Riktlinjer - ett komplement till kursmålen

Lunds universitet
LÄKA32 Homeostas
Riktlinjer - ett komplement till kursmålen
Mål enligt kursplanen
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
 förklara struktur, funktion och styrning av olika samverkande organsystem
involverade i upprätthållandet av kroppens inre miljö (cirkulation, respiration,
digestion, metabolism och exkretion).
 förklara reproduktionsorganens struktur och funktion.
 förklara endokrina och neuroendokrina signaleringsmekanismer för upprätthållande
av homeostas samt tillväxt, utveckling och åldrande.
 redogöra för det autonoma nervsystemets övergripande organisation och funktion
inklusive signalöverföring.
 redogöra för hur man farmakologiskt kan påverka organsystemens funktioner.
 redogöra för olika metoder som används för fysiologiska undersökningar på
människa (spirometri, blodtryck, EKG, MR och elfores).
Färdighet och förmåga
Studenten skall efter genomgången kurs kunna:
 identifiera ett normalt 12-avlednings-EKG (elektrokardiogram).
 mäta blodtryck.
 kunna använda ett ljusmikroskop och med hjälp av ett sådant identifiera de celler,
vävnader och organ som kursen behandlar.
 välja och använda adekvat terminologi vid kommunikation med lekmän respektive
experter
 söka, muntligen presentera och sammanfatta vetenskapliga/populärvetenskapliga
artiklar som anknyter till de olika veckotemata på ett för medstudenter klart och
koncist sätt samt kunna ge och ta emot konstruktiv återkoppling angående de
muntliga presentationernas innehåll, struktur och framförande.
 arbeta i grupp och konstruktivt leda denna.
 bedöma sin egen roll i en grupp.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten skall efter genomgången kurs kunna:
 identifiera sitt kunskapsbehov och ta ansvar för sitt eget lärande.
Nedanstående beskrivning innehåller exempel på kunskap och förståelse som kan ingå inom
ramarna för kursens målbeskrivning. Dessa mer veckospecifika riktlinjer ska fungera som ett
komplement till kursens målbeskrivning och är i sig inte fullständiga. De ska enbart fungera som en
hjälp i att specificera de olika veckornas innehåll. Det skall också poängteras att PBL-fallen inte alltid
täcker alla riktlinjer för veckan, utan att de riktlinjer som inte kommer in i PBL-fallet måste studeras
på egen hand.
Cirkulation I (hjärtats elektriska aktivitet och pumpfunktion)

identifiera och namnge hjärtats strukturer inklusive dess kärl samt på mikroskopisk
nivå kunna beskriva hjärtat
Lunds universitet
LÄKA32 Homeostas





förklara hjärtats pacemakeraktivitet, d.v.s. hur hjärtat själv genererar den elektriska
grunden för sin mekaniska aktivitet samt beskriva retledningssystemet och hur detta
utgör grunden för hjärtats integrerade aktivitet
beskriva hjärtmuskelcellernas elektriska aktivitet
kunna den elektrofysiologiska bakgrunden till EKG samt utföra EKG på frisk vuxen
förklara tryck- och volymsvariationer i hjärtat under hjärtcykeln
förklara hur hjärttonerna uppkommer samt hur dessa är relaterade till tryckvariationer
och EKG
Receptorfarmakologi och ANS
 beskriva uppbyggnaden av autonoma nervsystemet vad avser anatomi, neurontyper
samt transmittorsubstanser (syntes och frisättning) och receptorer
 redogöra för olika typer av receptorer och för hur ligander inklusive farmaka kan
påverka receptorsignaleringen
 definiera viktiga begrepp inom receptorfarmakologin, såsom t.ex. affinitet, potens,
efficacy och agonist/antagonist
Cirkulation II (hjärtats funktion i vila och arbete)
 beskriva de bakomliggande mekanismerna till hur hjärtats funktion regleras under
arbete och vila
 förklara hur hjärtat försörjes med arteriellt blod och dräneras på venöst blod
 redogöra för hjärtmuskelcellernas metabolism och hur de erhåller energi
Cirkulation III (central och perifer cirkulation)
 beskriva kärlanatomi vad gäller artärer, vener samt huvuddragen i lymfdränaget i
thorax, övre och nedre extremiteterna samt bukhålan (se anatomilistan)
 beskriva blodkärlens och lymfkärlens mikroskopiska uppbyggnad och olika celltyper
 redogöra för faktorer som bestämmer blodtrycket samt hur trycket varierar i olika
delar av kärlträdet
 mäta blodtryck med blodtrycksmanschett
 beskriva tänkbara förklaringar till avvikelser från normalt blodtryck ur en
normalfysiologisk synvinkel
 beskriva de mekanismer som styr blodflödet till organen i arbete och vila
 beskriva endotelcellers och kärlmuskelcellers signalering samt anpassning till olika
tryck- och flödesförhållanden
 redogöra för de processer som styr utbytet på kapillärnivå samt lymfkärlens betydelse
Njurar och urinvägar I (morfologi och funktion)
 beskriva njurens uppbyggnad ur makroskopiskt och mikroskopiskt perspektiv samt
hur njurens blodkärl förlöper
 förklara hur njuren skapar ett primärt filtrat
 redogöra för hur njuren koncentrerar urinen
 beskriva urinblåsans och urinvägarnas morfologi, funktion och reglering
 redogöra för hur njuren reglerar vätskebalansen och de i denna reglering ingående
hormonella mekanismerna
Njurar och urinvägar II (funktion, salt- och vätskebalans och pH-reglering)
 redogöra för hur njuren reglerar saltbalansen och de i denna reglering ingående
hormonella mekanismerna
 beskriva hur njuren via juxtaglomerulära apparaten och renin-angiotensinsystemet
påverkar blodtryck lokalt i njuren samt generellt
 redogöra för njurens betydelse i syra-bas regleringen
Lunds universitet
LÄKA32 Homeostas

beskriva verkningsmekanismerna för diuretika/antidiuretika samt farmaka som verkar
på renin-angiotensinsystemet
Cirkulation IV (blodtrycks-/blodvolymsreglering)
 redogöra för faktorer som bestämmer blodtrycket samt hur trycket varierar i olika
delar av kärlträdet (även under Cirkulation III)
 beskriva tänkbara förklaringar till avvikelser från normalt blodtryck ur en
normalfysiologisk synvinkel (även under Cirkulation III)
 redogöra för kompensatoriska mekanismer vid blödning
 beskriva endotelcellers och kärlmuskelcellers signalering samt anpassning till olika
tryck- och flödesförhållanden (även under Cirkulation III)
 redogöra för de processer som styr utbytet på kapillärnivå samt lymfkärlens betydelse
(även under Cirkulation III)
 redogöra för uppbyggnaden och styrningen av specialcirkulationerna
Respiration I (morfologi, mekanik, gasutbyte)
 beskriva luftvägarnas olika delar makro- och mikroskopiskt
 förklara ventilationen, d.v.s. hur in- och utandning åstadkommes
 utföra spirometri på frisk försöksperson och redogöra för t.ex. de volymer och
kapaciteter som kan mätas med spirometri
 förklara hur gasutbyte sker mellan gasfas och vätska i lungorna
Respiration II (gastransport och andningsreglering, temperaturreglering)
 redogöra för hur gastransport sker i blod
 förklara hur gasutbyte sker mellan blod och vävnadsceller
 redogöra för hur andningen regleras i vila och under fysisk aktivitet
 redogöra för respirationens betydelse i syra-bas regleringen
 beskriva ventilation-perfusionsförhållandet och faktorer som påverkar detta
 redogöra översiktligt för regleringen av kroppstemperaturen
Blod (blodet som vävnad, de blodbildande och lymfatiska organen, hemostas)
 beskriva de olika typerna av blodceller och deras funktion
 beskriva blodcellsbildningen
 beskriva de lymfoida organens uppbyggnad samt funktion
 beskriva hur blodplasman är uppbyggd och ha kännedom om de olika grupperna av
proteiner
 redogöra översiktligt för hemostasen, inkluderande blodplättarnas betydelse samt
huvuddragen i koagulationen och fibrinolysen
Mag/tarm/metabolism I (anatomi, histologi, sekretion, motorik, digestion, absorption)
 beskriva digestionskanalens och de, till denna, associerade organens uppbyggnad
anatomiskt och histologiskt
 redogöra för mag/tarm kanalens mekaniska aktivitet och de system (neuronala och
hormonella) som reglerar aktiviteten
 beskriva bukspottkörtelns och salivkörtlarnas uppbyggnad och reglering samt förklara
deras betydelse för digerering och absorption
 redogöra för hur olika grupper av farmaka som påverkar mag-tarm kanalens funktion
(t.ex. saltsyresekretion) fungerar
 förklara hur födan digereras samt hur näringsämnen tas upp från tarmlumen till
blodbanan och processas vidare (se även Mag/tarm/metabolismveckorna II-IV)
Mag/tarm/metabolism II (levern, lipoproteiner)
 beskriva leverns (inklusive gallblåsans) uppbyggnad, funktioner och reglering
Lunds universitet
LÄKA32 Homeostas



redogöra för leverns blodförsörjning och relationen till gallgångar och gallblåsa
redogöra för grundläggande mekanismer vad avser detoxifiering
redogöra för lipoproteiners principiella uppbyggnad, var de syntetiseras samt beskriva
flöden av lipoproteiner och fettsyror vid olika näringstillstånd
Mag/tarm/metabolism III (glukosmetabolism, endokrina pankreas, diabetes, kolesterol)
 redogöra för hur kolhydrater, lipider och proteiner används för kroppens
energiproduktion
 förklara hur och när insulin, glukagon och katekolaminer frisätts samt deras
verkningsmekanismer
 ge exempel på hur defekter i hormonfrisättning och hormonverkan kan ge diabetes
 förklara hur defekter i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalans uppstår i samband med
diabetes
 förklara fettvävens roll vid utveckling av systemisk insulinresistens och diabetes
 redogöra för grundläggande principer för aptitreglering
Mag/tarm/metabolism IV (nutrition)
 betydelsen av olika näringsämnen inklusive vitaminer, mineraler och spårämnen
 förklara hur administrationssätt (per os, sond, parenteralt) påverkar upptag samt
sammansättning av olika näringslösningar
 ge allmänna kostråd till friska personer
 redogöra för grundläggande principer för aptitreglering
Endokrinologi
 redogöra för struktur och funktion hos hypofys, thyreoidea, parathyreoidea samt
binjure
 förklara hur hypothalamus, hypofys och perifera endokrina organ kommunicerar
 beskriva principer för hormoners syntes, upplagring, sekretion och transport
 redogöra för hormoners principiella verkningsmekanismer och signalvägar
 redogöra för symptom som uppträder vid hormonrubbning i ovannämnda organ samt
hur man kan intervenera farmakologiskt
Reproduktion I
 beskriva reproduktionsorganens (manliga & kvinnliga) struktur och funktion
 redogöra för hur hormonerna styr spermatogenes och follikelutveckling
 förklara de strukturella och hormonella förändringar som uppträder under
menstruationscykeln
 redogöra för hur graviditet kan förhindras med hormonell behandling
Reproduktion II
 äggets befruktning samt implantation, nidation och placentation
 redogöra för hur sexuell differentieringen sker hos flick- respektive pojkfoster
 hormonspelet vid graviditet och förlossning samt redogöra för förklaringar till
igångsättningen
 beskriva bröstkörtelns utveckling samt förklara hur mjölkproduktionen kommer igång
 översiktligt förstå de metabola och fysiologiska omställningar som sker hos barnet i
samband med partus