En kort repetition om cellen. Bla, bla och mera bla.
Eukaryota celler är komplexa celler som har cellkärna med arvsmassa.Med
komplexa celler förstås celler i vilka det finns membranavgränsade organeller
inuti cellen. Prokaryota saknar cellkärna och organeller, (bakterier och arkeer).
”Det finns arkéer som ”lever” i avfall från kärnreaktorer. Forskare antar att de
har lyckats utveckla ett skydd mot joniserande strålning, som i vanliga fall
skulle förstöra DNA:t och döda cellen. Exakt vad de skulle kunna leva av är
osäkert men det finns inga andra arter där som konkurrerar med dem om
näringen. Man vet inte ens om de är aktiva eftersom alla metoder för att
identifiera arkéer innebär att man dödar cellen och då är det svårt att veta hur
aktiv den var innan identifieringen. Det troliga är att de befinner sig i en form
av dvala och därför inte behöver någon näring.”
(https://sv.wikipedia.org/wiki/Ark%C3%A9er)
(Jag hittade en källa till det påstående jag framlagt baserat på en artikel i en
rysk tidning om Tjernobyl.) I artikeln var det skrivet att de utnyttjade den
radioaktiva strålingen från härden för att driva fotosyntesen. På bilden var de
gröna.
Ytterligare en artikel om svampar i reaktorn:
http://www.scienceagogo.com/news/20070422222547data_trunc_sys.shtml
Organellerna.
En organell är en del av en eukaryot cell. Organellen har vanligen ett membran
och bildar på så sätt ett utrymme inom cellen.
Cytoplasma betyder cellmassa och är en vätska som finns inne i cellen.
Cytoplasma är alla beståndsdelar av en eukaryot cell, som finns mellan
cellmembranet och cellkärnan. Cytoplasman består av cytosol och av olika
organeller. Även prokaryota celler har cytoplasmahuvud, men i dessa celler
finns inte några organeller.
Vätskedelen, som utgör ca 80%, består, förutom vatten, av joner och lösliga
makromolekyler som proteiner, kolhydrater, salter, och även en ansenlig
mängd RNA (varav mest rRNA). Även i cytoplasman sker många av de
reaktioner som är nödvändiga för cellens fortbestånd, till exempel glykolys och
proteinsyntes. Den cytoplasmatiska sammansättningen är mycket varierande
från celltyp till celltyp.
Exempel på celler med en tydlig cytoplasmatisk särprägel:
Fettceller - med stora fettdepåer i form av triacylglyceroler som fyller ut
praktiskt taget hela cytoplasman och förskjuter kärnan till periferin.
Muskelceller - vars cytoplasma till stor del upptas av muskelfibriller
(myofibriller).
Sekretoriska celler (körtelceller) - cytoplasman innehåller sekretoriska
vesikler och granulae - membranomslutna proteinmängder som står i
beredskap att utsöndras genom exocytos.
Exocytos – När det bildas en vesikel inuti cellen som stöts mot cellväggen tills
den öppnar sig och avger innehållet i omgivande vävnad. Vesikel kommer av
det latinska ordet för blåsa.
Cytosol är den vätska som omger organellerna i en cell. Cytosol är en
vattenlösning som innehåller många olika organiska föreningar och oorganiska
joner. Cytosolen har ett högt proteininnehåll(15-30%) och är geléaktigt. Många
av proteinerna i cytosolen är enzymer som deltar i cellens metaboliska
processer.
Jämför proteininnehållet i mjölk.
Nukleolen är en struktur som finns i den eukaryota cellkärnan. Funktion
aningen oklar.
Cellkärnan Hos människan finns cellkärna i alla celler utom hos röda
blodkroppar. Gränsen mellan cellkärnan och resten av cellen är ett dubbelt
membran, ungefär som cellmembrandet som består av lipider (fettliknande
ämnen). Vid det yttre membranet finns ribosomer. Membranet innehåller också
öppningar, porer som möjliggör transport av vattenlösliga molekyler mellan
cellkärnan och den övriga cellen.
(Magnus Manske)
1. Kärnmembran.
2. Ribosomer
3. Porer
4. Nukleol (se ovan)
5. Kromatin
6. Kärna
7. Endoplasmatiskt retikulum.
8. Nukleoplasma
(Bild: Original Artwork created for Wikipedia by
Mike Jones.
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:NuclearPore_crop.svg, GNU).
Ribosomer är de enzy,er i cellerna är peptider, långa kedjor av aminosyror,
bildas. Aminosyrornas ordningsföljd i peptiden bestäms av den genetiska
informationen i form av messengerRNA (mRNA). Ribosomerna förekommer dels
fritt i cellens cytoplasma dels bundna till cellens endoplasmatiska reticulum.
Reticulum – nätverk.
Vesikel en blåsa inuti cellen.
Endoplasmatiska nätverket är en organell som kan uppta upp till 10% av
eukaryota celler. Det endoplasmatiska nätverket består av ett stort antal veck
av tunna membran i cellens cytoplasma. Vecken är sammanhängande så att de
helt innesluter ett inre område, ER-lumen, som avgränsas från cytoplasman av
membranen. I membranen sitter ett flertal olika enzymer och andra proteiner.
Enzymer är också proteiner.
Golgiapparaten I Golgiapparaten bearbetas, sorteras och paketeras de
proteiner som cellen syntetiserat, så att de kan skickas vidare till
sekretionsvesiklar, lysosomer och cellmembran. Golgiapparaten är alltså en
viktig del i cellens transportsystem. Golgiapparaten är mest utvecklad i körteloch nervceller.
Cellskelettet eller cytoskelettet är strukturer inuti cellen, bestående av kedjor
av olika sorters proteiner, som tillsammans håller uppe cellen och ger den dess
form.
Cellskelettet består i princip av tre olika sorters beståndsdelar. Den första är
mikrotubuli som håller cellens organeller på plats och medverkar vid olika
transporter inom cellen. Mikrotubuli är även viktig för celldelning och för
cellens rörelse. En del encelliga djur och andra celler, såsom spermier,
använder sig av mikrotubulibaserade strukturer, kallade flageller, för att
transportera sig framåt. Mikrotubuli som betyder "små rör" är uppbyggda av
många enheter av proteinet tubulin som tillsammans bygger en rörformad
struktur.
Mitokondrier är en typ av organeller i eukaryota celler. De har en viktig roll i
ämnesomsättningen genom att tillverka adenosintrifosfat (ATP), den molekyl
som sedan används som energikälla i de flesta processer i cellen. Här sker den
aeroba metabolismen (den som använder syre). Antalet mitokondrier i en cell
varierar kraftigt beroende på celltyp. Mänskliga leverceller kan innehålla flera
tusen. Det förekommer särskilt många mitokondrier i celler med intensiv
andning, till exempel hjärta, njurar. Mitokondrierna är mycket små, cirka 0,5–1
mikrometer i diameter, och är uppbyggda av två membran där det inre har
veck kallade cristae som ger en större yta på vilken de kemiska reaktionerna
kan ske.
Lysosom är en organell vars uppgift är att stå för den intracellulära
nedbrytningen av makromolekyler, såsom långa sockerkedjor, och skadade
organeller.
Centrioler är en organell som förekommer i cellerna hos djur och vissa former
av svampar och alger. Centriolerna förekommer oftast parvis och har betydelse
för bildningen av kärnspolen som ansvarar för isärdragningen av
kromosomerna vid celldelningen.
