade hormonella metoder då risken kan öka något Jan Brynhildsen 2017 Migrän och p-piller Risk för ischemisk stroke Relativ risk Migrän i allmänhet Migrän med aura Migrän utan aura P-piller (2:a gen) P-piller (3.e gen) Migrän + p-piller Migrän + p-piller ytterligare riskfakor 3 6 2 2.5 1.5 7.5 RR > 30 (Schurks et al BMJ 2009) Jan Brynhildsen 2017 Migrän Renodlat (”äkta”) menstruell migrän är definitionsmässigt utan aura! Innebär vanligtvis ej kontra- indikation mot kombinerade p-piller. Bekymmer om migrän vid varje bortfallsblödning Jan Brynhildsen 2017 Autoimmuna sjukdomar 1 Th 2 dominerade sjukdomar (SLE) kan förvärras av en ökad mängd östrogen 2 ofta höga titrar antikardiolipin-antikroppar trombosrisk!! bör inte använda kombinerade p-piller Viktigt med effektiv antikonception då många patienter kan ha potentiellt teratogena läkemedel! Jan Brynhildsen 2017 Autoimmuna sjukdomar Th 1 dominerade sjukdomar (RA, MS)…. …förbättras ofta under graviditet (östrogenstim.) Kombinerade p-piller kan ev av nytta. vara Vid val av antikonceptionsmetod tänk på RA-patienters ökade risk för osteoporos Jan Brynhildsen 2017 P-piller och bröstcancer Jan Brynhildsen 2017 P-piller och bröstcancer Baseras framför allt på en stor meta-analys Collaborative group on hormonal factors in breast cancer. Breast cancer and oral contraceptives. Collabortaive reanalysis of individual data on 53,297 women with breast cancer and 100,239 without breast cancer from 54 epidemiological studies. Lancet 1996; 347:1713-27 Breast cancer and hormonal contraceptives: further results. Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. Contraception 1996;54 (3 Suppl) • Resultaten bekräftade i ny systematisk översikt av studier från 2000-talet (OR 1.08; 1.00-1.17, Gierisch et al Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 2013 Sept 6) Jan Brynhildsen 2017 Bröstcancer • Överlag en mycket liten (tveksam?) riskökning under pågående bruk (RR 1.24; 1.15-1.33 resp RR 1,08: 1.00-1,17) • RR störst hos unga användare • Avtar snabbt efter utsättning Jan Brynhildsen 2017 P-piller och bröstcancer Risk i relation till pågående/avslutad behandling: Pågående behandling: RR = 1,24 (1,15–1,33) ≤ 4 år efter avslutad behandling: RR = 1,16 (1,08–1,23) 5–9 år efter avslutad behandling: RR = 1,07 (1,02–1,3) ≥ 10 år efter avslutad behandling: RR = 1,01 (0,96–1,05) Behandlingens längd, dos eller typ av kombinerad hormonell antikonception : Liten betydelse för riskökningens storlek Ålder vid start av behandling: • före 20 års ålder RR = 1.22 • vid 20 - 24 års ålder RR= 1,04 • vid 25–29 års ålder RR = 1,06 Riskökningen gäller främst mindre avancerade tumörer: RR för tumör som spritts utanför bröstet jf lokaliserad tumör = 0,88 (0,81–0,95) Jan Brynhildsen 2017 P-piller och bröstcancer Betydelsen av egna riskfaktorer, framför allt bröstcancer i släkten: • Hos kvinnor med kombinerad hormonell antikonception förefaller inte risken ökas ytterligare vid förekomst av riskfaktorer för bröstcancer • Kunskapsläget är oklart för kvinnor med stark ärftlighet för bröstcancer (mor, syster eller hos kvinna med påvisad ”bröstcancergen”). Inget talar säkert för ökad risk för brösten men däremot tydliga belägg för skyddseffekt för ovarierna! Jan Brynhildsen 2017 OC use and BRCA mutations Små och varierande studier med motstridiga resultat Inga säkra slutsatser kan dras avseende bröstcancer Entydiga belägg för primärprevention mot ovarialcancer för dessa grupper (RR ca 0,6 Cibula et al Human Reprod Update 2007) Jan Brynhildsen Jan Brynhildsen FARG-kurs 2017 2014 P-piller och bröstcancer ….äntligen…. • En kvinna som själv har eller har haft bröstcancer rekommenderas hormonfri metod, t.ex. kopparspiral, barriärmetod eller sterilisering . • Kvinnor som har förstagradssläkting med bröstcancer, med eller utan påvisad bröstcancergen, kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonell antikonception (rekommendationsgrad B). • Kombinerad hormonell antikonception är att föredra före gestagen metod, då kombinerade metoder ger en skyddseffekt mot ovarialcancer Läkemedelsverket 2014 Jan Brynhildsen Jan Brynhildsen FARG-kurs 2017 2014 Oral Contraceptives and Cervical Cancer Liten riskökning Three casual explanations • OC use - behaviour - risk of HPV transmission • Increased vulnerability of the cervix • Stimulate progression of HPV infection Miller et al Contraception 2004;69:347 Jan Brynhildsen 2017 Oral Contraceptives and Cervical Cancer Sammanfattning • För cervixcancer har rapporterats en signifikant riskökning vid pågående bruk med kombinerade ppiller efter > 5 år. RR 1,9 (1,69-2,13) • Överrisken avtar med tiden efter avslutad behandling och är åter i grundnivån efter 10år. • Senare analyser har inte visat ett oberoende samband med p-piller utan risken är huvudsakligen kopplad till sexualvanor och förekomst av HögriskHPV Läkemedelsverket 2014 Jan Brynhildsen 2017 2014 Jan Brynhildsen FARG-kurs Oral Contraceptives and Cancer RCGP ≈ 40 year follow up 744 000 woman years Risk Increase Risk Reduction Cervix Endometrium Breast Ovary Brain / Pituitary ? Colon ? Lung ? All cancer – 12 % reduction (RR: 0.88; CI 95 %: 0.83 – 0.94) Jan Brynhildsen 2017 Hannaford et al BMJ 2007;335:651 Epilepsi • Östrogen är excitatoriskt – sänker kramptröskeln • Progesteron (gestagen) höjer kramptröskeln Nettoeffekten sannolikt +/- noll Jan Brynhildsen 2017 Epilepsi Fenytoin & Karbamazepin (Topiramat??) Inducerar enzym som ökar nedbrytningen av kombinerade p-piller - Lamotrigine P-piller inducerar enzym som kan öka metabolismen/ nedbrytningen av lamotrigine - Valproat, Gabapentin, Klonazepam Påverkar/påverkas ej Jan Brynhildsen 2017 Jan Brynhildsen Jan Brynhildsen FARG-kurs 2017 2014 Epilepsi Om hormonell metod påbörjas eller avslutas vid samtidig lamotriginebehandling skall ansvarig läkare meddelas för möjlighet till uppföljning av serumkoncentration och ev dosjustering!! Jan Brynhildsen 2017 Andra interaktioner av betydelse • Rifampicin (Rimactan®) • Johannesört (hälsokost) • HIV-läkemedel https://www.sfog.se/media/130335/411_hiv_och_antikonception_12april2013_ka__ke__sr.pdf Gå in på SFOG.se - Välj ARG & IG i rubriklistan – välj FARG – Välj ”rapporter” Här finns ”antikonception och HIV”. Jan Brynhildsen 2017 Diabetes • Kvinnor med okomplicerad diabetes kan använda kombinerade metoder • Kombinerade p-piller verkar ha mätbara men kliniskt försumbara effekter på kolhydratmetabolismen • Vid vaskulära komplikationer eller ökad risk för sådana (rökning, ålder) bör andra metoder användas Jan Brynhildsen 2017 Inflammatorisk tarmsjukdom Kvinnor med inflammatorisk tarmsjukdom (Ulcerös colit, Mb Crohn) ska inte använda kombinerad hormonell antikonception pga ökad tromboembolisk risk Jan Brynhildsen 2017 Preventivmedel och obesitaskirurgi • Så länge kvinnan har ett BMI > 30 bör inte kombinerad hormonell metod användas • Oklart om resorptionen av perorala preventivmedel påverkas av den kirurgiska åtgärden. • Små studier med annan, mer extensiv kirurgi har gjorts – visar minskad resorption (Victor et al 1987, Andersen et al 1982 , Gerrits et al 2003) • Studier av farmakokinetik pågår • Oklart var hormonella läkemedel tas upp. Flera gestagener resorberas enl uppgift i första hand i duodenum Överväg i första hand icke-perorala metoder Jan Brynhildsen 2015 2017