LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot kränkande behandling
Grundskola och grundsärskola
Datum: 2013-12-10
Reviderad 2014-02-24
Innehållsförteckning
Till dig som elev ......................................................................................................................... 3
Till dig som är förälder ............................................................................................................. 3
Likabehandlingsplanens syfte ................................................................................................... 3
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen ................................................... 3
Definition på kränkande behandling enligt skollagen ............................................................ 4
Nyboda skolas vision/långsiktiga mål ....................................................................................... 5
Information och delaktighet ..................................................................................................... 6
Främjande arbete för likabehandling ...................................................................................... 6
Utvärdering av förra årets åtgärder .......................................................................................... 7
Kartläggningsmetoder ............................................................................................................... 8
Analys av kartläggningen ......................................................................................................... 8
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande
behandling ................................................................................................................................. 9
Åtgärdsplan .............................................................................................................................. 12
Konsekvenstrappa........................................................................................................................... 13
Trygghetsteam på Nyboda skola Ht-13................................................................................... 14
Till dig som elev
Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och
diskrimineringslagen.
I Barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde – barnets
bästa ska alltid komma i första rummet.
Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig utsatt
för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta en vuxen
som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir utsatt.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling eller
diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt bifogad
kontaktlista.
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra klart
för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från beteendet.
Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna.
Likabehandlingsplanens syfte
Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling i skolan. Skolan ska arbeta för alla människors lika
värde.
Likabehandlingsplanen ska bland annat utgå från diskrimineringslagen och skollagen.1
Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar och
personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner.
Det ska finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det
ska finnas en för varje skola. Om inte skolan kan visa att den fullgjort sitt uppdrag kan den bli
skadeståndskyldig.
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation om
det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
o Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som
verkar neutralt men som missgynnar personer som faller under någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier (en form av kränkande behandling)
1
Diskrimineringslag (2008:567) och kapitel 6 i skollag (2010:800).
o Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de
sex diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
o Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet
Instruktioner om att diskriminera
o En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 - 4
och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som
lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön - kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller att genom uttryck visa sig tillhöra ett annat
kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande,
4. religion eller trosuppfattning
5. funktionshinder
6. sexuell läggning - homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. ålder
I skolan är det
huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever
kan inte diskriminera varandra i lagens mening.
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
o Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker
ett barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
Fysiska – till exempel slag eller knuffar
Verbala – till exempel hot eller att bli kallad för könsord
Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling/trakasserier.
Nyboda skolas vision/långsiktiga mål
Vision: Tillsammans skapar vi framtiden.
Visionen består av två viktiga ord: tillsammans och framtid. Det betyder att vi alla strävar och stödjer varandra
för att göra verklighet av våra drömmar.
Mission: Att i det lärande mötet skapa förutsättningar för varje individs potential och särart.
Det är i mötet vi utvecklas, och vi ska ge förutsättningar för goda möten mellan elev och elev, elev och personal
samt personal och personal, liksom mellan skolan och vårdnadshavare samt övriga samhället.
Våra värderingar ser vi som vår egen utvecklingstrappa, Nybodatrappan.
Framtidstro
Kreativ
Modig
Omtänksam
Trygg
För att skapa förutsättningar för varje individ att utvecklas, och nå de högre stegen på trappan, kreativitet och
framtidstro behöver alla känna:
att vi är trygga och att skolan är en trygg plats där jag får, kan och vill.
att vi värnar om och hjälper varandra för att tillgodose våra behov av grupptillhörighet och delaktighet,
av kärlek, av att känna och förstådda och behövda.
att vi är modiga och vågar visa och själva, pröva nya saker och nya sätt och inte minst att vi vågar stå
för det vi vill och tydligt och att vi vågar säga ifrån. Och att vi vågar lära oss av våra misstag.
Information och delaktighet
Barn, elever och föräldrar ska vara delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen. Det sker
bland annat genom kartläggningen (se nedan).
Verksamheten ska också informera elever och vårdnadshavare/föräldrar om vad planen
innebär. Den ska finnas tillgänglig att ta del av.
Information om planen Nyboda skola:
När?
Hur?
Under arbetet med
kartläggning och
planering av fortsatt
arbete
När ett färdigt
förslag finns
När planen är färdig
Kartläggningen remissas
i elevrådet och i
arbetslagen via EHT
Ytterligare en remiss till
elevråd, lagråd och
arbetslag
Genomgång i arbetslag,
elevråd och klassråd
Publicering på hemsidan
Information i
hembrev/på
föräldramöten
Ansvar för
information
Skolledningen
Skolledningen
Skolledning,
arbetslagen
Främjande arbete för likabehandling
Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska aktivt arbete för att främja likabehandling. Arbetet ska syfta till
att förstärka respekten för allas lika värde och utgå från alla diskrimineringsgrunderna. Arbetet ska riktas mot
alla och vara en naturlig del i verksamhetens vardag.
Diskrimineringsgrund
Aktivitet
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning2
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Medvetet pedagogiskt arbete i
klasserna, såväl inom ämnen
som när problem uppstår och är
aktuella.
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning3
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
2
3
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
Utvärdering av förra årets åtgärder
Riskområde
Otrygghet i/kring
skolrestaurangen
Diskriminering p g a
etnisk bakgrund eller
religion
Kränkningar på
Internet
Vuxna att prata med,
tillit till de vuxna i
skolan
Uppföljning – vad
har vi gjort?
Vi har tagit fram
regler och
kommunicerat dem i
flera omgångar med
vuxna och elever.
Vi provar oss fram
med olika former av
kösystem för
smidigare ingång till
restaurangen.
Ämnet har
diskuterats i olika
forum.
Arbete i
ämne/mentorsgrupp
har skett i vissa
grupper, men inte
övergripande. En ITpedagog har besökt
klasserna och pratat
om fotspår på nätet
och säkerhet.
Diskussioner förs
ofta med elever
utifrån aktuella
situationer.
Några pedagoger
finns på nätet i
yrkesroller.
Vuxna rör sig bland
eleverna och
eleverna vet i vilka
miljöer det alltid
finns vuxennärvaro.
Ordningsreglerna är
beslutade och
spridda bland vuxna
och elever.
Diskussioner vuxna
emellan pågår ofta,
bl a kring mentors
roll.
Fritidsledare och
trygghetsteam
Utvärdering – hur
har det gått?
Det är lugnt i
restaurangen och de
vuxna tar i allmänhet
ansvar.
Ibland kan viss oro
förekomma i kön.
Vi måste fortsätta att
prata om att jackor
ska tas av.
Fortsatt arbete
Kartläggningen visar
att kränkande
kommentarer är
sällsynta.
Detta är ett svårt
område, och mycket
arbete genomförs
kring kränkningar
som sker utanför
skoltid, men ”spiller
över” i
skolsituationen.
Vi lämnar denna
riskfaktor, men
fortsätter att hålla
diskussionen levande.
Arbetet fortsätter på
olika sätt, men inte i
form av en riskfaktor i
likabehandlingsplanen.
Även årets enkät
visar ett lägre
resultat på denna
fråga än vi önskar
och arbetet måste
fortsätta.
Kvarstår som
riskfaktor
Kvarstår som
riskfaktor
presenterade sig i
vissa grupper i
början av året.
Kartläggningsmetoder
Förskola, förskoleklass, skola och fritidshem ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller kränkningar
i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs av verksamheten men
barn/elever och deras vårdnadshavare samt förskolans/skolans samtliga personal som arbetar bland barn/elever
ska innefattas i kartläggningen.
Kartläggningsmetoder
Metod
Genomförd (datum)
Trygghetsvandring
Oktober 2013
Elevenkät
Maj 2013
Brukarenkät till
elever och föräldrar
Diskussioner i EHT
Februari 2013
Remisser arbetslag,
elevråd och lagråd
Oktober-november
2013
November-december
2012
Analys av kartläggningen
När kartläggningen är genomförd ska den analyseras. Vad har framkommit? Finns det risker? Blir något
barn/någon elev diskriminerad eller utsatt för kränkningar?
Elever som inte känner att de har någon vuxen att tala med på skolan, någon vuxen som tar dem på allvar.
Otrygghet i kön till/i skol-restaurangen
Dålig arbetsro på lektionerna
Otrygghet på toaletter, rädsla för att dörren öppnas utifrån av annan elev
Otrygghet i allmänna utrymmen (hav, bland skåp och skoskåp)
Otrygg väntan utanför Tyresöhallen före lektion
Skolgården – elever som tar makten över multiarenan
Kommentarer: Utifrån kartläggningen har vi prioriterat de riskområden som lyftes i flera
sammanhang och de som remissinstanser bedömt som särskilt allvarliga för elevernas
trygghet. Flera av de insatser som planeras utifrån de prioriterade riskområdena, kommer att
verka förebyggande och åtgärdande även inom andra områden än de som prioriterats.
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering,
trakasserier & kränkande behandling
Alla förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem ska arbeta förebyggande och på sätt avvärja att risker för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Det förebyggande arbetet utgår från de
riskfaktorer som visat sig i verksamhetens kartläggning.
Riskfaktor
enligt kartläggning
Elever som inte
känner att de
har någon
vuxen att tala
med på skolan,
någon vuxen
som tar dem på
allvar.
Vad gör vi?
-
Förtydligar och utvecklar
mentorsrollen och innehållet i
mentorstiden
-
Vid diskussioner i
arbetslaget och vid
gemensamma
tvärgruppsdiskussioner
-
Kurator, skolsköterska och
fritidsledare presenterar sig
för alla elever
-
I början av läsåret,
gärna även på vt i
nya klasser
-
Utvecklar rutiner för att
fritidsledare m fl som får
information från elever, för
den vidare till
arbetslag/ledning
-
Snarast
-
Snarast +
långsiktigt i
diskussioner om
framtida schema
-
-
Otrygghet i kön
till/i skolrestaurangen
När gör vi det?
-
-
-
Ser till att ämneslärare finns
tillgängliga för elever som
behöver stöd i ämnet
Vem ser till att det
sker?
-
Pedsamordnarna
-
Kurator och
fritidsledare
-
Elevsamordn
are
-
Ledning +
pedsamordnare
-
Ledning
Aktivt arbete med bemötande,
elevsyn och människosyn
utifrån ett
inkluderingsperspektiv
Se över kösystemet och
skyltningen för att underlätta
uppdelning i flera köer
-
Planeras i
kompetensutveckli
ng inför läsåret 1415
-
Snarast
-
Ledning i
dialog med
kökspersonal
De vuxna som äter
pedagogisk lunch tar ansvar
även i kön
-
Snarast och
kontinuerligt
-
All personal
som äter
pedagogiskt
-
I revidering av
schema inför vt-14
-
Ledning
Se över schemat för de dagar
då många har lunch samtidigt
Dålig arbetsro
på lektionerna
-
Utreda vilka elever som beter
sig illa i kön.
-
Diskussion mellan vuxna och
med elever kring innebörden
av arbetsro och hur vi uppnår
den.
-
Skapa rutiner utifrån
överenskommelser i gruppen,
följa upp rutinerna.
-
Information till och
diskussioner med föräldrar
kring definition av arbetsro
och rutiner för att uppnå
arbetsro.
-
-
-
Snarast och
kontinuerligt
-
-
I början av läsår
och vid behov
-
-
I början av läsår
och vid behov
-
Arbetslag/
mentorer
-
I början av läsår
och vid behov
-
Arbetslag/
mentorer
-
Vid behov
-
-
Vid behov
Lärare i
samarbete
med specialpedagog
-
Lärare i
samarbete
med specialpedagog/
skolledare/
kollega
-
Pedsamordnare/e
levsamordnare
-
Lärare
Handledning från
specialpedagoger
Observationer med
återkoppling till läraren och
till eleverna, t ex kring hur vi
använder vår lektionstid
-
-
Dela goda exempel på rutiner
och arbetssätt
-
-
Lärare förbereder sin lektion
Gemensamma
pedagogiska möten
och
arbetslagsmöten
Kontinuerligt
Alla som äter
pedagogiskt
informerar
mentorer om
de ser ett
olämpligt
beteende (se
konsekvenstrappa)
Arbetslag/
mentorer
Otrygghet på
toaletter, rädsla
för att dörren
öppnas utifrån
av annan elev
-
Otrygghet i
allmänna
utrymmen (hav,
bland skåp och
skoskåp)
-
-
-
Otrygg väntan
utanför
Tyresöhallen
före lektion
Skolgården –
elever som tar
makten över
multiarenan
-
med tanke på anpassningar
till gruppen och individerna
Hasp på insidan av dörrar?
Undersök om det är möjligt
Diskutera situationen med
eleverna, prata om hur det
känns
Alla vuxna tar ansvar för att
röra sig i skolan så mycket
som möjligt under raster och
vid dagens början och slut.
Den vuxne som ser att någon
bryter mot skolans regler
(springer, knuffas, skojbråkar
etc) säger till och stannar för
att se att beteendet upphör
Diskussion med idrottslärarna
kring situationen
-
Fritidsledare med ute när det
är möjligt
-
Prata med eleverna om vilka
som beter sig illa, så att
personal får samtala med dem
enligt konsekvenstrappa
Snarast
-
Vaktmästare
Snarast och vid
behov
-
Mentorer
-
Snarast och
kontinuerligt
-
All personal
-
Snarast och
kontinuerligt
-
All personal
-
Snarast
-
Ledning
-
Kontinuerligt
-
Fritidsledare
-
Snarast och vid
behov
-
Mentorer
-
Åtgärdsplan
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det framkommit signaler om att ett barn/elev känner
sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Detta innebär att verksamheten ska vidta åtgärder som
dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Arbetsområde
Vad gör vi?
När gör vi det?
Elever som inte
känner att de har
någon vuxen att tala
med på skolan,
någon vuxen som tar
dem på allvar.
Den vuxne som får
del av budskapet att
en elev inte känner
sig lyssnad på,
samtalar med eleven
och för diskussion
med andra berörda
vuxna.
Förändring i miljön
Konsekvenstrappa
När vi får signaler
om att elever inte
känner sig lyssnade
på
Otrygghet i kön till/i
skol-restaurangen
Dålig arbetsro på
lektionerna
Otrygghet på
toaletter, rädsla för
att dörren öppnas
utifrån av annan elev
(f a åk 7)
Otrygghet i allmänna
utrymmen (hav,
bland skåp och
skoskåp)
Otrygg väntan
utanför Tyresöhallen
före lektion
Skolgården – elever
som tar makten över
multiarenan
Konsekvenstrappa
(om enskilda elever
stör andras arbete)
Arbeta fram rutiner i
gruppen, som följs
upp
Konsekvenstrappa
Snarast
När vi vet vem som
betett sig illa
Vid behov
Vem ser till att det
sker?
Den som får veta att
problem finns
Ledning och kök
Enl.
konsekvenstrappan
Enl.
konsekvenstrappan
Vid behov
Arbetslag
Vid incident
Enl.
konsekvenstrappan
Konsekvenstrappa
Vid incident
Enl.
konsekvenstrappan
Konsekvenstrappa
Vid incident
Enl.
konsekvenstrappan
Konsekvenstrappa
1. Den vuxne som uppmärksammar ett oacceptabelt beteende pratar direkt med eleven
och tydliggör vad som inte är ok och varför.
2. Om den vuxne bedömer att beteendet är allvarligt och/eller återkommande informerar
han/hon mentor om vad som skett.
3. Mentor diskuterar det inträffade med eleven och tydliggör vad som inte är ok och
varför.
4. Om mentor bedömer att ytterligare åtgärder krävs, tar han/hon beslut om:
a. Att meddela vårdnadshavare vad som skett via telefon
b. Att kalla vårdnadshavare och elev till samtal/behovssamtal
c. Att kontakta elevhälsoteamet eller skolledning om ytterligare parter behöver
delta i samtal.
Om du som elev blir utsatt för hot, våld eller annan kränkning, eller om du blir vittne till att
någon annan blir utsatt, ska du genast söka upp en vuxen på skolan och berätta vad som har
hänt. De vuxna är beroende av att du beskriver det inträffade, för att vi ska kunna agera.
Om du eller en annan elev blir utsatt för kränkning av en vuxen på skolan, kontakta
ledningen. Ledningen har ansvar för att utreda det inträffade.
Bilaga 2
Trygghetsteam på Nyboda skola Ht-13
På Nyboda skola finns ett trygghetsteam som arbetar i akuta mobbningsärenden. Där finns
representanter från bibliotek, kök, vaktmästeri, fritid, elevhälsa samt alla pedagogiska
arbetslag. Sammankallande är kuratorn. Teamet möts en gång i månaden och diskuterar hur
det ser ut med tryggheten på skolan och/eller tar upp anmälda ärenden. Vi arbetar efter
skollagen kapitel 6, § 10:
”Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder sin skäligen kan krävas för att
förhindra kränkande behandling i framtiden”.
Exempel på kränkande behandling enligt skollagen är elaka mail eller sms, att man känner sig
utsatt av någon eller några eller att man som elev känner ett utanförskap.
Arbetsgång:
När någon på skolan får kännedom om att en elev far illa vidtar arbetslaget åtgärder.
Om detta inte hjälper kontaktar arbetslagets representant i trygghetsteamet kuratorn.
Anmälan skickas till barn- och utbildningsförvaltningen. Särskild blankett används.
Representanten och kuratorn diskuterar och utser två personer ur teamet som tar
ärendet.
Dessa två personer har samtal med den utsatte.
Sedan har de samtal med den eller de som utsätter.
Därefter rapporterar de till mentor som meddelar föräldrar, eller kontaktar föräldrar
direkt.
2 veckor senare har de utvärdering med alla inblandade.
Kurator följer upp med den utsatte.
Ärendet dokumenteras i en ärendelogg samt rapporteras till kommunen.
Ärendet avslutas.
Kerstin-kurator
Ohuru-fritid
Noghor-fritid
Marie-lag A
Annelie -lag B
Håkan -lag C
Marita-lag D
Marie-lag E
Barbro-lag E
Annika-bibliotek
Anna-Lena-skolsköterska
(Lasse-vaktmästare)
(Håkan-kök)
Personerna inom parentes adjungeras vid behov.
