UPPSALA UNIVERSITET
Inst. för Neurovetenskap
Olof Nylander, VT-2015
MÅLBESKRIVNING FÖR KURSEN I FYSIOLOGI, 7.5 HP, INOM
RECEPTARIEPROGRAMMET, 180 HP
Övergripande mål
Fysiologi är läran om hur vår kropp fungerar. Grundläggande kunskaper i fysiologi är
en förutsättning för att förstå hur sjukdomar utvecklas samt hur läkemedel påverkar
kroppsfunktionerna. Förutom fysiologin kommer föreläsningarna att innehålla viss
makro- och mikroanatomi, speciellt den som är nödvändig för förståelsen av
fysiologin. Den studerande skall efter genomgången kurs besitta sådana kunskaper
och färdigheter att han/hon övergripande kan beskriva hur kroppens olika organ
fungerar samt hur dessa samarbetar för att upprätthålla en fungerande homeostas.
Vidare ska kursen i fysiologi ses som en viktig grundsten för de fortsatta studierna i
farmakologi, toxikologi, farmakokinetik samt farmakoterapi.
Detaljmål
Transportprocesser
Du skall kunna;
definiera begreppen homeostas, extracellulär- och intracellulärrummet
beskriva fördelningen (i mM) av Na+, K+, Cl- och Ca2+ mellan det
intracellulära och det extracellulära rummet
skilja på och namnge olika typer av jon- och molekyltransporter
förstå hur en transport uppkommer
skilja på passiv och aktiv transport
skilja på enkel och faciliterad diffusion
ge exempel på några viktiga molekyler som via enkel diffusion kan ta sig in
och ut ur cellen
ge exempel på några viktiga ämnen som behöver bärarproteiner i
plasmamembranet för att ta sig in och ut ur cellen
skilja på kanaler och porer
skilja på diffusion och konvektion
redogöra för vad man menar med osmos
den normala osmolaliteten i kroppsvätskorna
betydelsen av begreppen hypoton, isoton och hyperton
Hormoner
Det endokrina systemet utgör ett av kroppens viktigaste kontrollsystem. Detta
system använder sig av specifika kemiska ämnen, s.k. hormoner, som frisätts in i
blodet (s.k. inkretion) för att via blodcirkulationen förmedla information till andra
celler. Hormonerna har effekter på den intermediära metabolismen men har också
många andra viktiga funktioner bl.a. på kroppstillväxten och fortplantningen. Det
endokrina systemet regleras av specifika nervceller lokaliserade i en viss del av
mellanhjärnan d.v.s. hypotalamus. Dessa nervceller frisätter olika neuropeptider som
via ett specifikt blodcirkulationssystem tar sig till hypofysens framlob där de
påverkar frisättningen av framlobshormoner.
Du skall kunna;
namnge kroppens endokrina körtlar
definiera endokrin-, neuroendokrin-, parakrin- samt autokrin
kommunikation
beskriva hur hormoner transporteras i blod
beskriva hur hormoner hittar sina målorgan
beskriva den generella verkningsmekanismen för vattenlösliga (ex. peptider,
adrenalin) och fettlösliga hormoner (steroidhormoner och
thyreoideahormoner)
beskriva hur frisättningen av hormoner regleras (negativ- och positiv
återkoppling)
beskriva hypofysens läge, struktur, neuron och förbindelse med
hypothalamus
ge en redogörelse för ”releasing factors”, det lokala portasystemet och
frisättningen av adenohypofysens hormoner
ange vilka hormoner som kommer från framloben (adenohypofysen) samt
deras målorgan/målceller och fysiologiska funktion
redogöra för baklobens (neurohypofysen) hormoner; deras bildningsställe,
stimuli för frisättning samt fysiologiska funktioner
beskriva tyreoideahormonernas fysiologiska funktioner
redogöra för effekten av parathormon på bensubstans, njure och tarm
redogöra för de fysiologiska effekterna av aktivt vitamin D (kalcitriol) på
bensubstans, njure och tarm
binjurarnas läge och struktur (bark och märg)
beskriva glykokortikoiden kortisols fysiologiska funktioner
ange vilka hormoner som bildas i binjuremärgen
beskriva vilka fysiologiska stimuli som stimulerar och hämmar frisättningen
av pankreashormonerna insulin och glukagon samt deras fysiologiska
funktioner på lever, muskel- och fettvävnad.
Könsorgan
Du skall;
känna till spermiernas mognad och lagring i testiklarna
känna till bitestiklarnas, sädesblåsornas och prostatas fysiologiska funktion
känna till sertolicellens fysiologiska funktion
kunna ange i vilken cell testosteron bildas och vilka effekter testosteronet har
på; a) könsorgan och b) kroppens andra organ
kunna beskriva sambandet mellan de hypothalamico-hypofysära hormonerna
och testikelns hormonproduktion
känna till äggstockarnas uppbyggnad
kunna beskriva uppbyggnaden av en follikel samt vilken funktion
granulosaceller och thecaceller har
kunna ange vilka hormoner som äggstocken bildar samt övergripande
beskriva deras fysiologiska funktioner (”äggstockscykeln”)
känna till uterusslemhinnans uppbyggnad och förändringar under
menstruationscykeln
kunna beskriva sambandet mellan hypofysens och ovariets
hormonproduktion under menstruationscykeln
kunna ange framlobens hormoner av betydelse för könskörtlarnas funktion
övergripande kunna beskriva de hormonella ändringar som sker under
graviditet
kunna beskriva laktationens fysiologi, framförallt prolaktinets och oxytocinets
funktion i detta sammanhang
Nervsystemet
En central del av kroppens kontrollsystem utgörs av nervsystemet. Nervsystemet
kan delas upp i det centrala- och perifera nervsystemet. Nervsystemet är uppbyggt
av två huvudtyper av celler, nervceller (neuron) och gliaceller. Nervcellerna skickar
information i form av aktionspotentialer (nervimpulser) som fortleds till
nervändslutet där s.k. neurotransmittorer frisätts. Dessa binder till speciella
proteiner, s.k. receptorer, belägna på nervceller eller andra celler vilket ger upphov
till olika fysiologiska effekter.
Du skall kunna;
rita och beskriva nervcellens olika komponenter samt
redogöra för vad som menas med membranpotential och hur en sådan
uppkommer
beskriva hur en aktionspotential uppkommer och hur denna propagerar längs
med en nervfiber
beskriva olika typer av jonkanaler och neurotransmittorreceptorer
ge exempel på olika nervtransmittorer
berätta om andra celler i nervsystemet och deras funktioner
beskriva centrala och perifera nervsystemets komponenter (de olika delarna
av stor- och lillhjärnan, mellanhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen och de
perifera nerverna samt basala ganglier och limbiska och retikulära systemen),
deras läge i kroppen och övergripande funktioner
i stora drag redogöra för blod-hjärnbarriären och cerebrospinalvätskan
övergripande redogöra för de gemensamma dragen hos sinnesorganen
- ange olika typer av sinnesreceptorer
- beskriva begreppen receptorpotential, tröskelvärde och receptivt fält
- redogöra för hur sinnesreceptorstimulering omvandlas till nervimpulser i
sensoriska nerver
- redogöra för hur olika energiformer omvandlas till nervimpulser i sensoriska
nerver
i stora drag redogöra för det somatiska nervsystemet (somatosensoriska och
motoriska nerver),
redogöra för ryggmärgens inre uppbyggnad (vit och grå substans, bakhorn,
sidhorn och framhorn)
redogöra för komponenterna i en reflexbåge
redogöra för uppbyggnad och funktion av muskelspolen
redogöra för sträckreflexen
övergripande redogöra för våra andra sinnesorgans anatomi och funktion
(syn, hörsel, lukt, smak och smärta)
autonoma nervsystemet; redogöra för skillnaden mellan det parasympatiska
och det sympatiska nervsystemets vad gäller uppbyggnad, funktioner,
transmittorsubstanser och receptorer
Muskelfysiologi
Du skall känna till;
skillnaderna mellan skelett-, glatt- och hjärtmuskel
kontraktionsmekanismen i tvärstrimmig muskulatur
den sekventiella stimuleringen av muskelkontraktionen
Blodet
Du skall kunna;
beskriva blodets olika komponenter och definiera vad som menas med
hematokrit
Hjärta och cirkulation
Cirkulationssystemets har bl.a. till uppgift att leverera syrgas och näringsämnen till
kroppens celler samt att borttransportera metaboliska slaggprodukter.
Cirkulationssystemet utgörs av två pumpar d.v.s. höger- och vänsterkammaren samt
olika blodkärl såsom artärer, kapillärer och vener.
Du skall kunna;
beskriva hjärtats och de större kärlens (aorta, truncus pulmonalis, arteria
carotis och vena cava) anatomi
redogöra för en hjärtmuskelcells uppbyggnad; T-tubuli, sarkoplasmatiskt
reticulum, sarkomerer, aktin- och myosinfilament
redogöra för hur aktionspotentialen sprider sig i hjärtat och ange namnen på
de olika knutor och banor utgörande det s.k. retledningssystemet
rita en aktionspotential från sinusknutan och en kammarmuskelcell och ange
vilka jonkanaler som bidrar till aktionspotentialens utseende
redogöra för kalciums betydelse för muskelkontraktionen
redogöra för skillnaderna mellan lungkretsloppet och systemkretsloppet
redogöra för tryck, volym och flöden samt bakgrunden till dessa i hjärtats
olika delar, i inflödesvener och i utflödesartärer under en ”hjärtcykel”
ange normalvärden för hjärtminutvolym, pulsfrekvens och slagvolym i vila
och vid optimalt arbete
definiera systoliskt- och diastoliskt tryck samt pulstryck
med en enkel formel ange relationen mellan hjärtminutvolym, drivande tryck
och perifer resistans
beskriva arteriolernas, kapillärernas samt veners allmänna uppbyggnad och
funktion
redogöra för det sympatiska- och det parasympatiska nervsystemets effekter
på hjärtat och blodkärlen
definiera begreppet autoreglering av blodflödet
redogöra för den kortsiktiga (momentana) regleringen av blodtrycket
(baroreceptorreflexen); rita en figur över cirkulationscentrums centrala och
perifera förbindelser och ange dessa och centrats funktioner
Du skall känna till hur den interstitiella vätskan kan ta sig in i lymfkärlen och
hur lymfan transporteras vidare och återförs till blodcirkulationen.
redogöra för ”benmuskelpumpens” betydelse för att återföra det venösa
blodet till hjärtat
redogöra för Starlings kapillärmodell samt ange vilken transportprocess som
är viktigast för;
- nutritionen av vävnaden
- reglering av extravaskulär- och intravaskulär vätskevolym
Njuren och urinvägar
Njuren har viktiga funktioner för att avlägsna slaggprodukter från livsprocesserna i
kroppen och för att reglera kroppsvätskans sammansättning och volym. Kroppens
syra-basbalans regleras via njurarna i samspel med lungorna. Njuren har också en
endokrin roll och stor betydelse för kroppens långvariga blodtrycksstegring.
Du skall kunna;
ange njurens betydelse för reglering av kroppens vatten- och
elektrolytinnehåll
ange njurens betydelse för upprätthållandet av ett normalt blodtryck och för
den normala bildningen av erytrocyter
beskriva njurens grovanatomi
beskriva nefronets olika delar och ange deras läge
beskriva den juxta-glomerulära apparaten och ange njurgenomblödningens
storlek
beskriva glomerulus och glomeruslusmembranets struktur samt
genomsläpplighet för molekyler och partiklar
beskriva mekanismerna för filtration samt definiera primärurin
definiera GFR och förstå hur GFR autoregleras
beskriva uppbyggnaden av tubulusväggen
ge exempel på olika mekanismer för reabsorption och beskriva
reabsorptionen av vatten och joner längs nefronet
redogöra för reglering av urinproduktionen via
antidiuretiskt hormon, aldosteronsystemet, renin-angiotensinsystemet samt
nerver
ge exempel på en typ av diuretika samt redogöra för vid vilka patologiska
tillstånd diuretika används som läkemedel
förstå njuren roll i kroppens syra-bas balans
redogöra för blåstömningsreflexen
Respiration
Respirationssystemet består av luftvägarna och lungalveoler. Det är i lungorna som
blodet tar upp syrgas och avger koldioxid.
Du skall kunna;
redogöra för det grovanatomiska underlaget för andningsfysiologin d.v.s.
andningsvägarna och lungalveolernas uppbyggnad
beskriva det respiratoriska membranet
redogöra för tryckförhållanden i pleuraspalten och alveoler under in- och
utandning. Redogöra för hur luften sugs in och ut ur lungorna.
definiera begreppet lungcompliance
redogöra för betydelsen av surfactant i lungalveolerna
definiera begreppen; tidalvolym, vitalkapacitet och residualvolym.
redogöra för skillnaden mellan minutventilationen och den alveolära
ventilationen och i detta sammanhang kunna definiera begreppet
”anatomiskt döda rummet” (dead space)
beskriva hemoglobinets syrgasmättnadskurva och hur den ändras av ligander
(CO2, H+) till Hb
redogöra för hur syre och koldioxid transporteras mellan vävnader och blod
samt i blodet
redogöra för respirationscentras läge och funktion.
redogöra för hur syrgastrycket, koldioxidtrycket och pH påverkar andningen
och via vilka mekanismer
Mag-tarmkanalen
Mag-tarmkanalens huvuduppgift är att spjälka maten till fria fettsyror,
monosackarider och aminosyror samt att absorbera dessa näringsämnen.
Näringsämnena används sedan för cellernas energiomsättning. Tillsammans med
näringsämnen absorberas stora mängder elektrolyter och vatten. En annan viktig
uppgift är att försvara kroppen mot potentiellt farliga ämnen i födan. Till
försvarsmekanismerna räknas bl.a. motoriken och slemhinnornas vätskesekretion. I
mag-tarmkanalen finns även ett immunsystem, mukosaimmunsystemet, men detta
kommer ej att behandlas under kursen.
Du skall;
kunna redogöra för vilka organ som ingår i mag-tarmkanalen.
känna till det enteriska nervsystemets uppbyggnad och funktion
kunna beskriva salivsekretionens funktion och reglering
kunna beskriva magsäcksslemhinnans uppbyggnad samt de olika celltypernas
fysiologiska funktioner
kunna beskriva vad som reglerar magsäckens tömning
kunna beskriva gastrinets fysiologiska effekter
kunna redogöra för hur saltsyra bildas (H+/K+-ATPas)
kunna redogöra för de viktigaste mekanismerna för stimulering respektive
inhibition av saltsyrasekretionen
känna till tunntarmens makro- och mikroanatomi
känna till typer av motorik i tunntarmen och defaekationsreflexen
känna till mängderna vatten och elektrolyter resorberade i tarmen
kunna beskriva mekanismerna för absorption av glukos, aminosyror samt
elektrolyter och vatten i tunntarmen
kunna beskriva absorptionen av fett och gallsalternas funktion i detta
sammanhang
övergripande beskriva kolons fysiologiska funktioner
kunna, i stora drag, redogöra för pankreassekretets sammansättning samt
beskriva de stimuli som ökar sekretionen.
kunna redogöra för cholecystokininets och sekretinets fysiologiska effekter
känna till leverns mikroanatomi, blodcirkulation och sekretion av gallsalter
samt hur en gallblåsekontraktion utlöses
kunna beskriva det enterohepatiska kretsloppet
