Real BNP per capita

Nationalräkenskaperna
Kapitel 3
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Varför beräknas BNP?
 Jämförelser över tiden
– långsiktiga: levnadsstandard
– kortsiktiga: hög- eller lågkonjunktur
 Jämförelser mellan länder
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
2
Det cirkulära flödet
Hushåll
Inkomster (Y)
Varor, tjänster
Faktormarknad
Varumarknad
Faktortjänster
Monetärt flöde
Företag
Konsumtionsutgifter (C)
Realt flöde
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
3
BNP =Y: tre mätmetoder: tre mätställen
1:Utgifter:
Företag
2. Inkomster = Y
3. Produktion = Y
Konsumtionsutgifter (C)
Investeringsutgifter (I+IL)
Offentliga utgifter (G)
Nettoexport (NX =X-IM)
Y = C + I + IL + G + (X-IM)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
4
BNP - tre sätt att beräkna
 1. Utgiftsmetoden (användningsmetoden)


–summa utgifter för nya, inhemska varor och tjänster
för slutlig användning
2. Inkomstmetoden
–summa faktorinkomster = löner (arbetsersättning) och
driftsöverskott (kapitalersättning)
3. Produktionsmetoden
–summa förädlingsvärden
 Principer är fastställda av FN med
specialbestämmelser i EU
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
5
Utgiftsmetoden






C = privat konsumtion (hushåll)
I = investeringar (företag)
IL = lagerinvesteringar (företag)
G = offentlig konsumtion och investeringar (offentlig sektor)
X = export (utlandet)
IM = Import (hushåll, företag och offentlig sektor)
 BNP-identiteten: Y= BNP = utgifter
= (C-CIM) + (I-IIM) + (IL – IL,IM)+ (G –GIM) + (X- XIM)
= C + I + IL+ G + X - IM
= C + I + IL + G + NX
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
6
BNP-identiteten, forts
 BNP = utgifter om:
– endast utgifter för inhemsk produktion genom
subtraktion av import, IM
– endast utgifter för ny produktion
– endast utgifter för slutlig användning
– utgifter för osålda varor, lagerinvesteringar,
inkluderas
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
7
Försörjningsbalansen:
alternativ uppställning av BNP-identiteten
Y  C  I  I L  G  (X - IM) 
Y
 IM
 I  IL  G  X

 C



Tillgång
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Användning
8
Försörjningsbalansen år 2008 i Sverige,
miljarder kronor
Tillgång
Användning
BNP (Y)
3 158 Privat konsumtion (C)
Import (IM)
1 477 Offentlig konsumtion (G)
Investeringar (I)
Lagerinvesteringar (IL)
Totalt
4 635
1 467
835
628
4
Export (X)
1 710
Totalt
4 635
Källa: SCB Nationalräkenskaper, kvartal, (ej slutlig).
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
9
Produktionsmetoden
 Förädlingsvärde (value added)
Försäljningsvärde minus kostnader för
insatsvaror.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
10
Från ax till limpa. Alla BNP-metoder ger
samma resultat
Produktionsnivå
Försäljningsvärde
Kostnad för
insatsvaror
Förädlingsvärde
Inkomst
1
2
1-2
1-2
Råvaror
1 000
0
1 000
1 000
Produktion
1 800
1 000
800
800
Försäljning
2500
1 800
700
700
2 500
2 500
Produktionsmetoden
Inkomstmetoden
Summa
Utgiftsmetoden
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
11
Att jämföra BNP över tiden
 Real BNP


Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster
som produceras under ett år. Benämns också BNP i
fasta priser.
Nominell BNP
Mått på den totala kvantiteten varor och tjänster
som produceras under ett år i löpande priser.
Benämns också BNP i löpande priser.
BNP-deflatorn
Genomsnittlig prisnivå på samtliga varor och
tjänster som ingår i BNP relativt ett basår
(referensår).
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
12
 BNP-deflator = prisindex = nominell BNP
real BNP
enhet: ingen (axelmarkering: Index 1990 =1, eller Index 1990 = 100)
 Real BNP = nominell BNP
BNP - deflator
enhet: 1990-kronor (om prisindex = 1 år 1990)
 Nominell BNP = BNP-deflator  real BNP
enhet: kronor/år
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
13
Real och nominell BNP i Sverige
1970-2010
Miljarder kronor
3500
3000
Real BNP = BNP i fasta priser = BNP i 2008 års prisnivå
2500
2000
1500
Nominell BNP = BNP i löpande priser
1000
500
0
1970
År
1975
1980
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
1985
1990
1995
2000
2005
2010
14
Årlig tillväxt i real BNP i Sverige 1970-2010
%
5
BNP-tillväxt
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
1970
1980
1990
2000
2010
År
real BNP år t - real BNP år t - 1
100
real BNP år t - 1
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
15
 Real BNP per capita
Ett mått på materiell levnadsstandard
 Real BNP per capita =
real BNP
befolkning
 Tillväxt i real BNP per capita =
tillväxt i real BNP - befolkningstillväxt
 Läs appendix: Relativa förändringar
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
16
Att jämföra BNP mellan länder
 BNP i dollar =
BNP i inhemsk va luta
växelkurs i inhemsk va luta per dollar
 Exempel:
–Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder
kronor
–Faktisk växelkurskurs 2005: 7,50
SEK/USD
 Alltså: 2 673 miljarder SEK/7,50
SEK/USD = 356 miljarder USD
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
17
 Big Mac-index
Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att
en Big Mac kostar detsamma i dollar i USA
och det andra landet.
 Big Mac-index =
pris per Big Mac i Sverige i kronor
pris per Big Mac i USA i dollar
enhet: SEK/USD
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
18
 Köpkraftsjusterad växelkurs (PPP-växelkurs)
Hypotetisk växelkurs mot dollar som gör att en
varukorg kostar detsamma i dollar i alla länder.
 Köpkraftsjusterad växelkurs =
priset på en representa tiv varukorg i Sverige i SEK
priset på en representa tiv varukorg i USA i dollar
enhet: SEK/USD
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
19
 Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP-justerad BNP)

BNP i dollar med hänsyn till köpkraften av dollar.
BNP i inhemsk va luta
Köpkraftsjusterad BNP i dollar =
köpkraftsj usterad växelkurs
 Exempel:
–Svensk BNP 2005: 2 673 miljarder kronor
–PPP-växelkurs 2005: 9,06 SEK/USD
–Alltså: 2 673 miljarder SEK/9,06 SEK/USD = 295
miljarder USD
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
20
Lu
xe
m
bo
ur
U Nor g
ni
te wa
y
d
St
at
es
Sw Irel
i tz an d
N erl a
et
he nd
rl a
n
C ds
an
ad
Au a
s
Sw tria
ed
e
Ic n
el
D and
en
m
U Au a rk
ni
te s tra
d
Ki li a
ng
d
Be om
lg
iu
Fi m
nl
G and
er
m
an
y
Ja
pa
Fr n
an
ce
Sp
ai
n
Ita
G ly
re
ec
e
N
ew Ko
re
C
ze Zea a
ch l a
R nd
ep
ub
Po li c
rtu
H ga
un l
ga
r
Po y
la
M nd
ex
ic
Tu o
rk
ey
BNP per capita i Sverige och USA i dollar
enligt faktisk- och PPP-växelkurs 2007
USD
120000
100000
80000
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
BNP/cap enligt faktisk växelkurs 2007
BNP/cap enligt PPP-kurs 2007
60000
40000
20000
0
21
BNP och BNI
 Bruttonationalprodukten (BNP)


Värdet av alla inkomster som genereras inom
nationens gränser under en viss period.
Bruttonationalinkomsten (BNI)
Värdet av alla inkomster som genereras av nationens
permanent bosatta befolkning under en viss period.
BNI = BNP + primära inkomster från utlandet,
netto
–Primära inkomster från utlandet, netto
Nettot av löner och kapitalersättning från utlandet.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
22
NNP och NI
 Nettonationalprodukten (NNP)
BNP minus kapitalförslitning. Den
långsiktigt hållbara produktionsnivån.
 NNP = BNP – kapitalförslitning
 Nationalinkomsten (NI)
= BNI - kapitalförslitning
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
23
Disponibelbegrepp
 Disponibel nationalinkomst (DNI)
= nationalinkomst + nettotransfereringar från
utlandet (U-hjälp m.m.)
 Disponibel bruttonationalinkomst DBNI
= BNI + nettotransfereringar från utlandet
(U-hjälp m.m.)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
24
Från BNP till disponibel nationalinkomst i
Sverige år 2006, miljarder kronor
Bruttonationalprodukt: 2 901
- Kapitalförslitning: 354
Nettonationalprodukt: 2 547
+ Primära inkomster från
utlandet, netto: 48
Bruttonationalinkomst: 2 949
- Kapitalförslitning: 354
+ Primära inkomster från
utlandet, netto: 48
Nationalinkomst: 2 595
+ Nettotransfereringar från
utlandet: -38
Disponibel nationalinkomst: 2 557
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
25
Svenska Engelska
BNP
GDP
BNI
GNI
(GNP)
NDP
NNP
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
26
Mäter BNP per capita levnadsstandard?
 Tidsserieperspektivet. Hur mycket rikare
eller fattigare är ett visst land idag än under
tidigare perioder?
 Tvärsnittsperspektivet. Hur mycket rikare
eller fattigare är ett visst land än andra
länder.
 Systematiska fel av samma relativa storlek
spelar ingen roll.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
27
Mäter BNP per capita levnadsstandard?
Produktion underskattas:
 Ekonomiska aktiviteter utanför den reguljära
marknaden
–Svart sektor: nu c:a 5 % av BNP
–Ilegal sektor: öka BNP 0,15 procent
–Hemarbete: öka BNP 100 procent
 Produktivitetsutvecklingen i den offentliga
sektorn = 0% (underskattning eller
överskattning)
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
28
Mäter BNP per capita levnadsstandard?
Problem
Lösning
Aktiviteter utanför reguljär
marknad
Fritid
BNP per sysselsatt
Inkomstfördelning
Gini-koefficient
Miljöförstöring
Grön NNP
Ändliga resurser
Grön NNP
BNP/timme
Icke-materiella levnadsbetingelser HDI o liknande, Lyckomått
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
29
Alternativa indikatorer på levnadsstandard
 Human development index (HDI)
Genomsnitt av indikatorer på
–hälsa (förväntad livslängd)
–utbildning (andel utbildade)
–materiell levnadsstandard (BNP per cap)
–Human Development Report: www.undp.org
 Hälsa och BNP/cap: Amakro-länkar
–Gapminder.org
–YouTube: Hans Rosling
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
30
Human Development Index, HDI, 2007
Norge
Australien
Island
Kanada
Irland
Nederländerna
Sverige
Frankrike
Schw eiz
Japan
Luxemburg
Finland
USA
Österrike
Spanien
Danmark
Belgien
Italien
Liechtenstein
Nya Zeeland
Storbritannien
Tyskland
0,94
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
0,94
0,95
0,95
0,96
0,96
0,97
0,97
0,98
31
Lyckoindex, NNI per capita, BNP per capita och
dess uppdelning 2009 i EU. Tusentals PPPjusterade dollar.
Välfärdsindikatorer
Lyckoinde
x
Luxemburg
Irland
Nederländern
a
Österrike
Sverige
Belgien
Danmark
Storbritannien
Finland
Tyskland
Spanien
Frankrike
NNI p c
1
Index
7,7
7,6
andel
2
NNI/BNP
0,65
0,70
tusental
$
3
NNI/B
55 628
31 733
7,6
7,6
7,8
7,3
8,3
7,1
7,9
7,1
7,2
6,6
0,82
0,83
0,88
0,84
0,86
0,91
0,83
0,86
0,81
0,87
34 119
34 393
34 676
32 234
32 895
33 926
30 607
31 151
28 233
29 238
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur
Uppdelning av BNP per capita (p
c)
Arbetstid/sysselsa Sysselsättnings
BNP p c
Arbetstt
produktivitet
grad
tusental
tusental $
$/timme
timmar/person
andel
4 =5*6*7
5
6
7
Y/B
Y/H
H/S
S/B
85 506
77
1 549
0,72
45 104
53
1 843
0,46
41 768
41 619
39 488
38 553
38 336
37 391
36 877
36 163
34 769
33 791
58
51
50
58
47
49
47
53
45
56
1 379
1 657
1 604
1 551
1 568
1 639
1 681
1 391
1 625
1 531
0,52
0,49
0,49
0,42
0,52
0,47
0,47
0,49
0,47
0,39
Lyckoindex: Veenhoven, R., 2010, World Database of Happiness, Distributional Findings
in Nations. worlddatabaseofhappiness.eur.nl
32